{"id":14085,"date":"2019-09-09T23:09:38","date_gmt":"2019-09-09T20:09:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14085"},"modified":"2025-11-02T14:52:23","modified_gmt":"2025-11-02T12:52:23","slug":"stenbron-over-stadsfjarden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=14085","title":{"rendered":"Stenbron \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden"},"content":{"rendered":"
\"\"
Stenbron fotograferad runt 1900 fr\u00e5n \u00f6stra sidan. Fotot ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2019. Om du vill l\u00e4sa vad Wasa Tidning skrev om brobygget och invigningen, s\u00e5 skall du klicka<\/strong> H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

\"\"
Stadsbron fotograferad \u00e5r 2008 fr\u00e5n \u00f6vre v\u00e5ningen p\u00e5 Caf\u00e9 Alma, nuvarande Jungman.<\/figcaption><\/figure>\n

Tiden f\u00f6re Stenbrons tillkomst<\/strong><\/h2>\n

Efter att Kristinestad hade grundats \u00e5r 1649 s\u00e5 kunde man n\u00e4rma sig staden fr\u00e5n tv\u00e5 h\u00e5ll. N\u00e4rpesborna och Tj\u00f6ckborna som bodde p\u00e5 v\u00e4stra sidan av Tj\u00f6ck \u00e5 kunde ta sig in via den v\u00e4stra porten och tullstugan, som l\u00e5g vid sidan av Ulrika Eleonorakyrkan. Lappfj\u00e4rdsborna och folk fr\u00e5n inlandet kunde vintertid ta sig \u00f6ver isen p\u00e5 Stadsfj\u00e4rden f\u00f6r att komma till den \u00f6stra porten och tullstugan som l\u00e5g p\u00e5 Salutorget n\u00e4ra stranden.<\/span><\/span><\/p>\n

