{"id":18802,"date":"2020-12-24T22:18:09","date_gmt":"2020-12-24T20:18:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18802"},"modified":"2025-10-28T17:09:10","modified_gmt":"2025-10-28T15:09:10","slug":"strandgatan-39-tomt-nr-131-sundmans-gard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18802","title":{"rendered":"Sundmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 39"},"content":{"rendered":"
\"\"
Handelsmannen Konrad Sundman l\u00e4t \u00e5r 1902 uppf\u00f6ra b\u00e5de den timrade delen i en v\u00e5ning och tegelbyggnaden i tv\u00e5 v\u00e5ningar, som hade n\u00e5gonting s\u00e5 ovanligt som skyltf\u00f6nster! Det s\u00e4gs att teglen till denna ovanliga byggnad, s\u00e5 skulle ha kommit fr\u00e5n kyrkobygget. Nya kyrkan blev ju f\u00e4rdig 1897 och det blev en del tegel \u00f6ver, som Konrad Sundman kom \u00f6ver. Den bl\u00e5a tr\u00e4byggnaden fick sin andra v\u00e5ning \u00e5r 1968 efter att en brand 1967 hade f\u00f6rst\u00f6rt en del av vindsutrymmet. Den gamla g\u00e5rden, som hade uppf\u00f6rts \u00e5r 1795 av sj\u00f6mannen Johan Niclas Nagel och tillbyggd \u00e5r 1825 av Simon Anders Wendelin revs f\u00f6re nybygget p\u00e5b\u00f6rjades. Adressen kan vara antingen Strandgatan 39 eller Skolgatan 4. Fotot fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2021, uppdaterat i maj 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1834 tecknades den f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kringen p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 tomt och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1946 p\u00e5tr\u00e4ffades en st\u00f6rre m\u00e4ngd gamla pengar under en av byggnaderna och om du vill l\u00e4sa mera om ”Sundmans myntg\u00f6mma”, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
I den gamla Bergentinska stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 har tomten f\u00e5tt nr 9 i det tredje kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av handelsmannen Anders V\u00e4sterman. L\u00e4ngst ner till v\u00e4nster syns en del av det gamla r\u00e5dhuset och den andra byggnaden p\u00e5 torget \u00e4r det \u00d6stra tullhuset, som efter kriget 1808-09 flyttades till norrstan n\u00e4ra Skutskataviken. Den stora tomten nummer 1 mitt i bild tillh\u00f6rde \u201dRika Bergen\u201d, som till och med hade kryddg\u00e5rdar mot torget.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5ren 1751<\/strong> – 1791<\/strong> \u00e4gdes den d\u00e5varande g\u00e5rden och tomten nr 9 i det tredje kvarteret av handlanden Anders W\u00e4sterman, som bodde d\u00e4r med sin hustru.<\/p>\n

\u00c5r 1795<\/strong> hade den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade numret 9 i det tredje kvarteret \u00f6vertagits av sj\u00f6mannen Johan Niclas Nagel (1766-1808). Han var f\u00f6dd i Vasa och var gift med Magdalena ”Lena”, som var f\u00f6dd \u00c5berg \u00e5r 1770 i Kristinestad. Sj\u00f6mannen Nagel uppf\u00f6rde \u00e5r 1795 ett boningshus, som byggdes till \u00e5r 1825 och som revs \u00e5r 1902.<\/p>\n

Enligt de f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kringsbreven fr\u00e5n \u00e5r 1834 s\u00e5 skulle tomtens tidigare huvudbyggnad vara uppf\u00f6rd \u00e5r 1795 och den blev tillbyggd med en vinkel \u00e5r 1825. I Per-Olof Jarles bok \u201dKristinestads byggnadshistoria\u201d skriver han\u00a0 \u201datt det handlar om en s\u00e5 kallad parstuga, ett gammaldags och r\u00f6dm\u00e5lat hus med vita f\u00f6nsteromfattningar och knutar. De sm\u00e5 f\u00f6nstren var indelade i fyra rutor. R\u00e4knat norrifr\u00e5n bestod huset av tv\u00e5 lillkammare, som allts\u00e5 vette mot Skolgatan, en stor sal, ett k\u00f6k mot Strandgatan och en liten farstu mot g\u00e5rden, d\u00e4rp\u00e5 ett kontor och slutligen en handelsbod med direkt ing\u00e5ng fr\u00e5n gatan. Den lillkammare, som fanns i husets nordv\u00e4stra h\u00f6rn anv\u00e4ndes som handkammare av husfrun, som f\u00f6rvarade sm\u00f6r, kaffe, mj\u00f6l och dylikt i denna kammare\u201d.<\/em><\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 9 av sj\u00f6manshustrun Lena Nagel och p\u00e5 hyra bodde bland annat tulln\u00e4ren Simon Wendelin.<\/p>\n

