{"id":17726,"date":"2020-09-21T20:41:45","date_gmt":"2020-09-21T17:41:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=17726"},"modified":"2020-09-21T20:41:45","modified_gmt":"2020-09-21T17:41:45","slug":"trolldom-och-vidskepelse","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=17726","title":{"rendered":"Trolldom och vidskepelse."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\">Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 11.7.1903. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats till lite modernare men de flesta citaten \u00e4r i original.<\/span><\/p>\n<p>Under den senare h\u00e4lften av 1600-talet trycker \u00bbrenl\u00e4righeten\u00bb, ortodoxin med tung hand sin st\u00e4mpel p\u00e5 tidens hela skaplynne och f\u00f6rkv\u00e4ver med en str\u00e4nghet, som ofta \u00f6verg\u00e5r till fanatisk, hj\u00e4rtl\u00f6s h\u00e5rdhet, allt som i minsta m\u00e5n avviker fr\u00e5n de fastst\u00e4llda dogmerna.<\/p>\n<p>Troslivet var d\u00f6tt hos lutherdomen, men trosformen vidh\u00f6lls i st\u00e4llet med fruktansv\u00e4rd str\u00e4nghet. D\u00e4r fanns ingen tolerans, intet f\u00f6rbarmande f\u00f6r dem, som i trossaker v\u00e5gade ens till det ringaste skilja sig fr\u00e5n kyrkans moderssk\u00f6te. Ingen fick vid vite eller annat straff f\u00f6rsumma gudstj\u00e4nsten. F\u00f6r husmodern var det inte n\u00e5gon urs\u00e4kt till uteblivande fr\u00e5n kyrkan, att hon hemma hade huset fullt med sm\u00e5 barn, som beh\u00f6vde hennes eftersyn. Inte ens den omst\u00e4ndigheten, att man inte f\u00f6rstod spr\u00e5ket, g\u00e4llde som f\u00f6rev\u00e4ndning. Ortodoxins tidevarv sammanfaller i norden med den tid, d\u00e5 vidskepelse och vantro d\u00e4r frodades som b\u00e4st. Tron p\u00e5 trolldom, h\u00e4xor, bl\u00e5kullaf\u00e4rder var allm\u00e4nt utbredd inom samh\u00e4llet. Inte ens tidens l\u00e4rdaste m\u00e4n undgick smittan. \u00d6verallt flammade h\u00e4xb\u00e5len h\u00f6gt mot skyn. I den fasansfulla f\u00f6rf\u00f6ljelsen mot dessa olyckliga m\u00e4nniskor, som st\u00e4mplades s\u00e5som trollpackor och dj\u00e4vulens f\u00e4stekvinnor, gick upplysningens och kyrkans representanter i spetsen. \u00c4ven till \u00d6sterbottens avl\u00e4gsna trakter n\u00e5dde tidens sjukdom. Vi skall h\u00e4r nedan f\u00f6reta oss en liten axplockning ur Kristinestads domb\u00f6cker fr\u00e5n 1600-talets slut f\u00f6r att belysa de n\u00e4mnda f\u00f6rh\u00e5llandena i v\u00e5r stad.<\/p>\n<h4><strong>H\u00e4xorna i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n<p>Den f\u00f6rsta \u00bbh\u00e4xan\u00bb br\u00e4ndes i Cristinestad \u00e5r 1669. De tillbudsst\u00e5ende upplysningarna om henne \u00e4r inte m\u00e5nga. Hon kallas i domb\u00f6ckerna till \u00bbLubban\u00bb eller \u00bbLoppan \u00ab. Hon anklagas f\u00f6r att ha st\u00e5tt borgarehustrurna bi med \u00bbsina konster\u00bb. Vilka hennes \u00bbkonster\u00bb var, s\u00e4ges inte n\u00e4rmare, endast att hon \u00bbbl. a. signat korna\u00bb. Hon br\u00e4ndes det nyssn\u00e4mnda \u00e5ret \u00bbp\u00e5 r\u00e4tteplatsen (avr\u00e4ttningsplatsen) i Christina\u00bb.