{"id":14293,"date":"2019-09-18T17:20:07","date_gmt":"2019-09-18T14:20:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14293"},"modified":"2019-09-19T23:22:02","modified_gmt":"2019-09-19T20:22:02","slug":"ta-vi-barga-trasche","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=14293","title":{"rendered":"T\u00e5 vi b\u00e4rga Tr\u00e4sche."},"content":{"rendered":"

Nedtecknat av Helga Englund \u00e5r 1936:<\/span><\/p>\n

\u201dE va t\u00e5 vi b\u00e4rga Tr\u00e4sche, t\u00e5 ja str\u00e4ckt me\u201d. S\u00e5dant f\u00e5r man h\u00f6ra av den som varit med om att b\u00e4rga h\u00f6 i Tr\u00e4sket. Nu skall jag ber\u00e4tta om h\u00f6b\u00e4rgningen d\u00e4r:<\/span><\/p>\n

Storsj\u00f6 tr\u00e4sk i Dagsmark by ligger omkring 5 km s\u00f6der om byn och \u00e4r omkring 700 tunnland stort. Tr\u00e4sket har h\u00f6st och v\u00e5r varit \u00f6versv\u00e4mmat med vatten och endast under torra somrar har det varit s\u00e5 torrt att man kunnat g\u00e5 d\u00e4r. Med en damm hade man d\u00e4mt upp vattnet till vintern s\u00e5 att isen ej skulle frysa fast vid marken. Tillandningarna och str\u00e4nderna kunde b\u00e4rgas. D\u00e4r v\u00e4xte starr, fr\u00e4ken och andra vattenv\u00e4xter.<\/span><\/p>\n

Av gammalt, ok\u00e4nt \u00e4r fr\u00e5n vilken tid har tr\u00e4sket varit delat i 80 delar eller s\u00e5 kallade lotter, mellan b\u00f6nderna i Dagsmark, Korsb\u00e4ck, Lappfj\u00e4rd och K\u00e4rjenkoski (en by som tillh\u00f6r Stor\u00e5 och ligger s\u00f6der om tr\u00e4sket).<\/span><\/p>\n

Tr\u00e4sket var delat i 4 delar: Norrviken, B\u00e5skviken, Djupviken och Langstranden. Varje av dessa delar var delad i 20 lotter. Dessa fyra delar \u00e5rades eller byttes om varje om varje \u00e5r, s\u00e5 att t.ex. de lotter som f\u00f6rsta \u00e5ret hade Norrviken, fick f\u00f6ljande \u00e5r B\u00e5skviken, sedan Djupviken, sedan Langstranden och s\u00e5 igen Norrviken. De fyra delarna skiftades varje sommar mellan lotterna. Av gammalt var det vanligt att det skulle bytas i Tr\u00e4sche p\u00e5 Jakobsm\u00e4ss, den 25 juli, men senare b\u00f6rjade man byta tr\u00e4sket tidigare p\u00e5 sommaren f\u00f6re h\u00f6b\u00e4rgningen.<\/span><\/p>\n

Man kungjorde om bytandet i kyrkan. D\u00e5 visste man: \u201dHande o hande dajin ska e bytas i tr\u00e4sche\u201d. D\u00e5 infann sig en man fr\u00e5n varje lott. Om hemmanen var sm\u00e5 kunde en bonde ha bara \u00bd, \u00bc eller en \u00e5ttondelslott, dessa fick d\u00e5 komma \u00f6verens vem som skulle g\u00e5 och representera lotten. De tjugo lotter som h\u00f6rde till varje av de fyra avdelningarna fick s\u00e5 dela sin avdelning emellan sig.<\/span><\/p>\n

\"\"
V\u00e4ltimrade lador stod l\u00e4ngs tr\u00e4skets str\u00e4nder, d\u00e4r det torkade lapph\u00f6et f\u00f6rvarades f\u00f6r den kommande vinterns behov. Fotot fr\u00e5n SLS, Valter Forsblom.<\/figcaption><\/figure>\n

