{"id":14035,"date":"2019-09-05T22:43:43","date_gmt":"2019-09-05T19:43:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14035"},"modified":"2025-10-27T07:05:45","modified_gmt":"2025-10-27T05:05:45","slug":"stadens-skogar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=14035","title":{"rendered":"Stadens skogar"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2019, med hj\u00e4lp av artiklar och annonser i Kristinestads Tidning.<\/span><\/strong><\/p>\n

Allt sedan Kristinestad grundades \u00e5r 1649 har staden varit en stor skogs\u00e4gare. I dag \u00e4ger staden inemot 2\u00a0000 ha men arealerna har varit betydligt st\u00f6rre. Kort efter att staden grundades tilldelades staden donationsmarker i f\u00f6rl\u00e4ning uppg\u00e5ende till mer \u00e4n 10\u00a0000 ha. Det var den unga drottningen Kristina som frikostigt gav den unga staden privilegier, f\u00f6r att den skulle kunna v\u00e4xa och utvecklas. F\u00f6rutom de stora skogsmarkerna fick staden ocks\u00e5 r\u00e4tt till den skatt som tj\u00f6ckborna tidigare hade betalat till kronan. Tj\u00f6ck var den tiden en relativt stor by i Lappfj\u00e4rd och tack vare dessa f\u00f6rl\u00e4ningar och skatter fick Kristinestad en god start.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Skogen och havet \u00e4r tv\u00e5 viktiga element i Kristinestad och det syns ocks\u00e5 p\u00e5 stadens vapen.<\/figcaption><\/figure>\n

De h\u00e4r skogarna runt Kristinestad som drottning Kristina s\u00e5 gener\u00f6st gett \u00e5t staden i f\u00f6rl\u00e4ning, gavs inte \u201df\u00f6r alltid\u201d utan endast tillsvidare. Skogarna tillh\u00f6rde fortfarande den svenska kronan men staden hade nyttjander\u00e4tten. <\/span><\/span><\/p>\n

I slutet av 1600-talet d\u00e5 den svenska kungen Karl XI tilltr\u00e4dde s\u00e5 besl\u00f6t han att en stor del av dessa gener\u00f6sa f\u00f6rl\u00e4ningar som drottning Kristina s\u00e5 frikostigt delat ut, s\u00e5 skall tas tillbaka genom den stora reduktionen. Det var verkligen inte fr\u00e5ga om n\u00e5gra sm\u00e5 omr\u00e5den som kungen kr\u00e4vde tillbaka till kronan, f\u00f6r dessa f\u00f6rl\u00e4ningar hade getts \u00e5t gods\u00e4gare, officerare och h\u00f6gre tj\u00e4nstem\u00e4n \u00f6verallt i det svenska riket.<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r klart att den stora reduktionen \u00e5r 1685 inte var n\u00e5gon popul\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd men kungen hade den makt som beh\u00f6vdes f\u00f6r att genomf\u00f6ra den. F\u00f6r Kristinestads del var det h\u00e4r en \u00f6desdiger sak och det protesterades mot den men kungen meddelade att staden ju hade m\u00f6jligheter att h\u00f6ja skatteuttaget och p\u00e5 det viset kompensera f\u00f6rlusten av de i tiderna givna f\u00f6rl\u00e4ningarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Till all lycka s\u00e5 blev denna reduktion inte total f\u00f6r Kristinestads del. Staden fick beh\u00e5lla n\u00e4rmare 5\u00a0000 ha skog och de l\u00e5g p\u00e5 stadens \u00f6stra och norra sida, men ocks\u00e5 en del p\u00e5 den v\u00e4stra sidan. Hur staden sedan f\u00f6rvaltade denna skog \u00e4r lite oklart men n\u00e5gon ordnad sk\u00f6tsel fanns inte. De boende i staden hade r\u00e4tt att ta br\u00e4nnved och byggnadsvirke, men detta skedde okontrollerat, eftersom det den tiden inte fanns n\u00e5got \u201dskogskontor\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r p\u00e5gick hela 1700-talet men i b\u00f6rjan av 1800-talet d\u00e5 skogen b\u00f6rjade f\u00e5 ett annat v\u00e4rde s\u00e5 besl\u00f6ts det i staden att skogarna skall f\u00f6rdelas mellan stadens alla g\u00e5rds\u00e4gare. \u00c5r 1802 f\u00f6rdelades skogarna \u00f6ster om Stadsfj\u00e4rden och \u00e5r 1835 skogarna norr om Flyb\u00e4cken och Stortr\u00e4sket. Det mindre skogsomr\u00e5det v\u00e4ster om staden f\u00f6rblev oskiftat. Skogen f\u00f6rdelades enligt storleken p\u00e5 g\u00e5rds\u00e4garnas tomter i staden, ju st\u00f6rre tomt desto mera skog.<\/span><\/span><\/p>\n

