{"id":18787,"date":"2020-12-20T23:27:58","date_gmt":"2020-12-20T21:27:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18787"},"modified":"2025-03-25T18:58:37","modified_gmt":"2025-03-25T16:58:37","slug":"vastra-langgatan-11-westerbacks-gard-pa-tomt-nr-153","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18787","title":{"rendered":"Westerbacks eller Ax\u00e9ns p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r portf\u00f6rsedda g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11 byggdes \u00e5r 1824 av \u00e4nkan Sundman i en v\u00e5ning och \u00e5r 1842 byggdes den till med en vinkel eller flygel i den s\u00f6dra \u00e4ndan av tomten. Den har sedan byggts till p\u00e5 h\u00f6jden med en l\u00e4gre vindsv\u00e5ning. G\u00e5rden har sedan haft flera \u00e4gare och den nuvarande \u00e4garen anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 Bergentins stadsplan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 l\u00e5g tomten 26 vid b\u00e5de V\u00e4stra L\u00e5nggatan och Kyrkogatan i det tredje kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 handelsmannen Christopher Molin. N\u00e5gon byggnad l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan finns inte med, vilket nog betyder att den nuvarande g\u00e5rden har f\u00e5tt sitt nuvarande utseende efter 1751. Bokstaven \u201dD\u201d uppe i v\u00e4nstra h\u00f6rnet visar var den v\u00e4stra tullstugan stod i tiderna, allts\u00e5 i h\u00f6rnet av Kyrkotorget i \u00e4ndan av Skolgatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt Tarmo Suomalainens miniatyrmodell av hur staden s\u00e5g ut 1751, s\u00e5 skulle det inte finnas n\u00e5gra st\u00f6rre byggnader l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11 fanns det endast gr\u00e5a mindre byggnader \u00e5r 1751. Tomten ligger mitt i bild och fotot \u00e4r taget p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9ets \u00f6vre v\u00e5ning d\u00e4r Tarmo Suomalainens miniatyrmodell av staden finns.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 har V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 nummer 153 i det tredje kvarteret och tomten har en yta p\u00e5 cirka 1 400 kvm. \u201dA\u201d \u00e4r Ulrika Eleonorakyrkan och \u201dB\u201d \u00e4r dess klockstapel. \u201dC\u201d \u00e4r stadens spruthus, d\u00e4r brandsprutorna uppbevarades och bokstaven \u201dD\u201d \u00e4r det v\u00e4stra tullhuset. De b\u00e5da tullhusen i staden togs ju ur bruk efter 1808-09 \u00e5rs krig, s\u00e5 det \u00e4r oklart vad tullhuset anv\u00e4ndes till \u00e5r 1825.<\/figcaption><\/figure>\n

Huvudbyggnaden l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan skall enligt gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev vara byggd \u00e5r 1824.<\/p>\n

Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna \u00e4gdes tomten nr 153 av f\u00f6ljande personer:<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 153 av handelsmans\u00e4nkan Brita Sundman (1778-1863). Hon hade varit gift med Johan Erik Sundman (1776-1820) och med honom hade hon dottern Elisabeth (1808-1858), som kallades Lisa och dottern Rebecka (1811-1907). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 handelsbetj\u00e4nten, Britas son Erik Sundman (1806-1889) och Britas d\u00f6ttrar Lisa och Rebecka. Dr\u00e4ngen Samuel bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden, liksom pigan Sophia.<\/p>\n

