{"id":15347,"date":"2020-01-05T19:10:55","date_gmt":"2020-01-05T17:10:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15347"},"modified":"2024-06-06T08:27:52","modified_gmt":"2024-06-06T05:27:52","slug":"situationen-runt-sekelskiftet-1500-1600-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=15347","title":{"rendered":"Situationen runt sekelskiftet 1500-1600-talet"},"content":{"rendered":"<p>Vid detta sekelskifte var \u00d6sterbotten, precis som resten av landet mycket glest befolkat och det var d\u00e5 en del av omr\u00e5det Norrland. N\u00e5gra s\u00e4kra uppgifter finns inte fr\u00e5n denna tid men en allm\u00e4n gissning kan r\u00f6ra sig om 100 000 i hela landet. Av dessa bodde st\u00f6rsta delen i den del av svenska riket som den tiden kallades Finland, allts\u00e5 landskapen, Satakunda, Tavastland, Savolax, Karelen, Nyland och Egentliga Finland.<\/p>\n<figure id=\"attachment_15345\" aria-describedby=\"caption-attachment-15345\" style=\"width: 456px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-15345\" src=\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talet-befolkning.jpg\" alt=\"\" width=\"456\" height=\"721\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talet-befolkning.jpg 456w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talet-befolkning-190x300.jpg 190w\" sizes=\"auto, (max-width: 456px) 100vw, 456px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-15345\" class=\"wp-caption-text\">F\u00f6rutom i landskapen i s\u00f6der, i omr\u00e5det som kallades Finland, s\u00e5 fanns det bebyggelse i \u00d6sterbotten endast p\u00e5 de gula f\u00e4lten runt Bottenviken \u00e5r 1600. Resten av landet var obrukad sumpmark, som helt saknade v\u00e4gar. Noteras b\u00f6r att gr\u00e4nsen mellan landskapen i Finland och \u00d6sterbotten gick mellan Sideby och Skaftung, vid den s\u00e5 kallade R\u00e5g\u00e5rden. Det var f\u00f6rst efter att Lappfj\u00e4rd p\u00e5 1600-talet blev en egen socken som Sideby \u00f6verflyttades till \u00d6sterbotten och blev en del av Lappfj\u00e4rds socken.<\/figcaption><\/figure>\n<p>I \u00d6sterbotten fanns det inga st\u00e4der \u00e5r 1600 vilket betydde att alla inv\u00e5nare bodde p\u00e5 landsbygden. Fram till 1600-talet bodde b\u00f6nderna p\u00e5 skattehemman, som de \u00e4gde och som kunde g\u00e5 i arv till f\u00f6ljande generation. De betalade skatt till kronan enligt hemmanets storlek.<\/p>\n<p>I b\u00f6rjan av 1600-talet intr\u00e4ffade flera \u00e5r av missv\u00e4xt, d\u00e5 b\u00f6nderna inte hade n\u00e5gra m\u00f6jligheter att betala skatterna till kronan. I m\u00e5nga fall blev de tvungna att av en eller annan orsak \u00f6verge sitt hemman och det \u00f6vertogs d\u00e5 av kronan, som gjorde dessa till kronohemman. Nya b\u00f6nder kunde d\u00e5 ta \u00f6ver dessa kronohemman och genom att betala ett \u00e5rligt arrende som den tiden kallades avrad, kunde de bruka och bo p\u00e5 hemmanet i l\u00e5nga tider, trots att de inte \u00e4gde det. Det var f\u00f6rst p\u00e5 1700-talet som dessa kronohemman kunde \u00f6vertas av bonden som brukade hemmanet.<\/p>\n<p>I Korsholms s\u00f6dra f\u00f6gderi som omfattade socknarna Mustasaari och N\u00e4rpes fanns det totalt 754 hemman och av dessa var 547 skattehemman och resten var kronohemman. Av n\u00e5gon orsak hade Lappfj\u00e4rd fler kronohemman \u00e4n skattehemman.<\/p>\n<p>F\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5g \u00d6sterbotten helt annorlunda ut p\u00e5 1600-talet \u00e4n vad den g\u00f6r i dag. Havet var 4 meter h\u00f6gre, vilket betydde att stora delar av dagens omr\u00e5den d\u00e5 l\u00e5g helt eller delvis under vatten. Till exempel i Lappfj\u00e4rd str\u00e4ckte sig fj\u00e4rden \u00e4nda in till dagens centrum, s\u00e5 att Birgitta kyrkan den tiden l\u00e5g n\u00e4ra kusten. Kyrkorna p\u00e5 1600-talet byggdes av naturliga sk\u00e4l vid kusten, s\u00e5 att kyrkobes\u00f6karna kunde komma dit med b\u00e5t.<\/p>\n<h4><strong>St\u00e4der i Finland \u00e5r 1600.<\/strong><\/h4>\n<p>I b\u00f6rjan av seklet fanns det i omr\u00e5det Finland 8 st\u00e4der, samtliga bel\u00e4gna vid kusterna i s\u00f6der. Ulfsby eller Bj\u00f6rneborg var den stad som l\u00e5g l\u00e4ngst norrut, n\u00e4rmast \u00d6sterbotten. De h\u00e4r st\u00e4derna hade alla tillkommit p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt, det fanns allts\u00e5 ett behov som gjorde att de kommit till.<\/p>\n<figure id=\"attachment_15346\" aria-describedby=\"caption-attachment-15346\" style=\"width: 1236px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-15346\" src=\"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talets-st\u00e4der-i-Finland.jpg\" alt=\"\" width=\"1236\" height=\"788\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talets-st\u00e4der-i-Finland.jpg 1236w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talets-st\u00e4der-i-Finland-300x191.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talets-st\u00e4der-i-Finland-768x490.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/1600-talets-st\u00e4der-i-Finland-1024x653.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 1236px) 100vw, 1236px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-15346\" class=\"wp-caption-text\">Av landets 8 st\u00e4der hade 3 r\u00e4ttigheter att handla med utlandet. St\u00e4derna som hade dessa s\u00e5 kallade stapelr\u00e4ttigheter var \u00c5bo, Helsingfors och Viborg. De \u00f6vriga st\u00e4derna var uppst\u00e4der, som endast hade r\u00e4tt att handla med huvudstaden Stockholm och andra orter som l\u00e5g norr om Stockholm. Finlands st\u00e4der var mycket sm\u00e5 och de flesta hade en befolkning under 1 000 personer.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vid detta sekelskifte var \u00d6sterbotten, precis som resten av landet mycket glest befolkat och det var d\u00e5 en del av omr\u00e5det Norrland. N\u00e5gra s\u00e4kra uppgifter finns inte fr\u00e5n denna tid men en allm\u00e4n gissning kan r\u00f6ra sig om 100 000 <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=15347\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Situationen runt sekelskiftet 1500-1600-talet<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23557,"menu_order":32,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15347","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15347"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15347\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28363,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15347\/revisions\/28363"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}