{"id":18759,"date":"2020-12-18T22:39:47","date_gmt":"2020-12-18T20:39:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18759"},"modified":"2026-01-23T22:37:58","modified_gmt":"2026-01-23T20:37:58","slug":"strandgatan-55-parmans-gard-pa-tomt-nr-23","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18759","title":{"rendered":"Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes i tv\u00e5 v\u00e5ningar \u00e5r 1756 och sedan byggdes den till p\u00e5 l\u00e4ngden \u00e5r 1819 i den s\u00f6dra \u00e4ndan. \u00c5r 1842 byggdes den till p\u00e5 h\u00f6jden med ca 1 meter och den fick d\u00e5 ett tak av br\u00f6der. Den h\u00e4r g\u00e5rden har haft flera \u00e4gare och har under tidens g\u00e5ng kallats allt fr\u00e5n Holmstr\u00f6ms och Parmans till Sundmans och Castr\u00e9nska g\u00e5rden. I dag kallas den f\u00f6r finska f\u00f6rsamlingens g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt Bergentins stadsplan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 \u00e4gdes den h\u00e4r tomten, som d\u00e5 hade nummer 12 i f\u00f6rsta kvarteret av handelsmannen Johan Jacob Benedictius. Tomten var 35 meter bred och 60 meter l\u00e5ng och str\u00e4ckte sig l\u00e4ngs med Parmansgatan, mellan Strandgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan. \u00c4garen Johan Benedictus var far till Maria, som gifte sig med Johan Parman och som sedan byggde f\u00f6rsta delen av den nuvarande g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n

F\u00f6rsta delen av g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1756 av Johan Parman (1717-1808), som var f\u00f6dd i Sverige och han var son till skomakaren Johan Parman (1673-1744). Enligt de gamla f\u00f6rs\u00f6kringsbreven skulle den f\u00f6rsta delen vara byggd \u00e5r 1768. I Sverige tr\u00e4ffade han Maria Benedictus (1735-1790) som tillsammans med sin familj hade varit\u00a0 i Sverige i landsflykt sedan Lilla ofreden 1742-1744. Maria var dotter till guldsmeden Johan Jacob Benedictus och de hade varit bosatta i Fredrikshamn men efter Lilla ofredens slut kunde de inte \u00e5terv\u00e4nda dit, eftersom en stor av omr\u00e5det i syd\u00f6stra Finland \u00f6verl\u00e4ts \u00e5t Ryssland. D\u00e4rf\u00f6r bosatte de sig i Kristinestad i \u00d6sterbotten \u00e5r 1746. Johan Parman flyttade till Kristinestad \u00e5r 1750 och \u00e5r 1755 gifte han sig med Maria Benedictus. Efter guldsmed Benedictus d\u00f6d \u00e5r 1755 \u00f6vertogs tomten och den gamla byggnaden av Johan och Maria Parman och de fick s\u00f6nerna Erik Magnus (1769-1813) och Carl Petter (1772-1810).<\/p>\n

Under den ryska invasionen 1808 greps Erik Magnus Parman i Kristinestad, eftersom ryssarna misst\u00e4nkte att denne hade n\u00e5got samr\u00f6re med den flyende arm\u00e9n eller med den svenska flottan utanf\u00f6r staden. Erik Magnus f\u00f6rdes till Lappfj\u00e4rd som f\u00e5nge och han behandlades d\u00f6r mycket illa. Han tvingades till ett gatlopp, piskades och skadades s\u00e5 sv\u00e5rt att han efter en tid avled \u00e5r 1813. G\u00e5rden i Kristinestad sk\u00f6vlades mycket illa av ryssarna och de f\u00f6rde bort allt av v\u00e4rde. P\u00e5 grund av den ryska invasionen i landet \u00e5r 1808-1809, s\u00e5 flydde den skadade Erik Magnus Parman till Sverige och d\u00e5 tog den ryska greven Orlow-Denisow g\u00e5rden i besittning. En tid efter att de ryska trupperna hade dragit sig tillbaka 1809 fick g\u00e5rden ny \u00e4gare, d\u00e5 r\u00e5dmannen Nils Holmstr\u00f6m tog \u00f6ver.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1825 har tomten nummer 23. Tomterna 21 och 22 ner mot stranden \u00e4r Packhustorget och nr 24 s\u00f6derut \u00e4r Gustaf Hyd\u00e9ns tomt.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1815<\/strong> fick r\u00e5dmannen Nils Holmstr\u00f6m (1770-1824) lagfart p\u00e5 den bebyggda ”Parmanska tomten 41”, som sedan i den nya stadsplanen fick numret 23. Han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Magdalena Hannelius (1777-1809) och hade med henne 4 barn men endast barnen Nils Gustaf (1802-1828) och Erik Anders (1807-1841) levde till vuxen \u00e5lder. Efter hustrun d\u00f6d gift Nils Holmstr\u00f6m om sig med Maria Rebecka Brunstr\u00f6m (1788-1866) och han fick med henne barnen Lisa Rebecka (1812-1840), Christina Sofia (1813-1848) och Petter Johan (1818-1851).<\/p>\n

\u00c5r 1819<\/strong> byggde r\u00e5dmannen Nils Holmstr\u00f6m till g\u00e5rden i den s\u00f6dra \u00e4ndan och den fick d\u00e5 den l\u00e4ngd som den fortfarande har.<\/p>\n

\u00c5r 1824<\/strong> avled r\u00e5dmannen Nils Holmstr\u00f6m och h\u00e4lften av g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan och 1\/10 del var av de 5 barnen. \u00c5r 1825, den 21 mars s\u00e5lde de tv\u00e5 barnen fr\u00e5n f\u00f6rsta giftet sina andelar av arvet i g\u00e5rden nr 41 \u00e5t sin styvmor Maria Rebecka, som efter det \u00e4gde 7\/10 delar av g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden 23 av r\u00e5dmans- och handelsmans\u00e4nkan Maria Rebecka Holmstr\u00f6m och d\u00f6ttrarna Elisabeth Rebecka och Christina Sofia. Maria Rebecka var f\u00f6dd Brunstr\u00f6m i Kristinestad \u00e5r 1788 och hon hade varit gift med r\u00e5dmannen Nils Holmstr\u00f6m (1770-1824). I deras g\u00e5rd bodde bokh\u00e5llaren och blivande m\u00e5gen Johan Holstius och pigor och dr\u00e4ngar. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 handelsman Erik Anders Holmstr\u00f6m (1807-1841).<\/p>\n

