{"id":15657,"date":"2020-03-01T22:27:15","date_gmt":"2020-03-01T20:27:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15657"},"modified":"2025-11-24T08:05:18","modified_gmt":"2025-11-24T06:05:18","slug":"greve-per-brahe-d-y","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=15657","title":{"rendered":"Greve Per Brahe d.y."},"content":{"rendered":"
\"\"
Per Brahe deltog i flera \u00e5r i det 30-\u00e5riga kriget, tillsammans med kungen Gustaf II Adolf. Portr\u00e4ttet finns i Skokloster slott norr om Stockholm. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n

KrsTV gjorde \u00e5r 2025 en film, som handlar om b\u00e5de Per Brahe och bonden Lars M\u00e5nsson och om du vill se den skall du klicka p\u00e5 Youtube: https:\/\/youtu.be\/AzThPVTLkRI<\/a><\/span><\/p>\n

Per Brahe f\u00f6ddes den 18 februari 1602<\/strong> p\u00e5 faderns slott Rydboholm, allts\u00e5 inte p\u00e5 Skokloster som ofta antyds. Rydboholm ligger i Uppland, 3 mil norr om Stockholm. Fadern Abraham Brahe (1569-1630) var svensk greve och riksr\u00e5d, storgods\u00e4gare och god v\u00e4n med kungen. Per Brahes farfar, allts\u00e5 den \u00e4ldre Per Brahes mor Margareta var syster till kungen Gustaf Vasa. Den unga Per Brahe umgicks med kungligheterna och deltog med f\u00f6r\u00e4ldrarna i kungliga banketter och andra h\u00f6gtidligheter. Han deltog i flera kungliga kr\u00f6ningar, bland annat d\u00e5 Gustaf II Adolf kr\u00f6ntes i Uppsala \u00e5r 1617.<\/p>\n

\"\"
Rydboholms slott d\u00e4r Per Brahe f\u00f6ddes \u00e5r 1602 \u00e4r i dag i privat \u00e4go och \u00e4r inte \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I slutet av \u00e5r 1618 reste Per Brahe med sitt f\u00f6lje till Giesen i Tyskland, d\u00e4r han sedan studerade vid universitetet i tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r. D\u00e4r studerade han juridik och teologi, han l\u00e4rde sig flera spr\u00e5k, bland annat hebreiska men hans far Abraham avr\u00e5dde sonen fr\u00e5n att bli pr\u00e4st. Han hade en fransk l\u00e4rare i dans och han l\u00e4rde sig f\u00e4ktning och andra kropps\u00f6vningar. Till p\u00e5sken 1621 avslutade Per studierna och han begav sig d\u00e5 till Augsburg. M\u00e5lningen gjord i Giesen.<\/figcaption><\/figure>\n

Per Brahe gick flera \u00e5r i skola i Tyskland och i unga \u00e5r reste han runt i hela Europa i flera \u00e5rs tid. Under denna tid p\u00e5gick det 30-\u00e5riga kriget och han var ofta i stor fara bland krigsfolk och r\u00f6vare. \u00c5r 1626 blev han kungens kammarherre och f\u00f6ljande \u00e5r f\u00f6ljde han med p\u00e5 kungens krigst\u00e5g till Preussen. I december detta \u00e5r f\u00f6ddes kungens dotter Kristina, som sedan skulle bli drottning i Sverige.<\/p>\n

Kung Gustaf II Adolf dog i striderna i november 1632 och f\u00f6ljande \u00e5r uts\u00e5gs hans dotter Kristina till drottning, trots att hon var endast 6 \u00e5r gammal. Ett kammarr\u00e5d tillsattes f\u00f6r att driva landets angel\u00e4genheter fram till dess att Kristina blev myndig.<\/p>\n

\"\"
Per Brahe den yngre (1602-1680).<\/figcaption><\/figure>\n

Per Brahes familj.<\/strong><\/h4>\n

P\u00e5sken 1628 gifte sig Per Brahe med Christina Catarina Stenbock, som var dotter till riksr\u00e5det, friherre Gustaf Erikson Stenbock. Paret var n\u00e4ra sl\u00e4kt, eftersom Christinas mor var kusin med Per Brahe. Br\u00f6llopet h\u00f6lls i stora rikssalen p\u00e5 det kungliga slottet. Tillsammans med hustrun deltog Per Brahe i flera \u00e5rs tid i krigshandlingarna i Tyskland.<\/p>\n