\u00c5r 1838, den 10 oktober\u00a0<\/strong>gjorde handelsmans\u00e4nkan Brita Sundman en bytesaff\u00e4r med skeppare\u00e4nkan Anna Lind (1797-1843), som d\u00e5\u00a0 \u00e4gde g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16.<\/a> B\u00e5da g\u00e5rdarna v\u00e4rderades till 1 000 rubel silver och de bytte g\u00e5rdar med varandra helt utan pengar. Anna\u00a0hade varit gift med skepparen Johan Lind (1800-1831) och de hade dottern Maria Wilhelmina (1821-1890). Johan avled i br\u00f6stsjuka 1831 ombord p\u00e5 sitt eget fartyg, briggen Emma n\u00e5gonstans i Nordsj\u00f6n.\u00a0 I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 stadsfiskalen Jonas Sohlberg med hustrun Catharina. Ocks\u00e5 arbetskarlen Matts Bergman bodde i g\u00e5rden med hustrun Alma.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Anna Linds dotter Maria Wilhelmina. Hon hade i december 1841 gift sig med handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist, som var f\u00f6dd i Raumo men som i flera \u00e5rs tid hade bott i Kristinestad. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Gustaf Wilhelms mor Eva, f\u00f6dd Lockberg och pigan Margaretha. Enligt de gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbreven s\u00e5 byggdes vinkeln p\u00e5 g\u00e5rden \u00e5r 1842 och det var handlanden Lindqvist som gjorde det.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> hade handlanden G. W. Lindqvist gjort konkurs och g\u00e5rden \u00f6vertogs den 10 november samma \u00e5r av handlanden Josef Lind f\u00f6r 1 200 rubel silver. Denne var halvbror till skepparen Johan Lind (1800-1831) och han verkar ha varit ogift.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Josef Lind (f.1826).\u00a0 I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 tidigare \u00e4garen, handelsmannen G. W. Lindqvist med hustrun Maria, med tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tv\u00e5 pigor. Vid den h\u00e4r tiden bodde handelsbetj\u00e4nten Otto Axelin i g\u00e5rden och han var f\u00f6dd 1827 i B\u00f6tom. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 l\u00e5ngvarige handelsbetj\u00e4nten Isak Helenius, som var f\u00f6dd 1806 i Eura\u00e5minne.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av viktualiehandlanden Josef Lind. D\u00e4r bodde handelsmannen G. W. Lindqvist med b\u00e5de hustru, mor och barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 guldsmeds\u00e4nkan Fredrika Sofia H\u00e4llgren och stadsbetj\u00e4nten Strandman. Tulluppsyningsmannen Barkstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1846, den 1 oktober <\/strong>s\u00e5lde handlande Josef Lind g\u00e5rden f\u00f6r 1 200 rubel silver \u00e5t den tidigare \u00e4garen, sin halvbrorsdotter Maria Lind (f.1821), som var gift med handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist. Hos dem bodde flera dr\u00e4ngar, pigor och betj\u00e4nter och p\u00e5 hans l\u00e4dergarveri Mariefors vid Tj\u00f6ck\u00e5n bodde bokh\u00e5llaren Georg Wasastjerna .<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 handlande Lindqvist \u00e5r 1847 tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sin g\u00e5rd, s\u00e5 ritades en tomtkarta upp som s\u00e5g ut som denna skiss. Om du vill l\u00e4sa mera om denna f\u00f6rs\u00e4kring och om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 153 av handelsmannen G. W. Lindqvist, som bodde d\u00e4r med hustrun Maria, som kallades Mari. Gustaf Wilhelms mor, borgare\u00e4nkan Eva Maria (f. Lockberg 1792-1850) bodde ocks\u00e5 hos dem, liksom betj\u00e4nten Johan Backman och d\u00e4rtill tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tv\u00e5 pigor. P\u00e5 hyra bodde garvareges\u00e4llen Nestor Lindqvist med hustrun Sofia. Runt 10 garveridr\u00e4ngar bodde ocks\u00e5 i den stora g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1851, den 12 juni <\/strong>s\u00e5lde handlanden G. W. Lindqvist g\u00e5rden \u00e5t repslagaren Anders Reinhold \u00c5kerberg f\u00f6r 1 000 rubel silver. \u00c5kerberg hade tidigare \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 161, d\u00e4r staden byggde det nya r\u00e5dhuset. I k\u00f6pet ingick hela tomten och alla byggnader. Lindqvist ville dock f\u00f6r en tid beh\u00e5lla 2 skiften, som h\u00f6rde till g\u00e5rden. Det ena som kallades ”uppodlingsskiftet” ville han h\u00e5lla \u00e4nda till oktober1856, det andra som l\u00e5g vid landsv\u00e4gen till Tj\u00f6ck ville han h\u00e5lla till oktober 1855 och det var troligtvis p\u00e5 det som l\u00e4dergarveriet Mariefors fanns. K\u00f6paren \u00c5kerberg hade sitt repslageri bredvid nuvarande svenska l\u00e5gstadieskolan, se karta nedan. Anders Reinhold var f\u00f6dd \u00e5r 1814 i Jakobstad och han flyttade till staden \u00e5r 1832. Han var gift med Lovisa (f. Ekberg i Bygde\u00e5 i V\u00e4sterbotten 1808) och de hade flera barn, bland annat sonen, f\u00e4rgarem\u00e4staren Reinhold Emil, som var f\u00f6dd 1842. Denne f\u00e4rgare gifte sig 1867 med Selma Augusta Fontell (f.1837 i Helsingfors, till staden via Sideby \u00e5r 1854).<\/p>\n

