{"id":18834,"date":"2020-12-27T15:17:20","date_gmt":"2020-12-27T13:17:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18834"},"modified":"2021-11-30T09:22:21","modified_gmt":"2021-11-30T07:22:21","slug":"kyrkan-i-kristinestad-pa-1600-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18834","title":{"rendered":"Kyrkan i Kristinestad p\u00e5 1600-talet."},"content":{"rendered":"

Artikel skriven av Walter Sj\u00f6blom och publicerad i Syd-\u00d6sterbotten i mars 1911. Renskrivet av Lasse Backlund i december 2020.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r grundstenen till den \u00e4ldsta kyrkan i Kristinestad lades, \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande om\u00f6jligt att med s\u00e4kerhet best\u00e4mma. \u00c5r 1650 anm\u00e4lde sig 47 personer hugade att s\u00e5som borgare bos\u00e4tta sig i den d\u00e5 alldeles nyligen anlagda staden. Alla dessa hade \u00e4nnu inte i b\u00f6rjan av \u00e5r 1651 inflyttat men \u00bbeen dell hade dock allaredo sigh dijt begifwit<\/em>\u00bb. Vi v\u00e5gar v\u00e4l f\u00f6ruts\u00e4tta att den f\u00f6rsta fr\u00e5gan som i den nya staden diskuterades, var den, som g\u00e4llde uppf\u00f6randet av ett eget tempel. Vi misstar oss sannolikt inte mycket, om vi anser att man redan \u00e5r 1650 p\u00e5b\u00f6rjade kyrkobyggnaden. Tillg\u00e5ngarna var dock sm\u00e5 och krafterna i alla h\u00e4nseenden begr\u00e4nsade. Arbetet fortskred ytterst l\u00e5ngsamt.\u00a0Den f\u00f6rsta kyrkan uppf\u00f6rdes n\u00e5got 10-tal meter s\u00f6der om den plats d\u00e4r den gamla tr\u00e4kyrkan nu st\u00e5r.<\/p>\n

Om den f\u00f6rsta kyrkan f\u00e5r vi f\u00f6ljande r\u00e4tt magra upplysningar av de handlingar, som f\u00f6rvaras i stadens arkiv: \u00a0Den 31 juli 1659 \u00bbunnar och efterl\u00e5ter<\/em>\u00bb konung Karl X Gustaf innev\u00e5narna i Kristinestad \u00bbtill\u00e5telse till att f\u00e5 bruka stambok och f\u00f6rsamla sig s\u00e5 av st\u00e4derna som f\u00f6r samlingarna d\u00e4r i landet n\u00e5gon hj\u00e4lp till deras kyrkobyggnad<\/em>\u00bb. \u00c5r 1664 var s\u00e5ledes kyrkan \u00e4nnu inte f\u00e4rdig.\u00a0\u00c5r 1659 om sommaren blev den br\u00e4dbefodrad. Redan 1658 den 11 december \u00e5lades borgerskapet \u00bbatt i tid skaffa sig 1 tolft br\u00e4der vart \u00e5 9 alnar l\u00e5nga till att fodra kyrko v\u00e4ggarna med; d\u00e4rtill skall var och en skaffa spikar, n\u00e4mligen 6 stycken till vart br\u00e4de. Allt som f\u00f6r arbetet beh\u00f6ves anskaffas denna vinter vid vite av 3 dr. silvermynt f\u00f6r den, som f\u00f6rsummar<\/em>\u00bb,<\/p>\n