Avdelningen, t.ex. Norrviken delades beroende av v\u00e4xten. Om v\u00e4xten var lika och j\u00e4mn p\u00e5 ett l\u00e5ngt stycke fram\u00e5t sade man: \u201dNu tar vi en hel kedja\u201d, f\u00f6r man m\u00e4tte med en kedja. Varje lott fick d\u00e5 en teg s\u00e5 bred som en kedjas l\u00e4ngd. Blev v\u00e4xten s\u00e4mre d\u00e4r, kunde man s\u00e4ga: \u201dNu tar vi bara en halv kedjas l\u00e4ngd\u201d. D\u00e5 fick varje lott en teg bara en halv kedjas bredd. P\u00e5 detta s\u00e4tt delades avdelningen upp i bredare eller smalare tegar och tr\u00e4sket blev d\u00e5 r\u00e4ttvist delat mellan lotterna, d\u00e5 v\u00e4xtligheten icke var lika \u00f6verallt. Mellan varje teg slogs p\u00e5lar ned i jorden. Man skrev namnet p\u00e5 p\u00e5len eller skar in bom\u00e4rket eller en siffra. Varje lott kunde f\u00e5 mindre eller mera antal tegar p\u00e5 grund av v\u00e4xten. Det kunde v\u00e4xla fr\u00e5n 6 till 13 tegar.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r delningen var slut brukade n\u00e5gra sm\u00e5 delar bli kvar som inte kunde delas. D\u00e5 kom gummor, som inte hade jord men brukade f\u00f6da en ko och bj\u00f6d br\u00e4nnvin f\u00f6r de \u00f6verblivna delarna. F\u00f6ljderna d\u00e4rav blev att bytase i tr\u00e4sche avslutades med gummornas br\u00e4nnvin.<\/span><\/p>\n

D\u00e5 b\u00e4rgningen b\u00f6rjade s\u00e5 fanns det ingen lag och r\u00e4tt mera. Den som kom f\u00f6rst och b\u00f6rjade p\u00e5 sin lott fick trampa ned hur mycket gr\u00e4s som helst f\u00f6r grannen. Och n\u00e4r andra kom, kunde de trampa den f\u00f6reg\u00e5endes \u201dkopor\u201d i gyttjan. Under h\u00f6b\u00e4rgningen var det liv och r\u00f6relse i tr\u00e4sket. Man s\u00e5g alltid folk d\u00e4r. Man gick och slog om morgnarna, man slog om dagen, om kv\u00e4llarna och man slog om n\u00e4tterna. Alltid s\u00e5g man n\u00e5gon g\u00e5 och sl\u00e5 p\u00e5 tr\u00e4sket. Ibland l\u00e5g man en stund om natten och vilade i en lada. Var det torra somrar, kunde man \u201dkopa\u201d det slagna h\u00f6et och torka det n\u00e5got ute i tr\u00e4sket. Men var det regnigt, m\u00e5ste man sl\u00e5 det och g\u00e5 i ekstock och f\u00f6ra det v\u00e5ta h\u00f6et i land med ekstocken. Eller ocks\u00e5, om det inte var allt f\u00f6r mycket vatten, m\u00e5ste man g\u00e5 p\u00e5 andran, ett slags skidor och dra h\u00f6et p\u00e5 den s\u00e5 kallade sl\u00e4pon. Man orkade inte dra mycket i g\u00e5ngen av det v\u00e5ta gr\u00e4set, ungef\u00e4r s\u00e5 mycket som man ger en ko f\u00f6r en g\u00e5ng.<\/span><\/p>\n

Vilken m\u00f6da var det inte att vandra av och an mellan stranden och b\u00e4rgnings-st\u00e4llet ute i tr\u00e4sket och f\u00f6r varje g\u00e5ng f\u00f6ra en liten h\u00f6tapp i land! L\u00e4ngst utifr\u00e5n tr\u00e4sket och till stranden var v\u00e4l avst\u00e5ndet inemot en kilometer. H\u00f6et som bars i land, breddes ut f\u00f6r att torkas p\u00e5 stranden. Ofta var det litet om utrymme f\u00f6r torkningen p\u00e5 stranden, s\u00e5 att h\u00f6et fick ruttna bort n\u00e4r man \u00e4ntligen f\u00e5tt det i land. Blev det torkat f\u00f6rdes det till ladorna. Man bytte ocks\u00e5 om lador och fick nya lador d\u00e5 man f\u00e5tt nya tegar. Tv\u00e5 b\u00f6nder hade h\u00f6 i samma lada och man lade kvistar och trodor emellan.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