\"\"
\u00c4nkan Maria Rebecka Holmstr\u00f6m f\u00f6rs\u00e4krade alla byggnader p\u00e5 tomt 23 \u00e5r 1834 och d\u00e5 fanns d\u00e4r f\u00f6ljande byggnader: 1 \u00e4r bostadshuset byggt 1768 och tillbyggt 1819. Nr 2 \u00e4r en hush\u00e5llsbod eller h\u00e4rbre, byggt 1768. Nr 3 \u00e4r en stuga med 2 kamrar, byggt \u00e5r 1817. Nr 4 \u00e4r ett uthus med f\u00e4hus, foderlada, stall och vedlider, byggt \u00e5r 1817. Nr 5 \u00e4r ett magasin och vagnslider, byggt \u00e5r 1830 och nr 6 \u00e4r en hush\u00e5llsbod eller h\u00e4rbre, byggt 1768. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och vad byggnaderna inneh\u00f6ll, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 23 av r\u00e5dmans\u00e4nkan Maria Rebecka Holmstr\u00f6m. Johan Holstius bodde d\u00e4r nu med hustrun Christina Sofia, som allts\u00e5 var dotter till \u00e4nkan Holmstr\u00f6m. Christina var f\u00f6dd i staden 1813 och hon dog i april 1848. Johan Holstius var f\u00f6dd i Vasa 1805 och han dog i Kristinestad 1852. Johan och Christina fick m\u00e5nga k\u00e4nda barn och det \u00e4r efter dessa som Glassbarshuset<\/a> hade f\u00e5tt sitt tidigare namn. \u00c5r 1837 f\u00f6rv\u00e4rvade paret Holstius g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 18, som de k\u00f6pte av skepparen Petter Brunstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1837, den 2 juni<\/strong> gjorde r\u00e5dmans\u00e4nkan Maria Rebecka Holmstr\u00f6m en bytesaff\u00e4r med handlanden Carl Johan Parman. Denne hade dagen innan k\u00f6pt g\u00e5rden och tomten nr 158 i nuvarande R\u00e5dhuspark av sin mor Eva Parman f\u00f6r 2 000 rubel silver. \u00c4nkan Holmstr\u00f6m och alla de andra sterbhusdel\u00e4garna bytte d\u00e5 g\u00e5rdar med Parman. Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd var v\u00e4rderad till 6 800 rubel och Carl Johan betalade mellanskillnaden \u00e5t \u00e4nkan Holmstr\u00f6m. Carl Johan Parman var f\u00f6dd i staden 1808 och han var son till Carl Petter Parman (1772-1810) och Eva Maria (f\u00f6dd Dahl 1774-1852). Carl Johan Parman var gift med Elisabeth Lacke (1809-1870), som var f\u00f6dd i Brahestad. D\u00e4r bodde en bokh\u00e5llare och flera dr\u00e4ngar och pigor. Handelsmans\u00e4nkan Eva Parman, allts\u00e5 Carl Johans mor \u00e4r ocks\u00e5 skriven d\u00e4r, liksom borgm\u00e4staren Petter Rosendahl. Det var allts\u00e5 Carl Johan Parmans farfar Johan Parman som \u00e5r 1768 byggde den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden 23 av Carl Johan Parman och Elisabeth. Bokh\u00e5llaren Johan Fontell och betj\u00e4nten Anders, tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tre pigor. \u00c4nkefrun Eva Parman bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden 23 av Carl Johan Parman och Elisabeth, som dessv\u00e4rre gjorde konkurs under sommaren. I Parmans g\u00e5rd bodde d\u00e5 tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tre pigor. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 medicine doktorn och Stads L\u00e4karen Fredric Kepplerus.<\/p>\n

\u00c5r 1844, den 2 augusti<\/strong> s\u00e5ldes Parmans g\u00e5rd p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet gavs av konsul Simon Anders Wendelin, som bj\u00f6d 1950 rubel silver. Han betalade inropet f\u00f6ljande dag till auktionskammaren och k\u00f6pebrevet skrevs samma dag och han fick lagfart samma \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1845, den 2 februari<\/strong> s\u00e5lde och avstod konsul Simon Anders Wendelin g\u00e5rden p\u00e5 grund av Parmans barns b\u00f6rdsr\u00e4tt \u00e5t tidigare \u00e4garen Carl Johan Parman och barnen Sofia, Emma, Selina och Rosa. K\u00f6peskillingen var 2 000 rubel silver och dessa pengar l\u00e5nade Parman av ”Ecklesiatisk statens Enke- och Pupills kassa”, med en r\u00e4nta p\u00e5 5 %.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden 23 igen av handlanden Carl Johan Parman och Elisabeth, p\u00e5 grund av ett s\u00e5 kallat ”bakarv” d\u00e5 flera av deras barn hade avlidit. De bodde med dr\u00e4ngen Josef och pigorna Maria, Maria och Gerda. Om du vill l\u00e4sa mera om en av Carl Johans s\u00f6ner, n\u00e4mligen Vilho Parman, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1851 <\/strong>gjorde Carl Johan Parman konkurs igen, p\u00e5 anh\u00e5llan av C. E. Carlstr\u00f6m och Carl Wilhelm Krepelin. G\u00e5rden s\u00e5ldes p\u00e5\u00a0 offentlig exekutiv auktion den 24 april och handlanden Karl Erik Lundman (1823-1863) gav det h\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet p\u00e5 3 400 rubel silver. Pengarna l\u00e5nade Lundman av l\u00e4nsmannen Gustaf Starcke. Parman sj\u00e4lv flyttade med sin familj till Norrstan, till tomt nr 182 p\u00e5 Strandgatan 12, f\u00f6r att sedan \u00e5r 1858 k\u00f6pa g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 28,<\/a> den som senare kallades ”Torpet”.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden 23 av handlanden Karl Erik Lundman. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hans mor, borgare\u00e4nkan Lisa Beata (1799-1868), Rebecka syster, Karl Enholm och betj\u00e4nt Sofia. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 stadsl\u00e4karen Gustaf Forst\u00e9n och hans hush\u00e5llerska Lisette Svalskulla. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 Aurora Olin (1837-1897), som \u00e5r 1864 gifte sig med Petter Henrik B\u00e5ge (1836-1880).<\/p>\n