Sommartid kunde Lappfj\u00e4rdsborna komma till staden med b\u00e5t eller med den f\u00e4rja som redan p\u00e5 1700-talet gick fr\u00e5n \u00f6stra sidan till tullstugan vid torget. Det h\u00e4r fungerade till bel\u00e5tenhet sommartid men p\u00e5 h\u00f6sten d\u00e5 isen h\u00f6ll p\u00e5 att l\u00e4gga sig blev det problem att ta sig \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden. Samma sak var det p\u00e5 v\u00e5ren d\u00e5 islossningen skedde i fj\u00e4rden och i Tj\u00f6ck \u00e5, d\u00e5 det var helt om\u00f6jligt att ta sig \u00f6ver. Omv\u00e4gen runt Norrfj\u00e4rden var l\u00e5ng och den n\u00e4stan obefintliga v\u00e4gen var d\u00e5lig. Sv\u00e5rt var det ocks\u00e5 p\u00e5 h\u00f6starna d\u00e5 stormarna f\u00f6rsv\u00e5rade \u00f6verfarten.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Karta och beskrivning fr\u00e5n 1845, som visar det \u00f6stra brof\u00e4stet efter stenbrons byggande.
A = Lappfj\u00e4rds sockens och Kauhajoki kapells samf\u00e4llda krono-bodplan. a=Kauhajoki kapells krono-bodar. b = Lappfj\u00e4rds sockens krono-bodar. c = Herr Handelsman Nils Sundmans upplagsbodar. d = Herr Consul Wendelins upplagsbodar. e = f\u00f6rfallen f\u00e4rjebrygga. f = nuvarande Stads-Bron. g = nuvarande Landsv\u00e4gen. h = gamla landsv\u00e4gen utg\u00f6rande krono-bodplans r\u00e5.
Inom krono bodplan A, vid stranden norr om och n\u00e4ra intill f\u00e4rjbryggan e, fanns en m\u00e4ngd plankor tillh\u00f6riga herr Handelsman Nils \u00c5kervall, varj\u00e4mte \u00f6stra delen av plan emellan bodarna a,b,c vid v\u00e4gen h fanns fylld med br\u00e4nnvedstravar som uppges tillh\u00f6ra Tj\u00f6ck, P\u00e5skmark och Lappfj\u00e4rd byam\u00e4n av Lappfj\u00e4rds socken.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1762 ritade lantm\u00e4tare R\u00f6nnholm en karta som visade segellederna till Christina Stad och den tillt\u00e4nkta staden Kask\u00f6. Segelleden syns som en brunf\u00e4rgad linje i Stadsfj\u00e4rden och d\u00e4r syns ocks\u00e5 f\u00e4rjelinjen fr\u00e5n \u00d6stra sidan till staden. P\u00e5 \u00d6stra sidan syns f\u00e4rjekarlens torp, mitt i farleden var vattendjupet 9 \u00bd alnar (5,7 m) och l\u00e4ngre s\u00f6derut vid Tj\u00e4rholmen var vattendjupet omkring 5 meter. P\u00e5 stadssidan finns ankarplatserna utm\u00e4rkta, liksom kyrkans och r\u00e5dhusets torn. Kartdelen \u00e4r fr\u00e5n Landsarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 fotot fr\u00e5n 1891 syns inte stenbron, som finns till v\u00e4nster, d\u00e4remot syns fiskbryggan bra. Notera de stora magasinen p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r lappfj\u00e4rdsborna och folk fr\u00e5n inlandet skulle leverera varor till hamnen i staden, s\u00e5 lossades dessa vanligtvis i handelsm\u00e4nnens och redarnas lager p\u00e5 \u00d6stra sidan. Deras kontor fanns dock p\u00e5 stadssidan och flera g\u00e5nger var det sv\u00e5rt att slippa \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden till kontoren f\u00f6r att f\u00e5 betalt f\u00f6r sina varor. B\u00f6nderna och andra leverant\u00f6rer brukade ju ocks\u00e5 g\u00f6ra uppk\u00f6p p\u00e5 samma resor. De h\u00e4mtade s\u00e5 kallade borgarlass som kunde inneh\u00e5lla salt, socker och annat viktigt, och dessa h\u00e4mtades fr\u00e5n stadens centrum.<\/span><\/span><\/p>\n

Det var helt klart att avsaknaden av en bro \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden begr\u00e4nsade handeln och kommunikationerna. Flera g\u00e5nger uppvaktades kungen i Sverige men n\u00e5gra pengar gick det inte att f\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n. Bron skulle ju \u00e4nd\u00e5 bli \u00f6ver 300 meter l\u00e5ng och det fanns kanske inte ens kunskap att bygga en s\u00e5dan.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 staden fortsatte att vara isolerad p\u00e5 sin halv\u00f6 hela den svenska tiden och en god bit in p\u00e5 den ryska. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1840 som den ryska kejsaren Nikolaj I godk\u00e4nde byggandet av en bro och utlovade ett stort, r\u00e4ntefritt l\u00e5n f\u00f6r detta.<\/span><\/span><\/p>\n

Byggandet inleddes 1841<\/strong><\/h2>\n

En 12-manna kommitt\u00e9 tillsattes och dess ordf\u00f6rande blev redaren och konsuln Simon Anders Wendelin fr\u00e5n Kristinestad och de anlitade en Rosenkampff f\u00f6r att uppg\u00f6ra en ritning och denna kunde godk\u00e4nnas av kejserliga senaten.<\/span><\/span><\/p>\n