<\/p>\n<p>\u00c5r 1670 anh\u00e4ngiggjordes vid r\u00e5dstur\u00e4tten ett m\u00e5l mot ett notlag borgare, som \u00bbf\u00f6r att erh\u00e5lla b\u00e4ttre fiskelycka, vid nottelnen bundit en p\u00e5se, gjord av en gammal stickstrumpa och inneh\u00e5llande b\u00e4verg\u00e4ld, vitl\u00f6k samt ormhuvud\u00bb. M\u00e5let var m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6re. M\u00e4nnen urskuldade sig med att de gjort detta, \u00bbendast f\u00f6r att icke n\u00e5gon ond \u00f6nskning skulle skada deras not\u00bb. Den 3 maj 1671 f\u00f6ll domen. Denna g\u00e5ng blev straffet j\u00e4mf\u00f6relsevis lindrigt, dryga penningeb\u00f6ter. \u00bbEmedan de\u00bb \u2014 s\u00e4ges det i utslaget \u2014 \u00bbd\u00e4rmed en f\u00f6rargelse \u00e5stadkommit hafva, hafver denna r\u00e4tten ej kunnat deras undskyllan gilla, utan upptagit det f\u00f6r ett inveckladt f\u00f6rbund med den onde s\u00e5dane saker p\u00e5 ett d\u00f6dt ting att h\u00e4nga och d\u00e4rmed f\u00f6rdriva onda \u00f6nskningar*. De d\u00f6mdes \u00bbf\u00f6r vidskepelse efter det II Cap. i H\u00f6gm\u00e5la till 60 mark att sakf\u00e4llas*. En r\u00e5dman, Markus Pehrsson, som r\u00e5tt dem till handlingen, f\u00e4lldes, \u00bbehuru han s\u00e4ger sig p\u00e5 narri och sk\u00e4mptvijs s\u00e5dant talt hafva\u00bb, till samma straff.<\/p>\n<p>P\u00e5 1670 talet levde i staden en borgarhustru, Brita Larsdotter, som ofta r\u00e5dfr\u00e5gades, d\u00e5 kreaturen var sjuka eller i allm\u00e4nhet, d\u00e5 \u00f6vernaturliga medel ans\u00e5gs vara av n\u00f6den f\u00f6r vinnande av ett \u00e4ndam\u00e5l. D\u00e5 hon var av ett elakt och h\u00e4mndgirigt sinnelag, blev hon snart allm\u00e4nt fruktad. Hon stod, hette det, i f\u00f6rbund med dj\u00e4vulen. \u00c5r 1675 drogs hon av en av sina ov\u00e4nner, sj\u00e4lva borgm\u00e4starens hustru, Kerstin Carlsdotter, inf\u00f6r r\u00e4tta anklagad f\u00f6r trolldom. Fru Kerstin uppger, att Brita av h\u00e4mndlystnad genom trolldom bragt sjukdom och olycka \u00f6ver hela hennes familj. Borgm\u00e4staren hade i flera \u00e5r lidit av blodst\u00f6rtning och sv\u00e5r v\u00e4rk i hela kroppen. Sj\u00e4lv hade hon insjuknat i en elak hals\u00e5komma. Hennes b\u00e5da s\u00f6ner hade hastigt och under besynnerliga omst\u00e4ndigheter avlidit.<\/p>\n<p>Roten och upphovet till Britas hat mot borgm\u00e4starfamiljen omtalas i protokollet. Borgm\u00e4starfrun hade en dag s\u00e4nt efter henne f\u00f6r att f\u00e5 besked om \u00bbhuru hon uti br\u00e4nnvinet skulle bruka det calmie\u00bb, vilket hon kort f\u00f6rut hade erh\u00e5llit av Brita s\u00e5som l\u00e4kemedel f\u00f6r sin man. Brita kom och gav den \u00f6nskade upplysningen. D\u00e4refter hade hon b\u00f6rjat besk\u00e4rma sig \u00f6ver sin stora fattigdom och \u00f6ver sin supiga man. Hon hade kort f\u00f6rut av Kerstin erh\u00e5llit penningar f\u00f6r en bevisad tj\u00e4nst, men dessa penningar hade mannen tagit och \u00bbdruckit upp dem i momma\u00ab (= \u00f6l). Hon hade mycket larmat \u00f6ver mannen och slutligen yttrat: \u00bbGud gifve fanen honom alla redo\u00bb. Fru Kerstin hade d\u00e5 f\u00f6rebr\u00e5tt henne f\u00f6r s\u00e5dant h\u00e4diskt tal och \u00e4ven i \u00f6vrigt f\u00f6reh\u00e5llit henne f\u00f6r hennes beteende mot mannen och hade hon bl. a. d\u00e4rvid yttrat: \u00bbvarf\u00f6r \u00e4r du s\u00e5 s\u00f6t och k\u00e4rlig under \u00f6gonen, n\u00e4r du baktalar honom sedan. Du m\u00e5ste vara en farlig kvinna. N\u00e4r du \u00e4r s\u00e5 tillber mot din egen man, vad skall du d\u00e5 vara emot andra\u00bb. Brita hade d\u00e4rtill i vredesmod genm\u00e4lt: \u00bballtid sn\u00e4ste I mig; I skolen detta bittert \u00e5ngra*. H\u00e4rtill hade Kerstin sagt: \u00bbvad skall jag \u00e5ngra mig. Du hafver vesagt mig tillf\u00f6rene\u00bb, samt slagit henne i ansiktet.