{"id":18580,"date":"2020-12-01T23:18:01","date_gmt":"2020-12-01T21:18:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18580"},"modified":"2026-05-22T09:31:16","modified_gmt":"2026-05-22T06:31:16","slug":"fremdelings-gard-pa-tomt-nr-90-eller-strandgatan-42","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18580","title":{"rendered":"Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 42 byggdes \u00e5r 1770, troligen av Joh. Argilander.\u00a0 Den byggdes i gustaviansk stil av nytt timmer och 10 \u00e5r senare blev den br\u00e4dfodrad med st\u00e5ende, r\u00f6dm\u00e5lade br\u00e4der. Vid den stora stadsbranden i januari 1859 skadades fasaden, medan sj\u00e4lva byggnaden klarade sig. Genast efter branden fick g\u00e5rden en ny fasad med liggande panel och den fick d\u00e5 det utseende i empirestil, som den fortfarande har. I g\u00e5rden har bott allt fr\u00e5n borgm\u00e4stare, till aff\u00e4rsm\u00e4n och bagare. Fotot fr\u00e5n 2019 \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st, visande Strandgatan s\u00f6derut.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.\u00a0 Rafael Olin sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ser vi att det p\u00e5 Strandgatans \u00f6stra sida inte finns n\u00e5gra bostadsbyggnader, endast n\u00e5gra enkla strandbodar och magasin. P\u00e5 torget finns tv\u00e5 byggnader, det gamla r\u00e5dhuset p\u00e5 \u00f6vre torget och den \u00f6stra tullstugan lite nedanf\u00f6r Strandgatan. N\u00e5gon g\u00e5ng mellan \u00e5ren 1808 och 1825 flyttades den \u00f6stra tullstugan till Norrstan invid Skutskataviken, d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1770-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten som hade nummer 1 i det andra kvarteret av Joh. Argilander och det \u00e4r troligt att det var han som det \u00e5ret uppf\u00f6rde den h\u00e4r g\u00e5rden.<\/p>\n

Omkring 1795<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 1 av stadens borgm\u00e4stare Daniel Mattens. Mattens var f\u00f6dd i Borg\u00e5 \u00e5r 1746 och fr\u00e5n och med 1774 verkade han som borgm\u00e4stare i Kristinestad. Mattens var med p\u00e5 m\u00e5nga lantdagar, bland annat p\u00e5 den mest k\u00e4nda, Borg\u00e5 lantdag \u00e5r 1809.<\/a><\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1800-talet fram till \u00e5r 1822<\/strong> s\u00e5 \u00e4gdes g\u00e5rden, som enligt den gamla stadsplanen nu hade numret 3 i det andra kvarteret av lagmannen och borgm\u00e4staren Daniel Mattens.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00e5r 1823 <\/strong>\u00f6vertog borgm\u00e4staren Anders Jacob Roos (1795-1862) g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 3. Han var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och var son till Johan och Maria Roos. Anders Jacob var gift med Christina (1794-1875), som var f\u00f6dd Wenman i N\u00e4rpes. Han fick fastebrev p\u00e5 tomten 12 juli 1824 och han bodde d\u00e4r \u00e4nnu 1832 med hustrun Christina, och flera dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har det bildats flera tomter p\u00e5 Strandgatans \u00f6stra sida, bland annat nr 90 d\u00e4r Fremdelings g\u00e5rd st\u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten, som nu hade f\u00e5tt numret 90 i det andra kvarteret av borgm\u00e4stare Roos, som bodde med hustrun Christina. Hos dem bodde tv\u00e5 pigor och tv\u00e5 dr\u00e4ngar. P\u00e5 hyra bodde \u00e4ngsvakten Josef \u00d6sterstr\u00f6m och sj\u00f6mannen Wilhelm \u00d6sterstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1832, den 1 februari\u00a0<\/strong>s\u00e5lde borgm\u00e4stare Roos ”Strandtomten nr 90” \u00e5t kofferdiskepparen och handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling (1798-1845) f\u00f6r 6 666 rubel silver eller 5 000 riksdaler riksg\u00e4ld banco. Fremdeling var f\u00f6dd i Vasa och han var gift med Catharina Stenmansson (1801-1860) fr\u00e5n Kristinestad. De fick 3 egna barn men samtliga dog i sp\u00e4d \u00e5lder. F\u00f6re k\u00f6pet hade paret Fremdeling bott p\u00e5 hyra i timmermannen Bergholms g\u00e5rd, som stod i den nuvarande R\u00e5dhusparken. K\u00f6pet av g\u00e5rden finansierades delvis med en skuldsedel p\u00e5 3 500 och f\u00f6r denna gick hustruns sl\u00e4ktingar, handlanden Ludwig Wendelin och vicekonsuln Simon Anders Wendelin i personlig borgen.\u00a0 Hos Fremdelings bodde en fosterdotter Wilhelmina, som var f\u00f6dd \u00e5r 1823 i Sverige. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llare, dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