Denna f\u00f6rdelning mellan g\u00e5rds\u00e4garna var lagstridig, f\u00f6r den 23 februari 1789 s\u00e5 hade det best\u00e4mts i grundlagen att: \u201dThe St\u00e4derna donerade, f\u00f6rl\u00e4nte och under namn af Stadsjord begrepne \u00e4gor skola orubbade vid St\u00e4derne bibeh\u00e5llas och f\u00f6rblifva samt icke f\u00f6r\u00e4ndra sin natur, i hvars handt the komma m\u00e5ge\u201d. Kanske man i Kristinestad inte k\u00e4nde till denna lag eller s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte man kringg\u00e5 den genom att inte ge lagfart p\u00e5 dessa skogar. Men g\u00e5rds\u00e4garna fick full r\u00e4tt att anv\u00e4nda och utnyttja skogarna och det gjorde de ocks\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n

Tj\u00e4ran var p\u00e5 1800-talet en viktig exportprodukt, f\u00f6r att inte tala om plankor och br\u00e4der som exporterades i stora m\u00e4ngder. Detta ledde till att skogarna formligen sk\u00f6vlades, eftersom speciellt tj\u00e4ran kr\u00e4vde stora m\u00e4ngder med tallstammar. G\u00e5rds\u00e4garna hade ocks\u00e5 stora m\u00e4ngder med kor, f\u00e5r och svin som fritt fick str\u00f6va omkring i skogarna och skadade de v\u00e4xande skogarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Det fanns dock motstridiga lagar som delvis gav staden r\u00e4tt att ge g\u00e5rds\u00e4garna r\u00e4tt att anv\u00e4nda skogarna. Redan \u00e5r 1734 stiftades en lag som best\u00e4mde att oskiftad och gemensam skog kan f\u00f6rdelas mellan del\u00e4garna. Denna lag f\u00f6rnyades b\u00e5de 1851 och 1886.<\/span><\/span><\/p>\n

Den h\u00e4r skogsf\u00f6rdelningen mellan g\u00e5rds\u00e4garna fungerade bra till en b\u00f6rjan men efter hand flyttade nya inv\u00e5nare till staden och dessa hade d\u00e5 ingen r\u00e4tt till skogen, eftersom den d\u00e5 redan var delad. Denna or\u00e4ttvisa p\u00e5talades regelbundet men inte f\u00f6rr\u00e4n 1897-1898 togs fr\u00e5gan upp till behandling. Stadens fullm\u00e4ktige tillsatte d\u00e5 ett utskott f\u00f6r att bereda \u00e4rendet och utskottet anlitade skogsinstrukt\u00f6r Ossian Carpelan, f\u00f6r att denne skulle komma med f\u00f6rslag i fr\u00e5gan.<\/span><\/span><\/p>\n