Per Brahe och Christina fick 2 s\u00f6ner och 2 d\u00f6ttrar. S\u00f6nerna Abraham Joachim och Fredrik som f\u00f6ddes p\u00e5 Visingsborg dog b\u00e5da f\u00f6re de fyllde ett \u00e5r. Den \u00e4ldre dottern Elsa Beata f\u00f6ddes 1629 och gifte sig med kungens bror hertig Adolf Johan och de fick endast en son, som dog i unga \u00e5r. Den yngre dottern Magdalena Hedvig \u201dblef f\u00f6dd p\u00e5 Lindholmen i Upland 1631 och d\u00f6dde p\u00e5 Myra i Nerike 1634<\/strong><\/em>\u201d<\/strong>.<\/p>\n

Den 14 juni 1650 dog Per Brahes hustru Christina Stenbock p\u00e5 \u00c5bo slott. Hon hade varit sjuk en tid och det b\u00f6rjade med ett sjukt kn\u00e4 men efterhand tog sjukdomen \u201dh\u00e5rdare till och delade m\u00e5ngenst\u00e4des i kroppen\u201d<\/strong>.<\/em> Den 6 juli f\u00f6rde han liket till deras slott Bogesund och hon begravdes i januari 1651 i Brahekyrkan p\u00e5 Visings\u00f6. \u201dGud fr\u00f6jde hennes sj\u00e4l evinnerligen<\/em>\u201d<\/strong> skrev Per Brahe i sina anteckningar efter\u00e5t. I sin T\u00e4nkebok beskrev han henne som gudfruktig och givmild, och hennes d\u00f6d beklagades \u00f6verallt i Finland. Efter begravningen \u00e5kte Per Brahe tillbaka till Finland. Det var efter \u00e5terkomsten till Finland, som han i ett brev till den blivande borgm\u00e4staren Hans St\u00e5lbom skrev att den nya staden skulle f\u00e5 namnet Christinestad, efter sin nyligen avlidna hustru.<\/p>\n

\"\"
Grevinnan Christina Stenbocks tennkista finns i sl\u00e4ktens gravkapell i Brahekyrkan p\u00e5 Visings\u00f6. Fotot l\u00e5nat sommaren 2024 fr\u00e5n kyrkans bildarkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Framme i Brahekyrkan till h\u00f6ger finns detta gravkapell d\u00e4r bland annat Per Brahes hustru Christinas kista finns. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ovanp\u00e5 Christina Stenbocks gravkapell i Brahekyrkan p\u00e5 Visings\u00f6 st\u00e5r hennes staty. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Brahekyrkan” p\u00e5 Visings\u00f6 \u00e4r rikt dekorerad och till h\u00f6ger om altaret finns Christina Stenbocks gravkapell med hennes kista av tenn. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n

Under denna tid dog Per Brahes enda dotter och enda barnbarnet Gustaf Adolf och han var nu ensam utan f\u00f6r\u00e4ldrar, hustru och barn. I denna veva l\u00e4mnade han Finland f\u00f6r gott och vistades d\u00e4refter i Sverige.<\/p>\n

Per Brahe gifte sig andra g\u00e5ngen \u00e5r 1653 med \u00e4nkan Beata de la Gardie, som hade varit gift med riksr\u00e5det och milit\u00e4ren Lennart Torstensson (1603-1651). Br\u00f6llopet \u201dh\u00f6lls sl\u00e4tt och r\u00e4tt<\/em>\u201d<\/strong> p\u00e5 Per Brahes slott Bogesund i Vaxholm i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd. N\u00e5gra fler barn fick han inte.<\/p>\n

\u00c5r 1680 dog b\u00e5de Per Brahe och hans andra hustru, allts\u00e5 samma \u00e5r som kung Karl XI genomf\u00f6rde den stora reduktionen. Det var det \u00e5ret som kronan \u00e5tertog s\u00e5 gott som alla donationer och f\u00f6rl\u00e4ningar och familjen Brahe miste d\u00e5 alla sina gods och slott f\u00f6rutom Rydboholm.<\/p>\n

