{"id":15406,"date":"2020-01-10T23:03:08","date_gmt":"2020-01-10T21:03:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15406"},"modified":"2026-04-21T17:34:04","modified_gmt":"2026-04-21T14:34:04","slug":"kristinestad-med-omnejd","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=15406","title":{"rendered":"Stadsplaner och kartor"},"content":{"rendered":"

Om du vill f\u00f6rstora kartorna i din bildsk\u00e4rm, s\u00e5 skall du h\u00e5lla ned CTRL-tangenten nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet och p\u00e5 samma g\u00e5ng klicka n\u00e5gra g\u00e5nger p\u00e5 + tangenten i h\u00f6gra kanten. Efter att du har tittat f\u00e4rdigt, h\u00e5ll igen ned CTRL-tangenten och klicka sedan p\u00e5 – tangenten lika m\u00e5nga g\u00e5nger.<\/p>\n

Stadsplanerna<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Claes Claessons stadsplan \u00f6ver Christinestad, uppgjord 1651. Originalkartan finns p\u00e5 Riksarkivet, kopian fr\u00e5n stadens arkiv. Planen har 3 l\u00e5nga gator och 7 tv\u00e4rgator och dessa bildar 12 kvarter. Varje kvarter kunde sedan delas upp i 12 tomter, d\u00e4r stadens nya borgare kunde bos\u00e4tta sig. Strandlinjen gick den tiden l\u00e4ngs Strandgatan och havet var n\u00e4rmare 4 meter h\u00f6gre \u00e4n i dag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bonden Matts Knutsson bodde tillsammans med sin son i g\u00e5rden som stod ungef\u00e4r p\u00e5 nuvarande Corners parkeringsplats. N\u00e5gra andra byggnader syns inte p\u00e5 den detaljerade kartan, s\u00e5 n\u00e5gon storslagen handel har nog inte bedrivits p\u00e5 Kopp\u00f6n f\u00f6re den nya staden grundades \u00e5r 1649. Det finns inte heller n\u00e5gonting som tyder p\u00e5 att Kopp\u00f6n skulle ha varit en fiskeby. Staden som grundades p\u00e5 denna halv\u00f6 har aldrig hetat Kopp\u00f6n utan den fick namnet Christinestad \u00e5r 1651.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mot slutet av 1600-talet var de flesta tomterna mellan Strandgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan och mellan H\u00e5llfastskagatan och Skolgatan reserverade och s\u00e4kerligen ocks\u00e5 bebyggda. P\u00e5 nedre torget ovanf\u00f6r Strandgatan syns stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus men p\u00e5 \u00f6vre torget syns en annan publik byggnad, som \u00e4r ok\u00e4nd. Stadens borgm\u00e4stare \u00e4gde tomten s\u00f6der om torget men namnen p\u00e5 de \u00f6vriga tomt\u00e4garna \u00e4r sv\u00e5ra att tyda. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet i Sverige.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna karta \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet eftersom ocks\u00e5 Ulrika Eleonorakyrkan finns inritad. Flera tomter l\u00e4ngs med stranden har blivit bebyggda, liksom tomterna mellan torget och kyrkan. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet i Sverige.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bergentins stadsplan fr\u00e5n \u00e5r 1751.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bergentins detaljerade stadsplan \u00f6ver Kristinestad fr\u00e5n \u00e5r 1751, d\u00e4r ocks\u00e5 alla byggnader finns inritade. Tomternas storlek och \u00e4gare finns uppr\u00e4knade i v\u00e4nstra kanten. Kartan fr\u00e5n Lantm\u00e4teriverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden \u00e5r 1763. Den bruna linjen l\u00e4ngs visar segelfarleden fram till ankringsplatserna p\u00e5 fj\u00e4rdens v\u00e4stra sida. Farledens djup var 9 alnar (5,4 m) och aningen djupare d\u00e4r f\u00e4rjelinjen gick. F\u00e4rjkarlens torp p\u00e5 \u00d6stra sidan var den enda bebodda stuga p\u00e5 \u00d6stra sidan och p\u00e5 stadssidan finns r\u00e5dhuset torn och kyrkans torn inritade. Kartan fr\u00e5n Landsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gyllenborgs stadskarta fr\u00e5n 1794 visar att i kvarter 1 fanns det 47 bebyggda tomter, i kvarter 2 29 tomter, i kvarter 3 30 tomter och i kvarter 4 fanns det 32 bebyggda tomter. Totalt 138 stycken.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsplanen fr\u00e5n 1825, som till stor del fortfarande g\u00e4ller trots flera senare godk\u00e4nda planer.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsplanen fr\u00e5n 1842 anv\u00e4nde samma tomtnummer som den tidigare stadsplanen fr\u00e5n 1825.