\"\"
Handlanden Karl. E. Lundman s\u00e5lde fina drycker i sin g\u00e5rd och annonserade s\u00e5 h\u00e4r i Vasabladet 18 december 1858.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1859, den 14 januari<\/strong> intr\u00e4ffade den st\u00f6rsta branden i stadens historia, som \u00f6delade mer \u00e4r ett helt kvarter i stadens centrum. Branden f\u00f6rst\u00f6rde alla g\u00e5rdsbyggnader p\u00e5 tomten men sj\u00e4lva huvudbyggnaden kunde r\u00e4ddas. Den gamla uthusbyggnaden som fortfarande st\u00e5r kvar \u00e4r allts\u00e5 byggd efter \u00e5r 1859. I g\u00e5rden bodde d\u00e5 \u00e4garen Lundman med sin mor. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llarna Erik och Henrik och de tv\u00e5 pigorna. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 h\u00e4radsh\u00f6vding H. G. Aminoff med hustrun Ebba och deras tre d\u00f6ttrar. Johan Gr\u00f6nholm och Axel Brunberg, som var tingsbitr\u00e4den bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden tillsammans med deras tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden 23 av handlanden Karl. E. Lundman, som bodde tillsammans med sin mor Elisabeth. Hos dem bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llarna Erik och Henrik, och pigorna Josefina och Mina. Runt 1862 bodde d\u00e4r ocks\u00e5\u00a0 handelsbetj\u00e4nten Johan August \u00c5man (f. i Tammerfors \u00e5r 1837, hitflyttad 1859).<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong>\u00a0avled handlanden Karl Erik Lundman och g\u00e5rden \u00f6vertogs av hans enda arvinge, hans mor Elisabeth Beata Lundman.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 11 maj<\/strong> s\u00e5lde Elisabeth Beata Lundman g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55 \u00e5t Henrik Adolf Engberg f\u00f6r 2 800 rubel silver. Det var ju denne Engberg, som hade \u00e4gt den g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan, d\u00e4r stadsbranden \u00e5r 1859 fick sin b\u00f6rjan. Engberg byggde d\u00e5 den byggnad, best\u00e5ende av f\u00f6rstuga, bagarstuga och 2 kammare l\u00e4ngs den s\u00f6dra r\u00e5n n\u00e4ra huvudbyggnaden och som sedan flyttades till Carlsro museiomr\u00e5de.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av handlanden Engberg med hustrun Mina och de hade tv\u00e5 pigor. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 stadsfiskalen G. A. Ekl\u00f6f tillsammans med hustrun Karolina och pigan Josefina. Ocks\u00e5 borgare\u00e4nkan Lisa Beata Lundman bodde i g\u00e5rden med pigan Lovisa.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> gjorde handlande Engberg konkurs och g\u00e5rden s\u00e5ldes d\u00e5 p\u00e5 offentligt, exekutiv auktion den 14 februari. Den var utlyst i stadens kyrka, kungjord i Finlands Allm\u00e4nna Tidning och genom utringning i gath\u00f6rnen. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gav garvare\u00e4nkan Margaretha Helena Renfors som bj\u00f6d 10 000 mark. Vid samma auktion k\u00f6pte \u00e4nkan Renfors ocks\u00e5 Engbergs nedbrunna tomter 102, \u00bd103 och en del av nr 107 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 53 f\u00f6r 785 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1868 den 20 januari <\/strong>s\u00e5lde garvare\u00e4nkan Renfors g\u00e5rden p\u00e5 tomt 23 f\u00f6r 8 000 mark \u00e5t handlanden Abraham H. Demes\u00f6r och hustrun Maria. Demes\u00f6r finansierade aff\u00e4ren med en skuldsedel p\u00e5 8 000 mark med 6 % r\u00e4nta \u00e5t s\u00e4ljaren Renfors och denna skulle betalas i sin helhet inom fem \u00e5r. Demes\u00f6r byggde \u00e5r 1868 ett magasin l\u00e4ngs med Parmanska gatan, allts\u00e5 det som fortfarande st\u00e5r kvar. F\u00f6ljande \u00e5r byggde han den l\u00e5nga uthusbyggnaden l\u00e4ngs med s\u00f6dra r\u00e5n mot \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\u00c5r 1871 <\/strong>hade handlande Abraham Demes\u00f6r g\u00e5tt i konkurs och tomten med alla 4 byggnader s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion den 2 oktober.<\/strong> H\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet p\u00e5 8 000 finska silver mynt gavs av tidigare \u00e4garen garvare\u00e4nkan Margareta Helena Renfors, som bodde i Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av garvare\u00e4nkan Renfors, som sj\u00e4lv bodde i Bj\u00f6rneborg. P\u00e5 hyra bodde tidigare \u00e4garen, handlanden Abraham Demes\u00f6r med hustrun Maria, handlanden H. A. Engberg med hustrun Maria och snickaren Anders Ekblom (1807-1890) och hans hustru som ocks\u00e5 hette Maria (f. Sundn\u00e4s i Skaftung \u00e5r 1825). De hade tidigare bott p\u00e5 hyra i g\u00e5rden \u00d6stra L\u00e5nggatan 28<\/a> och f\u00f6re det i egen g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 29. Skepparen Herman Svanstr\u00f6m bodde p\u00e5 hyra med hustrun Kristina och det gjorde ocks\u00e5 brandvakten Karl Siiroo och m\u00e5lare\u00e4nkan Johanna Lind.<\/p>\n