\u00c5r 1659 donerar f.d. r\u00e5dmannen, hovm\u00e4staren hos f\u00e4ltmarskalken Arvid Forbus \u2014 hovm\u00e4starens namn n\u00e4mnes inte i detta sammanhang \u2014 till kyrkan \u00bben messhake av silverf\u00e4rgat atlas med ett h\u00e4rligt kors bakupp\u00e5, och frammantill var ett brett streck allt intill och kring halsen v\u00e4l utstoffera<\/em>t\u00bb.\u00a0Av 1662 \u00e5rs dombok f\u00e5r vi veta att den f\u00f6rsta kyrkan hade n\u00e4vertak, \u00bbvartill borgerskapet givit en knippa var<\/em>\u00bb. Samma \u00e5r erh\u00f6ll kyrkan sina f\u00f6rsta klockor, tv\u00e5 till antalet. H. K. M:t b\u00e5de p\u00e5 stadens beg\u00e4ran \u00bbf\u00f6runnat till dessas uppk\u00f6pande 20 daler silvermynt<\/em>\u00bb. De kostade naturligtvis mycket mer men resten hade f\u00f6rsamlingen sj\u00e4lv samlat ihop.\u00a0D\u00e5 dessa klockor upps\u00e4tts erh\u00e5ller klockaren en liten till\u00f6kning i l\u00f6nen. Vi l\u00e4ser p\u00e5 ett st\u00e4lle i domboken f\u00f6ljande: \u00bbKlockaren besv\u00e4rade sig om hj\u00e4lp till ringning, d\u00e5 blev samtyckt, att av de penningar, som givas i lega f\u00f6r stora klockan, d\u00e5 med henne ringes f\u00f6r lik, \u00e5t klockaren gives att lega sig hj\u00e4lp till ringningen 4 daler kopparmynt.<\/em>Detta samtyckes \u00e5t klockaren f\u00f6r sin sjukliga moders skull en liten hj\u00e4lp. Man till\u00e4ts f\u00f6rf\u00e4rdiga en liten stock, d\u00e4ruti en penning av gott folk kan inl\u00e4ggas<\/em>\u00bb. Var denna \u00bbstock<\/em>\u00bb eller sparb\u00f6ssa fick sin plats omn\u00e4mns inte. Sannolikt f\u00f6refaller det att den placerades i kyrkans farstu.<\/p>\n

Den 21 februari 1663 omn\u00e4mner domboken, att kyrkan var mycket liten. Borgerskapet beklagar sig \u00f6ver att stadsborna inte ryms i den. Vi f\u00f6rst\u00e5r sammanhanget b\u00e4ttre om vi erinrar oss att stadens hela innev\u00e5nartal vid denna tid n\u00e4ppeligen \u00f6verskred 100.\u00a0\u00c5r 1675 begynte man uppbygga en ordentlig klockstapel. Dittills hade man begagnat sig av en provisorisk st\u00e4llning f\u00f6r klockorna. Nyssn\u00e4mnda \u00e5r skrivs i domboken f\u00f6r den 22 mars: \u00bbKlockstapeln skall upps\u00e4ttas efter det man\u00e9r som p\u00e5 Vaxholm byggt \u00e4r<\/em>\u00bb.<\/p>\n

\u00c5r 1675 den 3 maj meddelar domboken: \u00bbDe borgare, som icke sina kyrkobalkar byggt hava, skola f\u00f6r sin olydno plikta 1 rd. srmt, och skall besiktigas av tvenne r\u00e5dm\u00e4n, och d\u00e4r \u00e4nd\u00e5 sedan icke bebyggt och efterkommet blifver, skall h\u00f6gre b\u00f6ter p\u00e5f\u00f6lja\u00bb.<\/em>\u00a0\u00bbTill kyrkotakets och tornets bestrykning antogs J\u00f6ns Carlsson f\u00f6r 26 D:r srmt. Golvet och trapporna i stegl\u00e5ken (?) och kyrkofarstugan skall med dagsverken repareras\u00bb.<\/em>\u00a0<\/em>Samma dag ytterligare: \u00bbKlockstapel\u00bb <\/em>(-den gamla st\u00e4llningen) skall beses och pr\u00f6vas av tvenne borgare, om den kan \u00f6ver sommaren och vintern p\u00e5litas. Kyrkob\u00e4nkarna skola av borgarna p\u00e5 enahanda s\u00e4tt restaureras<\/em>\u00bb.\u00a0Kyrkan tycks s\u00e5ledes innan den \u00e4nnu var fullt f\u00e4rdig, redan varit p\u00e5 f\u00f6rfall.\u00a0\u00bbStenarna p\u00e5 kyrkog\u00e5rden skola av husfolk r\u00f6djas<\/em>\u00bb, heter det slutligen.\u00a0\u00c5r 1682 besl\u00f6ts, att klockstapeln skulle br\u00e4dfodras. Varje borgare hade f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let att leverera 3 st. br\u00e4der.<\/p>\n