Wendelin tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1805<\/strong> hade tulln\u00e4ren Simon Simonsson Wendelin \u00f6vertagit byggnaden och tomten nr 9. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1752 i Bj\u00f6rneborg och dog i Kristinestad \u00e5r 1819.<\/p>\n

\u00c5r 1809<\/strong> s\u00e5 \u00e4gdes denna tomt, som d\u00e5 hade nummer 9 av tulln\u00e4ren Simon Wendelin. D\u00e4r skulle ocks\u00e5 bo s\u00f6nerna Simon Anders och Ludvig, 8 \u00e5r gammal. D\u00f6ttrarna Maria och Anna skulle ocks\u00e5 bo h\u00e4r, liksom pigan Greta. Sonen Ludvig var f\u00f6dd \u00e5r 1800 och han var gift med Christina Magdalena Stenmansson (1805-1866). Ludvig dog redan 1834 och \u00e4nkan gifte sedan om sig med handelsmannen Gustaf Robert Uggla.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av tullf\u00f6rvaltaren Simon Wendelin med hustrun Rebecka, d\u00f6ttrarna Anna och Maria och d\u00e4rtill bodde d\u00e4r tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 9 i tredje kvarteret av tullf\u00f6rvaltare Simon Wendelins arvingar.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 9 i den gamla stadsplanen av sonen, handelsmannen Simon Anders Wendelin, med hustrun Cajsa. Bokh\u00e5llaren Ludvig Wendelin bodde ocks\u00e5 d\u00e4r, liksom flera betj\u00e4nter och pigor. Simon Anders Wendelin blev handlande omkring 1820 och \u00e5r 1824 gifte han sig med Catharina Margareta Hellman, som kallades Cajsa. \u00c5r 1829 blev Simon Anders vicekonsul och \u00e5r 1850 fick han titeln kommerser\u00e5d. Simon Anders var p\u00e5 sin tid en av Kristinestads m\u00e4ktigaste aff\u00e4rsm\u00e4n, som hade ett stort inflytande i n\u00e4ringslivet, inte endast i Kristinestad utan i hela landet. Han var del\u00e4gare i flera rederier och l\u00e4t ocks\u00e5 bygga m\u00e5nga egna fartyg. \u00c5r 1837 byggde Simon Anders en st\u00f6rre aff\u00e4rsbyggnad vid Salutorget och runt denna byggde han upp en aff\u00e4rsverksamhet av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag. Hans son Otto tog efter Simon Anders\u00b4 d\u00f6d \u00f6ver verksamheten och det blev med tiderna ett av de st\u00f6rre handelshusen i landsdelen. Aff\u00e4rsf\u00f6retaget SA Wendelin gjorde konkurs \u00e5r 1887 och Otto Wendelin dog \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5..<\/p>\n

\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 ligger tomten 131 i h\u00f6rnet av Skolgatan och Strandgatan. Tomten \u00e4r p\u00e5 ungef\u00e4r 1000 kvm. Bokstaven \u201dI\u201d l\u00e4ngst ned betyder R\u00e5dstuvutorget, \u201dH\u201d \u00e4r sj\u00e4lva r\u00e5dhuset och \u201dL\u201d \u00e4r stadens Pack- och V\u00e5ghus. Det \u00f6stra tullhuset som tidigare stod mitt p\u00e5 torget har enligt denna karta flyttats till den nuvarande platsen i norrstan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 131 i den nya stadsplanen av handelsman Simon Anders Wendelin, med hustrun Catharina. Med dem bodde en bokh\u00e5llare, betj\u00e4nter och pigor.<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1831 och 1836<\/strong> \u00e4gdes denna tomt och byggnader av handlanden Erik Anders Holmstr\u00f6m. \u00c5r 1834 tecknade han en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina byggnader och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 131 igen av konsul Simon Anders Wendelin och d\u00e4r bodde bland annat apotekare\u00e4nkan Augusta Ollander, kopparslagaren Adam Stenros med hustrun Maria. Skepparen \u00d6sterlund och borgm\u00e4stardottern Carolina Forsman, liksom sj\u00f6mannen Carl Johan Asp.<\/p>\n

