{"id":18049,"date":"2020-10-18T23:28:24","date_gmt":"2020-10-18T20:28:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18049"},"modified":"2025-10-30T22:56:19","modified_gmt":"2025-10-30T20:56:19","slug":"glassbarshuset-pa-vastra-langgatan-14","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18049","title":{"rendered":"Glassbarshuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00f6r byggnaden, som kallas Glassbarshuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14 byggdes n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00f6re \u00e5r 1750 och den \u00e4r tillbyggd flera g\u00e5nger. Den senaste tillbyggnaden gjordes 1857, d\u00e5 den tillbyggdes i den s\u00f6dra \u00e4ndan. Den st\u00e5r i h\u00f6rnet av R\u00e5dhusgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan och fanns enligt stadsplanen fr\u00e5n 1751 p\u00e5 tomt nr 16 i andra kvarteret och p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 p\u00e5 tomt nr 109. Glassbarshuset, som idag \u00e4r i privat \u00e4go har 4 bostadsl\u00e4genheter i tv\u00e5 v\u00e5ningar och en aff\u00e4rslokal i gatuplan, som \u00e4r uthyrd \u00e5t en damfrisering.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2020. Uppgifter tagna fr\u00e5n landsarkivet, mantalsl\u00e4ngderna, kyrkb\u00f6ckerna och ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten. Pekka Linnas gamla utredningar och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp<\/strong>.<\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n

Man kan gott s\u00e4ga att dagens Glassbarshus st\u00e5r p\u00e5 historisk mark, eftersom det var h\u00e4r eller i n\u00e4rheten som bonden Matts Knutsson bodde den dag d\u00e5 staden Kristinestad grundades i december 1649. Han bodde med sin son p\u00e5 Kopp\u00f6 hemman i Lappfj\u00e4rds socken och det s\u00e4gs att han motvilligt flyttade p\u00e5 sig och sin g\u00e5rd d\u00e5 gatorna och tomterna p\u00e5lades ut p\u00e5 hans \u00e5krar och \u00e4ngar.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 Claes Claessons f\u00f6rsta stadsplan fr\u00e5n 1651 s\u00e5 syns det att bonden Matts Knutssons g\u00e5rd stod n\u00e4ra den tomt d\u00e4r Glassbarshuset st\u00e5r i dag. ”Bondeg\u00e5rden” syns mitt i bild.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1653 inr\u00e4ttades en ”pedagogie”, allts\u00e5 en skola i den nya staden Christinestad och den fanns i hyrda utrymmen p\u00e5 den tomt d\u00e4r Glassbarshuset st\u00e5r i dag. ”Bonden Mats” tomt fanns s\u00f6der om ”Skohle tompten”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1658, s\u00e5 finns ”Skohle tompten” p\u00e5 tomt nr 35, d\u00e4r Glassbarshuset st\u00e5r i dag. Notera att stadens kyrka \u00e4r inritad p\u00e5 stadsplanen och den ser ut att ha samma form och storlek som nuvarande Ulrika Eleonorakyrka, som byggdes \u00e5r 1700.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 den Bergentinska stadskartan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 \u00e4gdes tomten 16 a, vid den bl\u00e5 pilen av Petter Uddman, som dog \u00e5r 1760. Efter hans d\u00f6d delades tomten i 2 delar och hans dotter Brita (1748-1796) som var gift med Henrik \u00c5kervall (1748-1788) fick den del d\u00e4r de sedan byggde den f\u00f6rsta delen av \u201dGlassbarshuset\u201d. P\u00e5 R\u00e5dstugutorget st\u00e5r bokstaven B f\u00f6r R\u00e5dhuset och bokstaven C f\u00f6r den \u00f6stra tullstugan, den stod allts\u00e5 lite nedanf\u00f6r Strandgatan. B\u00f6nderna, som f\u00f6rde in varor till staden skulle allts\u00e5 ang\u00f6ra tullbryggan och sedan betala \u201dLilla tullen\u201d i tullstugan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt Tarmo Suomalainens miniatyrmodell, som f\u00f6rest\u00e4ller staden under senare delen av 1700-talet, s\u00e5 var Glassbarshuset h\u00e4lften kortare \u00e4n vad det \u00e4r i dag. 2-v\u00e5ningsbyggnaden nere till v\u00e4nster revs \u00e5r 1889, d\u00e5 r\u00e5dhusparken anlades. Stockarna blev ”bortf\u00f6rda utom stadens linie” och de anv\u00e4ndes till den fattigg\u00e5rd som staden l\u00e4t bygga i s\u00f6derstan.\u00a0 Fotografiet \u00e4r taget p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et i Kristinestad 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1649<\/strong> \u00e4gdes det h\u00e4r omr\u00e5det av bonden Matts Knutsson, som bodde med sin son. Han var den enda bonden p\u00e5 hemmanet Kopp\u00f6, som l\u00e5g i Lappfj\u00e4rds socken.<\/p>\n

\u00c5r 1653<\/strong> inr\u00e4ttades en ”pedagogie” i staden och den skolan skulle ha funnits p\u00e5 den tomt d\u00e4r Glassbarshuset st\u00e5r i dag.<\/p>\n

\u00c5r 1672<\/strong> gavs den h\u00e4r tomten \u00e5t Lukas Henriksson, som inr\u00e4ttade ett g\u00e4stgiveri i g\u00e5rden. Detta enligt ”Kristinestads Historia” fr\u00e5n 1915, d\u00e4r det ocks\u00e5 n\u00e4mns att g\u00e4stgivaren Henriksson skulle ge 40 timmerstockar f\u00f6r den nya skolan, som skulle uppf\u00f6ras p\u00e5 ”Rijkfinnes tomt”. Var denne Rijkfinnes tomt fanns \u00e4r inte \u00e4nnu klarlagt och n\u00e5gon ny skola byggdes knappast eftersom stadens borgare redan 1690 best\u00e4mde att en ny skola skall uppf\u00f6ras p\u00e5 den tomt d\u00e4r svenska l\u00e5gstadiet<\/a> finns i dag.<\/p>\n