\u00c5ren 1855 och 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av repslagaren Anders Reinhold \u00c5kerberg och han bodde d\u00e4r med sin familj.\u00a0 Hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Karl, dr\u00e4ngen Johan och pigan Johanna. P\u00e5 hyra bodde r\u00e5d- och handelsmannen Johan Fel\u00e9n med hustrun Anna. Det var ju denna Fel\u00e9n, som \u00e5r 1842 hade byggt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 53, som numera b\u00e4r hans namn.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> var det fortfarande repslagaren A. R. \u00c5kerberg och hustrun Lovisa som \u00e4gde g\u00e5rden och tomten och de bodde d\u00e4r med dottern Ida (f.1844). P\u00e5 hyra bodde krono- och stadskass\u00f6ren Johan Fel\u00e9n, hustrun Anna och d\u00f6ttrarna Johanna och Helena. Ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Henrik Berlin bodde d\u00e4r med hustrun Anna, likas\u00e5 bodde p\u00e5 hyra \u00e4nkefrun Karolina Fontell med dottern Selma.<\/p>\n

\u00c5r 1867<\/strong> avled repslagaren \u00c5kerberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Lovisa \u00c5kerberg, som stod som ensam \u00e4gare. P\u00e5 hyra bodde viktualiehandlaren G. A. Cairenius med hustrun Maria. Ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Johan Berlin bodde i g\u00e5rden med hustrun Katharina. \u00c4nkeprostinnan Charlotte H\u00e4llfors bodde ocks\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1870, den 6 och 12 juli<\/strong> s\u00e5lde repslagare\u00e4nkan Lovisa \u00c5kerberg och hennes son, f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg g\u00e5rden \u00e5t prostinnan, \u00e4nkefrun Maria Alcenius f\u00f6r 3 000 finska mark.<\/p>\n