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I den nya stadsplanen som godk\u00e4ndes \u00e5r 1844 har tomterna f\u00e5tt en ny numrering och ett helt nytt kvarter och torg har bildats l\u00e4ngst nere i s\u00f6der.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsplanen fr\u00e5n 1844 d\u00e4r ocks\u00e5 de tidigare tomtnumrorna fr\u00e5n 1825-\u00e5rs stadsplan finns med. De gamla tomtnumrorna \u00e4r m\u00e4rkta med r\u00f6d f\u00e4rg. Kartan fr\u00e5n stadens tekniska centrals arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Boniteringskarta \u00f6ver Kristinestads centrum i slutet av 1940-talet. Kartan l\u00e5nad fr\u00e5n stadens tekniska centrals arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Kristinestad och dess n\u00e4rmaste omgivning<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Dagens Kristinestad med m\u00f6rkare f\u00e4rg gr\u00e4nsar i norr till N\u00e4rpes, i \u00f6ster till B\u00f6tom och Stor\u00e5 och i s\u00f6der till Sastmola.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kristinestads centrum som det ser ut i dag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta \u00f6ver stadens centrum 1988.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lite m\u00e4rkligt att denna karta fr\u00e5n 1944 har ortsnamnen p\u00e5 ryska. Kriget mellan Finland och Sovjetunionen tog slut detta \u00e5r, s\u00e5 kanske det har n\u00e5gonting med det att g\u00f6ra. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kartan fr\u00e5n Riksarkivet \u00e4r fr\u00e5n 1941.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lantm\u00e4teristyrelsens sockenkarta \u00f6ver Kristinestad 1936.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1938 s\u00e5 ser vi att M\u00f6rtmark nu har inf\u00f6rlivats med B\u00f6tom medan \u00c5back fortfarande h\u00f6r till Lappfj\u00e4rd. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Kartan fr\u00e5n Riksarkivet \u00e4r fr\u00e5n 1929.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1925 med de nya byar\u00e5arna utritade med r\u00f6d f\u00e4rg. Tj\u00f6ck \u00e4r \u00f6verf\u00f6rd till Kristinestad och heter Kristinestads landsf\u00f6rsamling medan staden f\u00f6rsamling heter Kristinestads stadsf\u00f6rsamling. M\u00f6rtmark med \u00c5back h\u00f6r till Lappfj\u00e4rds socken trots att det saknas en gemensam gr\u00e4ns. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De helgula omr\u00e5dena p\u00e5 kartan fr\u00e5n 1921 har en h\u00f6jd p\u00e5 mellan 0 – 100 m. Brunrandiga omr\u00e5den ligger p\u00e5 mer \u00e4n 100 meters h\u00f6jd. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1915-1920 som visar var hemmanen fanns i de olika byarna. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handritad rysk karta fr\u00e5n den tid som ryska kosacker vistades i Syd\u00f6sterbotten. Kartan fr\u00e5n Landsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dagens bilister med navigator p\u00e5 instrumentbr\u00e4dan skulle nog inte klara sig med v\u00e4gkartan fr\u00e5n \u00e5r 1900. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1894 fanns det ett f\u00f6rslag i j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n att Kristinestad skulle f\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. Starka krafter i Kask\u00f6 ville att den i st\u00e4llet skulle dras till Kask\u00f6 och oenigheten ledde till att ingen av st\u00e4derna fick j\u00e4rnv\u00e4g.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1875 s\u00e5 ser vi att Tj\u00f6ck \u00e4r en del av Lappfj\u00e4rds socken, medan Sideby, Stor\u00e5 och B\u00f6tom \u00e4r egna socknar. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Riksarkivets karta fr\u00e5n 1872.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vanhakyl\u00e4 heter Gammelby, Skaftung heter Grankulla och centrum i Lappfj\u00e4rd heter H\u00e5xel p\u00e5 kartan fr\u00e5n 1875. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Ristiina” och ”Kaskis” p\u00e5 samma karta, och N\u00e4rpes kallas f\u00f6r ”N\u00e4\u00e4r\u00e4p\u00e4\u00e4” \u00e5r 1844. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalmbergs karta fr\u00e5n 1856 \u00e4r v\u00e4lgjord och tydlig. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta och beskrivning fr\u00e5n 1845, som visar det \u00f6stra brof\u00e4stet efter stenbrons byggande.
