{"id":16630,"date":"2020-05-26T23:25:00","date_gmt":"2020-05-26T20:25:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16630"},"modified":"2020-05-30T00:11:01","modified_gmt":"2020-05-29T21:11:01","slug":"dagsmark-under-5000-ar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=16630","title":{"rendered":"Dagsmark under 5000 \u00e5r."},"content":{"rendered":"

Skrivet av Rurik Nylund och publicerat i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 23.8.1975 och blev renskrivet av Lasse Backlund i maj 2020. Vill du l\u00e4sa mera om artikelf\u00f6rfattaren och hans sl\u00e4kt, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Sten\u00e5ldern.<\/strong><\/h4>\n

De f\u00f6rsta boplatserna inom Dagsmarkomr\u00e5det finns p\u00e5 50 \u2013 55 meters h\u00f6jd \u00f6ver nuvarande havsyta. P\u00e5 kartan ser vi en boplats i Riarb\u00e4ck (Rib\u00e4ck, Riihiluoma) ritad med en svart triangel och en annan p\u00e5 Berg\u00e5sen invid Korsb\u00e4ckv\u00e4gen. Havsstranden gick s\u00e5 h\u00e4r h\u00f6gt upp omkring 2600 \u2013 3000 f.Kr. Det var 1000 \u00e5r f\u00f6re n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6kte sig p\u00e5 jordbruk eller hade n\u00e5gra andra husdjur \u00e4n hunden.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 Rurik Nylunds karta \u00e4r de f\u00f6rsta boplatserna f\u00f6r 5000 \u00e5r sedan utm\u00e4rkta med en triangel.\u00a0 Boplatserna fanns endast vid Rib\u00e4cken, p\u00e5 Berg\u00e5sen och p\u00e5 L\u00e5ng\u00e4ngsbacken n\u00e4ra Lillsj\u00f6n. Den tiden var s\u00e5 gott som hela Dagsmark under vatten och d\u00e4rf\u00f6r fanns det bos\u00e4ttning endast p\u00e5 st\u00e4llen som ligger p\u00e5 50-55 meters niv\u00e5n \u00f6ver havet.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var fiske och jakt som var den tidens utkomst, och i n\u00e5gon m\u00e5n b\u00e4r och andra \u00e4tliga v\u00e4xtdelar. Det \u00e4r klart och tydligt att man som boplats valde en fiskrik strand, som dessutom var skyddad f\u00f6r stormar och h\u00f6gvatten.<\/p>\n

Detta intr\u00e4ffade allts\u00e5 i b\u00f6rjan av den yngre sten\u00e5ldern, d\u00e5 en v\u00e4ldig havsfj\u00e4rd sk\u00f6t in \u00f6ver Dagsmark och fortsatte norrut in i B\u00f6tom. En l\u00e5ngsmal fj\u00e4rd fortsatte vidare mot sydost \u00e4nda in i Vanhakyl\u00e4. D\u00e4r utmynnade vid nedre \u00e5bron den \u00e4nnu i v\u00e5r tid fiskrika Stor\u00e5n. En kilometer ned\u00e5t \u00e5n finns i Vanhakyl\u00e4 en sten\u00e5ldersboplats, som troligen \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n boplatsen vid Rib\u00e4cken. Avst\u00e5ndet mellan dessa boplatser \u00e4r 2,5 km. Den allra l\u00e4mpligaste stranden f\u00f6r Rib\u00e4cks boplats uppstod 2700 \u2013 2600 f.Kr., d\u00e5 havsniv\u00e5n l\u00e5g 50 meter \u00f6ver den nuvarande niv\u00e5n.<\/p>\n

Boplatsen, som fanns p\u00e5 Berg\u00e5sen vid avtagsv\u00e4gen till Sj\u00f6holms g\u00e5rd, befann sig p\u00e5 en \u00f6 som var 2 kvadratkilometer stor och som l\u00e5g mitt i den stora havsviken. Den har tydligen inte haft samma betydelse som boplatsen vid Rib\u00e4cken. Tv\u00e5 slipstenar och en avslagen stenyxa har hittats p\u00e5 ett litet omr\u00e5de, som numera \u00e4r ett s\u00f6ndergr\u00e4vt sandtag. H\u00e4r passar havsniv\u00e5n p\u00e5 55 meter \u00f6ver havet bra in, allts\u00e5 3000 f.Kr. Ett stycke l\u00e4ngre ned finns \u00e4nnu en l\u00e4mplig avsats, som till h\u00f6jdl\u00e4ge skulle passa ihop med Rib\u00e4cks boplats, 2700 f.Kr. 1000 \u00e5r senare hade den h\u00e4r boplatsen p\u00e5 Berg\u00e5sen vuxit ihop med fastlandet, men d\u00e5 l\u00e5g boplatserna on\u00f6digt l\u00e5ngt fr\u00e5n den nybildade och fiskrika Lillsj\u00f6n.<\/p>\n