Carpelan f\u00f6reslog att staden skall ta tillbaka all skog av g\u00e5rds\u00e4garna och s\u00e4tta den under stadens egen f\u00f6rvaltning, s\u00e5 att avkastningen d\u00e4rifr\u00e5n skulle komma alla inv\u00e5nare till nytta. G\u00e5rds\u00e4garna protesterade med att p\u00e5minna om att de genom en \u00f6verenskommelse med staden har blivit \u00e5lagda att sk\u00f6ta om stadens alla landsv\u00e4gar, f\u00f6r att i geng\u00e4ld f\u00e5 anv\u00e4nda skogarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Utskottet f\u00f6reslog d\u00e5 att denna p\u00e5laga genast skulle tas bort och att stadens landsv\u00e4gar h\u00e4danefter kunde sk\u00f6tas av stadens egen f\u00f6rvaltning. Medel till landsv\u00e4garnas sk\u00f6tsel skulle uttas genom uttaxering av inv\u00e5narna i staden.<\/span><\/span><\/p>\n

Utskottets f\u00f6rslag behandlades i stadsfullm\u00e4ktige den 24 augusti 1898 och d\u00e4r besl\u00f6ts att skogarna skall tas tillbaka och s\u00e4ttas under stadens f\u00f6rvaltning. D\u00e4r besl\u00f6ts ocks\u00e5 att staden skall sk\u00f6ta om landsv\u00e4garna i forts\u00e4ttningen. Detta beslut var inte enh\u00e4lligt och de g\u00e5rds\u00e4gare som innehade stora skogar var f\u00f6rst\u00e5s emot. <\/span><\/span><\/p>\n

Den 27.8.1898 motiverade Alfred Carlstr\u00f6m, Bruno Wendelin och Elis Granfelt sin \u00e5sikt i Kristinestads Tidning. Dessa hade \u00f6nskat stadens \u00f6vertagande och de ville nu att staden genast skulle anst\u00e4lla en edsvuren skogsvaktare, som till och med kunde f\u00e5 bo gratis i grindvaktstugan vid N\u00e4rpesv\u00e4gen. Skogarna skulle gallras och sk\u00f6tas kontrollerat hela tiden. Eftersom en stor del av granarna hade skadats genom k\u00e5dtappning, s\u00e5 skulle dessa tr\u00e4d genast f\u00e4llas.\u00a0 De ville ocks\u00e5 att en remsa p\u00e5 50 meter l\u00e4ngs str\u00e4nderna skulle l\u00e4mnas or\u00f6rda.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 m\u00f6tet den 24 augusti s\u00e5 best\u00e4mde stadsfullm\u00e4ktige om ett totalt f\u00f6rbud att anv\u00e4nda de i fr\u00e5gavarande skogarna, \u00e5tminstone tills beslutet har vunnit laga kraft. Fullm\u00e4ktige som best\u00e4mde detta bestod av endast 5 personer och s\u00e5 var det i normala fall. I viktiga st\u00f6rre fr\u00e5gor som fullm\u00e4ktige skulle behandla, s\u00e5 skulle fullm\u00e4ktige f\u00f6rst\u00e4rkas av en st\u00f6rre m\u00e4ngd ledam\u00f6ter. Eftersom det ibland var sv\u00e5rt att veta om en fr\u00e5ga var stor eller liten, s\u00e5 fanns det inga klara regler n\u00e4r det f\u00f6rst\u00e4rkta fullm\u00e4ktige skulle sammankallas.<\/span><\/span><\/p>\n