\"\"
H\u00e4r p\u00e5 bilden ser vi hur Helga Englund ritat hur sl\u00e4pon och andran s\u00e5g ut.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r l\u00e4nge sedan b\u00e4rgade man lotterna gemensamt. Alla 20 lotterna i en avdelning slog gemensam gr\u00e4set och bar det i land och torkade det. Sedan delade de h\u00f6et. Men d\u00e5 en del var lata att sl\u00e5, blev det or\u00e4ttvist att dela det slagna h\u00f6et lika mellan alla. D\u00e5 fick var och en b\u00f6rja sl\u00e5 och b\u00e4rga sin egen lott.<\/span><\/p>\n

I Lillsj\u00f6tr\u00e4sket som \u00e4r mycket mindre \u00e4n Storsj\u00f6tr\u00e4sket, har man vid delningen av de tillandade markerna icke anv\u00e4nt kedja, utan d\u00e4r man en st\u00e5ng eller troda och delade s\u00e5 och s\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4nger \u00e5t varje lott. \u00c4ven halva st\u00e4nger utm\u00e4ttes, beroende p\u00e5 v\u00e4xten. Man hade en sk\u00e5ra iskuren p\u00e5 mitten. Detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt att dela upp tillandningarna i Lillsj\u00f6n f\u00f6r varje \u00e5r med en st\u00e5ng anv\u00e4ndes \u00e4nnu i dag som \u00e4r. Man har ansett det icke s\u00e5 viktigt med Lillsj\u00f6n, det var nu s\u00e5 litet att man ej beh\u00f6vde kedja utan kom till r\u00e4tta med en st\u00e5ng vid delningen.<\/span><\/p>\n

Men nu h\u00e5ller Storsj\u00f6tr\u00e4sket p\u00e5 att torrl\u00e4ggas. Man har med statsbidrag f\u00f6rdjupat och rensat upp Lill\u00e5n och d\u00e5 blir snart hela tr\u00e4sket uppodlat. D\u00e5 \u00e4r det snart slut med det besv\u00e4rliga och mycket m\u00f6dosamma \u201db\u00e4rgase i tr\u00e4sche\u201d. Det \u00e4r d\u00e5 bara ett tr\u00e5kigt minne, som bevaras av de gamla som var med \u201dn\u00e5r vi b\u00e4rga tr\u00e4sche\u201d.<\/span><\/p>\n