Omkring 1674<\/strong> avled Lukas Henriksson och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av hans \u00e4nka Sara Henriksdotter, som bodde med de omyndiga barnen Henrik, Johan och Margetha.<\/p>\n

\u00c5r 1680<\/strong> \u00e4gs tomten och g\u00e5rden av \u00e4nkan Sara Henriksdotter, som bodde med de tre barnen som nu \u00e4r vuxna.<\/p>\n

\u00c5r 1683<\/strong> hade tomten och g\u00e5rden \u00f6vertagits av Saras son Henrik, som kallades Hindrich. Han bodde d\u00e4r med hustrun Margetha och gamla modern Sara. De hade fyra barn, n\u00e4mligen Henrik, Hans, Lukas och Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1695<\/strong> hade Henrik Lukasson avlidit och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av ”Hind: Lukassons Enckia”. F\u00f6ljande \u00e5r gifte \u00e4nkan Margetha om sig med Johan Olsson Zander men de fick inga barn.<\/p>\n

\u00c5r 1698<\/strong> hade ocks\u00e5 Johan Olsson Zander avlidit och \u00e4nkan Margetha flyttade d\u00e5 till hennes f\u00f6r\u00e4ldrars hem p\u00e5\u00a0 Strandgatan 36, tomt 51 enligt planen 1658. Den enda som bodde kvar var gamla \u00e4nkan Sara Henriksdotter.<\/p>\n

\u00c5r 1706<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Sara Henriksdotter tomten och g\u00e5rden \u00e5t sitt barnbarn Henrik Uddman (f.1670-1739), som var son till Saras son Henrik och Margareta Henriksdotter Uddman. Saras son Henrik tog hustruns sl\u00e4ktnamn Uddman, d\u00e5 han gifte sig. Henrik Uddman d.y. gifte sig sedan med Anna Maria (f.Gavelius, d.1734).<\/p>\n

\u00c5r 1739<\/strong> avled r\u00e5dmannen och handlanden, \u00e4nklingen Henrik Uddman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av sonen Petrus ”Petter” Uddman (d.1760). Petter var gift med Elisabeth Holm (1705-1783) och fick med henne 8 barn men det var endast d\u00f6ttrarna Anna och Brita som levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1760<\/strong> avled Petter Uddman och tomten delades d\u00e5 mellan d\u00f6ttrarna Anna och Brita. Anna (1745-1786) som var gift med Jacob Uddman (1734-1822) fick den \u00f6stra delen d\u00e4r Corner finns i dag medan Brita (1748-1796), som var gift med Henrik \u00c5kervall (1748-1788) fick den v\u00e4stra delen och de byggde d\u00e5 den byggnad, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1788<\/strong> avled handlanden Henrik \u00c5kervall och tomten och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Brita \u00c5kervall. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde bland annat Johan Peter Ekstr\u00f6m. Inom n\u00e5got \u00e5r f\u00f6rv\u00e4rvade Johan Peter Ekstr\u00f6m hela g\u00e5rden av \u00e4nkan Brita \u00c5kervall.<\/p>\n

\u00c5ren 1795 – 1805<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 20 i det andra kvarteret av Johan Peter ”Petter” Ekstr\u00f6m (1768-1848), som var son till Peter Ekstr\u00f6m (1728-1788) och Elisabeth Holm (1737-1799). Johan Peter var gift tre g\u00e5nger.<\/p>\n

\u00c5ren 1810 – 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten som nu hade f\u00e5tt numret nr 19 i det andra kvarteret av Johan Peter ”Petter” Ekstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5ren 1825 – 1832<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 19 och g\u00e5rden av handelsbokh\u00e5llaren Erik Simon Ekstr\u00f6m (f.1792), som var son till Johan Peter Ekstr\u00f6m och dennes tredje hustru Brita Agatha (f. Parman 176-1793). Erik Simon var gift med Elisabeth Magdalena Argilander.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 fanns \u201dGlassbarshuset\u201d p\u00e5 tomt nr 109, uppe i det v\u00e4nstra h\u00f6rnet. I dag \u00e4r adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14, medan tomt nr 108 \u00e4r V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16. P\u00e5 torget st\u00e5r r\u00e5dhuset fortfarande kvar, medan den \u00f6stra tullstugan har flyttats till norrstan, d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1832<\/strong> gjorde handelsbokh\u00e5llaren Erik Simon Ekstr\u00f6m konkurs och p\u00e5 g\u00e5rdsauktionen samma \u00e5r gavs h\u00f6gsta budet p\u00e5 2 661 rubel silver av viktualiehandlaren Fredric Seminoff, som var f\u00f6dd i Vasa. Snickaren Fredric Bostr\u00f6m och guldsmeden Zveiberg som hade varit i borgen f\u00f6r Ekstr\u00f6ms l\u00e5n gick i borgen ocks\u00e5 f\u00f6r Seminoffs l\u00e5n mot att de fick inteckning i g\u00e5rden. F\u00f6ljande \u00e5r bodde i ”Ekstr\u00f6mska g\u00e5rden” handelsbetj\u00e4nterna Henric och Petter Lindberg, hush\u00e5llerskan Ulla Lax och pigan Fredrika. Samma \u00e5r s\u00e5ldes ocks\u00e5 Erik Simon Ekstr\u00f6ms \u00e4gande ”Skutskatag\u00e4rdan” p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet gavs av Anders Johan Nagel.<\/p>\n