Sundman tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1844, den 29 januari\u00a0<\/strong>s\u00e5lde Wendelin den bebyggda tomten nr 131 \u00e5t handelsmannen Erik Johan Sundman (1799-1878) f\u00f6r ”646 rubel 87 kopek silfver”. Denne var f\u00f6dd i Tavastehus och flyttade \u00e5r 1832 till staden. Handelsmannen Erik Johan gifte sig 1848 med den betydligt yngre Brita Helena eller ”Hel\u00e9n” Mannfolk (f. i Lappfj\u00e4rd i juni 1818, d. i augusti 1892). De fick 6 barn men det var bara s\u00f6nerna Rupert<\/span> Vilhelm (f.1853, d\u00f6d i staden1881, ogift och barnl\u00f6s) och Konrad<\/span> Konstantin (f. i maj 1855, d. i november 1932) som levde till vuxen \u00e5lder. \u00c5r 1845 bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan Margareta Molis och tv\u00e5betj\u00e4nter i hans g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Erik Johan Sundman, som bodde med hustrun Brita, betj\u00e4nten Gustaf \u00d6sterblad och pigan Lisa.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Erik Johan Sundman, med hustrun Brita och de tv\u00e5 s\u00f6nerna. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 handelsbetj\u00e4nten Gustaf Ingman, dr\u00e4ngen Erik och pigorna Sofia och Emma.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Erik Johan Sundman, med hustrun Brita och s\u00f6nerna Rupert och Konrad.<\/p>\n

\u00c5r 1876<\/strong> s\u00f6kte Erik Johan lagfart p\u00e5 den tomt som han hade k\u00f6pt f\u00f6r mer \u00e4n 20 \u00e5r sedan av Wendelin. I normala fall m\u00e5ste s\u00e4ljaren till en tomt bevisa sin \u00e4gander\u00e4tt men nu hade ju Wendelin avlidit. R\u00e5dhusr\u00e4tten gav \u00e4ndock lagfart med h\u00e4nvisning till ”okvald besittning” eftersom Sundman hade bott p\u00e5 tomten i mer \u00e4n 20 \u00e5r, s\u00e5 beh\u00f6vde han inte bevisa s\u00e4ljarens \u00e4gander\u00e4tt.<\/p>\n

\u00c5r 1878 i oktober\u00a0<\/strong>avled Erik Johan Sundman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av handlande\u00e4nkan Helena Sundman (1818-1892), ocks\u00e5 kallad Hel\u00e9n. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 s\u00f6nerna Rupert<\/span> Wilhelm (1853-1881) och Konrad (1855-1932). Dr\u00e4ngen Johan Suutari (f.1851) bodde i g\u00e5rden, liksom pigorna Josefina Agn\u00e4s (f.1858) och Emilia Bergvik (f.1859).<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 17 oktober<\/strong> bildade sonen Konrad Sundman ett bolag tillsammans med grannen Charles Uno Nordlund (1850-1896). Bolaget fick namnet ”K. Sundmans Spritfabrik”, och enligt deras anm\u00e4lan till magistraten bestod verksamheten av ”en fabriksr\u00f6relse f\u00f6r tillverkning af utaf br\u00e4nnvin erh\u00e5llna spritdrycker, f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l teknisk som andra behov”. Arbetsf\u00f6rdelningen mellan del\u00e4garna var klar och tydlig. Konrad Sundman skall sk\u00f6ta ”huvudsakligen kapitalet” han skall sk\u00f6ta om f\u00f6rs\u00e4ljningen av f\u00e4rdiga fabrikanter, bokf\u00f6ringen och korrespondensen. Nordlund d\u00e4remot skall sk\u00f6ta det praktiska med tillverkningen, som skall ske p\u00e5 hans tomt i en byggnad nere vid stranden. Han skall ocks\u00e5 sk\u00f6ta om f\u00f6rs\u00e4ljningen vid fabriken och se till att det finns en h\u00e4st och en dr\u00e4ng tillg\u00e4nglig. Avtalet som bolagsm\u00e4nnen gjorde var inte g\u00e4llande tillsvidare utan var best\u00e4mt till 5 \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1892, den 4 augusti<\/strong> avled handlande\u00e4nkan Helena Sundman och g\u00e5rden \u00f6vertogs av enda levande sonen Konrad Sundman.<\/p>\n