P\u00e5 1840-talet<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade Fremdeling ocks\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 2 i s\u00f6derstan av viktualiehandlaren Isak Ulric Hasselblatt men de bodde aldrig d\u00e4r.<\/p>\n

\"\"
Det fanns 8 byggnader p\u00e5 tomt nr 90 d\u00e5 Fremdeling f\u00f6rs\u00e4krade dem 1834. Nere vid stranden fanns en stor tr\u00e4dg\u00e5rd, som den tiden kallades kryddg\u00e5rd. Om du vill l\u00e4sa mera om dessa byggnader och om Fremdelings f\u00f6rs\u00e4kringar, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/a><\/strong><\/span><\/span><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1845, den 23 mars<\/strong> avled handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Catharina, som bodde d\u00e4r med fosterdottern Wilhelmina.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av r\u00e5dmans\u00e4nkan Catharina Fremdeling. D\u00e4r bodde ocks\u00e5\u00a0 fosterdottern Wilhelmina, som \u00e5r 1846 i augusti hade gift sig med handlanden Erik Johan Lundstr\u00f6m (1822-1858), som var f\u00f6dd i Tavastehus. Erik Johan dog i Kristinestad i april 1858. I juli 1858 skrev Vasabladet att Wasa gymnasium hade f\u00e5tt en stor donation om 300 silver rubel av Katarina Fremdeling i Kristinestad. L\u00e4s mera om donationen H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt var det ju i januari 1859 som den stora branden br\u00f6t ut som \u00f6delade hela nuvarande kyrkokvarteret och vissa delar av de omkringliggande kvarteren. Det var mycket n\u00e4ra att Fremdelings g\u00e5rd ocks\u00e5 skulle ha brunnit ner men med stor m\u00f6da kunde den r\u00e4ddas.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av r\u00e5dmans\u00e4nkan Katarina Fremdeling, och hos henne bodde en fosterdotter Kristina Nordman (1833-1916). Handlande\u00e4nkan Wilhelmina Lundstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden, likas\u00e5 handlanden Ludvig Wendelin som bodde i huset med sin bokh\u00e5llare Forsman. Katarina Fremdeling dog i maj 1860 och hon hade i ett testamente fr\u00e5n 2 juni 1858 best\u00e4mt att g\u00e5rden efter hennes d\u00f6d skall \u00f6vertas av \u00e4nkan Wilhelmina Lundstr\u00f6ms barn. Den h\u00e4r Katarina var f\u00f6r \u00f6vrigt syster till den Christina, som f\u00f6rst var gift med Ludwig Wendelin och sedan Robert Uggla. Fremdelings andra fosterdotter Kristina Nordman gifte sig \u00e5r 1860 med handlanden Petter Johan Lind (1832-1868) och bodde d\u00e5 p\u00e5 Strandgatan 46.<\/p>\n

Fr\u00e5n och med 1861 till \u00e5r 1868<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Wilhelmina<\/span> Sofia Lundstr\u00f6ms tre barn: Johan Wilhelm (f.1848), Betty Vilhelmina (f. 1850 gift i Tavastehus) och Blondine Sofia (1856). Deras mor Wilhelmina bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden och hon dog sedan i juli 1875. Stadsl\u00e4karen Gustaf Adolf Gr\u00e5berg bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra. Gr\u00e5berg var f\u00f6dd \u00e5r 1828 i Viborg och \u00e5r 1861 blev han stadsl\u00e4kare i Kristinestad. Samma \u00e5r gifte han sig med Hilda Jung (1828-1879). Hilda var dotter till Karl Johan Jung (1794-1855), som var tullf\u00f6rvaltare i staden under \u00e5ren 1834 till 1839. \u00a0\u00c5r 1861 var ocks\u00e5 handlanden P. Barkman med 2 bokh\u00e5llare skrivna i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 7 september\u00a0<\/strong>s\u00e5lde \u00e4nkan Wilhelmina Lundstr\u00f6m barnens \u00e4gande g\u00e5rd \u00e5t handlanden Henrik<\/span> Valentin Kjellberg (1837-1872) och hustrun Hilda (1848-1886) f\u00f6r 14 500 mark. Henrik var f\u00f6dd i staden och \u00e5r 1869 gifte han sig med Hilda \u00c5berg, som ocks\u00e5 var f\u00f6dd i staden. Henrik finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na 10 000 mark av handelskontoristen Johannes Lindqvist (1832-1888).<\/p>\n