\u00c5r 1833, den 30 september<\/strong> s\u00e5lde Fredric Seminoff tomten nr 109 och g\u00e5rden \u00e5t sin far Artemei Seminoff f\u00f6r 2 800 rubel silver. Fadern Artemei var handlande i Vasa.<\/p>\n

\u00c5r 1834, den 6 februari <\/strong>s\u00e5lde handlanden i Vasa Artemei Seminoff tomten nr 109 med alla byggnader och d\u00e4rtill h\u00f6rande donationsjord \u00e5t handelsbokh\u00e5llaren Erik Nils<\/span> Sundman (1806-1889) fr\u00e5n Kristinestad. K\u00f6peskillingen 2 200 riksdaler svenskt Riksg\u00e4lds sedlar erlades genast. Nils Sundman var son till skepparen Johan Eric Sundman (1776-1820) och Brita Helena (f. Berg 1778-1864).<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsmannen och redaren Erik Nils<\/span> Sundman. Han gifte sig \u00e5r 1840 med Maria Mennander fr\u00e5n Eken\u00e4s. F\u00f6rutom makarna Sundman bodde d\u00e5 ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren Fredrik Starcke och Abraham Demas\u00f6r, betj\u00e4nten Carl Sj\u00f6gren och n\u00e5gra till i g\u00e5rden. Erik Nils och Maria fick 3 barn, bland annat Alma<\/u> Eva Helena (1842-1881) som \u00e5r 1866 gifte sig med handlanden, kommerser\u00e5det Erik Alfred T\u00f6tterman. Det \u00e4r efter denna Alma som b\u00e5de fartyg, hotell och restauranger har f\u00e5tt sina namn.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> tecknade handelsmannen Erik Nils Sundman en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de byggnader, som fanns p\u00e5 tomten. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och om de byggnader som f\u00f6rs\u00e4krades, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> bodde allts\u00e5 Erik Nils och Maria Sundman i g\u00e5rden tillsammans med n\u00e5gra hyresg\u00e4ster, plus tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> bodde i g\u00e5rden f\u00f6rutom makarna Sundman ocks\u00e5 betj\u00e4nterna A. T\u00f6rnroth och E. Hedman, tv\u00e5 dr\u00e4ngar och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 25 november<\/strong> s\u00e5lde modern Brita Helena Sundman sin halva bebyggda tomt nr 108 \u00e5t sin son Erik Nils Sundman, som fr\u00e5n tidigare \u00e4gde 1\/6 genom faderns arv. Samtidigt s\u00e5lde Brita Helenas tv\u00e5 andra barn Elisabeth Magdalena och Maria Rebecka (1811-1907) sina andelar p\u00e5 1\/6 var \u00e5t Erik Nils Sundman, som efter aff\u00e4ren \u00e4gde hela tomten 108 ensam. Adressen i dag \u00e4r V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16. Modern var \u00e4nka efter handlanden Johan Erik Sundman, som hade drunknat \u00e5r 1820. Modern, handlande\u00e4nkan Brita Sundman (1778-1864) bodde d\u00e4r tillsammans med d\u00f6ttrarna Elisabeth (1808-1858) och Maria (1811-1907). Under en tid bodde d\u00e4r ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Gustaf Fr\u00f6berg.<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16 hade skepparen Johan Erik Lind (1800-1831) k\u00f6pt av handlanden Ludwig Wendelin den 6 december 1828 f\u00f6r 1 200 riksdaler svenskt mynt. Skeppare Lind var gift med Catharina Hallberg (1797-1843). De hann f\u00e5 endast en dotter, Maria Wilhelmina Lind som sedan gifte sig med skepparen och handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist (f\u00f6dd i Raumo 1816-d.1870). Vid bouppteckningen efter skepparen Johan Erik Lind, s\u00e5 delades g\u00e5rden s\u00e5 att \u00e4nkan Catharina fick h\u00e4lften och dottern Maria Wilhelmina den andra halvan.<\/p>\n

\u00c5r 1858, den 10 oktober<\/strong> gjorde skeppare\u00e4nkan Catharina Lind och hennes dotter en bytesaff\u00e4r med handlande\u00e4nkan Brita Helena Sundman, som d\u00e5 \u00e4gde g\u00e5rden p\u00e5 tomt 153, p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11<\/a>. B\u00e5da tomterna med g\u00e5rdar v\u00e4rderades till 1 000 rubel silver och bytet genomf\u00f6rdes utan pengar.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r byggnaden uppf\u00f6rde handlanden Erik Nils Sundman \u00e5r 1843 och hans mor Brita bodde d\u00e4r till slutet av 1850-talet. Erik Nils tog d\u00e5 \u00f6ver den och sedan dess har den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16 n\u00e4stan alltid haft samma \u00e4gare som Glassbarshuset p\u00e5 granntomten. Sedan b\u00f6rjan av 1990-talet har g\u00e5rdarna dock olika \u00e4gare. Det var ju i fru Pundars g\u00e5rd p\u00e5 Parmansgatan som Bror Sundell startade sin glassfabrik men efter en tid flyttade den till k\u00e4llaren i denna byggnad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1870<\/strong> bodde f\u00f6rutom makarna Sundman ocks\u00e5 stadens borgm\u00e4stare Karl Asplund och hans hustru Johanna h\u00e4r. Ocks\u00e5 skr\u00e4ddaren Anders Wiitanen och hustrun Johanna bodde i g\u00e5rden eller kanske i granng\u00e5rden p\u00e5 samma tomt. De k\u00f6pte sedan g\u00e5rden Strandgatan 25<\/a> och flyttade dit. \u00c5r 1870 utn\u00e4mndes Lorenzo Runeberg till stadsl\u00e4kare i Kristinestad och han bodde d\u00e5 i g\u00e5rden p\u00e5 hyra, l\u00e4s mera om Lorenzo Runeberg h\u00e4r<\/a>!<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> bodde ocks\u00e5 Erik Nils\u00b4 syster, handlande\u00e4nkan Maria i g\u00e5rden. Hon var f\u00f6dd 1811 och gifte sig \u00e5r 1851 med handlanden Johan<\/span> Wilhelm Holstius. Han var f\u00f6dd i Vasa men kom redan i slutet av 1820-talet till Kristinestad, d\u00e4r han sedan blev handlande och r\u00e5dman i g\u00e5rden nr 178, nuvarande Hemsl\u00f6jdsg\u00e5rden. Johan Holstius hade tidigare varit gift med Christina Sofia Holmstr\u00f6m fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och fick med henne 8 barn. Christina Sofia dog \u00e5r 1848 och 3 \u00e5r efter\u00e5t gifte \u00e4nklingen om sig med Maria Sundman men de fick inga gemensamma barn.<\/p>\n