Per Brahes f\u00f6rsta period i Finland 1637-1640.<\/strong><\/h4>\n

Efter flera \u00e5r p\u00e5 krigssk\u00e5deplatserna nere i Europa, stannade s\u00e5 Per Brahe i Sverige fr\u00e5n mitten av 1630-talet. F\u00f6re hemkomsten deltog han i fredsf\u00f6rhandlingarna med Polen och kunde \u00e5r 1635 sluta ett vapenstillest\u00e5nd p\u00e5 25 \u00e5r. Detta mottogs med jubel b\u00e5de i Stockholm och i Polen. Efter hemkomsten deltog han aktivt i sk\u00f6tseln av landets angel\u00e4genheter och var n\u00e4rvarande vid flera riksdagar. P\u00e5 grund av maktkampen mellan riksr\u00e5dsherrarna i Stockholm blev Per Brahe skickad till Finland f\u00f6r att bli generalguvern\u00f6r. Den 21 november 1637 anl\u00e4nde han med \u00f6rlogsskeppet Jungfrun till \u00c5bo, d\u00e4r han tog in p\u00e5 \u00c5bo slott tillsammans med hustrun Christina.<\/p>\n

Det var s\u00e4kert med b\u00e4van och r\u00e4dsla som Per Brahe b\u00f6rjade sin f\u00f6rsta period som generalguvern\u00f6r \u00f6ver omr\u00e5det Finland, som den tiden bestod av landskapen Satakunda, Tavastland, Savolax, Karelen, Nyland och Egentliga Finland. Det var i Sverige allm\u00e4nt k\u00e4nt att det inte var l\u00e4tt att ha g\u00f6ra med det finska folket. En landsh\u00f6vding Falckenberg hade i mars 1638 skrivit till Brahe att \u201dGud vet, huru man skall komma till n\u00e5gon lydnad med detta tjockhudade folk, de akta hvarken hot eller f\u00e4ngelse\u201d.<\/strong><\/em><\/p>\n

I \u00c5bo, som den tiden verkade som omr\u00e5det Finlands huvudstad, bodde den h\u00e4r tiden ungef\u00e4r 5 000 personer. F\u00f6rutom slottet fanns det endast ett par stenhus, vilket betydde att st\u00f6rsta delen av befolkningen bodde i enkla r\u00f6kporten eller l\u00e5ga hus f\u00f6rsedda med torvtak. D\u00e4remot fanns det n\u00e4rmare 100 v\u00e4derkvarnar, p\u00e5 s\u00e5 gott som alla kullar och berg.<\/p>\n

Hans omr\u00e5de omfattade landskapen \u00c5land och alla landskap i omr\u00e5det Finland. Omr\u00e5det Finland str\u00e4ckte sig i norr till \u00d6sterbotten och gr\u00e4nsen gick mellan byarna Sideby och Skaftung i Kristinestad, vid det st\u00e4lle som fortfarande heter R\u00e5g\u00e5rden. Den f\u00f6rsta vintern reste han runt i omr\u00e5det Finland och han skrev efter\u00e5t att han blev v\u00e4l emot tagen i alla socknar och st\u00e4der han bes\u00f6kte. Han fann mycket oreda och efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga \u201dbotade hvad jag kunde\u201d<\/strong><\/em>.<\/strong> Han tog ocks\u00e5 ut flera tusen man i krigstj\u00e4nst som han skickade ner till krigssk\u00e5deplatserna i Tyskland och Livland.<\/p>\n

\u00c5r 1639 f\u00f6retog Per Brahe en l\u00e5ng resa genom hela Finland och upp till \u00d6sterbotten. Tavastehus, Nyslott, Libelitz, Liexa och till Cajana, \u00f6ver Ule\u00e5-tr\u00e4sk ner genom Kyro skogen i \u00d6sterbotten till Tavastkyro, d\u00e4rifr\u00e5n han fortsatte l\u00e4ngs med v\u00e4gen till \u00c5bo. H\u00f6sten 1639 f\u00f6retog han en resa till \u00c5land och mot vintern gjorde han \u00e4nnu en resa genom Finland till Narva, Nyenskans, Kexholm, Nyslott, Kuopio och Idensalmi. D\u00e4rifr\u00e5n \u00e5kte han s\u00f6derut och anl\u00e4nde till \u00c5bo i april 1640.<\/p>\n