Nu var det bara att s\u00e4tta ig\u00e5ng med byggandet och det inleddes i december 1841 med att hugga granstockar p\u00e5 H\u00f6gholmen, som ligger ungef\u00e4r 2 km v\u00e4sterut fr\u00e5n byggplatsen. Den h\u00e4r holmen p\u00e5 n\u00e4rmare 30 ha, d\u00e4r bland annat Pavis finns i dag renrakades p\u00e5 virke. Hela 18 000 stammar f\u00e4lldes och de drogs sedan iv\u00e4g med h\u00e4star \u00f6ver isen till brobyggnadsplatsen. F\u00f6rst p\u00e5 platsen h\u00f6ggs kvistarna bort och stockarna som var 18-19 meter (10-11 famnar) l\u00e5nga radades i en h\u00f6g och l\u00e5ng rad ovanp\u00e5 isen. Av de l\u00e5nga grankvistarna gjordes risknippen, s\u00e5 kallades faskiner och dessa sattes mellan stockarna, s\u00e5 att de l\u00e5g stadigt och s\u00e4kert.<\/span><\/span><\/p>\n

Flera historiker har missuppfattat uppgifter om att de h\u00e4r granstockarna lades p\u00e5 ett djup av 10 famnar, allts\u00e5 inemot 18 meter. I det h\u00e4r fallet \u00e4r ”djup” samma sak som bredd, inte hur djupt ned i grunden de sattes.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren 1842 n\u00e4r stockarna var p\u00e5 plats, s\u00e5 s\u00e5gades isen s\u00f6nder, s\u00e5 att stockarna sj\u00f6nk till bottnen ovanp\u00e5 bottengyttjan. Det h\u00e4r blev en bra och s\u00e4ker brogrund och eftersom stockarna hela tiden t\u00e4cks av vatten s\u00e5 ruttnar de inte heller.<\/span><\/span><\/p>\n

Nu b\u00f6rjade det stora arbetet med att hugga och k\u00f6ra dit stenblocken, som enligt historieb\u00f6ckerna skulle ha kilats bort p\u00e5 \u201ddet s\u00e5 kallade kyrkberget\u201d. Mitt i bro\u00f6ppningen byggdes en stenkista av huggen sten, som var lite h\u00f6gre \u00e4n sj\u00e4lva bron, vilket gjorde att \u00f6ppningen fick lite h\u00f6gre h\u00f6jd. P\u00e5 b\u00e5da sidorna av \u00f6ppningen byggdes ocks\u00e5 stadiga stenkistor och alla dessa byggdes p\u00e5 stadig grund. \u00d6ver bro\u00f6ppningarna sattes rej\u00e4la 10 meter l\u00e5nga sparrar av tr\u00e4.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 det djupaste st\u00e4llet i Stadsfj\u00e4rden var det 3,75 meter djupt och d\u00e5 bron skulle ligga lite \u00f6ver 2 meter ovanf\u00f6r vattenytan, s\u00e5 kan vi f\u00e5 en liten inblick i vilka m\u00e4ngder med stockar och stenar som skulle k\u00f6ras till byggplatsen. N\u00e5gra stenbrott finns inte i stadens n\u00e4rhet, s\u00e5 det \u00e4r h\u00f6gst troligt att stenarna till brobygget k\u00f6rdes med h\u00e4st fr\u00e5n de nya stenbrotten i B\u00f6le. Dessa hade tagits i bruk n\u00e5gra \u00e5r innan d\u00e5 Nybron i N\u00e4sby byggdes. D\u00e5 brobygget p\u00e5b\u00f6rjades \u00e5r 1841, s\u00e5 det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att brobyggarna flyttade fr\u00e5n N\u00e4rpes brobygget till byggplatsen i Kristinestad.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Det m\u00e5ste vara Mikaelimarknad, eftersom det \u00e4r s\u00e5 mycket folk p\u00e5 torget. Fotot fr\u00e5n Stenbron \u00e4r fr\u00e5n 1895 och taget av J. M. Rosengren.<\/figcaption><\/figure>\n

Stockarna och stenarna k\u00f6rdes till platsen p\u00e5 talko med h\u00e4star. B\u00f6nderna fr\u00e5n de n\u00e4rliggande socknarna blev \u00e5lagda att delta i byggandet. Ocks\u00e5 stadsborna deltog i arbetet med h\u00e4star och folk, de skulle ju delta med h\u00e4lften av arbetet och kostnaderna medan alla de andra tillsammans stod f\u00f6r den andra halvan.<\/span><\/span><\/p>\n

