P\u00e5 Claes Claessons stadsplan fr\u00e5n 1651, s\u00e5 var Staketgatan en av de tre l\u00e4ngsg\u00e5ende gatorna. Det var l\u00e4ngs denna gata som tullstaketet gick i tiderna \u00e4nda fram till 1808 d\u00e5 landstullarna avskaffades. I tiderna l\u00e5g all bebyggelse p\u00e5 den \u00f6stra sidan av Staketgatan och det \u00e4r f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet som g\u00e5rdar kunde byggas ocks\u00e5\u00a0 p\u00e5 gatans \u00f6vre sida. P\u00e5 den f\u00f6rsta stadsplanen b\u00f6rjar Staketgatan vid Kyrkotorget nedanf\u00f6r Ulrika Eleonorakyrkan och slutade i s\u00f6derstan vid S\u00f6dra Kvarnbacken, det som i dag kallas Svin\u00e5kersbacken. Den var fr\u00e5n b\u00f6rjan endast 350 meter l\u00e5ng men har sedan f\u00f6rl\u00e4ngts betydligt i den s\u00f6dra \u00e4ndan, s\u00e5 att den numera \u00e4r 1 km l\u00e5ng. L\u00e4ngs Staketgatan finns inga stora handelshus men desto fler mindre stadsg\u00e5rdar.<\/p>\n
P\u00e5 Claes Claessons stadsplan fr\u00e5n 1651, s\u00e5 var Staketgatan en av de tre l\u00e4ngsg\u00e5ende gatorna. Det var l\u00e4ngs denna gata som tullstaketet gick i tiderna \u00e4nda fram till 1808 d\u00e5 landstullarna avskaffades. I tiderna l\u00e5g all bebyggelse p\u00e5 den \u00f6stra Forts\u00e4tt l\u00e4sa Staketgatans g\u00e5rdar.<\/span>