\u00c5r 1872, den 3 maj<\/strong> avled Henrik V. Kjellberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5\u00a0 av \u00e4nkan Hilda, som \u00e4gde h\u00e4lften och de tv\u00e5\u00a0 minder\u00e5riga s\u00f6nerna Henrik Verner och Henrik V\u00e4in\u00f6, som \u00e4rvde\u00a0 1\/4 var.<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> gifte Hilda om sig med Reinhold Soltin (1845-1881) fr\u00e5n Hvittisbofjerd.<\/p>\n

\"\"
Runt 1870 s\u00e5 fanns dessa byggnader p\u00e5 Strandgatan 42: Nr 1 \u00e4r huvudbyggnaden som borgm\u00e4stare Daniel Mattens byggde \u00e5r 1770, nr 2 \u00e4r en uthusbyggnad av br\u00e4der som Fremdeling byggde \u00e5r 1839, nr 3 \u00e4r ett bostadshus av stock som Fremdeling byggde \u00e5r 1838, nr 4 \u00e4r ett l\u00e5ngt uthus, som str\u00e4ckte sig \u00e4nda ned till stranden. Det h\u00e4r uthuset byggdes ocks\u00e5 av Fremdeling. Nr 5 \u00e4r den hush\u00e5llsbod eller h\u00e4rbre, som tidigare stod uppe vid gatan men som sedan flyttades n\u00e4rmare stranden d\u00e5 det l\u00e5nga uthuset byggdes.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Hildas andra man, handlanden Reinhold Soltin och hos dem bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Gabriel Pihlajam\u00e4ki, som var f\u00f6dd i Kauhajoki.\u00a0 Provinciall\u00e4karen L. Linz\u00e9n med hustru Matilda ocks\u00e5. i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1879, den 13 februari<\/strong> grundade aff\u00e4rsm\u00e4nnen Reinhold Soltin, Charles Nordlund, E. A. B\u00e4ckman, K.J. Laurell, E.Alf. T\u00f6tterman, Wilhelm Parmanen, Otto Wendelin och Carl Emil Carlstr\u00f6m ett bolag som skulle saluf\u00f6ra b\u00e5de inhemska och utl\u00e4ndska spritdrycker i staden. N\u00e5got br\u00e4nnvin skulle inte saluf\u00f6ras och bolaget fick namnet ”Kristinestads Spritdrycks Utminuteringsbolag”. Efter att bolaget var grundat kom flera andra aff\u00e4rsm\u00e4n med, och det best\u00e4mdes att f\u00f6re n\u00e5gon dividend skulle utbetalas \u00e5t del\u00e4garna, s\u00e5 skulle 5 % \u00f6verl\u00e5tas till Handelssocietetens Pensionskassa. Aff\u00e4ren skulle finnas i handlande Soltins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan och den skulle f\u00f6rest\u00e5s av skepparedottern Elin Forsberg.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes den \u00e4nnu av handlanden Reinhold Soltin och hustrun Hilda. I g\u00e5rden bodde flera bitr\u00e4den, bland annat Otto Holm (f.1854), som i juli 1881 \u00f6ppnade en egen ”kolonial- och speceri-varu-handel samt utf\u00f6r kommissions- och speditions-aff\u00e4rer” i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rds\u00e4garen Hilda Soltin bjuder ut en bodlokal med packkammare och bostadsutrymmen i samma tidning som hyresg\u00e4sten Otto Holm \u00f6ppnar aff\u00e4r i g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1881, den 2 februari<\/strong> avled handlande Sven Reinhold Soltin och \u00e4nkan Hilda v\u00e4ntade d\u00e5 deras barn Thor Reinhold, som f\u00f6ddes samma \u00e5r den 15 februari, tv\u00e5 veckor efter faderns d\u00f6d.<\/p>\n

\u00c5r 1883<\/strong> gifte \u00e4nkan Hilda sig en tredje g\u00e5ng, nu med Petter Gustav R\u00f6nnlund (1843-1887) fr\u00e5n Vasa. De fick inga egna barn men hos dem bodde Thor Reinhold fr\u00e5n Hildas tidigare \u00e4ktenskap.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Hildas tredje man, handlanden Gustaf R\u00f6nnlund och hustrun Hilda. Gustafs sv\u00e4rmor Maria \u00c5berg (f.1824) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. F\u00f6rs\u00e4ljerska Hulda Martens (f.1862) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. Denne Hulda var f\u00f6r \u00f6vrigt gift med handlanden Wilhelm Martens, som i b\u00f6rjan av 1900-talet k\u00f6pte den stora Parmanska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55,<\/a> nuvarande finska f\u00f6rsamlingshemmet. Vid den h\u00e4r tiden \u00e4gde Gustaf R\u00f6nnlund ocks\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 22.<\/p>\n