\u00c5r 1875, den 12 juli\u00a0<\/strong>s\u00e5lde garvare\u00e4nkan Margaretha Helena\u00a0 Renfors i Bj\u00f6rneborg\u00a0 tomten med alla byggnader \u00e5t den tidigare \u00e4garen, handlanden Henrik Adolf Engberg f\u00f6r 10 000 mark finskt mynt.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde handlanden T\u00f6rnroth och skoll\u00e4raren Karl Corell med hustrun Amanda.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 18 februari<\/strong> s\u00e5lde handlanden Engberg tomten nr 23 med alla byggnader \u00e5t bagarm\u00e4staren Edvard Ekholm (1846-1879) f\u00f6r 10 500 mark finskt mynt. Engberg tog \u00e5t sig r\u00e4tten att under 2 \u00e5rs tid gratis f\u00e5 anv\u00e4nda sin handelsbod i nedre v\u00e5ningen, 2 skafferier i norra f\u00f6rstugan, del i k\u00f6ket, k\u00e4llaren under karakt\u00e4rsbyggnaden, 2 magasin och ett vedlider, h\u00e4lften av tr\u00e4dg\u00e5rden, dr\u00e4ngstuga med kammare, ett vagnslider, f\u00e4hus och foderlada, ett stall f\u00f6r en h\u00e4st och s\u00e5 skulle han samf\u00e4llt f\u00e5 anv\u00e4nda h\u00e4lften av bagarstugan. Edvard Ekholm var f\u00f6dd i Kask\u00f6 men flyttade till staden d\u00e5 han gifte sig med Emma Nystr\u00f6m (f.1844).<\/p>\n

\"\"
Genast d\u00e5 Kask\u00f6bon Edvard Ekholm \u00e5r 1876 hade k\u00f6pt g\u00e5rden s\u00e5 uppf\u00f6rde han bagarstugan i tegel i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och Parmansgatan. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 tomt nr 23 i slutet av 1870-talet. Samtliga byggnaderna f\u00f6rutom huvudbyggnaden vid Strandgatan \u00e4r uppf\u00f6rda efter 1859, allts\u00e5 p\u00e5 1860-1870-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1879, den 4 juni<\/strong> avled bagarm\u00e4staren Edvard Ekholm och g\u00e5rden \u00f6vertog av \u00e4nkan Emilia, som kallades Emma.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av bagare\u00e4nkan Emma Ekholm (f.1844), boende sv\u00e4rmor Charlotte Ekholm (f. \u00d6sterholm 1812).<\/p>\n

\u00c5r 1881<\/strong> gifte Emma om sig med bagaren Jakob Nordgren (f. i Ylistaro1851-1884) och de fick 2 s\u00f6ner.<\/p>\n

\u00c5r 1884<\/strong> avled bagaren Jakob Nordgren och g\u00e5rden \u00f6vertogs igen av \u00e4nkan Emma Nordgren och hennes minder\u00e5riga dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av bagare\u00e4nkan Emma Nordgren och hennes dotter Amanda (f.1867) fr\u00e5n f\u00f6rra giftet. L\u00e4rlingen Vilhelm Karlsson (f.1854) bodde i g\u00e5rden, liksom Vilhelm Mattila (f.1867) och f\u00f6rs\u00e4ljerskan Anna Lindqvist (f.1859). Stadsfiskalen G. A. Ekl\u00f6f (f.1833) bodde d\u00e4r tillsammans med hustrun Karolina (f.1831). Handlande\u00e4nkan Ida T\u00f6rnroth (f.1834) bodde i g\u00e5rden med pigan Sofia (f.1860). Arbetskarlen Frans Granlund (f.1844) bodde med sin Gustafva (f.1843) och skeppare\u00e4nkan Aurora Dahlberg (f.1824) bodde ensam i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes tomten 23 av bagare\u00e4nkan Emma Nordgren och dottern Amanda.<\/p>\n

\u00c5r 1893, den 16 september<\/strong> avled bagare\u00e4nkan Emma Nordgren och g\u00e5rden \u00f6vertogs av hennes barn, s\u00e5 att dottern Bertha Emilia Nordgren fick 1\/2, sonen Karl Johan Ekholm 1\/6, dottern Selina Lovisa 1\/6 och dottern Amanda Charlotta 1\/6. Den 29 januari 1894 s\u00e5lde Bertha Emilia sin halva g\u00e5rd \u00e5t en bagare Mellberg fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. Systern Amanda Charlotta gillade inte f\u00f6rs\u00e4ljningen och med h\u00e4nvisning till sitt ”vidareboende” kr\u00e4vde hon att f\u00e5 inl\u00f6sa bagare Mellbergs g\u00e5rdshalva, n\u00e5got som r\u00e5dhusr\u00e4tten godk\u00e4nde 28 maj 1894. Amanda Charlotta \u00e4gde efter detta 2\/3 av g\u00e5rden och hennes tv\u00e5 syskon 1\/6 var.<\/p>\n

\u00c5r 1894, den 30 juni<\/strong> s\u00e5lde de tre del\u00e4garna Amanda Charlotta, Karl Johan och Selina Lovisa den bebyggda tomten 23 f\u00f6r 15 000 mark \u00e5t bagarm\u00e4staren Karl Johan Rosengren (f.1872 i N\u00e4rpes, flyttade till staden 1893). Karl Johan var gift med Alma Hedengren (1866-1925), som var f\u00f6dd i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1896<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagarm\u00e4staren Rosengren, som bodde d\u00e4r med hustrun Alma. Hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingarna O. Talvitie (f.1878), Tervola (f.1876) och J\u00e4rvim\u00e4ki (f.1878). P\u00e5 hyra bodde handlanden Ida T\u00f6rnroth (f.1834) med bitr\u00e4det Maria Hermans (f.1867) och pigan Elin Klockars (f.1843). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 fr\u00f6ken Celina Holmudd (f.1843) med en fosterdotter, fr\u00f6ken Selma T\u00f6tterman (f.1838) med systerdottern Maria Feodoroff (f.1876) och \u00e4nkan Mathilda Snickars (f.1854).<\/p>\n