Gustaf Hyd\u00e9n som var en st\u00f6rre skogsinnehavare protesterade mot fullm\u00e4ktiges beslut. Det var fr\u00e4mst avverkningsf\u00f6rbudet som han inte gillade och han tyckte ocks\u00e5 att fullm\u00e4ktige borde ha varit f\u00f6rst\u00e4rkt med flera medlemmar. Hyd\u00e9n samlade g\u00e5rds\u00e4garna till flera m\u00f6ten d\u00e4r fr\u00e5gan behandlades och d\u00e4r best\u00e4mdes att de inte skulle godk\u00e4nna fullm\u00e4ktiges beslut.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
En m\u00e5nad efter att stadsfullm\u00e4ktige hade beslutat att ta tillbaka sina skogar, kallade Gustaf Hyd\u00e9n g\u00e5rds\u00e4garna till ett m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset. Annons i KT 28.9.1898.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Notis i KT 1.10.1898: ”De g\u00e5rds\u00e4gare i staden, som inte n\u00f6jer sig med stadsfullm\u00e4ktiges beslut i skogsfr\u00e5gan, var i torsdags sammankallade till m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset. Till m\u00f6tet hade infunnit sig n\u00e5got \u00f6ver 60 g\u00e5rds\u00e4gare och d\u00e4r besl\u00f6ts att inl\u00e4mna en protestskrivelse till Magistraten, d\u00e4r de skulle anh\u00e5lla om att avverkningsf\u00f6rbudet skulle upph\u00e4vas. Ett besv\u00e4r skulle ocks\u00e5 skickas till Guvern\u00f6ren, ang\u00e5ende stadsfullm\u00e4ktiges beslut i fr\u00e5gan”.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rds\u00e4garna gick s\u00e5 l\u00e5ngt att de till och med gjorde en egen vallista till stadsfullm\u00e4ktigevalet i december 1898. Deras \u00f6nskan var ju att deras lista skulle vinna och efter det skulle de kunna g\u00f6ra ett annorlunda beslut i skogsfr\u00e5gan. Deras lista fick i sj\u00e4lva valet f\u00f6r lite r\u00f6ster, vilket betydde att det svenska partiets lista vann.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Som ett sista desperat f\u00f6rs\u00f6k st\u00e4llde g\u00e5rds\u00e4garna upp med en egen lista i stadsfullm\u00e4ktige valet i december 1898. Hyd\u00e9ns namn finns med, men det var svenska partiets lista med bland annat Alfred Carlstr\u00f6m och Bruno Wendelins namn som segrade.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rds\u00e4garna besv\u00e4rade sig \u00f6ver beslutet men fullm\u00e4ktige vidh\u00f6ll sin tidigare st\u00e5ndpunkt och menade att beslutet var lagligt. Hyd\u00e9n och de andra besv\u00e4rade sig d\u00e5 till landskansliet i Nikolaistad, allts\u00e5 i Vasa. <\/span><\/span><\/p>\n

Den 31 maj 1899 kom s\u00e5 guvern\u00f6rens utslag i fr\u00e5gan. Guvern\u00f6ren gav staden r\u00e4tt att \u00e5terta skogarna och s\u00e4tta dessa under egen f\u00f6rvaltning. Staden hade ocks\u00e5 haft r\u00e4tt att inf\u00f6ra f\u00f6rbudet till avverkning direkt efter beslutet om \u00e5terb\u00f6rande. Den som inte n\u00f6jde sig med guvern\u00f6rens beslut kunde besv\u00e4ra sig till Hans Kejserliga Majest\u00e4t. I flera r\u00e4tteg\u00e5ngar processade g\u00e5rds\u00e4garna med staden men de f\u00f6rlorade i varje r\u00e4tteg\u00e5ng. De h\u00e4r r\u00e4tteg\u00e5ngarna blev att kosta f\u00f6r g\u00e5rds\u00e4garna och det var med stor bitterhet som de tvingades att avst\u00e5 fr\u00e5n sina skogar.<\/span><\/span><\/p>\n

I september 1903 presenterade skogsinstrukt\u00f6r Hjalmar Carpelan en hush\u00e5llningsplan f\u00f6r staden skogar.\u00a0 Han f\u00f6reslog att de st\u00f6rre skogarna skulle plockhuggas p\u00e5 stammar som var tjockare \u00e4n 9 tum. Han p\u00e5pekade dock att risken f\u00f6r stormskador var stor d\u00e4r urglesning hade gjorts. Han noterade att de 2000 ha skog p\u00e5 \u00d6stra sidan var i bedr\u00f6vligt skick, d\u00e4r sly och enbuskar frodades.<\/p>\n

K\u00e5dsamlare hade f\u00f6rst\u00f6rt stora omr\u00e5den med granskog och dessa tr\u00e4d l\u00e4mpade sig inte f\u00f6r avsalu men nog till byggnadstimmer och ved. Skogarna skulle h\u00e4refter st\u00e4llas under forstlig f\u00f6rvaltning och f\u00f6rs\u00e4ljningen av virke skulle ske kontrollerat.<\/p>\n