\u00c5r 1886, den 3 juli<\/strong> avled Hilda R\u00f6nnlund och hon l\u00e4mnade efter sig maken Petter Gustav R\u00f6nnlund och sonen Thor Reinhold Soltin.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 25 november<\/strong> avled \u00e4nklingen Petter Gustav R\u00f6nnlund och g\u00e5rden \u00e4rvdes d\u00e5 av hans styvson Thor Reinhold Soltin, som d\u00e5 var bara 6 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\u00c5r 1888, den 30 augusti<\/strong> s\u00e5ldes g\u00e5rden p\u00e5 offentlig auktion p\u00e5 uppdrag av Thor Reinholds f\u00f6rmyndare Alfred Carlstr\u00f6m och boets utredare, r\u00e5dmannen Strandman. H\u00f6gsta budet gavs av handlanden Otto Holm (1854-1909), som bj\u00f6d 16 301 mark. Otto var f\u00f6dd i Korsholm och i oktober 1890 gifte han sig med Olga (1870-1927), som var f\u00f6dd i staden och var dotter till sj\u00f6kaptenen Josef Ramstr\u00f6m och Katrina. I samma veva s\u00e5lde Otto Holm sin \u00e4gande g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 45 \u00e5t handlare \u00c5kerman. P\u00e5 hyra bodde bodbetj\u00e4nten Emil Hartman och Henrik Ekman. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 tullf\u00f6rvaltaren Hugo Holm\u00e9rus (f.1850) och hustrun Olivia (f.1853).<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1895<\/strong> togs detta foto och Fremdelings g\u00e5rd till v\u00e4nster \u00e4gdes d\u00e5 av handlanden Otto Holm, som bodde i \u00f6vre v\u00e5ningen och bedrev handel i den nedre. F\u00f6ljande g\u00e5rd s\u00f6derut \u00e4gdes d\u00e5 av \u00e4nkan Sundstr\u00f6m, som under en l\u00e5ng tid handlade i sin g\u00e5rd. Fotot torde vara taget av Ina Roos och finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00e4nnu av handlanden Otto Holm och hustrun Olga. \u00c5r 1901 hamnade Otto Holm p\u00e5 obest\u00e5nd och l\u00e4mnade in ans\u00f6kan om konkurs den 2 augusti men kunde tydligen beh\u00e5lla g\u00e5rden. Skulderna uppgick till ca 100 000 mark. Olga Holm drev ett bageri i g\u00e5rden och \u00e5r 1909 s\u00e5lde hon bageriet \u00e5t Otto Kyyny fr\u00e5n P\u00e4nt\u00e4ne. Kyyny var f\u00f6dd \u00e5r 1884 och han flyttade till Kristinestad \u00e5r 1903 d\u00e5 han blev bagarl\u00e4rling i Wikb\u00e4cks bageri p\u00e5 Parmansgatan mittemot nya kyrkan. Kyyny var ocks\u00e5 l\u00e4rling hos bagaren Olga Holm, vars bageri han sedan k\u00f6pte. Stadsl\u00e4karen Ernst Wendelin bodde h\u00e4r med sin hush\u00e5llerska.<\/p>\n

\u00c5r 1901 i mars<\/strong> installerade Elektriska Aktiebolaget A. E. G. elektrisk belysning i handlande Otto Holms och doktor Ernst Wendelins bost\u00e4der.<\/p>\n

\u00c5r 1902, den 18 mars<\/strong> k\u00f6pte Olga Holm g\u00e5rden och tomt nr 90 av Otto Holms konkursbo f\u00f6r 27 000 mark. K\u00f6pet finansierades med att Olga \u00f6vertog gamla skuldsedlar.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Olga Holm, som bodde med sin man Otto. Hos dem bodde verkm\u00e4staren Karl Lind (f. 1871), Otto Kyyny (f.1884), Hulda Syv\u00e4luoma (f.1884) och Olga Korpi (f. 1884). P\u00e5 hyra bodde stadsl\u00e4karen Ernst Wendelin (f. 1858) med sin hush\u00e5llerska. Ernst, som var ogift och barnl\u00f6s var son till kommerser\u00e5det Otto Wendelin och hans hustru Ulrika, f\u00f6dd Rosenlew. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddaren Frans Hahkala (f.1856) med hustrun Engla (f. 1854) och dottern Maria.<\/p>\n

I juni 1907<\/strong> \u00f6ppnade aff\u00e4rsmannen Artur Nurmi en diversehandel i denna g\u00e5rd. G\u00e5rds\u00e4garen Otto Holm dog i staden i juni 1909 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Olga Holm. Till julen 1909 \u00f6ppnade H. Rask en uraff\u00e4r i Olgas g\u00e5rd.<\/p>\n