\u00c5r 1898, den 22 juli<\/strong> s\u00e5lde bagarm\u00e4staren Karl Johan och Alma Rosengren den bebyggda tomten nr 23 f\u00f6r 25 000 mark \u00e5t maskinhandlanden Gustaf Vuori (f.1857) och agenten Nikolai Rinne. Karl Johan och Alma flyttade d\u00e5 till guldsmed Kuusinens g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46.<\/a> Bagaren Karl Johan d\u00f6df\u00f6rklarades \u00e5r 1909 och \u00e4nkan Alma k\u00f6pte d\u00e5 den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 31, d\u00e4r hon bodde s\u00e5 l\u00e4nge hon levde. Karl Johan hade tv\u00e5 d\u00f6ttrar som levde till vuxen \u00e5lder, n\u00e4mligen Gurli som gifte sig med guldsmeden Evert Hellman och Julia Sofia, som gifte sig med bagaren Salminen och \u00e5r 1923 flyttade till Raumo.<\/p>\n

\u00c5r 1898, i oktober<\/strong> flyttade Kansallis Kirjapaino sitt tryckeri och sitt kontor fr\u00e5n Kansallisseuras g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22 till Gustaf Vuoris g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55. De gav ju bland annat ut tidningen Suupohjan Kaiku, som b\u00f6rjade ges ut i b\u00f6rjan av det \u00e5ret. I januari 1899 flyttade Kansallis Kirjapaino sitt kontor till Haaronens g\u00e5rd invid Salutorget, allts\u00e5 den g\u00e5rd som sedan blev Frans Henriksons g\u00e5rd. Tryckeriet blev dock kvar i Vuoris g\u00e5rd \u00e4nda till november 1899 d\u00e5 tryckeriet flyttades till bleckslagare Samperis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15, nuvarande Suupohjan Sanomats hus.<\/p>\n

\u00c5r 1899, den 23 maj\u00a0<\/strong>s\u00e5lde agenten Nikolai Rinne sin halva av g\u00e5rden \u00e5t handlanden Gustaf Vuori och hans hustru Wilhelmina (f.1857), s\u00e5 att denne d\u00e5 \u00e4gde hela g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde Selma T\u00f6tterman med sin systerdotter, handlande Anna Wiik (f.1862) som bodde med sin mor Anna (f.1822). Tryckaren J. H. Vartiainen bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1900 <\/strong>gjorde handlanden Gustaf Vuori konkurs och g\u00e5rden s\u00e5ldes p\u00e5 offentlig auktion den 27 april. Auktionen kungjordes i stadens kyrka och genom utringning i gath\u00f6rnen. Det h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av kontoristen och handlanden Wilhelm Martens, som genom ett ombud bj\u00f6d 22 800 finska mark. Enligt uppgift s\u00e5 skulle g\u00e5rden ha blivit brandskadad i den s\u00f6dra \u00e4ndan \u00e5r 1901 men att den blev reparerad och f\u00f6rb\u00e4ttrad med ny br\u00e4dfodring samma \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
Maskinhandlande Wuoris konkursbo bj\u00f6d ut g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55 i Finlands Allm\u00e4nna Tidning 11.4.1900.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Matts Wilhelm<\/u> Martens (f.1861) och hustrun Hulda 1862 med 5 barn och sv\u00e4rmor Sofia Henriksson (1834). (Om du vill l\u00e4sa mera om Wilhelm Martens sl\u00e4kt, s\u00e5 skall du klicka<\/em> H\u00c4R<\/strong><\/span>)<\/a>.<\/span> I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Anna Kajsa M\u00e4enp\u00e4\u00e4 med 3 barn. Handlanden Anna Viik (f.1862) bodde d\u00e4r tillsammans med sin mor, som ocks\u00e5 hette Anna (f.1822). Anna Wiik hade en aff\u00e4r i g\u00e5rden, som hon \u00e5r 1903 flyttade till Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd vid \u00d6stra L\u00e5nggatan 46 vid torget.<\/a> S\u00f6mmerskan Vilhelmina \u00c4ppel (f.1878) bodde p\u00e5 hyra, liksom m\u00e5larm\u00e4staren Evert Nyfors (f.1872) och hans hustru Vilhelmina (f.1866). Bagaren Frans Vikb\u00e4ck (f.1878) bodde i g\u00e5rden med hustrun Hilda (f.1878) med 2 ges\u00e4ller och en l\u00e4rling och han hade ocks\u00e5 sitt bageri och aff\u00e4r i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Kristinestads finska f\u00f6rsamlingen \u00e5r 1980 ville riva den gamla bagarstugan i h\u00f6rnet av Strandgatan och Parmansgatan s\u00e5 uppstod en het debatt i staden om den skulle sparas eller rivas. Beslutet blev att den skulle rivas och samtidigt revs ocks\u00e5 det gamla uthuset l\u00e4ngs med s\u00f6dra r\u00e5n. D\u00e4r byggdes sedan ett nytt uthus, som fortfarande st\u00e5r kvar. Fotot ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902 i november<\/strong> s\u00e5 var det n\u00e4ra att bagarstugan skulle ha f\u00f6rst\u00f6rts i en brand men brandk\u00e5ren var snabbt p\u00e5 plats och lyckats sl\u00e4cka branden. Det var genom en spricka i muren, som gnistor hade ant\u00e4nt fyllningen p\u00e5 mellanbottnen. Byggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad i St\u00e4dernas allm\u00e4nna brandstodsbolag och skadorna uppskattades till 200 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong>\u00a0\u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Matts Wilhelm<\/u> Martens (f.1861), Hulda 1862, Vera 1888, Ossian 1890, sv\u00e4rmor Sofia Henriksson (f.1834). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Anna Kajsa M\u00e4enp\u00e4\u00e4 med 3 barn. Redakt\u00f6ren Iivari Partanen (f.1873) bodde h\u00e4r liksom tryckeri\u00e4garen Kaarle Paasonen (f.1873) med sin hustru Helmi (f.1881). Folkskoll\u00e4raren Otto Hannus (f.1871) bodde h\u00e4r, liksom bagaren Frans Vikb\u00e4ck (f.1878) och hustrun Hilda (f.1878) med sina tv\u00e5 barn. Bagarges\u00e4llen Ferdinand Hermansson bodde h\u00e4r, liksom kontoristen Oskar Sundman (f.1862) och hustrun Lea (f.1878).<\/p>\n