\"\"
Enligt Helgas ber\u00e4ttelse s\u00e5 sattes det torkade h\u00f6et in i ladorna som fanns p\u00e5 stranden. P\u00e5 denna bild tagen av l\u00e4raren Selim Bj\u00f6rses ser vi hur ladorna st\u00e5r sida vid sida. Bondg\u00e5rden som skymtar i bakgrunden tillh\u00f6rde Pelas-Mari, allts\u00e5 Maria Lillkull (f. 1897) som var dotter till Pelas-Viktor. Hon var gift med Erland Granberg (1892-1953) som dog kort efter att han \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n Amerika. Maria var ju mor till Rudi (f. 1924) som stupade i forts\u00e4ttningskriget 1943. Maria hade ocks\u00e5 en dotter Ingrid Irene (1922-1938).\u00a0<\/span><\/span><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ett par andrar (uttalas aandran eller som vissa brukade s\u00e4ga eendren) hos Sven Stenlund i Korsb\u00e4ck.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bo-G\u00f6ran Lindh visar upp den k\u00e4tting som anv\u00e4ndes n\u00e4r lotterna i Storsj\u00f6tr\u00e4sk skulle m\u00e4rkas ut.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk var ju uppdelat i 80 lotter och \u00e4garna fanns i Korsb\u00e4ck, Dagsmark och i Lappfj\u00e4rd. En del \u00e4gare var fr\u00e5n grannbyn K\u00e4rjenkoski p\u00e5 Stor\u00e5sidan och n\u00e5gra var till och med fr\u00e5n B\u00f6tom. Tr\u00e4sket skulle ju ocks\u00e5 sk\u00f6tas och del\u00e4garna var uppdelade i arbetslag, som skulle utf\u00f6ra vissa saker. H\u00e4r kallar ordf\u00f6randen Henrik Bergkulla olika lag till upprensningsarbete i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1914.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton fr\u00e5n utgr\u00e4vningarna av Storsj\u00f6tr\u00e4sk.<\/span><\/b><\/h3>\n
\"\"
Det var en st\u00e5tlig stenbro som byggdes \u00f6ver den nygr\u00e4vda Lill\u00e5n n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 30-talet. Bron l\u00e5g nedanf\u00f6r Lindhs g\u00e5rd, allts\u00e5 lite uppstr\u00f6ms fr\u00e5n den nuvarande bron. Foto Selim Bj\u00f6rses.<\/figcaption><\/figure>\n

Bo-G\u00f6ran Lindh vet ber\u00e4tta att Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk var fiskrikt och varje v\u00e5r efter stockflottningen \u00f6ppnades dammen och tr\u00e4sket t\u00f6mdes. I gropar och s\u00e4nkor som inte t\u00f6mdes fanns korgvis med fisk. \u00c5r 1931 skiftades tr\u00e4sket mellan del\u00e4garna och en ”\u00e5rensning” p\u00e5b\u00f6rjades n\u00e5got \u00e5r d\u00e4refter. Maskiner fanns inte utan allt gjordes f\u00f6r hand, med hacka, spade och skottk\u00e4rra. Ny bro byggdes och i en sten inh\u00f6ggs \u00e5rtalet 1934. Stenen finns kvar men \u00e5rtalet \u00e4r \u00e4ndrat till 1957. Stenarna till brobygget kom givetvis fr\u00e5n stenbrottet i K\u00e4rjenkoski.<\/span><\/p>\n

\"\"
Helga skriver i slutet p\u00e5 sin ber\u00e4ttelse att Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk nu h\u00e5ller p\u00e5 att dikas ut och torrl\u00e4ggas. P\u00e5 detta foto fr\u00e5n mitten av 30-talet taget av ok\u00e4nd fotograf ser vi arbetarna och en del av deras verktyg. Som synes g\u00f6rs arbetet helt f\u00f6r hand. Fotot l\u00e5nat av Sven Stenlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut d\u00e5 arbetet var slutf\u00f6rt p\u00e5 1930-talet. I och med denna torrl\u00e4ggning blev det slut med h\u00f6b\u00e4rgningen med ekstock eller med \u201dandran o sl\u00e4pon\u201d. Fotot l\u00e5nat av Sven Stenlund.<\/figcaption><\/figure>\n

Torrl\u00e4ggningen p\u00e5 1930-talet var inte det f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket att f\u00e5 tr\u00e4sket till \u00e5kermark. Enligt tidningsartiklar som Eva Gr\u00f6nlund hittat s\u00e5 gjordes det f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e4lla tr\u00e4sket redan p\u00e5 1850-talet. S\u00e5 h\u00e4r skriver tidningen Folkw\u00e4nnen 31 augusti 1887 i en artikel som handlade om f\u00f6rs\u00f6ket att torrl\u00e4ga Kaurj\u00e4rvi tr\u00e4sk i V\u00f6r\u00e5:<\/span><\/p>\n