Vid den h\u00e4r tiden var landh\u00f6jningen ungef\u00e4r 1,5 meter per 100 \u00e5r, allts\u00e5 dubbelt s\u00e5 snabbt som i v\u00e5r tid. Den stora \u00f6n i havsviken, som omfattade Berg\u00e5sen, Ris\u00e5sen och Stor\u00e5sen, fick kontakt med fastlandet ungef\u00e4r 2200 \u00e5r f.Kr. och det var vid S\u00e5gkvarnsbacken vid Lindqvists. Storsj\u00f6n hade d\u00e5 \u00e4nnu ett smalt sund i sydv\u00e4stra \u00e4ndan ut till havet. Lillsj\u00f6n hade ocks\u00e5 ett smalt sund norrut.<\/p>\n

1800 \u00e5r f. Kr var b\u00e5de Storsj\u00f6n och Lillsj\u00f6n f\u00f6rvandlade till insj\u00f6ar. Storsj\u00f6n hade under en l\u00e5ng tid 2 utlopp, ett i sydv\u00e4st genom Spit\u00e5sbackan och ett \u00f6ver S\u00e5gkvarnsbacken till Lillsj\u00f6n, som i sin tur hade ett utlopp till havet via det som skulle bli Lill\u00e5n. K\u00e4rjenkoski\u00e5n f\u00f6rde med sig b\u00e5de vatten och slam till Storsj\u00f6n och Lillsj\u00f6n fick d\u00e4rmed ett renare vatten. Lillsj\u00f6n omvittnas som mycket fiskrik \u00e4nnu p\u00e5 1820-talet, d\u00e5 en del mark\u00e4gare motsatte sig en s\u00e4nkning av sj\u00f6n.<\/p>\n

Det var just vid denna tid d\u00e5 den stora \u00f6n v\u00e4xte samman med fastlandet, d\u00e5 \u201db\u00e5tyxfolket\u201d kom, allts\u00e5 2200 f.Kr. Det \u00e4r deras stridsyxa av sten, som ger dem namnet, eftersom den \u00e4r en b\u00e5tliknande hammaryxa. De inf\u00f6rde ocks\u00e5 n\u00e5got slag av jordbruk och hade olika slags husdjur. De valde boplatser, som var en liten bit in p\u00e5 land. Det \u00e4r m\u00f6jligt att den gamla fiskar- och j\u00e4garbefolkningen kom i n\u00e5gon slags beroendest\u00e4llning. Fynd tyder p\u00e5 att de skulle ha slagit sig ned en mil upp\u00e5t K\u00e4rjenkoski\u00e5n, i Vesij\u00e4rvi p\u00e5 Tarhaanm\u00e4ki kullen.<\/p>\n

Det \u00e4r vid denna tid, f\u00f6r ca 4000 \u00e5r sedan som sten\u00e5ldern n\u00e4rmar sig sitt slut och \u00e4nnu r\u00e5der ett bra klimat. Skogarna domineras av l\u00f6vtr\u00e4d, d\u00e4ribland \u00e4deltr\u00e4d. En blick p\u00e5 kartan och lite lokalk\u00e4nnedom klarg\u00f6r att str\u00e4nderna var vackrare \u00e4n n\u00e5gonsin, varken f\u00f6rr eller senare. Som en god avslutning p\u00e5 sten\u00e5ldern har vi boplatsen p\u00e5 L\u00e5ng\u00e4ngsbacken vid Lillsj\u00f6ns \u00f6stra strand, med fynd av fina stenredskap som exponent f\u00f6r kiukaiskulturen. Denna korta beskrivning inom Stor-Kristinestad, omfattar en tidsrymd av 1700 \u00e5r.<\/p>\n