Under sin f\u00f6rsta vistelse i Finland inr\u00e4ttade han en Academi i \u00c5bo, ett gymnasium i Viborg, f\u00f6rnyade flera katedralskolor, inr\u00e4ttade barnskolor i Tavastehus, Nyslott och Kexholm. Han uppmanade flera socknar att bygga kyrkor, han flyttade den gamla staden Helsingfors n\u00e4rmare havet och \u201dhan st\u00e4llde lilla tullen i god ordning\u201d<\/em>.<\/strong> Han \u201dbragte krigsfolket uti riktighet<\/strong><\/em>\u201d<\/strong> och inf\u00f6rde att 6 g\u00e5rdar tillsammans skulle utg\u00f6ra en knekt, som skulle skickas ut i det 30-\u00e5riga kriget nere i Tyskland.<\/p>\n

Postv\u00e4gen fr\u00e5n Finland till \u00d6sterbotten<\/strong><\/h5>\n

Fram till 1638 fanns det inga landsv\u00e4gar fr\u00e5n \u00c5bo i Finland upp till \u00d6sterbotten. N\u00e4rmaste v\u00e4gen fr\u00e5n \u00c5bo gick genom de stora Kyroskogarna, via Tavastkyro. Kankaanp\u00e4\u00e4, Kauhajoki, Kurikka, Ilmajoki och Storkyro upp mot Vasa. Per Brahe fick i uppdrag att l\u00e5ta bygga en strandv\u00e4g, som kunde anv\u00e4ndas som en snabbare postv\u00e4g.<\/p>\n

Den skulle g\u00e5 fr\u00e5n \u00c5bo l\u00e4ngs v\u00e4stkusten genom \u00d6sterbotten \u00e4nda upp till Torne\u00e5 och ner till Stockholm p\u00e5 andra sidan Bottenhavet. Den h\u00e4r v\u00e4gen, som fick namnet Strandv\u00e4gen eller postv\u00e4gen gick genom Sideby, Skaftung, H\u00e4rkmeri, l\u00e4ngs Norrv\u00e4gen via Lillsund till Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r den gick \u00f6ver \u00e5n vid nuvarande Centralbron. D\u00e4rifr\u00e5n gick postv\u00e4gen vidare mot Tj\u00f6ck och N\u00e4rpes. P\u00e5 samma g\u00e5ng satte han sj\u00e4lva postv\u00e4sendet i skick. Han l\u00e4t ocks\u00e5 bygga en annan postv\u00e4g, som gick fr\u00e5n \u00c5bo l\u00e4ngs sydkusten till Viborg.<\/p>\n

Den 7 augusti 1640 reste Per Brahe tillbaka till Stockholm, d\u00e4r han p\u00e5 nytt intog sin plats i riksr\u00e5det. Han fortsatte ocks\u00e5 att sk\u00f6ta om alla sina slott och de stora g\u00e5rdarna p\u00e5 Visings\u00f6 och runt om i Sverige. Det var efter denna period i Finland, som han skrev att \u201dJag var med landet, och landet med mig, v\u00e4l tillfreds\u201d<\/em><\/strong>. Den tidigare guvern\u00f6ren i Finland, som hette Sten Bielke skrev \u00e5r 1637 s\u00e5 h\u00e4r om Finland: \u201dOnd och barbarisk landsort, hvars egensinniga befolkning allt fortfarande vill h\u00e5lla sig vid sina gamla oseder<\/em>\u201d.<\/strong><\/p>\n

Under Per Brahes m\u00e5nga resor den f\u00f6rsta perioden i Finland, bes\u00f6kte han aldrig Lappfj\u00e4rd eller N\u00e4rpes.<\/p>\n

Tiden mellan 1640 och 1648.<\/strong><\/h4>\n

Efter att Per Brahe hade \u00e5terv\u00e4nt till Sverige blev han utn\u00e4mnd till riksdrots. Hans uppgift var allts\u00e5 att \u00f6vervaka lag och r\u00e4tt, i dag skulle vi kanske kalla honom justitiekansler. Det var en h\u00f6g befattning som gjorde att han ocks\u00e5 blev medlem i riksr\u00e5det, som var den instans som styrde landet tills drottning Kristina blev myndig.<\/p>\n