Johan Holstius och Maria Sundman hann vara gifta endast ett \u00e5r f\u00f6re Johan dog. F\u00f6re Maria flyttade till den Sundmanska g\u00e5rden vid R\u00e5dhusgatan, s\u00e5 bodde hon i en g\u00e5rd p\u00e5 tomt nummer 35, som l\u00e5g d\u00e4r kyrkan st\u00e5r i dag. Hos henne bodde \u00e5tminstone Johan Wilhelms d\u00f6ttrar Evelina och Sofia. Ocks\u00e5 handlande\u00e4nkan Emilia Ridderstad bodde hos henne, hon var ocks\u00e5 dotter till Johan Wilhelm Holstius. Emilia var f\u00f6dd \u00e5r 1835 och \u00e5r 1860 gifte hon sig med \u00e4nklingen Carl Magnus (1812-1863), som var av den adliga sl\u00e4kten Ridderstad. Ridderstads sl\u00e4kt kom fr\u00e5n Bj\u00f6rneborgsh\u00e5llet och Carl Magnus kom till Kristinestad p\u00e5 1820-talet. D\u00e5 Carl Magnus gifte sig med Emilia bodde han i g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 89, nuvarande Strandgatan 44.<\/a> Efter Ridderstads d\u00f6d \u00e5r 1863 \u00f6vertogs g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44 av familjen Sundstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid R\u00e5dhusgatan fortfarande av Erik Nils Sundman, som blivit \u00e4nkling \u00e5ret innan. Han bodde ocks\u00e5 d\u00e4r, och i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 hans syster Maria Holstius och systrarna Emilia Ridderstad, Sofia Holstius och Evelina Holstius. Brodern Johan Emil Holstius (f.1848) var skriven i g\u00e5rden men eftersom han var sj\u00f6kapten, s\u00e5 var han \u00e5tminstone sommartid mest p\u00e5 sj\u00f6n.<\/p>\n

Emilia Ridderstad hade med sig tv\u00e5 barn, Evert f\u00f6dd 1862 och Bertha f\u00f6dd 1864. I g\u00e5rden hade Emilia en aff\u00e4r, d\u00e4r hon s\u00e5lde tyger och garn. Emilias systrar Sofia Holstius (1837-1916) och Evelina Holstius (1843-1913) hade en modeaff\u00e4r i samma g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1889<\/strong> dog g\u00e5rds\u00e4garen Erik Nils Sundman i en \u00e5lder av 83 \u00e5r och g\u00e5rden \u00f6vertogs av arvingarna, bland annat systern Maria Holstius, som d\u00e5 var 78 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\"\"
Medlemmar av familjen Holstius utanf\u00f6r sitt hem ungef\u00e4r \u00e5r 1895. Foto Rosengren, l\u00e5nat fr\u00e5n Fel\u00e9nska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1890, den 15 januari<\/strong> s\u00e5lde Erik Nils Sundmans arvingar hela g\u00e5rden \u00e5t systrarna Sofia Holstius (1837-1916) och Evelina Holstius (1815-1920) f\u00f6r 8 000 mark. F\u00f6r att kunna genomf\u00f6r aff\u00e4ren l\u00e5nade de hela summan fr\u00e5n den lokala sparbanken.<\/p>\n

\u00c5r 1894<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Sofia Holstius och systern Evelina. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 deras styvmor, gamla r\u00e5dmans\u00e4nkan Maria Holstius. Sofias och Evelinas syster Emilia bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med dottern Berta. Sadelmakaren Adrian Teir (f.1844 i N\u00e4rpes, d\u00f6d 1934) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med hustrun Ulla (f.1848).<\/p>\n

\u00c5r 1894,den 21 februari<\/strong> drabbades Sofia Holstius handelsbod i den lilla byggnaden vid R\u00e5dhusgatan av en eldsv\u00e5da, som f\u00f6rst\u00f6rde taket, innertaket och all inredning. Byggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 1000 mark och skadan v\u00e4rderades till 600 och med de pengarna kunde byggnaden \u00e5terst\u00e4llas. Brandk\u00e5ren kunde med m\u00f6da r\u00e4dda byggnaden medan varorna f\u00f6rst\u00f6rdes av eld, r\u00f6k och vatten. Varulagret var f\u00f6rs\u00e4krat f\u00f6r 14 000 mark i St\u00e4dernas bolag f\u00f6r l\u00f6segendom. Elden hade kommit l\u00f6s i mellantaket p\u00e5 grund av en spricka i skorstenen eller genom slarv vid eldningen.<\/p>\n