Brons\u00e5ldern.<\/strong><\/h4>\n

Vi \u00e4r framme vid brons\u00e5ldern 1300 f. Kr. Kartan visar kustlinjen ungef\u00e4r i b\u00f6rjan av denna kulturperiod. Vi ser hur allt \u00e4r \u00e4ndrat geografiskt, eftersom de stora havsfj\u00e4rdarna har f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n Dagsmark. Endast en 1,5 km bred vik \u00f6ver Dagsmark bys centrum och slutar i norr 300 meter nedanf\u00f6r \u00e5f\u00f6rgreningen vid Mellan\u00e5, d\u00e4r Stor\u00e5n d\u00e5 utmynnade i havet. I \u00f6ster g\u00f6r brons\u00e5ldersfj\u00e4rden en inskjutning till Kvarn\u00e5 fors, d\u00e4r Lill\u00e5n d\u00e5 utmynnade i havet.<\/p>\n

Vid Stor\u00e5ns mynning, allts\u00e5 ungef\u00e4r vid Nygrenas tomt, har man vid t\u00e4ckdikning p\u00e5tr\u00e4ffat en frisk tr\u00e4dstam inb\u00e4ddad i lera, en meter under markytan. Enligt en h\u00f6rs\u00e4gen skulle en kantrad saltskuta ligga begravd just p\u00e5 detta st\u00e4lle, men det st\u00e4mmer inte ihop med den avl\u00e4gsna tid d\u00e5 detta skulle ha skett.<\/p>\n

200 meter s\u00f6derut fr\u00e5n Nygrens, allts\u00e5 p\u00e5 L\u00e5ngqvists tomt har man p\u00e5 en meters djup hittat bland annat ett brottstycke av en glasliknande massa, som liknar en flaskbotten. Ler- och moslamningen hade varit stor under dessa och tidigare tider, d\u00e5 de djupa \u00e5f\u00e5rorna i B\u00f6tom och Stor\u00e5 skapades. Den mindre vattenrika Lill\u00e5n f\u00f6rde med sig sand.<\/p>\n

N\u00e5gon brons\u00e5ldersbos\u00e4ttning har inte kunnat sp\u00e5ras vid dessa l\u00e5nggrunda str\u00e4nder i Dagsmark by. Uppe i kartans v\u00e4nstra h\u00f6rn finns en stor samling brons\u00e5ldersr\u00f6s, de befinner sig p\u00e5 \u00d6ster\u00e5sen mellan Perus och Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Vid brons\u00e5lderns slut var landh\u00f6jningen \u00e4nnu ca 117 cm p\u00e5 100 \u00e5r och d\u00e5 gick strandlinjen vid Vadforsen, vid Klemets kvarn, d\u00e4r \u00e5n mynnade ut i en bred mynning.<\/p>\n

Under brons- och j\u00e4rn\u00e5ldern gjordes stens\u00e4ttningar i mycket varierande former \u00f6ver s\u00e5v\u00e4l brand- som skelettgravar. Dessa fasta fornminnen eller gravr\u00f6s \u00e4r vanligtvis l\u00e4tta att uppt\u00e4cka men stens\u00e4ttningar i markniv\u00e5 kan dock undg\u00e5 uppm\u00e4rksamhet. I n\u00e4rheten av dessa stens\u00e4ttningar finns den samtida bos\u00e4ttningen.<\/p>\n

En klimatf\u00f6r\u00e4ndring i slutet av brons\u00e5ldern och som var mycket p\u00e5fallande vid periodens slut, anses vara orsak till en kraftig minskning i befolkningen. S\u00e4rskilt de marker som nyligen tillandats f\u00f6rsumpades nu snabbt. Vi kan iaktta att alla v\u00e5ra mossar inom Dagsmarkomr\u00e5det har sitt ursprung fr\u00e5n tiden efter brons\u00e5ldern. Det \u00e4r dock os\u00e4kert n\u00e4r \u00c4nikoskmossens f\u00f6rsumpning b\u00f6rjade, men den fortsatte under j\u00e4rn\u00e5ldern, som nu f\u00f6ljer.<\/p>\n