\u00c5r 1895,<\/strong> allts\u00e5 3 \u00e5r efter Brita Hel\u00e9ns d\u00f6d, s\u00e5 \u00e4gdes g\u00e5rden av Konrad Sundman men han bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden utan han bodde med sin familj p\u00e5 Strandgatan 38 vid torget.<\/a> Konrad gifte sig \u00e5r 1897 med Fanny Henrika Engstr\u00f6m (f. i april 1877 i Helsingfors, d. i Kristinestad i november 1903). Konrad och Fanny Henrika fick barnen Seidi (1897-1913) och Frej (1901-1980). I g\u00e5rden bodde d\u00e4remot hush\u00e5llerskan Greta Mannfolk (f.1817) dr\u00e4ngen Johan Gabbels (f.1841) och pigorna Mina \u00c5gren (f.1871) och Anna Mannfolk (f.1870).<\/p>\n

\"\"
Omkring \u00e5r 1890 var byggnaderna p\u00e5 tomt nr 131 placerade enligt ritningen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902<\/strong> rev handIande Konrad Sundman den gamla bostadsbyggnaden l\u00e4ngs med Strandgatan och byggde d\u00e5 en ny. Den norra delen byggdes av timmer medan den s\u00f6dra \u00e4ndan byggdes av tegel och d\u00e4r inr\u00e4ttade Konrad en filial till huvudaff\u00e4ren, som l\u00e5g endast ett kvarter s\u00f6derut. Huset f\u00f6rs\u00e5gs med n\u00e5gonting s\u00e5 ovanligt som skyltf\u00f6nster, troligen de f\u00f6rsta i staden. Konrad Sundman hade ju redan i slutet av 1800-talet f\u00f6rv\u00e4rvat den Wendelinska g\u00e5rden vid torget och d\u00e4r bedrivit handel i flera \u00e5rs tid. Det var ju ocks\u00e5 d\u00e4r han sj\u00e4lv bodde, allts\u00e5 i den nuvarande biblioteksg\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
Konrad Sundman hade redan i slutet av 1800-talet f\u00f6rv\u00e4rvat den Wendelinska g\u00e5rden vid Salutorget och d\u00e4r idkade han handel med stor framg\u00e5ng. \u00c5r 1902 s\u00e5 \u00f6ppnade han en filial endast 100 meter ifr\u00e5n huvudaff\u00e4ren, i anslutning till sitt barndomshem som l\u00e5g p\u00e5 samma tomt. Annons ur tidningen Suupohjan Kaiku 13 december 1902. N\u00e5gon svenskspr\u00e5kig tidning utgavs inte i Kristinestad under denna f\u00f6rryskningsperiod.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r aff\u00e4rshuset av tegel fungerar ocks\u00e5 som brandmur och kan d\u00e5 vara ihopbyggt med grannhuset s\u00f6derut. Enligt byggnadsordningen 1902 s\u00e5 var det inte m\u00f6jligt att bygga 2-v\u00e5nings hus av tr\u00e4 men en byggnad av tegel kunde ha flera v\u00e5ningar. Fotot fr\u00e5n sommaren 2025 d\u00e5 Lydias Open verkade i byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 131 av Konrad Sundman. De som d\u00e5 bodde d\u00e4r var \u201denke\u00f6fverstinnan\u201d Olga Bl\u00e5field (f.1834) med dottern Eugenia (f.1875) tillsammans med pigan Fanny Uppg\u00e5rd (f.1888). D\u00e4r bodde p\u00e5 hyra sj\u00f6kaptenen Gustaf Stenberg (f.1875) med hustrun Josefina (f.1876). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 orgelnisten Petter Fredriksson (f.1879) och faktorn Karl Lindqvist (f.1861) med sonen Karl (f.1889). \u00c4nnu bodde d\u00e4r dr\u00e4ngen Anton Pihlaja (f.1875) och hustrun Hilma (f.1880) med 2 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman. D\u00e4r bodde l\u00e4rarinnan Aina Holmstr\u00f6m (f.1868) och dr\u00e4ngen Anton Pihlaja (f.1875) hustrun Hilma (f.1880) och fyra barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 byggm\u00e4staren Matts Eklund (f.1849) och hustrun Alexander (f.1854) med sonen Karl (f.1884) och tv\u00e5 mindre d\u00f6ttrar. D\u00e4rtill bodde d\u00e4r arbetaren Mickel Huhtaniemi (f.1855) och hustrun Fiina (f.1858), dottern Ida (f.1882) och sonen Viktor (f.1888).<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman, d\u00e4r bodde fru Alexandra Renfors (f.1825) och g\u00e5rdskarlen Anton Pihlaja (f.1875) med hustrun Hilma (f.1880) och sex mindre barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 \u00e4nkefrun Adelina Sundqvist (f.1852) och en Helga Herman. L\u00e4rarinnan Helmi Vegelius (f.1893) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Konrad Sundman med sonen Frej.\u00a0 Konrad hade nu flyttat till sin g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 39, eftersom han \u00e5r 1917 hade s\u00e5lt den Wendelinska g\u00e5rden vid torget \u00e5t Nordiska Aktiebanken. De hade m\u00e5nga anst\u00e4llda som bodde i g\u00e5rden, bland annat Maria Nyholm (f.1869), Saima Henberg (f.1896), Mili Bj\u00f6rs (f.1900) och Ida Ahlberg. Butiksf\u00f6rest\u00e5ndaren Karl Rintala (f.1880) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. D\u00e4rtill bodde hush\u00e5llsf\u00f6rest\u00e5ndarinnan Fanny Lindstedt (f.1857) p\u00e5 hyra, liksom kontoristen Anna B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1896).<\/p>\n