I februari 1910<\/strong> s\u00e5lde Otto Holms \u00e4nka Olga g\u00e5rden nr 90 f\u00f6r 39 000 mark \u00e5t bonden Matti K\u00e4yr\u00e4koski fr\u00e5n Kauhajoki, men denne bodde inte d\u00e4r. S\u00e4ljaren Olga Holm fick bo i g\u00e5rden ett par \u00e5r tillsammans med sina barn, bland annat sonen Torsten (1892). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 handlanden Arthur Nurmi (f.1879) och hos honom bodde handelsbitr\u00e4det Emma Paavonaho (1883-1969). Nurmi gjorde konkurs i oktober 1912 och verksamheten avyttrades. Ocks\u00e5 en urmakare Herman bodde h\u00e4r, liksom bagaren Otto Kyyny med sin ges\u00e4ll. Otto Kyyny (1884-1957) var f\u00f6dd i P\u00e4nt\u00e4ne och flyttade till staden 1903, d\u00e5 han arbetade som l\u00e4rling hos bagare Wikb\u00e4ck. Efter en tid b\u00f6rjade han arbeta i Olga Holms bageri. Ungef\u00e4r \u00e5r 1912 flyttade Olga Holm bort d\u00e5 hon k\u00f6pte sitt barndomshem av fadern sj\u00f6kapten Josef Wilhelm Ramstr\u00f6m p\u00e5 Strandgatan 48. Kapten Ramstr\u00f6m var f\u00f6dd 1834 och dog i staden 1919 och han var gift med Johanna Nordstr\u00f6m, f\u00f6dd 1829 i Kristinestad. Olga fick lagfart i augusti 1914 och i februari 1924 s\u00e5lde hon g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 48 vidare \u00e5t bagaren Otto Kyyny f\u00f6r 70 000 mark.<\/p>\n

H\u00f6sten 1910<\/strong> \u00f6ppnade Otto Kyyny fr\u00e5n P\u00e4nt\u00e4ne ett nytt kaf\u00e9 med bageri i s\u00f6dra \u00e4ndan av K\u00e4yr\u00e4koskis g\u00e5rd. Han hade ju redan i september 1909 tagit \u00f6ver Olgas bageri och aff\u00e4r. Det l\u00e5g ju bra till, bara ett stenkast fr\u00e5n torget och det blev snabbt ett popul\u00e4rt st\u00e4lle. \u00c5r 1911 gifte sig Otto med handlandedottern Emma Paavonaho (1883-1969). Emma var f\u00f6dd i Alavo men flyttade med f\u00f6r\u00e4ldrarna till Kristinestad \u00e5r 1891. I december \u00e5r 1922 fick Kyyny tillst\u00e5nd att ordna biljardspel i lokalen. Den 7.6.1911 annonserade skr\u00e4ddare K. J. Laakso att han \u00f6ppnar ett skr\u00e4dderi i f\u00f6re detta Holms g\u00e5rd. I september 1911 \u00f6ppnade garvaren Matts Saari en sko- och l\u00e4deraff\u00e4r i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1912, i november<\/strong> \u00f6ppnades en ovanlig aff\u00e4r i K\u00e4yr\u00e4koskis g\u00e5rd:<\/p>\n

\"\"
I november 1912 \u00f6ppnar en E. Eloranta n\u00e5gonting s\u00e5 ovanligt som en ”Skr\u00e4dderi- o. Perukmakeriaff\u00e4r” i staden. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 23.11.1912. I januari 1914 flyttade Eloranta i all tysthet till Riihim\u00e4ki, och l\u00e4mnade efter sig en massa obetalda skulder och oklarheter. Om man kan tro tidningens k\u00e5seri, s\u00e5 var denna Eloranta en riktig skojare som nog inte alls hade varit Nationalteaterns barberare, som det st\u00e5r i annonsen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1913<\/strong> \u00e4r det n\u00e5gon som annonserar efter mj\u00f6lk till salu i K\u00e4yr\u00e4koskis g\u00e5rd och det \u00e4r undertecknat med ”Nya resandehemmet”. Den 3 december 1913 annonserade garvare J. M. Suominen att han flyttar sitt garveri och sin aff\u00e4r fr\u00e5n Krepelins g\u00e5rd till f\u00f6re detta Holms g\u00e5rd och att han d\u00e4r forts\u00e4tter att k\u00f6pa upp r\u00e5a hudar och skinn. I november 1914 \u00f6ppnade Kristinestads Motor- och Mekanikaff\u00e4r en verkstad och aff\u00e4r i f.d. Holms g\u00e5rd. I januari 1915 ville en G. Andersson k\u00f6pa ”Stora oxar och feta svin” i f.d. Holms g\u00e5rd. Vid den h\u00e4r tiden bodde ocks\u00e5 stadsbyggm\u00e4staren Lindman i \u00f6vre v\u00e5ningen men han flyttade fr\u00e5n staden \u00e5r 1916. En handlande J. B. Sarell hade en mj\u00f6lk- och matvarubutik i g\u00e5rden fr\u00e5n 1913 till 1917, d\u00e5 han avled. Sarell var f\u00f6dd i Ing\u00e5 \u00e5r 1854 och \u00e5r 1913 \u00f6ppnade han ”Kristinestads Biograf-Teater”.<\/p>\n