Bron fick en total l\u00e4ngd om 380 meter och en bredd p\u00e5 9,30 meter och som sagt en h\u00f6jd p\u00e5 2,10 \u00f6ver vattenytan. P\u00e5 brolocket byggdes trottoarer p\u00e5 b\u00e5da sidorna och ett gr\u00f6nm\u00e5lat r\u00e4cke p\u00e5 b\u00e5da sidorna. B\u00e4nkar att vila sig p\u00e5 fanns p\u00e5 b\u00e5da sidorna av bron. I b\u00e5da \u00e4ndarna av bron sattes oljelampor upp, som skulle v\u00e4gleda de resande i m\u00f6rker.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Perspektivet kanske lite narrar men det ser n\u00e4stan ut som om Stadsbron vore en direkt f\u00f6rl\u00e4ngning av J\u00e4rnv\u00e4gsbron. Telefon- och elstolparna stod i fina rader p\u00e5 fotot som \u00e4r taget f\u00f6re kriget.<\/figcaption><\/figure>\n

Invigningen 1.7.1845.<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa vad Wasa Tidning skrev om brobygget och invigningen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Efter 4 \u00e5rs byggande var bron f\u00e4rdig och kunde invigas den 1 juli 1845. Den dagen blev det en folkfest utan like och stadens alla inv\u00e5nare var med i festligheterna. De inbjudna g\u00e4sterna, med guvern\u00f6ren fr\u00e5n Vasa i spetsen b\u00f6rjade festen med en m\u00e5ltid hos Casper Holmstr\u00f6m, som bodde i den g\u00e5rd som sedan blev Stadshotell.<\/span><\/span><\/p>\n

Efter m\u00e5ltiden gick g\u00e4sterna ner till bron d\u00e4r ett t\u00e4lt hade rests ovanp\u00e5 bro\u00f6ppningen och d\u00e4r fick de dricka kaffe. Efter att g\u00e4sterna \u00e5terv\u00e4nt till Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd f\u00f6r att forts\u00e4tta festen, s\u00e5 blev stadens inv\u00e5nare bjudna p\u00e5 punsch i samma t\u00e4lt.<\/span><\/span><\/p>\n