\"\"
Sofia Holstius annonserade i Kristinestads Tidning \u00e5r 1897 och bj\u00f6d in folk till sin julutst\u00e4llning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4r det samma \u00e4gare men nu bor ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Anna Lindberg (f.1882) i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1907<\/strong> dog styvmodern Maria Holstius, som inte hade n\u00e5gra egna barn. Hon var d\u00e5 96 \u00e5r gammal och stadens \u00e4ldsta inv\u00e5nare. G\u00e5rden hade ju f\u00f6r flera \u00e5r sedan \u00f6vertagits av styvd\u00f6ttrarna Sofia och Evelina, hon som kallades Lina. Nu bodde ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Lydia Lindberg (f.1886) i g\u00e5rden. Den tredje systern Lindberg, som hette Elsa (f. 1880) hade farit till Amerika. I september 1908 \u00f6vertog systrarna Lindberg den aff\u00e4rsr\u00f6relse som fr\u00f6ken Sofia Holstius hade bedrivit.<\/p>\n

\"\"
Mitt i bild Holstius g\u00e5rd och fotot \u00e4r taget i slutet av 1800-talet. Till v\u00e4nster syns det att tr\u00e4den p\u00e5 norra sidan av R\u00e5dhusparken har v\u00e4xt till sig eftersom den delen \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n den s\u00f6dra sidan. Det var ju \u00e5r 1890 som Ugglas g\u00e5rd, som d\u00e5 \u00e4gdes av Wendelins konkursbo revs ned och byggdes upp igen till Fattigg\u00e5rd invid Skatav\u00e4gen. Mindre tr\u00e4d ser ut att vara planterade i den nya delen av parken. Fotot finns i Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 fotot fr\u00e5n r\u00e5dhuset \u00e4r Holstius g\u00e5rd fortfarande den dominerande. Fotot finns i \u00c5bo Akademis samlingar och det \u00e4r taget omkring 1910 eftersom landsv\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd g\u00e5r s\u00f6der om H\u00f6g\u00e5sbacken. Det var ju f\u00f6rst d\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen drogs till staden ca 1911-1912, som landsv\u00e4gen r\u00e4tades ut och b\u00f6rjade g\u00e5 r\u00e4tt genom parken p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1914<\/strong> delades de tv\u00e5 husen p\u00e5 den Sundmanska g\u00e5rden. Handlanden Sofia Holstius \u00f6vertog g\u00e5rden vid R\u00e5dhusgatan medan systern Emilia Ridderstad tog \u00f6ver g\u00e5rden l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> i april dog g\u00e5rds\u00e4garen och handlanden Sofia Holstius och b\u00e5da g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av d\u00f6dsboet och sk\u00f6ttes av hennes syster, handlande\u00e4nkan Emilia Ridderstad. Emilias dotter Berta bodde hela tiden hos modern och arbetade i hennes aff\u00e4r.<\/p>\n

I juli1916<\/strong> s\u00e5lde d\u00f6dsboet genom ombudet Otto Wendelin b\u00e5da fastigheterna p\u00e5 tomterna 108 och 109 f\u00f6r 44 000 mark \u00e5t restaurat\u00f6ren Nikolai Noschi fr\u00e5n Helsingfors.\u00a0 Denne var gift med Ida Lindberg, allts\u00e5 syster till Anna och Lydia. Tidigare \u00e4garen Emilia Ridderstad bodde kvar i g\u00e5rden, likas\u00e5 systrarna Lydia och Anna Lindberg, tillsammans med deras far Matts Lindberg (f.1850). Anna, som nu hette Gr\u00f6nlund hade \u00f6vertagit Sofia Holstius tygaff\u00e4r och var d\u00e4rf\u00f6r handlande. Anna hade gift sig med sj\u00f6kaptenen Knut Gr\u00f6nlund men han for till Amerika i ett tidigt skede. Vill du l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten Lindberg, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> s\u00e5lde Nikolai och Ida Noschi tomterna 108 och 109 f\u00f6r 44 000 mark \u00e5t sin sv\u00e4gerska, fr\u00f6ken Lydia Lindberg. \u00c5r 1923 i januari \u00f6verl\u00e4t Lydia h\u00e4lften av g\u00e5rden \u00e5t sin syster, handlande Anna Lindberg. Lydia medgav d\u00e5 att k\u00f6pebrevet 1918 var slarvigt uppgjort och att det nog var meningen redan att ocks\u00e5 systern Anna skulle vara med som k\u00f6pare.\u00a0 I januari 1920 avled \u00e4nkefrun Emilia Ridderstad, som bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden. \u00c5r 1923, den 25 februari \u00f6ppnade Lydia Lindberg sin aff\u00e4r vid R\u00e5dhusgatan.<\/p>\n

\"\"
Systrarna Anna Lindberg och Lydia \u00c5kerfelt hos fotografen och deras hund fick ocks\u00e5 vara med. Fotot taget p\u00e5 Nya Ateliern i Kristinestad och finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