I juni 1907 <\/strong>\u00f6verl\u00e4t handlanden Elin Brandt en del av sitt lager av skor fr\u00e5n sin aff\u00e4r i torgh\u00f6rnet<\/a> \u00e5t handlanden Elin Boije, som \u00f6ppnade aff\u00e4r i Martens g\u00e5rd. Boije \u00f6ppnade aff\u00e4ren i det utrymme som modehandlaren Anna Storm innehade tills hon flyttade fr\u00e5n orten i b\u00f6rjan p\u00e5 1907. Elin Boije avslutade sin aff\u00e4r i maj 1913.<\/p>\n

\"\"
L\u00e4ngst till v\u00e4nster g\u00e5rden d\u00e4r Alfred Carlstr\u00f6ms kontorist Wilhelm Martens bodde \u00e4nda till 1910, d\u00e5 han avled och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan. Den ljusa byggnaden till h\u00f6ger \u00e4gdes av \u00e4nkan Sundstr\u00f6m, som bedrev handel d\u00e4r. I korsningen syns belysningsbolaget Lumens kopplingsstation, d\u00e4ri fr\u00e5n gatubelysningen i s\u00f6derstaden styrdes. Fotot taget omkring 1910 och det finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden till v\u00e4nster har kallats Parmanska g\u00e5rden, Martens g\u00e5rd och Castr\u00e9nska g\u00e5rden och numera kallas den finska f\u00f6rsamlingens g\u00e5rd. F\u00f6ljande g\u00e5rd \u00e4r Fel\u00e9nska g\u00e5rden och sedan f\u00f6ljer Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden och p\u00e5 deras v\u00e4gg syns S. Sabers reklamskylt. G\u00e5rden till h\u00f6ger \u00e4r \u00e4nkan Sundstr\u00f6ms g\u00e5rd. Fotot finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910 <\/strong>avled Wilhelm Martens f\u00f6r egen hand i samband med Alfred Carlstr\u00f6ms konkurs. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5\u00a0 av handlande\u00e4nkan Hulda Martens (f.1862) som bodde med barnen student Vera (f.1888), handelsbitr\u00e4det Ossian (f.1890), Vivi (f.1892), Kurt Matias (1897 och Karl \u00c5ke (f.1900). Huldas man Vilhelm dog \u00e5r 1910 i samband med Alfred Carlstr\u00f6ms konkurs. Flera familjer bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden:<\/p>\n

-Vilhelms sv\u00e4rmor, sj\u00f6mans\u00e4nkan Sofia Henriksson (f.1834) bodde i g\u00e5rden med en dotter.<\/h6>\n
-Arbetare\u00e4nkan Anna Kajsa M\u00e4enp\u00e4\u00e4 (f.1857) bodde h\u00e4r med barnen Frans (f.1886) och Olga (f.1894).<\/h6>\n
-Bagarges\u00e4llen Sylvester Kivist\u00f6 (f.1885) bodde ensam h\u00e4r medan bagare\u00e4nkan Ida Vikb\u00e4ck (f.1855) bodde tillsammans med sin mor, \u00e4nkan Sofia Vidbom (f.1830).<\/h6>\n
-Modehandlaren Elin Boije (f.1876) bodde h\u00e4r med systrarna Edith Boije (f.1886) och stadssjuksk\u00f6terskan Johanna Wilhelmina (f.1873).<\/h6>\n
-Tullvaktm\u00e4staren Johan Otto Johansson (f.1879) bodde h\u00e4r med hustrun Julia (f.1879) och barnen John Torsten, Jarl Birger och Gunvor Synn\u00f6ve.<\/h6>\n
-Sjuksk\u00f6terskan Johanna Boije (f.1873) bodde p\u00e5 hyra i n\u00e5got rum.<\/h6>\n
Ocks\u00e5 bagaren Frans Vilhelm Wikb\u00e4ck (f.1878) bodde h\u00e4r med hustrun Hilda (f.1878) och de tre barnen Erik Wilhelm, Elsa Maria och Georg Alexander. Wikb\u00e4ck gjorde konkurs sommaren 1912 och han d\u00f6mdes ocks\u00e5 f\u00f6r oegentligheter i sin bagerir\u00f6relse. Bagaren Otto Kyyny, som hade bageri i Fremdelings g\u00e5rd inr\u00e4ttade d\u00e5 ett annat bageri i Wikb\u00e4cks tidigare utrymmen i Martens g\u00e5rd.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1913 i maj<\/strong> st\u00e4ngde Elin Boije sin aff\u00e4r men redan efter n\u00e5gon vecka, den 1 juni\u00a0 \u00f6ppnade C. T. N. Sandman fr\u00e5n Vasa en aff\u00e4r i Boijes f\u00f6re detta utrymme. Han hade anlitat paret Hilding och Ida Olsson att sk\u00f6ta om aff\u00e4ren, som verkade att vara v\u00e4lf\u00f6rsedd med kl\u00e4der, tyger och sytillbeh\u00f6r. Fr\u00e5n juni 1913 flyttade ocks\u00e5\u00a0 H. C. Olsson sin raksalong till fru Martens g\u00e5rd och hade samma ing\u00e5ng som Sandmans aff\u00e4r. \u00c5r 1915 hamnade Sandman p\u00e5 obest\u00e5nd och tvingades f\u00f6rst st\u00e4nga den andra aff\u00e4ren i Vasa och sedan samma \u00e5r gjorde han konkurs. Bara n\u00e5gon vecka efter konkursen \u00f6vertogs aff\u00e4ren av f\u00f6rest\u00e5ndaren Hilding Olsson, som fortsatte att driva den under eget namn.<\/p>\n