\u00c5r 1684 den 21 april skriver domboken, att kyrkotaket l\u00e4kte. Man besl\u00f6t samma dag att \u00bbdriva taket med kuggmossa<\/em>\u00bb. V\u00e4ggarna skulle t\u00e4ckas med n\u00e4ver.\u00a0\u00c5r 1686 ink\u00f6ptes i L\u00fcbeck altarkl\u00e4det till ett v\u00e4rde av 100 daler kopparmynt.\u00a0\u00c5r 1687 h\u00e4mtades fr\u00e5n L\u00fcbeck 4 aln karmosin f\u00e4rgat kl\u00e4de till en m\u00e4sshake samt f\u00f6r samma \u00e4ndam\u00e5l 12 lod guld och silverspetsar, sammanlagt v\u00e4rt 108 daler kopparmynt.\u00a0\u00c5r 1690 den 26 mars beklagar sig domboken \u00f6ver kyrkans bristf\u00e4lliga skick och p\u00e5bjuder en grundlig reparation.\u00a0Samma dag l\u00e4ser vi om gravarna f\u00f6ljande: \u00bbEmedan gravarna s\u00e5v\u00e4l i kyrkan som utanf\u00f6r \u00e4ro mycket grunda, s\u00e5 att liklukten tar \u00f6verhanden, anbefalles borgerskapet att g\u00f6ra sina gravar s\u00e5 djupa som m\u00f6jligt<\/em>\u00bb. Och ytterligare best\u00e4mms i sammanhang med denna fr\u00e5ga att borgarna \u00bbf\u00f6r ett gravst\u00e4lle i h\u00f6gkoret betala 12 daler krmt och under b\u00e4nkarna 3 daler krmt till kyrkan<\/em>\u00bb. \u00bbF\u00f6r gravars \u00f6ppnande i kyrkan betalades 1 daler krmt ps, kyrkog\u00e5rden 16 sk. och den som k\u00f6per grav p\u00e5 kyrkog\u00e5rden, skall giva 1 daler krmt, allt till kyrkan\u00bb. <\/em>\u00a0<\/em>Sommaren 1690 m\u00e5las kyrka och klockstapel med r\u00f6d f\u00e4rg. Detta upprepas sommaren 1694. H\u00f6sten 1694 \u00bbuppf\u00f6res en benkammare invid kyrkan<\/em>\u00bb. Templet var inte m\u00e5nga \u00e5rtionden gammalt f\u00f6rr\u00e4n det f\u00f6rst\u00f6rdes. N\u00e5gon av dagarna 15, 16. 17 juni 1697 \u00f6vergick ett h\u00e4ftigt \u00e5skv\u00e4der staden. Blixten slog ned i kyrkan och ant\u00e4nde densamma. Den nedbrann till grunden men klockstapeln r\u00e4ddades.<\/p>\n

I en tidning fr\u00e5n \u00e5r 1785 st\u00e5r det att den f\u00f6rsta kyrkan skulle ha brunnit 17 maj 1697. Walter Sj\u00f6blom tror dock att det borde vara 17 juni, eftersom det inte finns n\u00e5got omn\u00e4mnt om branden i domb\u00f6ckerna f\u00f6re 18 juni 1697. Eftersom det s\u00e4llan drar in \u00e5skv\u00e4der i staden under maj m\u00e5nad, s\u00e5 ligger det n\u00e4ra till hands att Walter Sj\u00f6blom har r\u00e4tt.\u00a0<\/span><\/p>\n

Den 18 juni 1697 fr\u00e5gas p\u00e5 r\u00e5dstugan, var borgerskapet ville, att gudstj\u00e4nsten skulle h\u00e4refter h\u00e5llas sedan som stadskyrkan genom ljungelden \u00e4r s\u00e5 olyckeligen avbr\u00e4nd vorden, varp\u00e5 blev utskickade till r\u00e5dman Sandbergs g\u00e5rd efterf\u00f6ljande borgare: Matts B\u00e4ckudd, Bengt Larsson, Johan Ersson, Johan Mattsson, Hindrik Sifversson, Hans Larsson och M\u00e5rten Andersson att d\u00e4r utse n\u00e5got tj\u00e4nligt st\u00e4lle till gudstj\u00e4nst, vilka, igenkommande, gav tillk\u00e4nna det den nya byggnaden p\u00e5 norrsidan i samma Sandbergs g\u00e5rd vid gatan med kammare och f\u00f6rstuga pr\u00f6vades av dem d\u00e4rtill bekv\u00e4mligast vara. Ty blev allm\u00e4nt d\u00e4rtill samtyckt och bejakat samt utlovat att de nu strax efter r\u00e5dstugutiden vilja skaffa dit br\u00e4der till sina b\u00e4nkrum och med fyra ordinarie dagsverken l\u00e5ta sopa, tv\u00e4tta och tillaga samma hus.<\/p>\n