Mellan \u00e5ren 1923 och 1925<\/strong> innehade Toivo L. Streng ”Syd\u00f6sterbottens Advokat- och Aff\u00e4rsbyr\u00e5” en tid p\u00e5 R\u00e5dhusgatan 4. Vill du l\u00e4sa mera om honom, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1925 till julen<\/strong> gifte sig Lydia Lindberg med barberaren Eliel Peltonen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1895 i Jakobstad. Peltonen hade bland annat haft en raksalong p\u00e5 Strandgatan<\/a> och en kiosk p\u00e5 \u00d6stra sidan. Han avyttrade dessa efter en tid. Lydia och Eliel tog d\u00e5 sl\u00e4ktnamnet \u00c5kerfelt. \u00c5r 1927 i augusti s\u00f6kte ”Kristinestads Stickeri, inneh. \u00c5kerfelt” vana s\u00f6mmerskor som kunde utf\u00f6ra s\u00f6mnadsarbete i sitt hem.\u00a0 \u00c4ktenskapet slutade i skilsm\u00e4ssa \u00e5r 1935, vilket bekr\u00e4ftades av b\u00e5de h\u00e4radsr\u00e4tten och hovr\u00e4tten. Genom ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord hade Eliel \u00c5kerfelt ingen r\u00e4tt till varken g\u00e5rd eller aff\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1929<\/strong> hyrde Anna Lindberg den magnifika sommarvillan Carlsro<\/a> vid Stortr\u00e4sket och hon drev ett pensionat d\u00e4r fram till september 1933, d\u00e5 verksamheten s\u00e5ldes p\u00e5 exekutiv auktion.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 Rosengrens foto fr\u00e5n 1930-talet s\u00e5 ser vi att skyltningen var klar och tydlig. Anna Lindberg brukade annonsera att hennes butik fanns ”vid trappan n\u00e4rmast r\u00e5dhuset”. I det l\u00e4gre huset vid R\u00e5dhusgatan hade hennes syster Lydia en aff\u00e4r som s\u00e5lde n\u00e4stan samma varor. I huset fanns ocks\u00e5 en barberare, som borde ha varit Lydias man Elis \u00c5kerfelt.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1931<\/strong> \u00f6ppnade Anna Lindberg baren och restaurangen Elite i v\u00e4stra h\u00f6rnet mot R\u00e5dhuset. P\u00e5 v\u00e5ren 1946 hyrde hon ut den tidigare restaurangl\u00e4genheten \u00e5t glassfabrik\u00f6ren Bror Sundell. Bror Sundell var f\u00f6dd i Jeppo, d\u00e4r hans far var konditor. Brors broder Torsten hade en glassfabrik i Jeppo och en annan broder Oskar grundade i tiderna Jakobstads Glassfabrik, som blev k\u00e4nd \u00f6ver hela landet.<\/p>\n

F\u00f6re kriget arbetade Bror Sundell som vattenm\u00e4stare p\u00e5 Bocks bryggeri i Vasa. Genast efter kriget flyttade han till Kristinestad och startade en glassfabrik i fru Pundars g\u00e5rd, som l\u00e5g mittemot kyrkan p\u00e5 Parmansgatan. Samtidigt \u00f6ppnade han en glassbar i Elites gamla utrymmen i den Sundmanska g\u00e5rden. Den h\u00e4r baren blev snabbt mycket popul\u00e4r och hela g\u00e5rden b\u00f6rjade i folkmun kallas \u201dGlassbarshuset\u201d, ett namn som fortfarande anv\u00e4nds. Glassfabriken flyttades senare till k\u00e4llaren i det bl\u00e5a huset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16.<\/p>\n

\"\"
I april 1946 \u00f6ppnade fabrik\u00f6r Bror Sundell en glassfabrik i Kristinestad och p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00f6ppnade han en glassbar i f\u00f6re detta restaurang Elites utrymmen. Sommartid s\u00e5lde de glass ocks\u00e5 fr\u00e5n en k\u00e4rra p\u00e5 torget och p\u00e5 vissa st\u00e4llen ute i byarna.<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n 1920-talet fram till \u00e5r 1956<\/strong> bedrev systrarna Lindberg och \u00c5kerfelt handel under namnet ”Kristinestads Garn- och Tyghandel” i g\u00e5rden vid R\u00e5dhusgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1943, den 6 april<\/strong> s\u00e5lde Anna Lindberg sin andel av g\u00e5rden och tomterna 108 o 109 \u00e5t sin syster Lydia \u00c5kerfelt f\u00f6r 350 000 mark. Lydia blev efter k\u00f6pet ensam \u00e4gare till hela g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1956, den 15 mars<\/strong> s\u00e5lde Lydia \u00c5kerfelt g\u00e5rden och tomterna 108 och 109 f\u00f6r 6,5 miljoner mark \u00e5t glassfabrik\u00f6ren Bror och Helvi Sundell. Bror Sundell (1915-1961) var f\u00f6dd i Jeppo och med sin familj flyttade han fr\u00e5n Vasa till Kristinestad i april 1947. Bror hade \u00e5r 1941 gift sig med Helvi Laine, som var f\u00f6dd \u00e5r 1920 i Korsholm. De hade ju sedan april 1946 varit verksamma i g\u00e5rden med sin glassbar och -fabrik. Sundells tillverkade och s\u00e5lde glass \u00e4nda in p\u00e5 1970-talet. Lydia undantog sig fri dispositionsr\u00e4tt till den aff\u00e4rsl\u00e4genhet, som hon innehade vid R\u00e5dhusgatan och r\u00e4tten skulle g\u00e4lla till 1965. Lydia avled \u00e5r 1962 och det ser ut som att Syd\u00f6sterbottens Handelslag skulle ha \u00f6vertagit hennes varulager, \u00e5tminstone sk\u00f6tte de om slutf\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n

\u00c5r 1961, den 13 januari<\/strong> avled glassfabrik\u00f6ren Bror Sundell och verksamheten och alla byggnader togs d\u00e5 \u00f6ver av \u00e4nkan Helvi och sonen Leif, som l\u00f6ste ut sin tvillingbror fr\u00e5n bolaget.<\/p>\n

\u00c5r 1963, i mitten av mars m\u00e5nad <\/strong>flyttade Gunnar B\u00e4ckstr\u00f6m sin aff\u00e4r till byggnaden vid R\u00e5dhusgatan. Aff\u00e4ren hade tidigare funnits i Svenska g\u00e5rden vid Salutorget<\/a> men den skulle rivas p\u00e5 v\u00e5ren 1963.<\/p>\n