A = Lappfj\u00e4rds sockens och Kauhajoki kapells samf\u00e4llda krono-bodplan. a = Kauhajoki kapells krono-bodar. b = Lappfj\u00e4rds sockens krono-bodar. c = Herr Handelsman Nils Sundmans upplagsbodar. d = Herr Consul Wendelins upplagsbodar. e = f\u00f6rfallen f\u00e4rjebrygga. f=nuvarande Stads-Bron. g = nuvarande Landsv\u00e4gen. h = gamla landsv\u00e4gen utg\u00f6rande krono-bodplans r\u00e5.
Inom krono bodplan A, vid stranden norr om och n\u00e4ra intill f\u00e4rjbryggan e, fanns en m\u00e4ngd plankor tillh\u00f6riga herr Handelsman Nils \u00c5kervall, varj\u00e4mte \u00f6stra delen av plan emellan bodarna a,b,c vid v\u00e4gen h fanns fylld med br\u00e4nnvedstravar som uppges tillh\u00f6ra Tj\u00f6ck, P\u00e5skmark och Lappfj\u00e4rd byam\u00e4n av Lappfj\u00e4rds socken. \u00c5r 1791 beskrevs bryggan s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 en sockenst\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd: ”f\u00e4rjebryggan ligger 66 alnar l\u00e5ng och 2 \u00bd alnar bred, v\u00e4ggar och korsvirke av furu och fylld med sten och grus, \u00e5 2 alns djup vid ytter\u00e4ndan”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad och Kask\u00f6 med omkringliggande socknar och byar \u00e5r 1840. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsholms s\u00f6dra f\u00f6gderi eller Christinestad med omnejd 1834. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad omkring 1810-1830. Kartan fr\u00e5n Krigsarkivet i Sverige.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4gkarta fr\u00e5n 1806. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Orter l\u00e4ngs kusten \u00e5r 1803. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
1800-talskarta med rysk text. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad och den nya staden Kask\u00f6 \u00e5r 1799. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syd\u00f6sterbotten 1798 med de st\u00f6rre v\u00e4garna inritade. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fram till 1808-09 \u00e5rs krig var den staden kompakt byggd och den var kringg\u00e4rdad av ett tullstaket, \u00e5ret runt p\u00e5 land och vintertid ocks\u00e5 ute p\u00e5 isen. Kartan fr\u00e5n Kungliga Konsth\u00f6gskolan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handritad karta fr\u00e5n 1700-talet. Fr\u00e5n Kungliga biblioteket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00d6versiktskarta \u00f6ver v\u00e4gn\u00e4tet i Christinestad och Lappfj\u00e4rd i b\u00f6rjan av 1800-talet, efter att nya landsv\u00e4gen fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till Bj\u00f6rneborgs togs i bruk 1802. Kartan l\u00e5nad fr\u00e5n Kungliga Konsth\u00f6gskolan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1772 finns intressanta byanamn med, liksom de viktigaste v\u00e4garna. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet i Stockholm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4gn\u00e4tet i \u00d6sterbotten i b\u00f6rjan av 1800-talet, allts\u00e5 efter att landv\u00e4garna fr\u00e5n N\u00e4rpes norrut och fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd s\u00f6derut blivit f\u00e4rdiga. Om du vill l\u00e4sa en intressant reseber\u00e4ttelse om en f\u00e4rd mellan Vasa och Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4gkarta fr\u00e5n 1789 efter att v\u00e4gen N\u00e4rpes-Toby stenbro blivit klar. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kort fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet. Staden Kask\u00f6 som grundades 1785 finns inte med p\u00e5 kartan. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En del av Fred. R\u00f6nholms karta fr\u00e5n 1748. Kartan l\u00e5nad fr\u00e5n Kungliga Konsth\u00f6gskolan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad med omnejd 1747. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4ngs med Per Brahes postv\u00e4g fanns det milstenar med j\u00e4mna mellanrum. Sten nr 54 fanns vid Guss hemman i Tj\u00f6ck och d\u00e4rifr\u00e5n var det 1\/2 mil till Christinestad. Fr\u00e5n sten nr 54 i Tj\u00f6ck var det 3\/4 dels mil till sten nr 55 vid Kl\u00e5vus hemman i Lappfj\u00e4rd, allts\u00e5 nuvarande af H\u00e4llstr\u00f6ms g\u00e5rd. D\u00e4rifr\u00e5n var det 7\/8 dels mil till Christinestad. Fr\u00e5n sten nr 55 i Lappfj\u00e4rd var det 1 1\/2 mil till sten nr 56 vid Teir hemman i H\u00e4rkmeri. Fr\u00e5n stenen 56 i H\u00e4rkmeri var det 3\/4 dels mil till sten nr 57 vid Norrg\u00e5ls hemman i Skaftung. Fr\u00e5n sten nr 57 i Skaftung var det 1 1\/8 dels mil till sten nr 58 vid Hansas g\u00e5rd i Sideby. Kartan fr\u00e5n mitten av 1700-talet finns p\u00e5 Riksarkivet i Stockholm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kort fr\u00e5n 1697. Notera namnet Lappfierden. Sideby hade i tiderna tillh\u00f6rt Ulfsby som l\u00e5g i omr\u00e5det Finland medan Skaftung h\u00f6rde till N\u00e4rpes socken i landskapet \u00d6sterbotten. Gr\u00e4nsen gick vid R\u00e5g\u00e5rden, som allts\u00e5 var gr\u00e4ns mellan Finland och \u00d6sterbotten. N\u00e4r Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1607 blev en egen socken ville ocks\u00e5 Sideby ansluta sig till den nya socknen, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av den kortare v\u00e4gen till kyrkan. \u00c5r 1785 blev Sideby en kapellf\u00f6rsamling under Lappfj\u00e4rd och f\u00f6rst \u00e5r 1860 blev Sideby en egen socken och fick d\u00e5 med sig byarna Skaftung och \u00d6mossa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 sj\u00f6korten fr\u00e5n 1697 s\u00e5 syns det bra att landskapen i S\u00f6dra och Norra Finland l\u00e5g s\u00f6der om Lappfj\u00e4rd och Kristinestad. Omr\u00e5det norr om Finland kallades d\u00e5 \u00d6sterbotten, som p\u00e5 1500-talet bestod av socknarna Kyro, N\u00e4rpes, Mustasaari och Peders\u00f6re.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1650 d\u00e4r planen \u00f6ver Kristinestad finns med. Enligt denna karta skulle det i Lappfj\u00e4rd ha funnits ungef\u00e4r 30 hemman medan det i Dagsmark fanns endast 3. Den dubbelstreckade linjen genom Lappfj\u00e4rd \u00e4r Per Brahes postv\u00e4g fr\u00e5n 1638. Redan d\u00e5 fanns det n\u00e5gon typ av bro \u00f6ver \u00e5n, ungef\u00e4r d\u00e4r Centralbron finns i dag och Gam\u00e4lbroen fanns \u00e4nda till \u00e5r 1970. Kartan l\u00e5nad av Heikki Rantatupa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kort uppritat efter 1650, d\u00e4r den gamla gr\u00e4nsen mellan landskapet \u00d6sterbotten och omr\u00e5det Finland \u00e4r uppritad vid R\u00e5g\u00e5rden mellan Skaftung och Sideby.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anders Bure ritade denna karta \u00e5r 1635, d\u00e4r Kask\u00f6n och N\u00e4rpes kyrka finns inritade. \u00d6sterbotten kallas ”Caiania”, allts\u00e5 Kajanaland och Finland heter ”Finlandia”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I slutet av 1500-talet var befolkningen mycket liten i \u00d6sterbotten och de sm\u00e5 byarna fanns l\u00e4ngs med kusten eller \u00e4lvarna. I n\u00e4rpesomr\u00e5det fanns det flera byar med fler \u00e4n 10 hemman men l\u00e4ngre s\u00f6derut fanns det fler \u00e4n 10 hemman endast i Lappfj\u00e4rd och i Tj\u00f6ck. Omr\u00e5det med mycket bebyggelse nere, mitt p\u00e5 kartan \u00e4n Ikalis med omnejd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n omkring 1600 s\u00e5 \u00e4r Norrland, allts\u00e5 V\u00e4sterbotten, \u00d6sterbotten och Lappmarkerna markerad med sneda linjer och det fanns bofast bebyggelse p\u00e5 de gula f\u00e4lten. I allm\u00e4nhet var befolkningen koncentrerad till strandomr\u00e5dena och l\u00e4ngs med \u00e4lvarna. I det svenska riket fanns det flera omr\u00e5den, som kallades ”land”, s\u00e5som G\u00f6taland, Svealand, Norrland, Finland och Estland. Dessa omr\u00e5den var sedan uppdelade i ganska sj\u00e4lvst\u00e4ndiga landskap.