\u00c5ren 1875<\/strong> och 1880 \u00e4gdes g\u00e5rden av prostinnan Maria Lovisa Alcenius. Hon bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden utan d\u00e4r bodde familjens arvingar. P\u00e5 hyra bodde handlaren Johan Reinhold Fontell (f.1822) med hustrun Lovisa Mathilda (f. Alcenius 1827). Kaptenskan Sofia Lev\u00f3n bodde h\u00e4r liksom Marias syster Olivia Alcenius (f.1832). Arbetskarlen Josef \u00d6ist (1844) bodde h\u00e4r med hustrun Lovisa (f.1838).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av prostinnan Maria Alcenius\u00b4 arvingar. P\u00e5 hyra bodde handlanden Johan Reinhold Fontell (1822) med hustrun Mathilda (1827) och sv\u00e4gerskan Olivia Alcenius. Arbetaren Johan \u00d6ist (1844) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Lovisa (1838).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av prostinnan Maria Alcenius\u00b4 arvingar. P\u00e5 hyra bodde handlaren J. R. Fontell med sin familj. \u00c4nkan Maria Skogberg (1835) bodde h\u00e4r, sjuk o fattig med dottern Hildur (1861). Arbetaren Josef Erik \u00d6ist bodde ocks\u00e5 kvar med familjen.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 den h\u00e4r skissen s\u00e5 ser vi hur byggnaderna var placerade p\u00e5 tomt 153, allts\u00e5 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11 i slutet av 1800-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1895<\/strong> var l\u00e4get of\u00f6r\u00e4ndrat men nu bodde ocks\u00e5 folkskoll\u00e4raren Gustaf Stenberg i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1899, den 27 januari<\/strong> s\u00e5lde prostinnan Alcenius\u00b4 arvingar Ernst Adolf Solin och hans hustru Maria Sofia (f. Fontell) g\u00e5rden f\u00f6r 7 300 mark \u00e5t sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Westerback (1871-1952). Maria<\/span> Johanna, f\u00f6dd L\u00e5ngvik hade \u00e5r 1897 gift sig med sj\u00f6mannen Josef Westerback. Denne var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1873 och ett \u00e5r efter gifterm\u00e5let avled Josef och efterl\u00e4mnade \u00e4nkan Maria med sonen Bernhard Valdemar, f\u00f6dd 1898.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Westerback och hon bodde med minder\u00e5rige sonen Bernhard. Arbetaren Edvin L\u00e5ngvik (f.1869) bodde p\u00e5 hyra, liksom kaptenskan O. L. Holmstr\u00f6m (f.1838) med dottern Aina (f.1868). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 l\u00e4rarinnan Elin Backman (f.1873) och Herman Lind (f.1866) med hustrun Hilma (f.1878) och tv\u00e5 barn. Snickare\u00e4nkan Helena Neuman (f.1850) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med sin dotter Ida Josefina (f.1883). I bagarstugans kammare bodde arbetaren Isak Granfors och d\u00e4r intr\u00e4ffade en mindre brand den 11 januari \u00e5r 1900.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria Westerback och hon bodde d\u00e4r med sonen Bernhard. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Karolina Sj\u00f6gren (1854) med en fosterson. Arbetaren Edvin L\u00e5ngvik (1869) var ocks\u00e5 skriven h\u00e4r men har utvandrat till Amerika. Snickaredottern Josefina Neuman (1883) hade ocks\u00e5 emigrerat. Musikidkaren Valter Holmgren (1876) var ocks\u00e5 skriven h\u00e4r med bodde i Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> bodde ocks\u00e5 poliskonstapeln Josef L\u00e5ngvik (1874) p\u00e5 hyra, liksom skr\u00e4ddareges\u00e4llen Anders Mattila (1881) med hustrun Maria (1882) och en son. \u00c4nnu bodde h\u00e4r tulluppsyningsmans\u00e4nkan Josefina Holmberg (1830) h\u00e4r med dottern Augusta (1858). En stor m\u00e4ngd hyresg\u00e4ster, med andra ord.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Westerback och\u00a0 minder\u00e5riga sonen Bernhard. P\u00e5 hyra bodde poliskonstapeln Josef L\u00e5ngvik (1874), sadelmakaren Emil Lagerstr\u00f6m (1866), arbetarhustrun Karolina Eriksson (1860) med barnen Leonard (1884) och Edit (1886) och fyra yngre d\u00f6ttrar. Arbetaren Vilhelm Laurila (1854) bodde h\u00e4r med hustrun Johanna (1856) med dottern Olga (1889) och tre yngre barn. Snickaredottern Josefina Neuman (1883) var skriven h\u00e4r men hade emigrerat och musikidkaren Valter Holmberg var skriven h\u00e4r men bodde i Helsingfors. Men urmakaren Juho Alanko (1878) ser ut att ha bott h\u00e4r med hustrun Stiina (1880) och 3 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4r l\u00e4get i stort sett of\u00f6r\u00e4ndrat, men nu bor ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Anders Lager (1847) d\u00e4r med sin hustru Sofia (1851). De hade ju under en l\u00e5ng tid \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47,<\/a> som han hade k\u00f6pt av Olga Krepelin i slutet av 1800-talet men som han nu s\u00e5lde vidare \u00e5t Erik Axel Forsman (1864) och hans hustru Selma (1868).<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 153 av sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Westerback. Hon bodde tillsammans med sonen, veterin\u00e4ren Bernhard<\/span> Valdemar som hade mottagning i samma g\u00e5rd. Flera hyresg\u00e4ster var skrivna i g\u00e5rden. Snickaredottern Josefina Neuman (f.1883), som hade emigrerat var en och urmakaren Juho Alanko (f.1878) med hustrun Stina (f.1880) med fyra barn hade bott h\u00e4r l\u00e4nge. Albertina Nordman (f.1850) som var fattig bodde h\u00e4r med sin sjukliga dotter Ingeborg (f.1897). Sofia Lager (1851-1926) som blivit \u00e4nka f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan bodde fortfarande h\u00e4r. Det gjorde ocks\u00e5 tv\u00e4tterskan Maria Honkaniemi (f.1853) och f\u00f6re detta poliskonstapeln Josef L\u00e5ngvik (f.1874) som nu var vaktm\u00e4stare. Postexpedit\u00f6ren Kaarlo Mustonen (f.1888) bodde h\u00e4r. liksom banktj\u00e4nstemannen Aune J\u00e4rvinen (f.1900).<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> gifte sig Maria Westerbacks son Bernhard<\/span> Valdemar sig med Elisabeth Emma Niepoth (1899-1926). Tillsammans med dottern Inga-Lene (1925-2000) flyttade de till N\u00e4rpes 1925 d\u00e4r Bernhard blev veterin\u00e4r. Efter hustruns d\u00f6d gifte \u00e4nklingen Bernhard om sig \u00e5r 1929 med Anni Forsberg (f\u00f6dd 1902 i Kask\u00f6-1987). Veterin\u00e4ren Bernhard Wilhelm avled \u00e5r 1945 och efterl\u00e4mnade \u00e4nkan Anni och deras gemensamma son Ralf, f\u00f6dd 1933. Anni och sonen Ralf flyttade till Vasa 1946.<\/p>\n