Emellertid befanns Sandbergs lokal vara alltf\u00f6r tr\u00e5ng f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. Tillsvidare skulle den dock anv\u00e4ndas.<\/p>\n

Den 10 juli 1697 heter det i domdoken, att \u00bbborgerskapet blevo tillsporde, var man p\u00e5 n\u00e5gon tj\u00e4nlig ort kunde f\u00e5 st\u00f6rre hus till gudstj\u00e4nsts f\u00f6rr\u00e4ttande, emedan r\u00e5dman Claes Sundbergs byggning \u00e4r d\u00e4rtill n\u00e4stan f\u00f6r liten, vartill borgerskapet n\u00e4mnde skolestugan f\u00f6r f\u00f6ljande orsakers skuld, emedan klockorna \u00e4ro s\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rhanden, sammaledes ock kyrkog\u00e5rden f\u00f6r begravningars skuld, som nu ofta f\u00f6refalla<\/em>.\u00bb\u00a0\u00bbD\u00e5 utbj\u00f6d r\u00e5dman Sundberg hela norra byggnaden d\u00e4rtill, men borgerskapet f\u00f6reg\u00e5vo henne vara d\u00e4rtill alldeles oduglig, och den omkostnaden, som de skulle tillsamma byggnings reparation anv\u00e4nda, faller dem uti denna sv\u00e5ra tiden alltf\u00f6r stor samt onyttig, om de framdeles m\u00e5ste sig en ny kyrka uppbygga, utf\u00e4stande sig heller vilja draga tj\u00e4nlig f\u00f6rsorg om skolm\u00e4starens och skolstugans logementers f\u00f6rhyrande.\u00bb<\/em>\u00a0\u00bbTherp\u00e5 H. Kyrkioherden f\u00f6rest\u00e4lte borgerskapet, thet the skulle vara plicktige reversera sigh att villia \u00e5ther reparera skolstugan, s\u00e5 frampt then nu af thet h\u00f6gvyrdiga Consistorio skulls blifva efterl\u00e5ten att brukas till Kyrkiosahl, hvartill the samptel jakade, d\u00e5 H. Kyrkioherden utl\u00e4th sigh villia s\u00e5dant thet H\u00f6gvyrdiga Domkapitlet genomskrifvelse vedh handen gifva.\u00bb<\/em>\u00a0<\/em><\/p>\n

Av samma protokoll framg\u00e5r ytterligare f\u00f6ljande tvenne omst\u00e4ndigheter:<\/p>\n

1:o att borgerskapet hade f\u00f6r avsikt att hos H. K. M.t uti djupaste underd\u00e5nighet anh\u00e5lla om allern\u00e5digast bist\u00e5nd och unds\u00e4ttning till en ny kyrkas uppbyggande.<\/p>\n

2:o att \u00bbborgerskapet anbefalldes att g\u00e5 samt p\u00e5 kyrkog\u00e5rden se efter om d\u00e4r finnes spikar eller annat j\u00e4rntyg, att de m\u00e5tte blifva grant d\u00e4rifr\u00e5n upph\u00e4mtade och att de, som hafva haft sina gravar under kyrkan, vilka nu st\u00e5 \u00f6ppna, dem med mull igent\u00e4ppa.\u00bb<\/em>\u00a0Den 19 juli 1697 \u00bbproponerades f\u00f6r borgerskapet, om det skulle finnas n\u00f6digt att i underd\u00e5nighet anh\u00e5lla vid tillkommande riksdag om kollekt till en ny kyrkas uppbyggning, varp\u00e5 Jacob Jacobsson uppsteg och svarade, det borgerskapet kunna intet g\u00f6ra n\u00e5gon ans\u00f6kning d\u00e4rom, f\u00f6rr\u00e4n de sj\u00e4lva hava var f\u00f6r sig gjort sin st\u00f6rsta flit att med sina egna medel kunna upps\u00e4tta kyrkan p\u00e5 dess f\u00e4rdiga st\u00e4lle, vartill han f\u00f6r sin person vill giva 50 stockar. D\u00e4rp\u00e5 tillspordes de \u00f6vriga av borgerskapet, om de ville till f\u00f6rslaget samtycka, eller om det icke skulle vara av n\u00f6den att b\u00f6nfalla H. K. M. om allern\u00e5digaste hj\u00e4lp, till vilket senars de samteliga jakade och s\u00e4rdeles f\u00f6r f\u00f6ljande orsaks skuld, som \u00e4r den n\u00e4stan oboteliga sj\u00f6skadan, som denna tiden \u00e4r staden \u00f6verg\u00e5ngen\u00bb<\/em>.\u00a0Walter Sj\u00f6blom n\u00e4mner h\u00e4r den \u201doboteliga sj\u00f6skada\u201d.<\/p>\n