\"\"
Enlig Syd-\u00d6sterbotten den 26 november 1913 s\u00e5 flyttade Mimmi Lahtonen sin aff\u00e4r fr\u00e5n Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan till Martens g\u00e5rd p\u00e5 samma gata. I september 1915 s\u00e5 flyttade Mimmi Lahtonen sin aff\u00e4r tillbaka till f.d. Holms g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1914<\/strong> och \u00e4nnu i b\u00f6rjan av \u00e5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Hulda Martens (f.1862) och barnen student Vera (f.1888), handlandebitr\u00e4det Ossian (f.1890), Vivi (f.1892) och Kurt (f.1897). Huldas mor sj\u00f6mans\u00e4nkan Sofia Henriksson (f.1834) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

-bagare\u00e4nkan Ida Vikb\u00e4ck (f.1855) bodde h\u00e4r.<\/h6>\n
-fr\u00f6ken Edith Boije (f.1886) bodde h\u00e4r.<\/h6>\n
-handelsf\u00f6rest\u00e5ndaren Juha Suomalainen (f.1879) bodde h\u00e4r med 3 barn och hush\u00e5llerskan Aira Turja (f.1888).<\/h6>\n
-telegrafisten V\u00e4in\u00f6 Mannstr\u00f6m (f.1888) bodde med sin hustru .<\/h6>\n
-arbetar\u00e4nkan Anna Kajsa M\u00e4enp\u00e4\u00e4 (f.1857) bodde med sin dotter Olga (f.1894) som var sinnesrubbad. Sonen Frans Leander vistades p\u00e5 sj\u00f6n.<\/h6>\n
-kl\u00e4deshandlaren Vilhelmina Lahtonen (f.1870) bodde ensam.<\/h6>\n
-barberaren Hilding Olsson (f\u00f6dd 1880 i Helsingborg-d\u00f6d 1940 i Vasa) bodde h\u00e4r och han var svensk medborgare. Han bodde med hustrun Ida (f. Berg 1887) och sv\u00e4gerskan Laura Berg (f.1895). I november 1916 s\u00e5lde Hilding Olsson sitt lager av ”manufaktur- och galanterivaror” \u00e5t en handlande Sj\u00f6din i Bj\u00f6rneborg. I mars 1917 s\u00e5lde barberaren Olsson sin raksalong \u00e5t Albert Rosenqvist, som hade flyttat fr\u00e5n Helsingfors med hustrun Rosa. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Hilding och Ida till Vasa.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1916, den 7 oktober <\/strong>s\u00e5lde \u00e4nkan Hulda Martens g\u00e5rden f\u00f6r 50 000 mark \u00e5t handlanden, fr\u00f6ken Alfhild Castr\u00e9n (f.1869), en relativt stor summa den tiden. (Om du vill l\u00e4sa mera om Alfhild och hennes sl\u00e4kt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>). S\u00e4ljaren \u00e4nkan Hulda Martens flyttade d\u00e5 med sina barn till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 5, som ligger nedanf\u00f6r norra Kvarnberget .<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande Alfhild Castr\u00e9n, som bodde med sin piga och i g\u00e5rden bedrev hon handel i Oravais-butiken.\u00a0 Boende i g\u00e5rden p\u00e5 hyra var bland annat:<\/p>\n

-\u00e4nkan Anna Kajsa M\u00e4enp\u00e4\u00e4 (f.1857) bodde d\u00e4r med sin sjuka dotter Olga (f.1893).<\/h6>\n
-fr\u00f6ken Amanda Tapio (f.1864) bodde ensam.<\/h6>\n
-\u00e4nkefrun Leontine Holmudd (f.1842) bodde ocks\u00e5 ensam.<\/h6>\n
-f\u00f6rmannen Henry Nummelin (f.1888) bodde i g\u00e5rden med hustrun Anna (f.1895).<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1926<\/strong> efter Alfhilds d\u00f6d, s\u00e5 \u00f6vertog syskonen, fr\u00f6ken Amanda Castr\u00e9n, Maria Castr\u00e9n och byggm\u00e4staren Bernhard Castr\u00e9n g\u00e5rden. Amanda innehade Oravais-butiken \u00e4nda till 1941, d\u00e5 hon drog sig tillbaka till sin sommarstuga i Oravais. Hon dog \u00e5r 1950 i sviterna efter en olycka hon r\u00e5kade ut f\u00f6r under ett bes\u00f6k i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Efter 1941<\/strong> sk\u00f6ttes g\u00e5rden av Alfhilds sl\u00e4kting Carl Castr\u00e9n, som var f\u00f6dd i Munsala \u00e5r 1880 och var gift med Vivi Margit H\u00e4ggblom fr\u00e5n Nykarleby. De hade barnen Doris Maria (f.1927), Ella Margareta (f.1930) och Carl Erik (f.1932).<\/p>\n

\u00c5r 1944<\/strong> fick systrarna Amanda Castr\u00e9n och Maria Castr\u00e9n gemensam lagfart p\u00e5 g\u00e5rden, eftersom systern Alfhild hade avlidit 10.6.1926 och brodern Bernhard 12.10.1943. I augusti 1946 \u00f6ppnade Edit Bodman en bagerir\u00f6relse i det tidigare Hembageriets utrymmen och hon utlovade gott r\u00e5gbr\u00f6d.<\/p>\n

\u00c5r 1950, den 10 mars<\/strong> avled Amanda Castr\u00e9n och hennes del av g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av systern, f\u00f6re detta lektorn i s\u00e5ng och musik, Maria Castr\u00e9n fr\u00e5n Nykarleby, som fr\u00e5n tidigare \u00e4gde den andra halvan. Maria hade verkat som lektor vid seminariet under \u00e5ren 1900-1939 och under \u00e5ren 1899-1952 var hon organist i Nykarleby f\u00f6rsamling. \u00c5r 1953 fick Maria lagfart p\u00e5 hela g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55.<\/p>\n