Fram till kommunslagningen 1973 bodde det inga riktiga b\u00f6nder i Kristinestad men \u00e4nd\u00e5 kan man nog s\u00e4ga att Konrad Sundman vid den h\u00e4r tiden var stadens st\u00f6rsta bonde. Vid sin g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan hade han ett f\u00e4hus med flera kor men den stora m\u00e4ngden fanns i hans f\u00e4hus p\u00e5 \u00d6istbacken, p\u00e5 det omr\u00e5de d\u00e4r Kristinahallen finns i dag. Han hade upp emot 30 kor och flera h\u00e4star p\u00e5 \u00d6istbacken och av staden arrenderade han stora omr\u00e5den med \u00e4ngar och \u00e5krar. P\u00e5 \u00e4ngarna fanns det r\u00f6df\u00e4rgade lador som var numrerade. Det l\u00e4r ha varit en syn d\u00e5 de Sundmanska korna skulle f\u00f6ras hem fr\u00e5n betesmarkerna p\u00e5 Borgm\u00e4star\u00e4ngen. Konrads son Frej b\u00f6rjade utbilda sig till agronom och tanken var v\u00e4l nog att han skulle ta \u00f6ver faderns stora jordbruk. Av n\u00e5gon orsak s\u00e5 utbildade sig Frej till tandl\u00e4kare och bosatte sig i Stockholm.<\/p>\n

Staden \u00f6vertog sedan f\u00e4huset p\u00e5 \u00d6istbacken och \u00e5r 1962 byggdes det om till lager f\u00f6r stadens byggnadskontor.<\/p>\n

\u00c4nnu 1930<\/strong> s\u00e5 \u00e4gde Konrad Sundman denna g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 39 eller Skolgatan 4 men efter hans d\u00f6d, s\u00e5 \u00f6vertogs den av sonen Frej Sundman. Denne bedrev ingen handel utan hyrde ut den till andra aff\u00e4rsidkare. Frej hade utbildat sig till tandl\u00e4kare och var verksam i Sverige. Bland annat mejeristen Birger Lundqvist \u00f6ppnade i november 1931 en mj\u00f6lkbutik i Sundmans g\u00e5rd och i augusti 1932 \u00f6ppnade J. M. Suominen \u00e4r l\u00e4derfabriks aff\u00e4r i aff\u00e4rsutrymmen. Under de dagar d\u00e5 det ordnades marknader i staden brukade det ofta hyras ut \u00e5t kringresande aff\u00e4rsm\u00e4n.<\/p>\n