F\u00f6rsommaren 1697 var synnerligen \u00f6desdiger f\u00f6r Kristinestad liksom f\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6r hela landet. Samtidigt med \u00e5skv\u00e4dret, som lade kyrkan i aska, steg vattnet i stadens str\u00e4nder s\u00e5 h\u00f6gt, att man aldrig d\u00e4rtilldags upplevat n\u00e5got dylikt. En orkanlik storm rasade p\u00e5 havet och s\u00e4nkte stadens s\u00e5 gott som hela skeppsflotta vilken just d\u00e5 var ute. Sv\u00e5r hungersn\u00f6d r\u00e5dde i hela landet.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

Samma dag fr\u00e5gades \u00e5ter efter en tj\u00e4nlig kyrkostuga f\u00f6r gudstj\u00e4nst, sedan r\u00e5dman Sundberg s\u00e4ger sig intet l\u00e4ngre kunna sin stuga d\u00e4rtill efterl\u00e5ta med f\u00f6reh\u00e5llanden det man ingalunda f\u00f6rdristar sig att ruinera skolan utan Hans H\u00f6gv\u00f6rdighets Herr Biskopens och det H\u00f6gv\u00f6rdiga Domkapitlets tillst\u00e4djelse. Sedan uppl\u00e4stes ock Hans \u00c4rev\u00f6rdighets Herr Georg Bjuggs tvenne skrivelser till Herr Kyrkoherden Johan B\u00e4ckman, ang\u00e5ende det skolestugan ingalunda skulle f\u00f6rst\u00f6ras och att ingen skulle taga n\u00e5gon f\u00f6rargelse, om gudstj\u00e4nsten uti denna tiden h\u00e4r i staden icke s\u00e5 fullkomligen, som sig borde, bliver f\u00f6rr\u00e4ttad.\u00a0Den 26 januari 1698 besl\u00f6ts, att bygga ny kyrka. Dock skulle biskopens mening f\u00f6rst h\u00f6ras.<\/p>\n

Borgerskapet tillfr\u00e5gades, p\u00e5 vad st\u00e4lle den nya kyrkan skulle byggas. Man besl\u00f6t enh\u00e4lligt att den \u00bbskulle bliva satt p\u00e5 dett st\u00e4llet, d\u00e4r hon f\u00f6rr st\u00e5tt, allenast kyrkans s\u00f6dra v\u00e4gg kommer att st\u00e5 d\u00e4r kyrkobalken nu \u00e4r.\u00bb<\/em> Kyrkan skulle bli en korskyrka.\u00a0Kort d\u00e4refter bes\u00f6kte biskopen staden. Han delade borgerskapets \u00e5sikt om kyrkans placering. Omedelbart begynte sedan byggnadsarbetet. L\u00e5ngsamt fortgick dock f\u00f6r den stora fattigdomens skull detta arbete.<\/p>\n

Vintern 1701 f\u00f6rf\u00e4rdigas b\u00e4nkarna, kyrkoporten och kyrkod\u00f6rren. \u00c5r 1702 torde kyrkan uppl\u00e5tits till anv\u00e4ndning.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om stadens andra kyrka, som fick namnet Ulrika Eleonorakyrkan, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel skriven av Walter Sj\u00f6blom och publicerad i Syd-\u00d6sterbotten i mars 1911. Renskrivet av Lasse Backlund i december 2020. N\u00e4r grundstenen till den \u00e4ldsta kyrkan i Kristinestad lades, \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande om\u00f6jligt att med s\u00e4kerhet best\u00e4mma. \u00c5r 1650 anm\u00e4lde sig Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kyrkan i Kristinestad p\u00e5 1600-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17724,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18834","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18834","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18834"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18834\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22512,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18834\/revisions\/22512"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18834"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}