Stadsbron fram till i dag<\/strong><\/h2>\n

I dag n\u00e4r denna bro r\u00e4knas som en sj\u00e4lvklarhet, s\u00e5 kanske vi har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 den gl\u00e4dje, som alla k\u00e4nde denna dag. Tullstaketen var rivna och tullstugorna hade ju bortflyttats 30 \u00e5r innan och nu kunde lappfj\u00e4rdsborna och de fr\u00e5n inlandet resande ta sig in i staden obehindrat. Tack var b\u00e4ttre kommunikationer \u00f6kade handeln i staden och den gick just denna tid mot en lysande framtid.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1890 best\u00e4mde stadsfullm\u00e4ktige att b\u00e5de k\u00f6rbanan och g\u00e5ngbanorna skall stenl\u00e4ggas. Runt 1900 fick bro\u00f6ppningen balkar av j\u00e4rn och brolocket har f\u00f6rnyats ett par g\u00e5nger efter det. P\u00e5 1950-talet asfalterades k\u00f6rbanan och i b\u00f6rjan av 1960-talet l\u00e4t staden Aarno Pullola tillverka nya bror\u00e4cken av metall. Det gamla tr\u00e4r\u00e4cket togs d\u00e5 bort men i \u00f6vrigt \u00e4r stadsbron i originalskick.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 grund av utfyllning i b\u00e5da bro\u00e4ndarna och delvis p\u00e5 grund av landh\u00f6jningen s\u00e5 har bron blivit betydligt kortare och m\u00e4ter i dag cirka 230 meter. P\u00e5 dessa 175 \u00e5r har vattenniv\u00e5n sjunkit med n\u00e4rmare 2 meter och brolocket ligger i dag 4 meter ovanf\u00f6r havsytan. P\u00e5 grund av brons tyngd och trafiken sjunker b\u00e4dden av stockar allt l\u00e4ngre ner i bottendyn. F\u00f6rr eller senare kommer grunden som gjordes av 18 000 granstockar \u00e4nd\u00e5 att ligga ovanf\u00f6r vattenytan, vilket leder till att de b\u00f6rjar ruttna. Vad som h\u00e4nder d\u00e5, \u00e5terst\u00e5r att se. Sedan 2000-talet \u00e4r det staten som \u00e4r \u00e4gare till bron, som fr\u00e5n b\u00f6rjan kallades Stenbron men som i dag heter Stadsbron. Museiverket har best\u00e4mt att bron skall skyddas och d\u00e4rf\u00f6r byggdes det en ny v\u00e4g fr\u00e5n riksv\u00e4g 8 i Tj\u00f6ck som kopplades ihop med Sj\u00f6gatan i Kristinestad.<\/span><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa vad\u00a0 Wasa Tidning skrev om brobygget och invigningen \u00e5r 1845, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! <\/strong><\/a>Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade den 30.6.1945 en artikel med ungef\u00e4r samma inneh\u00e5ll, som Wasa Tidning publicerade 100 \u00e5r tidigare.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> besl\u00f6ts i staden att stenbrons r\u00e4cken skall f\u00f6rnyas f\u00f6ljande \u00e5r. R\u00e4ckena kallades d\u00e5 ”barri\u00e4rer” och p\u00e5 grund av att priserna har h\u00f6jts p\u00e5 allt material, s\u00e5 besl\u00f6ts att bygga det av tr\u00e4. Pengarna kunde tas ur en brobyggnadsfond, och r\u00e4cken fick samma utseende som de f\u00f6rra.<\/p>\n

\u00c5r 1951, i december<\/strong> upptog staden i f\u00f6ljande \u00e5rs budget en summa om 3,5 miljoner mark f\u00f6r asfalterande av Stenbron.<\/p>\n

\u00c5r 1968<\/strong> f\u00f6rnyades brolocket \u00f6ver bro\u00f6ppningen, som av n\u00e5gon anledning kallas slussen. Offerter beg\u00e4rdes in och l\u00e4gsta budet gavs av Aarno Pullolas Auto-Kaross. Balkarna och locket skulle f\u00f6rnyas helt och tidtabellen h\u00f6ll inte riktigt d\u00e5 det inte fanns f\u00e4rdiga balkar tillg\u00e4ngliga enligt den \u00f6verenskomna tidtabellen. De gamla balkarna flyttade Pullola till Tj\u00f6ck, d\u00e4r han f\u00f6ljande \u00e5r f\u00f6rnyade Yttrebyns \u00e5bro. F\u00f6ljande \u00e5r i oktober fick stadsbron ny asfaltbel\u00e4ggning, samtidigt som Kesoil i brons \u00f6stra \u00e4nda. Kri-Mo passade p\u00e5 att asfaltera g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 kretssjukhuset och Varuhus Talas.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 H\u00e5kan Str\u00f6ms foto fr\u00e5n 1971 av Stenbron syns en del av Kesoilstationen till h\u00f6ger. Det var ju Aarno Pullola som uppf\u00f6rde stationen \u00e5r 1966 och drev den under namnet Gulf. Redan f\u00f6ljande \u00e5r s\u00e5lde han stationen \u00e5t Kesoil och verksamheten sk\u00f6ttes av Ab Erickson & Co fram till \u00e5r 1970 d\u00e5 Veikko Ylikoski tog \u00f6ver sk\u00f6tseln.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 2000-talet<\/strong> blev det klart att det statliga v\u00e4gverket kommer att ta \u00f6ver v\u00e4gavsnittet mellan Sj\u00f6gatan och Kristinagatan, d\u00e4r ocks\u00e5 Stadsbron och J\u00e4rnv\u00e4gsbron ingick. Bron som d\u00e5 hade trottoarer p\u00e5 b\u00e5da sidorna av k\u00f6rbanan, skulle d\u00e5 byggas om s\u00e5 att det blev en bredare trottoar p\u00e5 den norra sidan. Museiverket hade ju f\u00f6rbjudit en breddning av bron, s\u00e5 d\u00e5 blev detta den b\u00e4sta l\u00f6sningen och trottoaren skulle d\u00e5 f\u00e5 en bredd p\u00e5 2,5 meter.<\/p>\n