Ehrstr\u00f6m tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1940, den 2 juli<\/strong> s\u00e5lde Frej Sundman hela g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 39 \u00e5t vicekonsul Ivar Ehrstr\u00f6m f\u00f6r 210 000 mark. Den bestod av bostadshuset med tre olika stora bostadsl\u00e4genheter och aff\u00e4rsutrymmet av tegel best\u00e5ende av 2 rum, med d\u00e4rtill h\u00f6rande lager och magasin. Konsul Ehrstr\u00f6m var f\u00f6dd \u00e5r 1895 i Amerika och gifte sig \u00e5r 1926 med Gunhild Amalia Collin (f.1899 i Eken\u00e4s).<\/p>\n

H\u00f6gback tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1945 den 31 januari<\/strong> s\u00e5lde Ivar Ehrstr\u00f6ms \u00e4nka, konsulinnan Gunhild Amalia Ehrstr\u00f6m och hennes minder\u00e5riga barn g\u00e5rden \u00e5t k\u00f6tthandlanden Einar och Hilda H\u00f6gback f\u00f6r 375 000 mark. Einar, som var f\u00f6dd 1895 var son till Karl H\u00f6gback och i december 1917 gifte han sig med Hilda Sjuls (1899-1946) och \u00e5r 1925 fick de sonen Rainer.<\/p>\n

\u00c5r 1946, den 5 juli<\/strong> avled Hilda H\u00f6gback och vid arvsskiftet f\u00f6ljande \u00e5r den 2 juli fick sonen Rainer halva g\u00e5rden i arv och p\u00e5 samma g\u00e5ng k\u00f6pte han den andra halvan av sin far, \u00e4nklingen Einar f\u00f6r 100 000 mark.<\/p>\n

P\u00e5 sommaren 1946<\/strong> l\u00e4t Rainer H\u00f6gback n\u00e5gra lokala byggare riva dr\u00e4ngstugan och en gammal uthusbyggnad p\u00e5 innerg\u00e5rden. Byggnadsarbetarna p\u00e5tr\u00e4ffade d\u00e5 en myntg\u00f6mma p\u00e5 n\u00e4rmare 40 kg och om du vill l\u00e4sa mera om vad som sedan h\u00e4nde med denna skatt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

I oktober 1947<\/strong> \u00f6ppnade Einar H\u00f6gback och sonen Rainer en k\u00f6ttaff\u00e4r i Sundmans aff\u00e4rshus. De hade redan d\u00e5 varit verksamma i 30 \u00e5r p\u00e5 olika st\u00e4llen i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1953 i b\u00f6rjan av maj<\/strong> observerade f\u00f6rbipasserande att det tr\u00e4ngde ut r\u00f6k fr\u00e5n ett vindsf\u00f6nster i H\u00f6gbacks g\u00e5rd. Detta skedde vid 2-tiden p\u00e5 natten och polisen var f\u00f6rst p\u00e5 plats och de tog sig in i l\u00e4genheten, d\u00e4r en mansperson bodde. Denne hade legat och r\u00f6kt i s\u00e4ngen och f\u00e5tt eld i madrassen, utan att m\u00e4rka det. Polisen kastade ut madrassen genom f\u00f6nstret och s\u00e5 var den branden sl\u00e4ckt. Den sovande mannen klarade sig helskinnad ur \u00e4ventyret. I mitten av 1950-talet hade H. Mattila en cykelverkstad i n\u00e5gon byggnad p\u00e5 denna tomt. \u00c5r 1956 i ma<\/strong>j \u00f6ppnade Rainer H\u00f6gback en modern mj\u00f6lk- och br\u00f6davdelning i sin k\u00f6ttaff\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1967, den 20 december<\/strong> utbr\u00f6t en brand i kontoret i H\u00f6gbacks g\u00e5rd. Det l\u00e5g i tr\u00e4byggnadens s\u00f6dra \u00e4nda och elden spred sig d\u00e4rifr\u00e5n till lagret och till vindsutrymmena. S\u00e5 gott som hela tr\u00e4byggnaden r\u00f6k- och vattenskadades. Aff\u00e4rsbitr\u00e4det Gunnel Norrback fick sin of\u00f6rs\u00e4krade l\u00f6segendom sv\u00e5rt skadat och likadant gick det f\u00f6r hyresg\u00e4sten Egil Tuominen. Branden hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan fr\u00e5n en oljekamin i kontoret. Tack vare brandf\u00f6rs\u00e4kringar kunde byggnaden \u00e5terst\u00e4llas i ursprungligt skick och den byggdes till med en andra v\u00e5ning, s\u00e5 att g\u00e5rden d\u00e5 fick det utseende som den fortfarande har.<\/p>\n