Under denna period br\u00f6t det igen ut krig mellan Danmark och Sverige, eftersom den danska kungen b\u00f6rjade uppb\u00e4ra tull f\u00f6r de fartyg som passerade \u00d6resund. \u00c5r 1645 vann svenskarna stora segrar och det blev fred 1645.<\/p>\n

Per Brahes andra period i Finland 1648 – 1651.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1648 blev f\u00f6rh\u00e5llandet mellan riksdrotsen Per Brahe och drottning Kristina s\u00e5 pass inflammerat att drottningen besl\u00f6t att avl\u00e4gsna Per Brahe ur regeringen. Denne hade tidigare h\u00e5rt kritiserat drottningen f\u00f6r hennes \u201df\u00f6ga v\u00e4lbet\u00e4nkta regerings\u00e5tg\u00e4rder\u201d.<\/strong> Han hade ocks\u00e5 h\u00e5rt kritiserat bristf\u00e4lligheterna i svenska rikets f\u00f6rvaltning. Tre dagar efter att Per Brahe hade uteslutits ur regeringen r\u00e5dgjorde drottningen med sina f\u00f6rtrogna om det inte vore sk\u00e4l att \u00e5ters\u00e4nda honom till Finland. Per Brahe ins\u00e5g sj\u00e4lv att det vore b\u00e4st f\u00f6r b\u00e5de riket och honom sj\u00e4lv att f\u00f6r en tid bege sig till Finland.<\/p>\n

Den 13 juni 1648 reste Per Brahe andra g\u00e5ngen till Finland f\u00f6r att igen bli generalguvern\u00f6r, denna g\u00e5ng ocks\u00e5 \u00f6ver landskapet \u00d6sterbotten. Den 19 i samma m\u00e5nad anl\u00e4nde han tillsammans med sin sjukliga hustru Christina till \u00c5bo, d\u00e4r de togs emot av landsh\u00f6vdingen, biskopen, borgm\u00e4staren och m\u00e5nga borgare.<\/p>\n

Han hade ju h\u00e5rt kritiserat drottning Kristinas beslut om hur landet skall sk\u00f6tas och det var hennes f\u00f6rslag att han kunde fara utrikes p\u00e5 n\u00e5got uppdrag. Trots att man igen kan ana att Per Brahe blev landsf\u00f6rvisad till Finland, s\u00e5 uttryckte nog denne en gl\u00e4dje i att \u00e5ter en g\u00e5ng f\u00e5 flytta dit. Till sin bror Nils Brahe skrev han i maj 1648 att han godvilligt flyttat till Finland. Hans \u00e4mbetsomr\u00e5de hade nu \u00e4ndrats lite, efter att Kexholms l\u00e4n hade blivit flyttat till Ingermanland. Den 13 april 1641 hade regeringen i Sverige beslutat att landskapet \u00d6sterbotten i kyrkligt h\u00e4nseende skulle sammansl\u00e5s med det \u00f6vriga Finland.<\/p>\n

Den 9 maj 1648 hade han f\u00e5tt instruktioner av regeringen. Han \u201dsom i botten k\u00e4nner den finska staten\u201d<\/strong><\/em> skulle flitigt inspektera l\u00e4nen, se till att landet och st\u00e4derna befolkas, v\u00e4gar r\u00f6jas, broar byggas, bevaka kronans r\u00e4tt till skatt, h\u00e5lla en skyddande hand \u00f6ver lagen och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

Redan f\u00f6re Per Brahe andra g\u00e5ngen kom till Finland hade det i Stockholm f\u00f6reslagits att flera nya st\u00e4der borde grundas i Finland \u201df\u00f6r att s\u00e4tta folk d\u00e4r in, som kan draga finnarne till sig och inf\u00f6ra pengar i landet\u201d.<\/strong><\/em> Under denna andra period grundade han \u00e5r 1649 st\u00e4derna Villmanstrand, Kristinestad och Brahestad.\u00a0 Han r\u00e4knas ocks\u00e5 som grundare till st\u00e4derna Tavastehus 1639, Nyslott 1639 och Kajana 1651. I norra Karelen grundade han staden Brahea, som \u00f6vergavs efter ryssarnas anfall 1656.<\/p>\n