\u00c5r 1947 i januari<\/strong> h\u00f6ll stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m ett l\u00e4ngre f\u00f6redrag i arbetarinstitutet och en del av det handlade om stadens skogar. L\u00e4s mera om det H\u00c4R!<\/p>\n

Efter det h\u00e4r har skogarna sk\u00f6tts av staden och varit under dess f\u00f6rvaltning. Under en l\u00e5ng tid var det m\u00f6jligt f\u00f6r privatpersoner att mot ett arvode f\u00e5 hugga ved \u00e5t sig p\u00e5 rot. Det h\u00e4r var sv\u00e5rt att \u00f6vervaka eftersom det mesta arbetet gjordes \u00f6ver helgerna d\u00e5 skogskontoret var st\u00e4ngt. I februari 1986 best\u00e4mde den nya skogsf\u00f6rvaltningsn\u00e4mnden att det i forts\u00e4ttningen inte skall vara m\u00f6jligt att hugga ved i skogarna. Numera \u00e4r det skogsv\u00e5rdsf\u00f6reningen som har hand om underh\u00e5llet av stadens skogar och systemet har varit till full bel\u00e5tenhet.<\/p>\n

Annonser och notiser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Notis i KT 27.12.1898: ”R\u00e5dstuvur\u00e4ttens dom fallen i de s\u00e5 kallade skogsm\u00e5len. Under senaste vecka f\u00f6rekom och slutbehandlades n\u00e5gra av de s\u00e5 kallade skogsm\u00e5len, varvid svarandena fr\u00e5nd\u00f6mdes sina skogsskiften, utan n\u00e5gon som helst ers\u00e4ttning, utan de f\u00f6rpliktades att ers\u00e4tta staden f\u00f6rr dess r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader, vilka torde stiga till 20 mark.”<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Staden hamnade att processa med varje g\u00e5rds\u00e4gare skilt f\u00f6r sig. Antalet r\u00e4tteg\u00e5ngar uppgick till n\u00e4rmare 200 och domen blev densamma i samtliga fall. Av n\u00e5gon orsak tog vissa m\u00e5l uppskov och i KT 8.4.1899 skrevs att 30 m\u00e5l hade tagit uppskov av n\u00e5gon orsak p\u00e5 kronol\u00e4nsmannen Ottelins beg\u00e4ran.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rds\u00e4garna hade anlitat kronol\u00e4nsmannen Karl Ottelin som ombud i processerna med staden och den 5.4.1899 kallade han till m\u00f6te p\u00e5 g\u00e4stgiveriet och p\u00e5 r\u00e5dhuset.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Staden som skogs\u00e4gare hade st\u00e4mt samtliga g\u00e5rds\u00e4gare, f\u00f6r att i r\u00e5dhusr\u00e4tten bli tilld\u00f6md sina skogar. Annons i KT 29.10.1898.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e4r Gustaf Hyd\u00e9n m\u00e4rkte att g\u00e5rds\u00e4garna kommer att f\u00f6rlora sina skogsskiften, s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte han i KT 19.11.1898 samla g\u00e5rds\u00e4garna till m\u00f6te, f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka kompromissa eller kunna g\u00f6ra n\u00e5gon f\u00f6rlikning med staden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I Kristinestads Tidning den 5 juli 1899 meddelade staden att det skall vara ”mulbetspoletter” f\u00f6r att f\u00e5 sl\u00e4ppa korna l\u00f6sa i stadens skogar.<\/figcaption><\/figure>\n

Tidningsartiklar om stadens skogar.<\/strong><\/h4>\n

Syd-\u00d6sterbotten 17.8.1907<\/strong>:<\/span><\/p>\n

Stadens skogar. Forstm\u00e4staren, baron Carpelan har i enlighet med tidigare uppgjort grundf\u00f6rslag numera indelat stadens skogar i tio st\u00f6rre avverkningsomr\u00e5den, dessa \u00e5ter indelade i mindre. Att avverkas kommer f\u00f6rst Bj\u00f6rn\u00f6 skog, d\u00e4r 6 000 stammar redan detta \u00e5r torde avverkas. Dessutom \u00e4r till avverkning utst\u00e4mplade c. 14,000 skadade stammar.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 20.8.1907:<\/span><\/strong><\/p>\n