\"\"
Enligt Syd-\u00d6sternotten 29.11.1913 \u00f6ppnade V. Aho aff\u00e4r i de utrymmen d\u00e4r Nurmi tidigare hade bedrivit handel. H\u00f6sten 1914 annonserade ofta om slutf\u00f6rs\u00e4ljning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1917, i april<\/strong> \u00f6ppnade Einar H\u00f6gback en k\u00f6ttaff\u00e4r i g\u00e5rden, i samma utrymme d\u00e4r Sarell hade haft sin mj\u00f6lkbutik. Den h\u00e4r tiden r\u00e5dde det stor brist p\u00e5 matvaror i Finland p\u00e5 grund av det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rldskriget. De flesta baslivsmedel s\u00e5ldes p\u00e5 kort och det var best\u00e4mt att allt k\u00f6tt och alla slaktdjur skulle s\u00e4ljas endast till det nybildade \u00d6sterbottens Kreaturlag, som i sin tur s\u00e5lde det vidare under reglerade former.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> i september s\u00e5lde Matti K\u00e4yr\u00e4koski g\u00e5rden p\u00e5 allm\u00e4n auktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 155 000 mark gavs av g\u00e5rdshandlaren och aff\u00e4rsmannen Frans Orrela fr\u00e5n Teuva. Efter en kort tid s\u00e5lde Orrela g\u00e5rden \u00e5t Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd som sedan s\u00e5lde den \u00e5t Ab Svenska G\u00e5rden. D\u00e4r bodde bagaren Otto Kyyny med sin Emma, f\u00f6dd Paavonaho. D\u00e4r bodde en stor m\u00e4ngd hyresg\u00e4ster, bland annat handlanden Mimmi Lahtonen (1872), boktryckaren Kaarlo Paasonen (1873), handlanden Artturi M\u00e4kinen och bankdirekt\u00f6r Frans Teir.<\/p>\n

\u00c5r 1921, i juni<\/strong> flyttade fr\u00f6ken O. Rehnb\u00e4ck sin ”Nya Bok- o Pappershandel” fr\u00e5n Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd<\/a> p\u00e5 \u00f6vre torget till det utrymme, d\u00e4r Mimmi Lahtonen hade haft sin aff\u00e4r, allts\u00e5 bredvid Kyynys kaf\u00e9. Elsa Malmberg s\u00e5g ut att vara del\u00e4gare i bokhandeln och den kallades f\u00f6ljaktligen ”Rehnb\u00e4ck & Malmberg”. Den 25 november 1922 meddelade Elsa att hon uttr\u00e4der ur bolaget och att firman d\u00e4refter skall heta ”Fr. O. Rehnb\u00e4ck”. I november 1923 flyttade Fr. O. Rehnb\u00e4ck sin pappershandel till det utrymme d\u00e4r Kristinestads Handelslag hade funnits i F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd<\/a> vid torget.<\/p>\n