\u00c5r 1951, den 31 maj<\/strong> hyrde Alfhild Castr\u00e9ns sterbhus ut den \u00f6vre v\u00e5ningen till staden, f\u00f6r att anv\u00e4ndas som barndaghem. \u00c5rshyran utgjorde 10 000 mark och kontraktet gjorden p\u00e5 5 \u00e5rs tid. Barntr\u00e4dg\u00e5rden var verksam h\u00e4r \u00e4nda tills den nya byggdes p\u00e5 1960-talet ovanf\u00f6r sportplanen. V\u00e4vskolan hade tidigare varit inrymt i samma lokal men de flyttade nu till egen g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 18<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 22 oktober<\/strong> donerade den f\u00f6re detta lektorn Maria Castr\u00e9n g\u00e5rden \u00e5t F\u00f6reningen Svenska Folkskolans v\u00e4nner i Helsingfors. Avkastningen av g\u00e5rden skall g\u00e5 till Wegeliusstiftelsen i Helsingfors, som bland annat skulle ge ett \u00e5rligt bidrag \u00e5t komponisten Erik Bergman. <\/a>\u00c5r 1963 i mars<\/strong> flyttade Lindedahl sin textil- och sportaff\u00e4r fr\u00e5n Svenska g\u00e5rden, som skulle rivas till f\u00f6re detta Oravaisbutikens lokal.<\/p>\n

\u00c5r 1966, i oktober<\/strong> flyttade ”Saga Perjus Modeaff\u00e4r” sin aff\u00e4r fr\u00e5n gatubyggnaden bakom Stadshotellet<\/a> till f\u00f6re detta Oravais-butiken. KOP som var \u00e4gare till Stadshotellbyggnaden hade f\u00f6r avsikt att riva den och d\u00e4rf\u00f6r sades alla hyresg\u00e4ster upp. Saga Perjus annonserade att hennes aff\u00e4r ligger ”150 damsteg fr\u00e5n torget”. Mellan \u00e5ren 1966-1972 bodde poliskonstapel Antti Harja i nedre v\u00e5ningen p\u00e5 hyra med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1970<\/strong> hyrdes en del utrymmen i g\u00e5rden av Pohjolan Voimas byggnadsarbetare, som h\u00f6ll p\u00e5 att uppf\u00f6ra reservkraftverket. I slutet av juli, d\u00e5 de skulle tillreda mat exploderade deras spritk\u00f6k och f\u00f6rorsakade en mindre brand, som brandk\u00e5rens snabbt sl\u00e4ckte.<\/p>\n

\u00c5r 1976, den 29 januari<\/strong> s\u00e5lde F\u00f6reningen Svenska folkskolans v\u00e4nner g\u00e5rden \u00e5t byggm\u00e4stare Th. Nygren f\u00f6r 125 000 mark. F\u00f6reningen hade p\u00e5 ett m\u00f6te den 20 beslutat att g\u00e5rden skall s\u00e4ljas och de gav fullmakt \u00e5t bankdirekt\u00f6r Ingmar Nyg\u00e5rd att genomf\u00f6ra f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n

I slutet av 1970-talet<\/strong> s\u00e5lde byggm\u00e4stare Nygren g\u00e5rden \u00e5t Kristinestads finska f\u00f6rsamling. D\u00e5\u00a0 f\u00f6rsamlingen k\u00f6pte den Castr\u00e9nska g\u00e5rden av Th. Nygren s\u00e5 besl\u00f6t de om en st\u00f6rre renovering som skulle kosta runt 2,5 miljoner mark. Byggtj\u00e4nst Kurt Westerlund valdes till huvudentrepren\u00f6r, Antin S\u00e4hk\u00f6 skulle g\u00f6ra elarbetena och Lepp\u00e4ranta fr\u00e5n B\u00f6tom skulle g\u00f6ra luftkonditioneringen och ett f\u00f6retag fr\u00e5n Teuva skulle sk\u00f6ta VVS-delen. Renoveringen gjordes i b\u00f6rjan av 1980-talet. Sedan dess har f\u00f6rsamlingen anv\u00e4nt g\u00e5rden som f\u00f6rsamlingshem.<\/p>\n

Foton och urklipp<\/strong><\/h2>\n

\"\"<\/p>\n

En av de vackraste stadsg\u00e5rdarna i Kristinestad och vackert bel\u00e4get ovanf\u00f6r Packhustorget med utsikt \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/p>\n

\"\"
Mitt i bild den Parmanska g\u00e5rden och till v\u00e4nster om den Gustaf Hyd\u00e9ns g\u00e5rdar. Till h\u00f6ger p\u00e5 andra sidan Parmansgatan syns Fel\u00e9nska g\u00e5rden och Lebellska g\u00e5rden.<\/a> Den gr\u00f6na byggnaden l\u00e4ngst till h\u00f6ger \u00e4r Fremdelings<\/a> g\u00e5rd. Delf\u00f6rstoring av flygfoto ur Museiverkets samlingar, taget av Hannu Vallas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Parmanska g\u00e5rden fotograferad i kv\u00e4llsm\u00f6rker i juletid 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Parmanska g\u00e5rden, i mitten syns en del av Fel\u00e9nska g\u00e5rden och till h\u00f6ger st\u00e5r Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden, d\u00e4r \u00e4nkan Sundstr\u00f6m idkade handel i l\u00e5nga tider och d\u00e4r postkontoret fanns i tv\u00e5 olika repriser. Fotot fr\u00e5n Museiverket och det finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I april 1971 samlades p\u00e5sktrollen p\u00e5 trappan till Oravaisbutiken och t\u00e4nkte s\u00e4kert anv\u00e4nda den som avfyrningsramp inf\u00f6r f\u00e4rden till Bl\u00e5kulla. Bilden ur Syd-\u00d6sterbotten17.4.1971.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. G\u00e5rdens historia. F\u00f6rsta delen av g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1756 av Johan Parman (1717-1808), som var f\u00f6dd i Sverige och han var son till skomakaren Johan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":55,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18759","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18759","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18759"}],"version-history":[{"count":141,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18759\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30633,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18759\/revisions\/30633"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}