Unders\u00f6kning p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 \u00f6stra sidan. Den linje som uppg\u00e5tts och i fredags n\u00e5dde staden \u00e4r en f\u00f6rs\u00f6kslinje. Den slutliga j\u00e4rnv\u00e4gslinjen som n\u00e5tt ungef\u00e4r till halva v\u00e4gen ellan Per\u00e4l\u00e4 och Tj\u00f6ck, torde bli fastst\u00e4lld efter tre veckor.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen av j\u00e4rnv\u00e4gslinjen har ocks\u00e5 p\u00e5b\u00f6rjats p\u00e5 str\u00e4ckan Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kask\u00f6. Enligt vad som h\u00f6rs, kommer den blivande stationen i Per\u00e4l\u00e4 by att placeras ett stycke \u00e5t Kristinestad till, fr\u00e5n Kask\u00f6 v\u00e4ggren.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r 24.8.1907 om j\u00e4rnv\u00e4gens planerade str\u00e4ckning:<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter vad vi genom ett kort sammantr\u00e4ffande med vederb\u00f6rande erfarit, blir str\u00e4ckningen av j\u00e4rnv\u00e4gslinjen n\u00e4rmast staden f\u00f6ljande:<\/p>\n

Vid nedre Tj\u00f6ck g\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gslinjen \u00f6ver fr\u00e5n v\u00e4stra till \u00f6stra sidan av Tj\u00f6ck \u00e5, och g\u00e5r vid br\u00e4nneriet \u00f6ver landsv\u00e4gen, varefter den h\u00e5ller sig p\u00e5 \u00f6stra sidan av denna. Vid staden kommer linjen in mellan Kvarnbacken och garveriet, l\u00f6per genom d\u00e4lden mellan Kvarnbacken och \u00f6stra parken, vars syd-\u00f6stra del den sk\u00e4r bakom danspaviljongen, f\u00f6r att forts\u00e4tta l\u00e4ngs \u00f6stra sidan till trakten av \u00e5ngs\u00e5gen, varifr\u00e5n sp\u00e5r leds tillbaka till den blivande kajen.<\/p>\n

Stationsomr\u00e5det gr\u00e4nsar i norr till landsv\u00e4gen, och kommer landsv\u00e4gstrafiken h\u00e4r att f\u00f6rmedlas medels en \u00f6verfartsbro. I s\u00f6der gr\u00e4nsar omr\u00e5det till Tj\u00e4rhofvet. Platsen f\u00f6r stationen blir ungef\u00e4r p\u00e5 mitten av omr\u00e5det, litet norr om bryggeriet, dock s\u00e5, att stationen placeras mellan j\u00e4rnv\u00e4gen och sj\u00f6n.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 6.2.1962:<\/span><\/strong><\/p>\n

Femton motors\u00e5gar i stadens skogar<\/strong><\/h5>\n

Avverkningen i Kristinestads skogar g\u00e5r planenligt och f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r ett 30-tal huggare med 15 motors\u00e5gar i arbete. Utdrivningen handhas av 18 k\u00f6rare. Efter n\u00e5gra veckor \u00e4r man klar med huggningen av travat virke. Stockf\u00e4llningen p\u00e5g\u00e5r dock till mitten av mars. S\u00e5v\u00e4l huggare som h\u00e4stkarlar har skaffat sig modern utrustning som underlttar det tunga arbetet.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2019, med hj\u00e4lp av artiklar och annonser i Kristinestads Tidning. Allt sedan Kristinestad grundades \u00e5r 1649 har staden varit en stor skogs\u00e4gare. I dag \u00e4ger staden inemot 2\u00a0000 ha men arealerna har varit betydligt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadens skogar<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":8,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14035","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14035","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14035"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14035\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30355,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14035\/revisions\/30355"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14035"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}