\"\"
Den 2 november 1925 etablerade sig Helsingfors Aktiebank i Kristinestad, d\u00e5 de \u00f6ppnade ett kontor i Fremdelings g\u00e5rd. Kontoret sk\u00f6ttes av redakt\u00f6r Otto Stenlund och till kass\u00f6rska hade anst\u00e4llts studerande Rut Berts fr\u00e5n Vasa. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 31.10.1925.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1935 \u00e4gdes g\u00e5rden av Ab Svenska g\u00e5rden och i november 1935<\/strong> \u00f6ppnade handlanden Yngve Dahl en sko- och diversehandel i aff\u00e4rsutrymmet bredvid Kyynys kaf\u00e9, allts\u00e5 n\u00e4rmare torget. Yngve Dahl var fr\u00e5n tidigare k\u00e4nd f\u00f6r Kristinestadsborna, eftersom han hade arbetat som f\u00f6rest\u00e5ndare p\u00e5 AB Mattssons aff\u00e4r vid Salutorget. Yngve Dahl \u00f6ppnade i b\u00f6rjan av 1940-talet en filial i det nybyggda Fenniahuset i Lappfj\u00e4rd. Yngve Dahl dog \u00e5r 1944 och hans syster Hj\u00f6rdis (1894-1975) fortsatte att driva aff\u00e4ren \u00e4nda till \u00e5rsskiftet 1969-1970 d\u00e5 den lades ner. Hj\u00f6rdis var f\u00f6dd i Kristinestad och hon hann arbeta \u00e5t Erik T\u00f6tterman en tid f\u00f6re hon flyttade \u00f6ver till Helmi Teirs fruktaff\u00e4r vid R\u00e5dhusgatan. Efter det arbetade hon p\u00e5 Kristinestads handelslag, p\u00e5 Paavonahos diversehandel och sedan p\u00e5 Ab Mattssons skoaff\u00e4r. Hj\u00f6rdis var aktiv medlem i Arbetets V\u00e4nner och i Kristinestads idrottsf\u00f6rening.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 Fremdelings g\u00e5rdsplan st\u00e5r b\u00e5de bilen och vattentunnan. Fotot taget i b\u00f6rjan av 1940-talet fr\u00e5n \u00f6ster av A. Appelgren och det finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

I oktober \u00e5r 1956<\/strong> s\u00e5lde Otto Kyyny sitt bageri och kaf\u00e9\u00a0 i Fremdelings g\u00e5rd \u00e5t Sulo Pulkkinen men i oktober 1959 st\u00e4ngde konditorim\u00e4staren Pulkkinen bageriet. I december samma \u00e5r hyrde bagarm\u00e4stare Svante Kantti det f\u00f6re detta Kyynys bageri, som hade genomg\u00e5tt en st\u00f6rre renovering. \u00c5r 1960 \u00f6vertogs bageriet av bagaren Vilho Syv\u00e4luoma, som \u00e5r 1974 flyttade bageriet till \u00d6stra sidan. Borgm\u00e4stare Torsten Lundberg, som hade bott i \u00f6vre v\u00e5ningen hade flyttat till Wendelins g\u00e5rd vid torget i b\u00f6rjan av 1950-talet och nu renoverades l\u00e4genheten f\u00f6r en kommande stadsl\u00e4kare.<\/p>\n

\u00c5r 1959, p\u00e5 v\u00e5ren<\/strong>\u00a0besl\u00f6t Svenska g\u00e5rden Ab att de skall bygga en ny linjebilstation p\u00e5 den del av tomten som gr\u00e4nsar till Sj\u00f6gatan. Planer p\u00e5 en s\u00e5dan har funnit en tid och ett par privatpersoner hade l\u00e5ngg\u00e5ende planer att bygga en i n\u00e4rheten av den gamla stationen i norrstan. Flera magasin revs p\u00e5 Svenska g\u00e5rdens b\u00e5da tomter f\u00f6r att ge rum f\u00f6r stationen, som planerades av en st\u00f6rre byr\u00e5 i Helsingfors. Byggm\u00e4stare Erik Hinds fick i uppdrag att uppf\u00f6ra byggnaden. Svenska g\u00e5rden gjorde ett hyreskontrakt p\u00e5 fem \u00e5r med Oy Matkahuolto. Stationsbyggnaden som skall vara 10 x 23 meter ska f\u00f6rutom stationsutrymmen inneh\u00e5lla kaf\u00e9, kiosk och telefonhytter. Den 16 december 1959 kunde den nya stationen invigas av ett stort antal g\u00e4ster, som h\u00e4lsades v\u00e4lkommen av apotekare Sandlund. Matkahuolto gjorde ett avtal med Post- och telegrafstyrelsen att postbussarna i forts\u00e4ttningen skall k\u00f6ra via den nya linjebilstationen.<\/p>\n

\u00c5r 1959<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade familjen Talas alla aktier i AB Svenska g\u00e5rden, som d\u00e5 \u00e4gde Fremdelings g\u00e5rd och dessutom \u00e4gde de tomten nr 91, som l\u00e5g vid Salutorget. Talas rev de gamla byggnaderna p\u00e5 tomt nr 91 och byggde ett modernt varuhus intill Fremdelings gamla g\u00e5rd. I b\u00f6rjan av 1970-talet utvidgade Risto Talas sitt varuhus och j\u00e4rnavdelningen fick d\u00e5 sina nya utrymmen i den anrika Fremdelings g\u00e5rden, som d\u00e5 byggdes ihop med varuhuset.<\/p>\n