\u00d6vrigt.<\/strong><\/h4>\n

Det blev allts\u00e5 5 \u2013 6 \u00e5r som Per Brahe bodde i \u00c5bo i Finland och det \u00e4r nog efter honom som uttrycket \u201dI grevens tid\u201d<\/em> <\/strong>kom till. Under en stor del av sitt liv skrev Per Brahe dagbok, eller T\u00e4nkebok som han kallade den. Hans T\u00e4nkebok finns sparad p\u00e5 Skokloster. Alla hans brev finns ocks\u00e5 arkiverade p\u00e5 Skokloster, s\u00e5 det g\u00e5r att f\u00e5 en bra bild av hans liv. Det \u00e4r m\u00e4rkligt att han i sin T\u00e4nkebok inte med ett ord n\u00e4mner att han skulle ha grundat n\u00e5gra st\u00e4der i Finland. Det som k\u00e4nns s\u00e5 viktigt f\u00f6r oss i Finland, var kanske endast en bagatell f\u00f6r honom.<\/p>\n

Trots att Per Brahe grundade en stad p\u00e5 Kopp\u00f6 hemman i Lappfj\u00e4rds socken i december 1649, s\u00e5 bes\u00f6kte han aldrig staden. Hustrun Christina Stenbock dog den 14 juni 1650 efter en tids sjukdom och i f\u00f6ljande m\u00e5nad f\u00f6rde Per Brahe hennes kropp till Sverige. Sj\u00e4lva begravningen genomf\u00f6rdes f\u00f6rst den 12 januari 1651 i Brahekyrkan p\u00e5 Visings\u00f6 och n\u00e5gra dagar d\u00e4refter \u00e5terv\u00e4nde Per Brahe till Finland. F\u00f6r att hedra minnet av den nyligen avlidna hustrun Christina, besl\u00f6t han \u00e5r 1651 att den nya staden p\u00e5 Kopp\u00f6n skall heta Christinestad. Staden har allts\u00e5 aldrig hetat Kopp\u00f6, den har bara legat p\u00e5 Kopp\u00f6. Flera historiker tror att han m\u00f6jligtvis ocks\u00e5 hade drottning Kristina i tankarna n\u00e4r staden fick sitt namn. Detta \u00e4r dock f\u00f6ga troligt eftersom det var just hon, som s\u00e5g till att han \u00e5r 1648 blev landsf\u00f6rvisad till Finland. Ocks\u00e5 stavningen av stadens namn tyder p\u00e5 Christina Stenbock och inte drottning Kristina.<\/p>\n