<\/p>\n<p>En m\u00e4ngd vittnen h\u00f6rdes nu. Ett s\u00e4ger att Brita st\u00e5tt p\u00e5 mycket v\u00e4nskaplig fot med den nyssn\u00e4mnda \u00bbLoppan\u00bb samt av denna l\u00e4rt en hel m\u00e4ngd \u00f6vernaturliga konster. En kvinna vittnar, att hon eng\u00e5ng beklagat sig f\u00f6r Brita, \u00bbdet Gud vet jag \u00e4r en fattig \u00e4nka och skall ofta g\u00e5 p\u00e5 r\u00e5dstugan. Hur skall jag b\u00e4ra mig \u00e5t? Jag tycker det g\u00e5r allt emot mig\u00ab. Brita hade d\u00e5 bett henne f\u00f6lja med till skogen. D\u00e4r kl\u00f6v trollkvinnan en r\u00f6nn, s\u00e5 att delarna upptill satt ihop. Sedan gick hon d\u00e4rigenom barhuvad och i blotta linnet, uttalande ord, som den andra dock inte uppfattat.<\/p>\n<p>En person yttrade att Brita hade sagt, det man kunde f\u00e5 se, vem som under \u00e5ret skulle d\u00f6, om man natten mot v\u00e5rfrudagen \u00bbbiter brodd\u00bb och med h\u00e4nderna bakom ryggen g\u00e5r bak i kyrkan samt tar brodden och l\u00e4gger den mellan huvudet och m\u00f6ssan. Likaledes skulle man \u00bbf\u00e5 se sin skepnad\u00bb, om man julaftonen st\u00f6pte tenn i vatten. Detta hade vittnet f\u00f6rs\u00f6kt, men d\u00e4rvid illa br\u00e4nt sin hand.<\/p>\n<p>En betygar \u00bbmed gr\u00e5tande \u00f6gon\u00bb, att hon sett den anklagade l\u00e4gga i \u00f6lbrygd \u00bben lerkopp och likgr\u00e4s med fyra blad\u00bb. De hade vid detta tillf\u00e4lle talat om ett gr\u00e4s, som heter ormbunke. Detta skulle tas om midsommaraftonen, varvid man fick \u00f6nska sig rikedom, visdom och d\u00e4gelighet. Brita hade \u00e4ven l\u00e4rt henne, hur hon skulle be f\u00f6r sin ov\u00e4n, n\u00e4r instiftelseorden l\u00e4stes.<\/p>\n<p>En annan hade av Brita l\u00e4rt, hur man skulle g\u00e5 till v\u00e4ga f\u00f6r att \u00e5stadkomma kallsinnighet mellan makar. \u00bbMan skall taga en sten och l\u00e4gga tillreds under b\u00e4nken och n\u00e4r de kommer och s\u00e4tta sig ned, l\u00e5tsa leta mellan dem och d\u00e4rvid l\u00e4gga stenen mellan deras f\u00f6tter s\u00e4gandes: s\u00e5 h\u00e5rd och s\u00e5 kall som stenen \u00e4r, s\u00e5 h\u00e5rt och s\u00e5 kallt skall vara mellan dem\u00bb.\u00a0Stadens skomakare hade \u00e5t Brita f\u00f6rf\u00e4rdigat tv\u00e5 par skor och kr\u00e4vt av henne betalning h\u00e4rf\u00f6r. H\u00e4xan hade d\u00e5 svurit, att han skulle \u00bbf\u00e5 sin l\u00f6n\u00bb. Redan samma dag hade han stuckit sig med sylen s\u00e5 illa i handen, att han i m\u00e5nga veckor \u00bbhade pinats som en mask\u00ab och ett finger d\u00e4refter kroknat.\u00a0Pigan Valborg Simonsdotter, som sj\u00e4lv var en trollkona vittnade att hon \u00bbsenaste p\u00e5sk i stort s\u00e4llskap, d\u00e4ribland Erik Hanssons hustru Brita Andersdotter och Hans Larssons hustru Brita Larsdotter samt Lill Thomas hustru varit, dragit \u00e5stad till Bl\u00e5kulla, ridande p\u00e5 en vit kalv\u00bb. D\u00e4r hade kvinnorna \u00e4gnat dj\u00e4vulen sin hyllning. En hade tv\u00e4ttat fanens kl\u00e4der, en annan hade \u00bbgivit i skatt litet sm\u00f6r i en bytta\u00bb. Detta vittnesm\u00e5l ans\u00e5gs synnerligen graverande f\u00f6r Brita och bragte \u00e4ven de \u00f6vriga namngina kvinnorna i olycka.