\u00c5r 1952, den 30 maj\u00a0<\/strong>avled sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Westerback och hon l\u00e4mnade efter sig arvingarna, barnbarnen Inga-Lene och Ralf. Inga-Lene var d\u00e5 gift med Karl Gunnar Blomqvist (1921-2003) fr\u00e5n Jakobstad medan halvbrodern Ralf var ogift.<\/p>\n

\u00c5r 1952, den 27 augusti<\/strong> s\u00e5lde arvingarna tomten nr 153 och g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00e5t chauff\u00f6ren Helge Ulfves och sj\u00f6mannen, senare chauff\u00f6ren Holger Ulfves f\u00f6r 550 000 mark. Helge hade \u00e5r 1951 gift sig med Anni Mattsson (f.1930 i Lappfj\u00e4rd) och Holger hade \u00e5r 1952 gift sig med Aune Esteri Aaltonen (f.1928 i B\u00f6tom).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> bodde Olga Kivel\u00e4 (f.1890 i Stor\u00e5) p\u00e5 hyra med sin son, skomakaren Toivo Jaakko (f.1929). Kontoristen Maj-Lis Nederg\u00e5rd, som var f\u00f6dd 1928 i Sideby bodde h\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 arbetaren Albertina Koivisto-Kokko, f\u00f6dd 1876 i Kauhajoki. Snickaren Aukusti Pohjonen, som var f\u00f6dd 1906 i Lappo bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med 4 barn. Alma Anni Skans, f\u00f6dd Jansson i Stor\u00e5 \u00e5r 1882 bodde h\u00e4r och hit flyttade ocks\u00e5 familjen Lindstr\u00f6m fr\u00e5n Sideby. Arbetaren Nils Runar Lindstr\u00f6m var f\u00f6dd \u00e5r 1915 i Sideby och d\u00e4rifr\u00e5n var ocks\u00e5 hustrun Helli Maria (f. Juhola 1918) och med sig hade de s\u00f6nerna Max Leander (f.1942) och Kaj Gustav (1943-2022).<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Holger och Helge Ulfves och p\u00e5 hyra i deras g\u00e5rd bodde bland annat chauff\u00f6ren Paavo Juusela med sin familj. Paavo (f.1922) var gift med Alice Dagmar Vesterholm, som var f\u00f6dd i Sideby 1927. De hade kommit fr\u00e5n Sideby och hade med sig 3 barn. En tid bodde ocks\u00e5 tv\u00e4tterskan Kirsti Tanskanen p\u00e5 hyra med flera barn men hon flyttade sedan till Staketgatan 35 och till Staketgatan 30.\u00a0 <\/a>Sedan bodde pension\u00e4ren Reino Olavi Laaksonen p\u00e5 hyra en tid, han var f\u00f6dd \u00e5r 1905 i Sein\u00e4joki. Mauri Antero Kallio (f.1936) bodde ocks\u00e5 en tid p\u00e5 hyra med hustrun M\u00e4rta Irene (f\u00f6dd Appel\u00f6 i Sideby \u00e5r 1939).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av chauff\u00f6rerna Holger och Helge Ulfves och de bodde d\u00e4r med sina familjer. Riktigt m\u00e5nga hyresg\u00e4ster hade de inte l\u00e4ngre, d\u00e5 Laaksonen hade flyttat bort till \u00d6stra L\u00e5nggatan 25 och paret Kallio \u00e5r 1960 hade flyttat till Sverige. St\u00e4daren Elvira Wilhelmina Kallioja (f.1898) flyttade dit, hon hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 23 och hon var f\u00f6dd Stenberg i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

I mitten av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Holger och Helge Ulfves, \u00e4nda tills Helge med sin familj flyttade till Jyv\u00e4skyl\u00e4. M\u00f6beltapetseraren Alf T\u00e5g (f.1933) flyttade d\u00e5 dit med hustrun, telefonisten Birgit Ingalill, som var f\u00f6dd L\u00e4rka i N\u00e4rpes \u00e5r 1939. Alf hade tidigare bott i Granskog-Antila. Efter dem bodde arbetaren V\u00e4in\u00f6 Juhani Kallio i g\u00e5rden. Han var f\u00f6dd 1939 i Kankaanp\u00e4\u00e4 och var gift med Kaisu Kaarina fr\u00e5n Stor\u00e5 och de hade med sig tv\u00e5 barn, som var f\u00f6dda i Tammerfors.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av br\u00f6derna Holger och Helge Ulfves, men det var endast chauff\u00f6ren Holger, som bodde d\u00e4r med sin familj.\u00a0 Familjen Kallio bodde kvar medan paret T\u00e5g hade flyttat bort. Eftersom g\u00e5rden var i d\u00e5ligt skick, s\u00e5 ville Ulfves riva den och bygga en ny p\u00e5 samma st\u00e4lle. I centrumomr\u00e5det r\u00e5dde det dock rivningsf\u00f6rbud.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 15 oktober<\/strong> s\u00e5lde Helge Ulfves sin halva g\u00e5rd \u00e5t sin bror Holger Ulfves f\u00f6r 8 000 mark och efter det \u00e4gde Holger och Aune hela g\u00e5rden ensamma.<\/p>\n