I april 1961<\/strong> \u00f6ppnade Uljas Venho fr\u00e5n Pirkkala en m\u00f6belaff\u00e4r i Kyynys gamla utrymmen. Flera butiker har l\u00e4ngre och kortare perioder verkat i aff\u00e4rsutrymmena, bland annat Boutique India Swing, som s\u00e5lde indiska kl\u00e4der och smycken p\u00e5 1970-talet och sedan Liisas Butik, som \u00f6ppnade i mars 1979 i samma utrymme. I april 1963 flyttade Anja Lassfolk sin fotoatelj\u00e9 ”Valo-Foto” fr\u00e5n torgsidan till \u00f6vre v\u00e5ningen i Fremdelings g\u00e5rd, till f\u00f6re detta borgm\u00e4starens utrymmen med ing\u00e5ng fr\u00e5n g\u00e5rdssidan. \u00c5r 1961 hade Ella Holmberg en aff\u00e4r i \u00f6vre v\u00e5ningen d\u00e4r hon bland annat s\u00e5lde ”vackra damf\u00f6rkl\u00e4den”.<\/p>\n

I augusti 2020<\/strong> s\u00e5lde Talas\u00b4 fastighetsbolag Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 tomten 90 \u00e5t en fastighetsutvecklare fr\u00e5n Sibbo. Denne har utf\u00f6rt stora renoveringar och inrett bost\u00e4der i \u00f6vre v\u00e5ningen och kontorsutrymmen i den nedre. Studio Fremdeling har en utst\u00e4llningslokal och atelj\u00e9 i gatuplanet, d\u00e4r de kan h\u00e5lla utst\u00e4llningar med kulturhistoria, konst, hantverk och design som tema.<\/p>\n

\"\"
N\u00e4r Fremdelings g\u00e5rd byggdes i slutet av 1700-talet s\u00e5 l\u00e5g den n\u00e4ra stranden. Nedanf\u00f6r den fanns det bara mindre magasin och sj\u00f6bodar. Den gula byggnaden som skymtar till v\u00e4nster \u00e4r Wendelins g\u00e5rd, stadens nuvarande bibliotek.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mycket m\u00f6jligt \u00e4r den vackra ytterd\u00f6rren fr\u00e5n 1860, d\u00e5 fasaden f\u00f6rnyades efter branden \u00e5r 1859, som svedde br\u00e4dfodringen men skonade sj\u00e4lva byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 H\u00e5kan Str\u00f6ms foto fr\u00e5n 1968 syns brandstationen till v\u00e4nster, i mitten Nelsons g\u00e5rd och till h\u00f6ger Fremdelings g\u00e5rd och d\u00e4r syns ocks\u00e5 Strandbaren. Bakom Strandbaren syns lite av busstationen och kyrkspiran i bakgrunden finns p\u00e5 Nya kyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4ngst till h\u00f6ger en del av Fremdelings g\u00e5rd och lite l\u00e4ngre fram fanns Svenska g\u00e5rden. P\u00e5 andra sidan Salutorget syns F\u00f6reningsbankens hus, dagen bibliotek. Till v\u00e4nster syns en del av den byggnad p\u00e5 Strandgatan 49 d\u00e4r A. Talas hade sin bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r f\u00f6re han f\u00f6rv\u00e4rvade Svenska g\u00e5rden och byggde sitt varuhus d\u00e4r. Foto Lars Ax\u00e9n runt 1960, ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stora vedtravar nedanf\u00f6r Fremdelings g\u00e5rd. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n \u00f6ster, allts\u00e5 fr\u00e5n dagens Sj\u00f6gatan och finns i SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fremdelings g\u00e5rd i slutet av 1960-talet. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4ngst till v\u00e4nster syns lite av Fremdelings g\u00e5rd och l\u00e4ngre fram p\u00e5 samma sida fanns Nelsons stora aff\u00e4rshus. 2-v\u00e5ningshuset mitt i bild \u00e4r Lebellska k\u00f6pmang\u00e5rden och l\u00e4ngre fram Felenska g\u00e5rden d\u00e4r tidningen Syd-\u00d6sterbotten hade sitt kontor, redaktion och tryckeri. Fotot fr\u00e5n Strandgatan s\u00f6derut \u00e4r fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handlande Soltins d\u00f6dsannons i Wasa Tidning 6.2.1881.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Johan Emil Stolt bodde p\u00e5 Strandgatan 42. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 26.10.1912. Han flyttade sedan i januari 1913 till Staketgatan 4, snett emot r\u00e5dhuset d\u00e5 han k\u00f6pte g\u00e5rden av borgm\u00e4stare Lind.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tidningsurklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 9.7.1963.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.\u00a0 Rafael Olin sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia. P\u00e5 1770-talet \u00e4gdes tomten som hade nummer 1 i det andra kvarteret av Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":42,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18580","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18580"}],"version-history":[{"count":111,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18580\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30938,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18580\/revisions\/30938"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}