J\u00e4rn\u00e5ldern.<\/strong><\/h4>\n

Vi ser p\u00e5 kartan under bokstaven \u201dS\u201d i DAGSMARK ett t\u00e4tare streckat omr\u00e5de. Det \u00e4r Bymossen, som under brons\u00e5ldern var en 10 hektars vattensamling utan utlopp och som mycket snart b\u00f6rjade v\u00e4xa igen och det \u00e4r nu en halv meter djup mosse. Men fr\u00e5n denna spred sig f\u00f6rsumpningen \u00e5t alla h\u00e5ll \u00f6ver med fin sand och i riktning nord\u00f6st en hel kilometer \u00e4nda fram till Bymosst\u00e5 eller nuvarande Korsb\u00e4ckv\u00e4gen. Men dessa sistn\u00e4mnda f\u00f6rsumpningar var grunda och enkla att odla upp.<\/p>\n

Stormossen p\u00e5 Drag\u00e5sen \u00e4r i mitten 4 meter djup och har tydligen varit ett grunt tr\u00e4sk som uppstod omkring 3400 f. Kr., d\u00e5 havet drog sig tillbaka. I mitten finns \u00e4nnu djupa g\u00f6lar med gungflystr\u00e4nder. V\u00e4ster om mossen finns ett r\u00e4tt stort gravr\u00f6s fr\u00e5n brons- eller j\u00e4rn\u00e5ldern och detta visar att det funnits en boplats d\u00e4r. Stormossens igenv\u00e4xning har troligen b\u00f6rjat f\u00f6rst under klimatf\u00f6r\u00e4ndringens tid. Efter brons\u00e5ldern f\u00f6rsumpades ocks\u00e5 tillandningarna i Spangmossen och Stormyran. Granen hade invandrat fr\u00e5n \u00f6ster och skogen dominerades nu av barrtr\u00e4d och b\u00f6rja likna v\u00e5ra nuvarande skogar.<\/p>\n

Gravr\u00f6sen som ligger norr och \u00f6ster om Storsj\u00f6n \u00e4r troligen alla fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern. Men det kan ocks\u00e5 vid en unders\u00f6kning vara sv\u00e5rt att avg\u00f6ra om de \u00e4r fr\u00e5n den f\u00f6rromerska (500 f.Kr. till \u00e5r 0) eller fr\u00e5n den romerska j\u00e4rn\u00e5ldern (\u00e5r 0 till 400 e. Kr.). P\u00e5 Stor\u00e5sen finns p\u00e5 flera st\u00e4llen l\u00e5ngstr\u00e4ckta anhopningar av sten, som kunde antas vara naturliga strandvallar. I en av dem finns dock en h\u00e4llkista, som \u00e4r en grav.<\/p>\n

Folkvandringstiden.<\/strong><\/h4>\n

Under f\u00f6ljande period, folkvandringstiden (400-800 e.Kr.) kan inom Dagsmarkomr\u00e5det inte utpekas n\u00e5gon bos\u00e4ttning. Ett bronssp\u00e4nne har hittats i en stor stens\u00e4ttning uppe p\u00e5 H\u00f6gberget i Uttermossa. Havsstranden gick d\u00e5 flera kilometer v\u00e4sterut. Tydligen har sp\u00e4nnet transporterats landv\u00e4gen och troligen norrifr\u00e5n.<\/p>\n

En forntida l\u00e5ngf\u00e4rdsv\u00e4g i nord-sydlig riktning skulle fr\u00e5n Vadforsen s\u00f6derut \u00f6ver Sandhejden i \u00f6stra Uttermossa g\u00e5tt i den allra b\u00e4sta terr\u00e4ng. Och dess forts\u00e4ttning vidare s\u00f6derut skulle ocks\u00e5 ha varit bra och \u00e4r dessutom markerad med taipalenamn. Fr\u00e5n vadst\u00e4llet vid nuvarande Klemetsforsen skulle v\u00e4gen f\u00f6rst ha f\u00f6ljt norra \u00e5stranden \u00f6sterut f\u00f6r att kringg\u00e5 den f\u00f6rsumpning, som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n nuvarande Spangnossen mot syd\u00f6st mot byn. Sumpmarken skulle ha slutat vid Selim Str\u00f6mbergs l\u00e4genhet B\u00e5skbackan, d\u00e4r den p\u00e5 1700-talskartan kallas R\u00e4m\u00e4ck. Sedan v\u00e4nde v\u00e4gen upp p\u00e5 By\u00e5sen och fortsatte rakt norrut. Vill du l\u00e4sa mera om denna forntidsv\u00e4g, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vikingatiden.<\/strong><\/h4>\n