Sommaren 2022<\/strong> observerades s\u00e4ttningar i asfalten p\u00e5 Stadsbrons s\u00f6dra sida. Det h\u00e4r berodde p\u00e5 att den finsand som fanns under asfalten hade runnit ut i Stadsfj\u00e4rden genom springorna i stenarna. Vattnet hade runnit ned i sanden p\u00e5 grund av flera h\u00e5ligheter i asfaltytan. Asfalten \u00f6ppnades p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen och det gjordes robusta f\u00f6rst\u00e4rkningar f\u00f6re ny asfalt sattes p\u00e5. Ramboll, som utf\u00f6rde de tekniska granskningarna p\u00e5 bron meddelade att n\u00e5gra viktbegr\u00e4nsningar inte kommer att inf\u00f6ras.<\/p>\n

I september 2023<\/strong> best\u00e4mde NTM-centralen att det skall inf\u00f6ras 8-tons viktbegr\u00e4nsning p\u00e5 bron, vilket betydde att st\u00f6rre bilar och bussar m\u00e5ste \u00e4ndra sina k\u00f6rrutter och tidtabeller.<\/p>\n

Trots sina 175 \u00e5r \u00e4r bron fortfarande i gott skick och vilar p\u00e5 en s\u00e4ker och bra grund.<\/span><\/span><\/p>\n