Samma dag som han grundade en stad i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 grundade han ocks\u00e5 en stad som till en b\u00f6rjan hette Salo men senare bytte han namnet till Brahestad.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
”Bogesunds huus” kallade Per Brahe anspr\u00e5ksl\u00f6st hans slottsliknande byggnad, som han p\u00e5 1640-talet uppf\u00f6rde i \u00d6stra Ryds socken i Vaxholm kommun. Detta uppf\u00f6rde han eftersom hans brorson Nils Brahe hade \u00f6vertagit hans f\u00e4derneg\u00e5rd Rydboholm. P\u00e5 1940-talet \u00f6vertog Statens fastighetsverk det f\u00f6rfallna slottet och har sedan satt det i original skick. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r skulle slottet ”Bogesund huus” sett ut i tiderna.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Per Brahe ligger begravd i \u00d6stra Ryds kyrka norr om Stockholm. Fotot som \u00e4r fr\u00e5n 2010 \u00e4r l\u00e5nat fr\u00e5n Wikipedia.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Brahehus” i Gr\u00e4nna invid V\u00e4ttern. Byggt av Per Brahe 1637-1645 som lustslott \u00e5t hustrun Christina Stenbock. Efter Christinas d\u00f6d 1650 anv\u00e4ndes Brahehus som g\u00e4sthus \u00e5t Per Brahes g\u00e4ster. Byggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1708 och byggdes inte upp igen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Brahekyrkan” ute p\u00e5 Visings\u00f6\u00a0 d\u00e4r Per Brahes hustru Christina ligger begravd, i n\u00e4rheten av hans slott Visingsborg. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 5 december 1649 grundade Per Brahe tv\u00e5 st\u00e4der, den ena i Lappfj\u00e4rd som senare fick namnet Christinestad och den andra i Bottenviken som fick namnet Brahestad, d\u00e4r denna staty finns.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Per Brahes portr\u00e4tt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christina Catharina Stenbock, som var grevinna p\u00e5 Visingsborg, som ligger i sj\u00f6n V\u00e4ttern i Sm\u00e5land. Hon f\u00f6ljde med sin man Per Brahe p\u00e5 n\u00e4stan alla resor han gjorde i Finland och nere i Europa. Enligt Per Brahe s\u00e5 var det efter henne som han gav staden Christinestad dess namn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Drottning Kristinas portr\u00e4tt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Per Brahes vapen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sl\u00e4kten Stenbocks vapen avbildad i taket i Brahekyrkan p\u00e5 Visings\u00f6. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Petrus Brahe juniors” byst i sakristian i Brahekyrkan ute p\u00e5 Visings\u00f6. Fotot fr\u00e5n sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sl\u00e4kten Brahes slott Visingsborg, som i tiderna l\u00e5g p\u00e5 Visings\u00f6n i V\u00e4ttern. Vid den stora reduktionen \u00e5r 1680 drogs det in till kronan och slottet f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1718.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Per Brahes lustslott Brahe Huus l\u00e5g vackert h\u00f6gt upp ovanf\u00f6r V\u00e4ttern med utsikt till Visings\u00f6.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna s\u00f6dra gavel \u00e4r det enda som finns kvar av Visingsborg slott idag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Generalguvern\u00f6r Per Brahes kansli p\u00e5 \u00c5bo slott l\u00e5g i f\u00f6rborgens andra v\u00e5ning ovanf\u00f6r huvuding\u00e5ngen, allts\u00e5 i den \u00f6stra flygeln. D\u00e4r fanns ett kansli, en r\u00e4knekammare och en skattkammare. Fotot \u00e4r taget p\u00e5 innerg\u00e5rden mot huvuding\u00e5ngen i juni 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Per Brahes portr\u00e4tt som finns i Brahesalen p\u00e5 \u00c5bo slott, fotograferat i juni 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Riksdrotsen Per Brahe \u00e5r 1674 p\u00e5 Visingsborg. Han kallade sig regerande greve p\u00e5 Visingsborgs grevskap som var det st\u00f6rsta i Sverige. Han hade till och med en liten arm\u00e9 p\u00e5 200 man som skulle skydda Visings\u00f6 f\u00f6r eventuella fientliga anfall.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Per Brahes hustru Christina Catharina Stenbocks portr\u00e4tt finns i Brahesalen p\u00e5 \u00c5bo slott. Hon dog i Finland \u00e5r 1650 och hon begravdes f\u00f6ljande i Brahekyrkan p\u00e5 Visings\u00f6n. Till minnet av sin avlidna hustru besl\u00f6t Per Brahe efter sin \u00e5terkomst till Finland att den stad, som han hade grundat i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1649, skulle f\u00e5 namnet Christinestad. Fotot fr\u00e5n juni 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Per Brahes andra hustru Beata de la Gardie (1612-1680).<\/figcaption><\/figure>\n

L\u00e4s mera om Per Brahe h\u00e4r:<\/strong><\/h4>\n

Under sin levnadstid skrev Per Brahe dagbok, d\u00e5 han utf\u00f6rligt beskriver sitt liv fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut. Originalskrifterna finns p\u00e5 Skoklosters slott bibliotek och p\u00e5 1800-talet renskrevs de och gavs ut i bokform \u00e5r 1806. Han kallade sin dagbok f\u00f6r ”Per Brahes t\u00e4nkebok” och om du vill l\u00e4sa den, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1904 gav Svenska Litteraturs\u00e4llskapet ut om bok som hette ”Illustrerad lefnadsteckning” som handlade om Per Brahe. Den var skriven av Petrus Nordman och du kan l\u00e4sa hela boken genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KrsTV gjorde \u00e5r 2025 en film, som handlar om b\u00e5de Per Brahe och bonden Lars M\u00e5nsson och om du vill se den skall du klicka p\u00e5 Youtube: https:\/\/youtu.be\/AzThPVTLkRI Per Brahe f\u00f6ddes den 18 februari 1602 p\u00e5 faderns slott Rydboholm, allts\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Greve Per Brahe d.y.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23557,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15657","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15657","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15657"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15657\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30526,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15657\/revisions\/30526"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15657"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}