Inte heller under vikingatiden (800-1200-talet) kan man sp\u00e5ra n\u00e5gon bebyggelse i hela detta omr\u00e5de. Det var f\u00f6rst sedan jordbruket utvecklats, s\u00e5 att man kunde ta \u00e5dalarnas jord i besittning, som m\u00e4nniskorna \u00e5terkom till v\u00e5ra trakter. Detta intr\u00e4ffade under 1200- och 1300-talen. Samtidigt hade finnarna sin er\u00e4marker h\u00e4r, d\u00e4r de jagade och fiskade och ibland bedrev de svedjebruk. Dessa finnar kom fr\u00e5n \u00d6vre Satakunda, allts\u00e5 Stor-Sastmola, l\u00e4ngst bort i syd\u00f6st.<\/p>\n

Stor\u00e5byarna koloniserades f\u00f6rst 300 \u00e5r senare och ungef\u00e4r samtidigt upph\u00f6rde nyttjandet av er\u00e4markerna. En historisk notis ber\u00e4ttar om ett klagom\u00e5l fr\u00e5n \u00e5r 1303, d\u00e5 b\u00f6nder fr\u00e5n Tj\u00f6ck, Lappfj\u00e4rd och Sastmola klagade hos konungen \u00f6ver att \u201dtavaster\u201d br\u00e4nde deras g\u00e5rdar och skogar, och fiskade i deras fiskevatten, samt begick till och med mord. Finnarna betraktade sina gamla er\u00e4marker som sin egendom.<\/p>\n

Dagsmarkomr\u00e5det med sin omv\u00e4xlande terr\u00e4ng med sina sj\u00f6ar och \u00e5ar var s\u00e4kert en bra er\u00e4mark uppdelad p\u00e5 flera \u00e4gare. Kring Storsj\u00f6n och l\u00e4ngre s\u00f6derut finns en m\u00e4ngd gamla lokalnamn, som h\u00e4rstammar fr\u00e5n er\u00e4marktiden. Storsj\u00f6ns finska namn \u00e4r Merij\u00e4rvi. Ben\u00e4mningar p\u00e5 en karta med byns \u00e4ngar fr\u00e5n 1700-talet, avsl\u00f6jar att finnarna bedrev svedjebruk s\u00f6der om Storsj\u00f6n, l\u00e4ngs den del av K\u00e4rjenkoski\u00e5n, som fortfarande h\u00f6r till Dagsmark by. D\u00e4r fanns s\u00f6der om \u00e5n mittemot Midsommarforsen V\u00e4h\u00e4aho och 300 meter uppf\u00f6rs \u00e5n fanns Isoaho. Ytterligare 600 meter l\u00e4ngre s\u00f6derut fanns v\u00e4ster om \u00e5n Matti-vainaan aho och mittemot denna p\u00e5 andra sidan om \u00e5n Paten Naula. L\u00e4ngre s\u00f6derut p\u00e5 \u00f6stra sidan om \u00e5n fanns norr om H\u00f6lidb\u00e4cken (Kortesluoma) Jussin perki\u00f6 och s\u00f6der om b\u00e4cken Vanha aho.<\/p>\n

D\u00e4rifr\u00e5n s\u00f6derut in p\u00e5 nuvarande K\u00e4rjenkoski bys marker fanns ett natur\u00e4ngsomr\u00e5de som kallades Korsholmen, som i s\u00f6der begr\u00e4nsas av K\u00e4rjenluoma och i norr av en liten b\u00e4ck. En gammal namnl\u00f6s sved fanns ocks\u00e5 norr om Storsj\u00f6n p\u00e5 S\u00e5gkvarnsbacken. Tillr\u00e4ckligt med kollisionspunkter fanns redan h\u00e4r med tanke p\u00e5 klagom\u00e5len fr\u00e5n \u00e5r 1303.<\/p>\n

P\u00e5 1600-talet<\/strong><\/span> l\u00e5g alla bondg\u00e5rdar i Dagsmark p\u00e5 Stor\u00e5kern (p\u00e5 kartan ovanf\u00f6r G och S norr om \u00e5n) vid Verkforsen. Det \u00e4r inte k\u00e4nt n\u00e4r den f\u00f6rsta bonden slagit sig ned h\u00e4r. Men eftersom det fanns b\u00f6nder i Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck redan i b\u00f6rjan av 1300-talet, kam man v\u00e4l anta att det ocks\u00e5 i Dagsmark funnits n\u00e5gon bonde vid samma tid.<\/p>\n