\u00a0Vi \u00e5terg\u00e5r till r\u00e4tteg\u00e5ngen mot Brita Larsdotter. Sedan en hel m\u00e4ngd vittnen ytterligare blivit h\u00f6rda, fr\u00e5gade r\u00e4tten, s\u00e5som lagen bj\u00f6d, \u00bbom n\u00e5gon av det n\u00e4rvarande borgerskapet ville befria den anklagade (d. v. s. om n\u00e5gon sade sig tro p\u00e5 hennes oskuld). Men alla teg och avl\u00e4gsnade sig. Brita d\u00f6mdes omsider till d\u00f6den s\u00e5som f\u00f6rvunnen till trolldom, och br\u00e4ndes p\u00e5 b\u00e5l i Kristinestad den 8 dec. 1677.\u00a0Den 14 maj 1678 d\u00f6mde r\u00e5dstugur\u00e4tten, sedan m\u00e5let \u00e5tskilliga g\u00e5nger varit f\u00f6re, en viss \u00bbS\u00e5lfv\u00f6-Kaisa\u00bb och Thomas Henrikssons hustru Margareta Henriksdotter att mista livet, \u00bbemedan de icke kunde befria sig fr\u00e5n de beskyllningar, som dem p\u00e5b\u00f6rdade \u00e4ro, att hafva varit i Bl\u00e5kulla, beg\u00e5fvat satan, honom tjenstgjort m. m.\u00ab. S\u00e5som synnerligen tydligt bevis framh\u00f6lls emot Margareta vid r\u00e4tteg\u00e5ngen, \u00bbatt hon skulle vara m\u00e4rkt vid v\u00e4nstra \u00f6rat, det dock befanns uti \u00f6rsnibben\u00bb. \u00a0Hon sj\u00e4lv sade visserligen, \u00bbatt hon allaredan vid f\u00f6delsen det m\u00e4rket f\u00e5tt haver\u00bb. Men detta togs inte i betraktande, \u00bbemedan ingen kunde med s\u00e4kerhet s\u00e4ga, huru m\u00e4rket tillkommit\u00bb. Domen f\u00f6ll \u00bbenl. II Cap. uti H\u00f6gm\u00e5hlabalken* och lydde bokstavligen att \u00bbs\u00e5 S\u00e5lfv\u00f6-Kaisa som Margareta Henriksdotter d\u00f6mas att mista lifvet, afr\u00e4ttas med yxa och br\u00e4nnas, dock detta uti all underd\u00e5nighet till den h\u00f6gl. hofr\u00e4ttens vidare omd\u00f6me hemst\u00e4llt\u00bb. Av n\u00e5gon s\u00e4rskild anledning blev dock Margareta ben\u00e5dad till livet, men i st\u00e4llet d\u00f6md till \u00bbatt risas och sedan f\u00f6rvisas ur staden\u00bb.<\/p>\n<h4><strong>Slutsats.<\/strong><\/h4>\n<p>Dystra och skr\u00e4ckinjagande ter sig f\u00f6rvisso konturerna av denna lyckligtvis l\u00e4ngesedan f\u00f6rg\u00e5ngna tid f\u00f6r oss, som lever i den utvecklingsepok, som skrivit p\u00e5 sin h\u00f6gt burna fana upplysning och humanitet. Sv\u00e5rt har vi att fatta och f\u00f6rst\u00e5, att \u00e4ven detta v\u00e5rt lilla fredliga samh\u00e4lle, varit vittne till dessa blodiga och hemska sk\u00e5despel, som b\u00f6delsyxa och flammande b\u00e5l erbj\u00f6d.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 11.7.1903. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats till lite modernare men de flesta citaten \u00e4r i original. Under den senare h\u00e4lften av 1600-talet trycker \u00bbrenl\u00e4righeten\u00bb, ortodoxin med tung hand sin st\u00e4mpel p\u00e5 tidens hela skaplynne och f\u00f6rkv\u00e4ver med en str\u00e4nghet, <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=17726\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Trolldom och vidskepelse.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17724,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-17726","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17726","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17726"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17726\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17727,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17726\/revisions\/17727"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17726"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}