\u00c5r 1972, den 22 juni<\/strong> s\u00e5lde Holger Ulfves g\u00e5rden f\u00f6r 40 000 mark \u00e5t arbetsledaren Juhani Sairanen, som efter k\u00f6pet lovade att beh\u00e5lla g\u00e5rdens exteri\u00f6r. Juhani var f\u00f6dd \u00e5r 1929 i Gamlakarleby och \u00e5r 1960 hade han gift sig med Auli Kuikka, som var f\u00f6dd \u00e5r 1926 i karelska Impilahti. Paret var d\u00e5 bosatta i Landskrona i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1975<\/strong> s\u00e5lde Sairanen g\u00e5rden \u00e5t folkpensionsombudsmannen och r\u00e5dmannen Lars Ax\u00e9n (f.1919) och Annel (f\u00f6dd Bodman 1922 i Skaftung). Efter mellanskolan i staden fick Lars tj\u00e4nst som polis i staden \u00e5r 1940 och mellan \u00e5ren 1950 och 1964 var han \u00f6verkonstapel.\u00a0 Han satt i stadsfullm\u00e4ktige, var med i b\u00e5de turistn\u00e4mnden och -f\u00f6reningen, satt i Kilens styrelse, ordf\u00f6rande i fotoklubben Focus, stiftande medlem i Unitas och aktiv i stadens Lionsklubb.<\/p>\n

Efter Lars och Annels d\u00f6d har g\u00e5rden s\u00e5lts vidare till den nuvarande \u00e4garen, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Att tillverka rep kr\u00e4vde en flera hundra meter l\u00e5ng bana. Repslagare \u00c5kerbergs bana l\u00e5g bredvid den nuvarande svenska l\u00e5gstadieskolan och gick i nordv\u00e4stlig riktning ner mot havet. Repslagarehuset l\u00e5g precis bredvid skolbyggnaden som den tiden var en Element\u00e4r skola. Den gata som numera str\u00e4cker sig l\u00e4ngs den gamla repslagarebanan heter Repslagaregatan. Kartan fr\u00e5n \u00e5r 1854 \u00e4r utl\u00e5nad av Henrik Wikstr\u00f6m fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lars Ax\u00e9ns foto av den egna g\u00e5rden, som han f\u00f6rv\u00e4rvade \u00e5r 1975. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Westerbacks g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan med norra Kvarnberget l\u00e4ngre fram. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Genom den \u00f6ppna porten kan man ta sig en titt p\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rden. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r hyllningen till Kristinestad skrev Lars Ax\u00e9n \u00e5r 1949, d\u00e5 staden fyllde 300 j\u00e4mnt och den framf\u00f6rdes p\u00e5 SOS-revyn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Leonard Eriksson (f. 1888) bedrev handel med delikatesser i g\u00e5rden. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 6.11.1909.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Man undrar just vad \u00e4r som Leonard Eriksson bjuder ut i sin aff\u00e4r. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 27.11.1909.<\/figcaption><\/figure>\n

I ett senare nummer avsl\u00f6jas att ”Drottning Viola” \u00e4r en speciell v\u00e4xt som importeras fr\u00e5n Palestina. V\u00e4xten vissnar inte och kr\u00e4ver ingen sk\u00f6tsel och har i Sverige s\u00e5lts i 100-tusental. Den t\u00e5l b\u00e5de k\u00f6ld och v\u00e4rme och kostar bara 3 mk. En dagspeng f\u00f6r en j\u00e4rnv\u00e4gsbyggare denna tid var 2,90.<\/p>\n

\"\"
Syd-\u00d6sterbotten 18.12.1909 Leonard Eriksson bjuder ut julkort.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syd-\u00d6sterbotten 31.12.1909. Leonard Eriksson s\u00e4ljer intressanta b\u00f6cker.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. G\u00e5rdens historia Huvudbyggnaden l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan skall enligt gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev vara byggd \u00e5r 1824. Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna \u00e4gdes tomten nr 153 av Forts\u00e4tt l\u00e4sa Westerbacks eller Ax\u00e9ns p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":11,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18787","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18787","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18787"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18787\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29643,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18787\/revisions\/29643"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18787"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}