”F\u00f6r mer \u00e4n 30 \u00e5r sedan f\u00e4llde man i Dagsmark by i Lappfj\u00e4rd ett lika stort tr\u00e4sk som blev en vacker \u00e4ng. Men fr\u00e5n den tiden p\u00e5st\u00e5r allmogen i byn, blevo de \u00e5krar som \u00e4r bel\u00e4gna n\u00e4ra samma \u00e4ng, \u00f6mt\u00e5ligare f\u00f6r k\u00f6ld och fordra nu mera g\u00f6dsel \u00e4n f\u00f6rr. Dock \u00e4ro dessa \u00e5krar sm\u00e5 i j\u00e4mf\u00f6relse med \u00e5kerf\u00e4lten kring Kaurj\u00e4rvi sj\u00f6, s\u00e5 att Dagsmarks tr\u00e4sk\u00e4ngar med de hundradetals h\u00e4ckar h\u00f6, som d\u00e4r \u00e5rligen inb\u00e4rgas, \u00e4ndock \u00e4r till stor nytta f\u00f6r byn, fast dessa \u00e5krar nu giva s\u00e4mre sk\u00f6rdar \u00e4n f\u00f6rr.”<\/span><\/i><\/p>\n

I en annan artikel i Wasa tidning den 16 augusti 1887 st\u00e5r det s\u00e5 h\u00e4r:<\/span>
\n<\/span>
\n<\/span>Lappfj\u00e4rd den 11 augusti.<\/span><\/i><\/p>\n

En tryckande sommarhetta har varit r\u00e5dande de senaste veckorna. V\u00e4xtligheten lider av den starka torkan. I g\u00e5r f\u00f6ll \u00e4ntligen ett v\u00e4lg\u00f6rande regn, som i dag forts\u00e4tter. Frosten har \u00e4ven h\u00e4r skadat potatisblasten flera g\u00e5nger. I dag visar termometern 13 C.<\/span><\/i>
\n<\/span><\/i>H\u00f6bergningen \u00e4r nu slutf\u00f6rd och sk\u00f6rden har begynt. H\u00f6avkastningen \u00e4r betydligt s\u00e4mre \u00e4n i fjol, till f\u00f6ljd av brist p\u00e5 regn. I kommunen finns dock en v\u00e4ldig \u00e4ng som enbart i motsatt fall l\u00e4mnar d\u00e5lig avkastning, n\u00e4mligen Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk. F\u00f6r \u00e5tskilliga tiotal \u00e5r sedan begynte man uttorka n\u00e4mda tr\u00e4sk och arbetet hade en f\u00f6ga anad framg\u00e5ng s\u00e5 att hela den fordom stora vattenspegeln nu f\u00f6rvandlats till<\/span><\/i> <\/i>en utomordentligt god \u00e4ng. <\/span><\/i><\/p>\n

Varje h\u00f6st tills\u00e4ttes dammluckan s\u00e5 att hela \u00e4ngen om vintern \u00e4r under vatten. P\u00e5 f\u00f6rsommaren \u00f6ppnas dammluckan, och vattnet utstr\u00f6mmar. Genom en dylik anordning fordrar \u00e4ngen varken odling, dikning eller g\u00f6dsling, utan bibeh\u00e5ller sin fulla b\u00f6rdighet genom vattnet, som tillf\u00f6r v\u00e4xterna rikliga n\u00e4rings\u00e4mnen, utom det att \u00e4ngen aldrig kan skadas av torka eller frost. Ifr\u00e5gavarande \u00e4ng, som \u00e4r omkring fyra werst l\u00e5ng och inemot tv\u00e5 werst bred delas uti \u00e5ttatio (80) lotter. Varje lott l\u00e4mnar \u00e5rligen i medeltal sextio skrindar h\u00f6, d.v.s. hela \u00e4ngen giver fyratusen \u00e5ttahundra (4800) skrindar h\u00f6 \u00e5rligen. H\u00e4rav erh\u00e5lles f\u00f6da f\u00f6r fyrahundra \u00e5ttio kor, om man ber\u00e4knar tio skrindar h\u00f6 f\u00f6r varje.<\/span><\/i><\/p>\n