Hela omr\u00e5det Stor\u00e5krin i \u00e5kr\u00f6ken blev f\u00f6rst uppodlat. Men \u00f6versv\u00e4mningar gjorde ibland stor skada och mycken \u00e5kerjord drogs bort av vattnet. L\u00e4ngs \u00e5n fanns ocks\u00e5 inom byns omr\u00e5de svedjeland. L\u00e4ngst v\u00e4sterut fanns p\u00e5 s\u00f6dra \u00e5stranden Vadsveden, allts\u00e5 nuvarande Kol\u00e4ngen, nedanf\u00f6r Vadforsen. L\u00e4ngre upp\u00e5t \u00e5n p\u00e5 samma sida fanns Storsveden, lite norr om Gr\u00f6nlundas. Mitt emot p\u00e5 andra sidan \u00e5n fanns Stubbsveden, \u00f6sterom Holger Hammarbergs g\u00e5rd. Norr om mejeritomten fanns Lillsveden och \u00f6ster om \u00e5n mittemot Mellan\u00e5 udde fanns Laxg\u00e4rdssveden, d\u00e4r ellinjen nu g\u00e5r \u00f6ver \u00e5n.<\/p>\n

P\u00e5 1700-talet<\/strong><\/span> b\u00f6rjade en utflyttning fr\u00e5n Stor\u00e5krin fr\u00e4mst p\u00e5 grund av hemmansdelningar. F\u00f6ljande nybyggen upptogs:<\/p>\n

-Korsb\u00e4ck, \u201dutsynt\u201d 1751.<\/h6>\n
-Riarb\u00e4ck, \u00e5r 1758.<\/h6>\n
-Lillsj\u00f6, \u00e5r 1773.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\"\"
P\u00e5 denna karta som \u00e4r ritad av Rurik Nylund s\u00e5 ser vi att alla hemman, trots det genomf\u00f6rda f\u00f6rsta storskiftet, \u00e4r samlade i Byin p\u00e5 Sebbasbackan och ner mot Stor\u00e5krin. Av kartan h\u00e4r ovanf\u00f6r f\u00e5r man en uppfattning om byns utseende p\u00e5 1770-talet, d\u00e5 f\u00f6rsta storskiftet hade verkst\u00e4llts.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1800-talet<\/strong><\/span> skedde en stor folk\u00f6kning och vid seklets slut hade Dagsmark sitt h\u00f6gsta inv\u00e5narantal. Den obesuttna befolkningen, allts\u00e5 torpare, fattighjon och backstugusittare blev rekordartat stor. Som exempel kan n\u00e4mnas att p\u00e5 b\u00e5da sidor om Storsj\u00f6tr\u00e4skets s\u00f6dra del fanns i b\u00f6rjan av 1900-talet omkring 20 familjer, alla med eget boningshus men som inte var n\u00e5gra jordbrukare. P\u00e5 samma omr\u00e5de finns nu endast tv\u00e5 bebodda l\u00e4genheter.<\/p>\n

P\u00e5 1900-talet<\/strong> <\/span>ig\u00e5ngsattes i Dagsmark ett nyskifte, som blev f\u00e4rdigt planerat 1907. Omfattande utflyttningar verkst\u00e4lldes 1908 \u2013 1912, varvid den gamla byn f\u00f6rvandlades till oigenk\u00e4nnlighet.<\/p>\n

\"\"
F\u00f6r 5000 \u00e5r sedan var en stor del av Dagsmark under vatten. Utanf\u00f6r fastlandet fanns en st\u00f6rre \u00f6 d\u00e4r dagens Stor\u00e5sen, Ris\u00e5sen och Berg\u00e5sen finns. Efter en tid fick denna \u00f6 kontakt med fastlandet vid S\u00e5gkvarnbacken vid Lindqvists.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skrivet av Rurik Nylund och publicerat i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 23.8.1975 och blev renskrivet av Lasse Backlund i maj 2020. Vill du l\u00e4sa mera om artikelf\u00f6rfattaren och hans sl\u00e4kt, s\u00e5 klicka H\u00c4R! Sten\u00e5ldern. De f\u00f6rsta boplatserna inom Dagsmarkomr\u00e5det finns p\u00e5 50 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark under 5000 \u00e5r.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":733,"menu_order":7,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-16630","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16630","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16630"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16630\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16659,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16630\/revisions\/16659"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/733"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16630"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}