\"\"
I november 1968 \u00f6ppnade Toini L\u00e5ng ett tv\u00e4tteri i handlande H\u00f6gbacks g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

H\u00f6gbacks bedrev livsmedelshandel \u00e4nda till februari 1970, d\u00e5 de s\u00e5lde aff\u00e4ren, som till dess h\u00f6rde till Kesko-kedjan \u00e5t aff\u00e4rsmannen Kurt Bj\u00f6rklund. H\u00f6gbacks hade redan d\u00e5 en fullst\u00e4ndig k\u00f6ttaff\u00e4r i k\u00e4llarv\u00e5ningen i hotellhuset, som de fortsatte med i n\u00e5got \u00e5r. Casino-Baren d\u00e4remot \u00f6verl\u00e4t de \u00e5t Kurt Bj\u00f6rklund p\u00e5 samma g\u00e5ng som aff\u00e4ren. Bj\u00f6rklund handlade p\u00e5 Strandgatan 39 till april 1972, d\u00e5 han \u00f6ppnade en ny aff\u00e4r i Nygrens aff\u00e4rshus p\u00e5 adressen Sj\u00f6gatan 4, nuvarande Selleri.<\/p>\n

I mars 1973<\/strong> \u00f6ppnade det nya bolaget Auto-Bonus Ab en specialaff\u00e4r f\u00f6r bilreservdelar p\u00e5 Strandgatan 39. Bakom bolaget l\u00e5g aff\u00e4rsm\u00e4nnen Pasi Jylli och Gustaf Carlson. De flyttade sedan aff\u00e4ren till st\u00f6rre utrymmen i H\u00e4m\u00e4l\u00e4inens aff\u00e4rshus p\u00e5 \u00d6stra sidan, d\u00e4rifr\u00e5n den sedan flyttade till sin nuvarande plats p\u00e5 Kvarnbacken i Kri-Mos gamla utrymmen.<\/p>\n

Efter det h\u00e4r har ett stort antal aff\u00e4rer f\u00f6r l\u00e4ngre eller kortare tid varit inrymda i tegelhuset p\u00e5 nummer 39.<\/p>\n

Foton och annat<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Foto fr\u00e5n 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sundmans g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n nordv\u00e4st, allts\u00e5 fr\u00e5n Skolgatan sommaren 2020. Den h\u00e4r timrade g\u00e5rden och tegelbyggnaden l\u00e4ngre bort byggdes samtidigt \u00e5r 1902.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Strandgatan norrut med Skolgatans korsning vid f\u00f6rsta trafikm\u00e4rket. Till v\u00e4nster Sundmans tegelbyggnad med en aff\u00e4rslokal och sedan hans tr\u00e4hus med bost\u00e4der. L\u00e4ngre fram p\u00e5 v\u00e4nstra sidan nuvarande ungdomsg\u00e5rden, tidigare stadens bibliotek.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Utbudet i Konrad Sundmans aff\u00e4rer var stort och passande ocks\u00e5 f\u00f6r b\u00f6nderna i grannsocknarna. Annons i Syd-\u00d6sterbotten i mars 1907.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2021, uppdaterat i maj 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: \u00c5r 1834 tecknades den f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kringen p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sundmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 39<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":39,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18802","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18802","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18802"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18802\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30362,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18802\/revisions\/30362"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18802"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}