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gerhard Mercator ritade \u00e5r 1595 denna karta med Nerpis, Corsholm, \u00d6sterbotten och Finland tydligt upptagna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Abraham Ortelius (1527-1598) fr\u00e5n Antwerpen ritade denna karta \u00e5r 1570. Bottenhavet kallas ”Boddicus finus” och \u00d6sterbotten heter ”Boddia. Finland heter ”Finlant” och kartan p\u00e5minner lite om den karta som Olaus Magnus ritade \u00e5r 1539.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1550 d\u00e4r varken Kristinestad eller Kask\u00f6 finns med, d\u00e4remot nog Kask\u00f6\u00f6 och Koop\u00f6n. Kartan utl\u00e5nad av Heikki Rantatupa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kort fr\u00e5n 1540 d\u00e4r Finland finns inritat med st\u00e4derna \u00c5bo och Viborg. L\u00e4ngre norrut ligger Botnia, allts\u00e5 \u00d6sterbotten d\u00e4r inga orter finns antecknade men nog de tre topparna p\u00e5 B\u00f6tombergen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Carta Marina fr\u00e5n 1539 \u00e4r den f\u00f6rsta riktiga kartan \u00f6ver hela Norden och den var nog avsedd f\u00f6r sj\u00f6farande folk. P\u00e5 kartan finns storsocknen N\u00e4rpes upptaget med en text att h\u00e4r byggs det fartyg. Nedanf\u00f6r N\u00e4rpes syns fem gr\u00e4nsposteringar d\u00e4r gr\u00e4nsen mellan landskapet \u00d6sterbotten och omr\u00e5det Finland gick i tiderna, allts\u00e5 vid R\u00e5g\u00e5rden s\u00f6der om Skaftung by.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r 500 \u00e5r sedan var havsytan n\u00e4stan 5 meter h\u00f6gre \u00e4n idag och det betyder att str\u00e4nderna var h\u00f6gre upp p\u00e5 land. I havet utanf\u00f6r Kopp\u00f6 l\u00e5g Skatan som en egen \u00f6, precis liksom en del av H\u00f6gholmen. L\u00e5lby var till en stor del t\u00e4ckt av vatten, det var bara Abborrholmen som stack n\u00e5gra meter upp \u00f6ver vattenytan. Lappfj\u00e4rds \u00e5 rann ut i havet lite nedanf\u00f6r Nybroforsen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r 1000 \u00e5r sedan var havsytan n\u00e4rmare 10 meter h\u00f6gre \u00e4n i dag och det betyder att stora delar av Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck l\u00e5g under vatten. Av dagens Kristinestad syns bara 2 sm\u00e5 \u00f6ar. De r\u00f6da linjerna visar dagens st\u00f6rre v\u00e4gar och den bl\u00e5a slingrande linjen \u00e4r Tj\u00f6ck \u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n

Om du gillar gamla kartor, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/a>, s\u00e5 kommer du till Heikki Rantatupas j\u00e4ttesamling med flera tusen gamla kartor.<\/p>\n

Vill du se och l\u00e4sa om ”Gamla kartor och kartg\u00e5tor fr\u00e5n Syd\u00f6sterbottens”, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om du vill f\u00f6rstora kartorna i din bildsk\u00e4rm, s\u00e5 skall du h\u00e5lla ned CTRL-tangenten nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet och p\u00e5 samma g\u00e5ng klicka n\u00e5gra g\u00e5nger p\u00e5 + tangenten i h\u00f6gra kanten. Efter att du har tittat f\u00e4rdigt, h\u00e5ll igen ned Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadsplaner och kartor<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15406","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15406","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15406"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15406\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30840,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15406\/revisions\/30840"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}