\u00c5r 1976<\/strong> st\u00e4ngde familjen Sundell glassbaren och fabriken upph\u00f6rde troligtvis samtidigt med sin produktion. \u00c5r 1979, den 5 augusti<\/strong> avled \u00e4nkan Helvi Sundell och g\u00e5rden \u00e4rvdes d\u00e5 av tvillings\u00f6nerna Thor och Leif, f\u00f6dda \u00e5r 1943. Vid arvsskiftet i oktober 1980 l\u00f6ste Leif ut sin bror Thor, som d\u00e5 bodde i Kyrksl\u00e4tt. Det uppgavs d\u00e5 att huvudbyggnaden var i d\u00e5ligt skick.<\/p>\n

\u00c5r 1980, den 25 november<\/strong> s\u00e5lde Leif Sundell tomterna 108 o 109 med alla byggnader \u00e5t aff\u00e4rsmannen Antti Riihiluoma f\u00f6r 150 000 mark. Antti var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1950 och 1971 gifte han sig med Lise-Lott Lund, f\u00f6dd 1953 i Lappfj\u00e4rd.\u00a0 I aff\u00e4rslokalen i den l\u00e5ga delen p\u00e5 R\u00e5dhusgatan hade Riihiluomas firma Antin S\u00e4hk\u00f6 en elaff\u00e4r d\u00e4r han s\u00e5lde elektriska maskiner och sk\u00f6tte om elektriska installationer.<\/p>\n

I slutet av \u00e5r 1982<\/strong> \u00f6ppnade aff\u00e4rsm\u00e4nnen Peter Grankull och Atle Guss en godis- och musikaff\u00e4r i glassbarsutrymmet men den blev inte riktigt l\u00e5ngvarig. Ocks\u00e5 under sommarmarknadsdagarna 1983 var det n\u00e5gon som h\u00f6ll \u00f6ppet i glassbaren och s\u00e5lde \u201dKaffe-s\u00f6tsaker-Jakobstads l\u00f6sglass, Hartwalls uppfriskande svala drycker\u201d.<\/p>\n

Fr\u00e5n september 1983 till april 1984<\/strong> hyrde aff\u00e4rsmannen Jouko Talas det gamla glassbarsutrymmet och inr\u00e4ttade d\u00e4r en tillf\u00e4llig K-aff\u00e4r. Under tiden rev han ned sin gamla aff\u00e4r p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 39 och byggde upp en ny p\u00e5 samma st\u00e4lle. \u00c5r 1983 slog Antti Riihiluoma ihop de tv\u00e5 tomterna 108 och 109 och det bildades d\u00e5 en helt ny tomt.<\/p>\n

I maj 1984<\/strong> \u00f6ppnade Anita Ketola sin blombutik och begravningsbyr\u00e5 i f\u00f6re detta glassbaren och d\u00e4r h\u00f6ll hon p\u00e5 tills nya utrymmen p\u00e5 Strandgatan 38 kunde tas i bruk. Hon hade redan d\u00e5 haft aff\u00e4rsr\u00f6relsen i 15 \u00e5r.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1984<\/strong> anh\u00f6ll g\u00e5rds\u00e4garen Antti Riihiluoma om rivningslov av staden. Redan n\u00e4r han k\u00f6pte Glassbarshuset hade han f\u00f6rst\u00e5tt att den redan hade ett g\u00e4llande tillst\u00e5nd f\u00f6r rivning. Han erbj\u00f6d sig att bygga ett nytt hus i samma stil. N\u00e5gon renovering av huset ans\u00e5g han sig inte ha r\u00e5d med, eftersom han r\u00e4knade med att en s\u00e5dan skulle kosta runt 2 miljoner mark. Det h\u00e4r \u00e4rendet bollades i stadens alla instanser i flera \u00e5r och beslut som fattades ledde till besv\u00e4r, som i de flesta fall godk\u00e4ndes. \u00c4rendet stampade p\u00e5 st\u00e4llet \u00e4nda tills myndigheterna erbj\u00f6d stora renoveringsbidrag om staden \u00e4gde g\u00e5rden och s\u00e5lunda sk\u00f6tte om renoveringen.<\/p>\n

\u00c5r 1989<\/strong> s\u00e5lde Antti Riihiluoma glassbarshuset, bostadsbyggnaden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan och den byggnad d\u00e4r han hade sin egen aff\u00e4r \u00e5t staden Kristinestad f\u00f6r 500 000 mark. Glassbarshuset hade d\u00e5 st\u00e5tt tomt i flera \u00e5r och bed\u00f6mdes vara i d\u00e5ligt skick. En kort tid d\u00e4refter s\u00e5lde Antti sitt elf\u00f6retag \u00e5t Roger Lundell och Rainer Stor\u00e5s, som flyttade verksamheten till Krimohuset p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/p>\n

\u00c5r 1990 i april<\/strong> best\u00e4mde statsr\u00e5det att Glassbarshuset skall skyddas. L\u00e4nsstyrelsen i Vasa hade skyddat det redan 1985 men \u00e4garen Antti Riihiluoma besv\u00e4rade sig till statsr\u00e5det \u00f6ver det beslutet. D\u00e5 det slutliga skyddsbeslutet kom hade ju staden redan \u00f6vertagit huset och staden \u00e5tertog d\u00e5 besv\u00e4ret.<\/p>\n

\u00c5r 1991<\/strong> inleddes en renovering, som sk\u00f6ttes av elever fr\u00e5n Kauhajoen ammattioppilaitos, som drog en kurs i grundrenovering. 14 elever kunde delta i arbetet, som ber\u00e4knades ta upp till 3 \u00e5r. Efter renoveringen skulle huset ha fyra hyresl\u00e4genheter och ett aff\u00e4rsutrymme. Byggnadsstyrelsen bidrog med f\u00f6rm\u00e5nliga l\u00e5n p\u00e5 2,7 miljoner f\u00f6r renoveringen och museiverket gav direkta bidrag p\u00e5 350\u00a0000 mark. Hannu Heikkinen ledde arbetet och bland annat Rune Wickl\u00e9n var med d\u00e5 det g\u00e4llde tapeter och f\u00e4rger.<\/p>\n