Foton:<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Stadsbron fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster i slutet av 1800-talet av J. M. Rosengren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stenbron och p\u00e5 andra sidan Stadsfj\u00e4rden mitt i bild \u00e5ngb\u00e5tsbryggan d\u00e4r stora passagerarfartyg kunde l\u00e4gga till. Fotot fr\u00e5n Felenska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5tminstone f\u00f6re kriget kastades propsar eller ”koipelan” fr\u00e5n lastbilar som stod p\u00e5 Stadsbron \u00f6ver r\u00e4cket ner i Norrfj\u00e4rden. I l\u00e4mpligt stora knippor drogs de sedan genom bro\u00f6ppningen till de v\u00e4ntande lastb\u00e5tarna i Stadsfj\u00e4rden. F\u00f6r att inte s\u00f6ndra r\u00e4cket byggdes en typ av r\u00e4nna eller brygga, l\u00e4ngs vilken propsarna rullade ner i vattnet. Man kan undrar hur stadsborna skulle reagera i dag om n\u00e5gon virkeshandlare fick f\u00f6r sig att \u00e5teruppta denna hantering.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tv\u00e5 flickor p\u00e5 Stadsbron \u00e5r 1962, fotograferade av Rafael Olin. Ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Spanande st\u00f6vare p\u00e5 bryggan vi Stadsfj\u00e4rden p\u00e5 1960-talet med den l\u00e5nga Stadsbron i bakgrunden. Fotot taget av Rafael Olin och finns i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsbron fotograferad av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981 fr\u00e5n taket p\u00e5 servicestationen. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsbron och torget fotograferat \u00e5r 1981 av Teuvo Kanerva. Ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsbron och torget fotograferat av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981. Fotot taget fr\u00e5n taket p\u00e5 H\u00e4m\u00e4l\u00e4inens aff\u00e4rshus. Nere till v\u00e4nster syns en del av Hotel Kristina. Fotot ut SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsbron fotograferad fr\u00e5n ovan \u00e5r 2024 av Mats Lind\u00e9n fr\u00e5n Sverige men som har r\u00f6tterna i P\u00e5skmark. Torget framf\u00f6r handelslagets aff\u00e4r p\u00e5 andra sidan Stadsfj\u00e4rden hette i tiderna Stortorget men kallas i dag f\u00f6r \u00d6stra sidans torg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En b\u00e5t kommer lastad f\u00f6r att s\u00e4lja sina varor p\u00e5 Gammaldags torgdag i september 2003. Notera hur stranden s\u00e5g ut f\u00f6re ombyggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stenen p\u00e5 stadsbrons s\u00f6dra sida finns denna plakett som Kristinestadsnejdens Hembygdsf\u00f6rening i Helsingfors under ledning av Hjalmar B\u00e5sk, b\u00f6rdig fr\u00e5n Dagsmark, satte upp under sommarmarknaden 1970. ”1840-1845 byggdes denna bro av Kristinestad. Med \u00f6kedagsverken deltogo \u00e4ven Lappfj\u00e4rd, N\u00e4rpes, Karvia, \u00d6stermark, Honkajoki, Ilmola och Sastmola. Kristinestadsnejdens hembygdsf\u00f6rening i Helsingfors r.f. 1970.” (ett ”\u00f6kedagsverke” \u00e4r ett dagsverke med en man och en h\u00e4st)<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Landh\u00f6jningen har gjort att bron i dag \u00e4r n\u00e4rmare 2 meter h\u00f6gre \u00e4n n\u00e4r den byggdes p\u00e5 1800-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sol, hav och sommarmarknad i Kristinestad. Ankaret till v\u00e4nster hade dykarna Skeppar och Sten hittat och det placerades p\u00e5 detta st\u00e4lle inf\u00f6r sommarmarknaden 1972.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Buskar och sly f\u00f6rfular den norra sidan av Stadsbron. I bakgrunden syns Nestes servicestation och taket p\u00e5 KU:s f\u00f6reningshus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan breddades bron i v\u00e4stra \u00e4ndan f\u00f6r att f\u00e5 en fil till och stenbyggaren Jukka Myllyniemi<\/a> radade upp en h\u00f6g kant av kilades stenar. Till h\u00f6ger p\u00e5 stenen syns den finskspr\u00e5kiga plaketten som Kristinestadsnejdens Hembygdsf\u00f6rening i Helsingfors satte upp \u00e5r 1970.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Eftersom bron \u00e4r l\u00e5ng s\u00e5 kan det vara sk\u00f6nt att s\u00e4tta sig och vila benen i solskenet. Fotot fr\u00e5n sommarmarknaden 2010.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsbron fotograferad fr\u00e5n Nygatan \u00e5r 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Aarno Pullola ser n\u00f6jd d\u00e5 han h\u00e5ller p\u00e5 att bygga det nya bror\u00e4cket av metall. Staden gav ut arbetet p\u00e5 entreprenad och Aarno hade det b\u00e4sta anbudet och han k\u00f6pte ocks\u00e5 det gamla bror\u00e4cket av tr\u00e4. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 1.8.1961.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 13.12.1962.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”H\u00f6stst\u00e4mning i Idyllen” enligt tidningen Syd-\u00d6sterbotten 22 oktober 1957.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2019. Om du vill l\u00e4sa vad Wasa Tidning skrev om brobygget och invigningen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Tiden f\u00f6re Stenbrons tillkomst Efter att Kristinestad hade grundats \u00e5r 1649 s\u00e5 kunde man n\u00e4rma sig Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stenbron \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":40,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14085","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14085","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14085"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14085\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30178,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14085\/revisions\/30178"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14085"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}