I aff\u00e4rsv\u00e4g betalas varje lott f\u00f6r n\u00e4rvarande i medeltal med adertonhundra mark, varav f\u00f6ljer, att hela \u00e4ngen motsvarar den enorma summan etthundra fyratiofyra tusen (144,000) mark.<\/span><\/i><\/p>\n

I artikeln h\u00e4r ovan v\u00e4rderades en lott till hela 1 800 mark. De h\u00e4r lotterna v\u00e4rderades v\u00e4ldigt olika, f\u00f6r i bouppteckningen efter skeppsredaren, bonden och kommunalmannen Johan Ebb i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1879 s\u00e5 v\u00e4rderades hans lott till endast 200 mark och med det priset skulle hela tr\u00e4sket haft ett v\u00e4rde p\u00e5 16 000 mark. Men \u00e5r 1908 d\u00e5 \u00c5dd-Ivars fosterfar Josef Eriksson L\u00e5ng dog, s\u00e5 v\u00e4rderades en \u00bc dels lott till 350 mark, som g\u00f6r att alla lotter tillsammans skulle vara v\u00e4rda 112 000 mark. <\/span><\/p>\n

\"\"
H\u00e4r \u00e4r bygget av den nya bron i Korsb\u00e4ck p\u00e5 g\u00e5ng i mitten p\u00e5 50-talet. Det lokala likvagnshuset syns till v\u00e4nster och Einar och Hildur Lindhs g\u00e5rd syns till h\u00f6ger. P\u00e5 bron st\u00e5r l\u00e4raren Nils Bergman med sonen Tom och pratar med Ida Korsb\u00e4ck. Pojkarna uppe p\u00e5 vallen har f\u00e5tt en passlig skidbacke tack vare gr\u00e4vningen. Fotat taget av Celia Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var b\u00e5de ortsbor och Stor\u00e5bor som byggde den nya bron i Korsb\u00e4ck runt 1957. Tredje mannen fr\u00e5n v\u00e4nster \u00e4r ”Fili” Frans Lillsj\u00f6. Fotot \u00e4r taget av l\u00e4raren Nils Bergman och hans 3 pojkar \u00e4r med p\u00e5 fotot.<\/figcaption><\/figure>\n

Sentida \u00f6versv\u00e4mningar.<\/span><\/b><\/b><\/h4>\n
\"\"
Det \u00e4r inte mycket som syns av odlingarna d\u00e5 det gamla tr\u00e4sket sv\u00e4mmade \u00f6ver sommaren 2012.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Havsn\u00e4ra boende \u00e4r ju n\u00e5got som de flesta \u00f6nskar sig men s\u00e5dana h\u00e4r \u00f6versv\u00e4mningar \u00e4r inte \u00f6nskade. Skadorna p\u00e5 gr\u00f6dorna \u00e4r stora d\u00e5 Tr\u00e4sket \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r vattenfyllt. Foto Sven Stenlund, h\u00f6sten 2005.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
M\u00f6jligtvis s\u00e5 kommer aandran \u00e4nnu i anv\u00e4ndning, trots flera torrl\u00e4ggningar s\u00e5 kan potatis\u00e5kararna se ut som p\u00e5 bilden, som \u00e4r fr\u00e5n september 2005. Foto Sven Stenlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En stor del av tr\u00e4sket var \u00f6versv\u00e4mmat sommaren 2012 och skadorna p\u00e5 fr\u00e4mst potatisodlingarna blev stora.\u00a0<\/span><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknat av Helga Englund \u00e5r 1936: \u201dE va t\u00e5 vi b\u00e4rga Tr\u00e4sche, t\u00e5 ja str\u00e4ckt me\u201d. S\u00e5dant f\u00e5r man h\u00f6ra av den som varit med om att b\u00e4rga h\u00f6 i Tr\u00e4sket. Nu skall jag ber\u00e4tta om h\u00f6b\u00e4rgningen d\u00e4r: Storsj\u00f6 tr\u00e4sk Forts\u00e4tt l\u00e4sa T\u00e5 vi b\u00e4rga Tr\u00e4sche.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3580,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14293","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14293","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14293"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14293\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14394,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14293\/revisions\/14394"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14293"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}