\u00c5r 1993<\/strong> s\u00e5lde staden bostadshuset vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan och den mindre byggnaden vid R\u00e5dhusgatan \u00e5t Nyfast Kb fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Det f\u00f6retaget hade nyligen k\u00f6pt den stora aff\u00e4rsfastigheten p\u00e5 \u00f6vre torget och VD Carina Storhannus hade planer att bygga ett inbyggt k\u00f6pcenter p\u00e5 den tomten.<\/p>\n

25 \u00e5r efter att renoveringen blev klar, kan stadsborna konstatera att det blev ett lyckat projekt, som de flesta \u00e4r n\u00f6jda med. D\u00e5varande stadssekreterare Kaj Bj\u00f6rni var ocks\u00e5 n\u00f6jd med renoveringen och ans\u00e5g att det var en lottovinst f\u00f6r staden att renoveringen kunde genomf\u00f6ras som en kurs. Efter att Glassbarshuset har st\u00e5tt p\u00e5 samma plats i 235 \u00e5r finns det gott hopp om att det skall st\u00e5 d\u00e4r \u00e4nnu lika l\u00e5ng tid.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan s\u00e5lde staden Kristinestad g\u00e5rden \u00e5t en privatperson.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Uddmans, Sundmans, Holstius, Ridderstads, Lindbergs, Glassbarshuset….k\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn. G\u00e5rdens historia \u00e4r mer \u00e4n 230 \u00e5r gammal, s\u00e5 det \u00e4r naturligt att den har haft m\u00e5nga \u00e4gare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rdsplanen \u00e4r lummig och inbjudande. Fotot fr\u00e5n s\u00f6der \u00e4r taget \u00e5r 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Glassbarshusets innerg\u00e5rd fotograferad sommaren 2010.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det syns tydligt p\u00e5 stenfoten att den s\u00f6dra \u00e4ndan av Glassbarshuset \u00e4r nyare \u00e4n den norra. Kilade stenar blev allm\u00e4nna i staden i mitten av 1800-talet, f\u00f6re det var det naturliga stenar som anv\u00e4ndes.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I k\u00e4llaren p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16 fanns sj\u00e4lva glassfabriken som Sundell drev i tiderna. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns knuten p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19 eller R\u00e5dhusgatan 6 d\u00e4r Evy Nygren hade sin handarbetsaff\u00e4r. Foto fr\u00e5n 1972 av Teuvo Kanerva ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadens mest k\u00e4nda fotograf runt sekelskiftet var Ina Roos och detta foto tog hon runt 1910 fr\u00e5n r\u00e5dhusets balkong. Till h\u00f6ger det st\u00e5tliga Glassbarshuset och till v\u00e4nster fr\u00f6knarna Ekmans g\u00e5rd. P\u00e5 andra sidan fj\u00e4rden mitt i bild syns magasinen Bomarsund, som byggdes i mitten av 1800-talet, f\u00f6r att kunna ta emot den r\u00e5bomull som fartygen f\u00f6rde med sig och som sedan skulle forslas till fabrikerna i Tammerfors. Namnet ”Bomarsund” skulle magasinen ha f\u00e5tt av den f\u00e4stning som finns p\u00e5 \u00c5land. Efter att bomullsfrakterna upph\u00f6rde och Bomarsund blev obeh\u00f6vligt, s\u00e5 inr\u00e4ttades det en s\u00e5g i byggnaderna. Fotot ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Glassbarshuset i b\u00f6rjan av 1900-talet. Fotot fr\u00e5n Aalto-universitetets arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Johan Wilhelm Holstius yngsta son Johan Emil Holstius f\u00f6ddes i Kristinestad 20.4.1848 och gick tidigt till sj\u00f6ss. Han blev sj\u00f6kapten i Vasa \u00e5r 1877 och f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 Kristinestadsfartygen ”Ida” och ”Carolina”. Han kom sedan i lotsverkets tj\u00e4nst, som bef\u00e4lhavare p\u00e5 fyrfartyget ”Helsingkallan” och slutligen uts\u00e5gs han till fyrm\u00e4stare p\u00e5 L\u00e5gsk\u00e4r, d\u00e4rifr\u00e5n han gick i pension \u00e5r 1914. Han gifte sig \u00e5r 1891 med Signe Sofia Gylander (1851-1893) fr\u00e5n Kristinestad. Johan Emil dog i Mariehamn 29.3.1925 och han hade inga barn.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Annons i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1908 att Sofia Holstius har \u00f6verl\u00e5tit sin aff\u00e4r \u00e5t systrarna Lindberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annons i Syd-\u00d6sterbotten 17.6.1916.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Annons i Syd-\u00d6sterbotten 30 april 1946.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1959 inf\u00f6rskaffades en ovanlig kaffebryggare fr\u00e5n Italien, n\u00e5got som riktiga kaffev\u00e4nner gillade. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Glassfabriken och -baren fyller 25 \u00e5r. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 22.4.1971.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tidningsurklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 6 juli 1963.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2020. Uppgifter tagna fr\u00e5n landsarkivet, mantalsl\u00e4ngderna, kyrkb\u00f6ckerna och ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten. Pekka Linnas gamla utredningar och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia. Man kan gott s\u00e4ga att dagens Glassbarshus st\u00e5r Forts\u00e4tt l\u00e4sa Glassbarshuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":14,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18049","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18049","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18049"}],"version-history":[{"count":116,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18049\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30390,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18049\/revisions\/30390"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18049"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}