{"id":13367,"date":"2019-07-27T00:34:30","date_gmt":"2019-07-26T21:34:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=13367"},"modified":"2021-08-02T09:02:58","modified_gmt":"2021-08-02T06:02:58","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1898","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13367","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1898."},"content":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngderna i Syd\u00f6sterbotten:<\/span><\/span><\/h4>\n

I Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling<\/strong> f\u00f6ddes under \u00e5r 1897 totalt 166 barn j\u00e4mf\u00f6rt med 158 \u00e5ret innan. 132 personer hade avlidit och det var n\u00e5gra fler \u00e4n \u00e5ret innan. 41 par hade gift sig det senaste \u00e5ret och det \u00e4r betydligt fler \u00e4n \u00e5ret innan. 90 personer flyttade till f\u00f6rsamlingen och 67 hade flyttat bort. De h\u00e4r \u00f6kningarna ledde till att f\u00f6rsamlingen \u00f6kade med 57 personer till 6\u00a0240 personer.<\/span><\/span><\/p>\n

I stadsf\u00f6rsamlingen i Kristinestad<\/strong> f\u00f6ddes det 48 barn medan det samma \u00e5r dog 50 personer. Den \u00e4ldsta avlidna var en kvinna p\u00e5 89 \u00e5r. 19 par hade gift under \u00e5r 1897. 149 personer hade flyttat till staden och 73 flyttade bort. Detta gjorde att f\u00f6rsamlingen \u00f6kade med 67 personer till 2\u00a0769.\u00a0<\/span><\/span>Enligt mantalsl\u00e4ngden<\/strong> detta \u00e5r uppgick Kristinestads befolkning till 2\u00a0386 personer, varav m\u00e4n 1017 och kvinnor 1\u00a0359. Av dessa 2\u00a0386 personer var det 1\u00a0792 som f\u00f6rs\u00f6rjde sig sj\u00e4lva, 203 hade hos andra lagstadd tj\u00e4nst och resten, allts\u00e5 371 personer h\u00f6rde till den l\u00f6sa befolkningen. <\/span><\/span>Av alla inv\u00e5nare skulle 483 m\u00e4n och 750 kvinnor betala mantalspenningar, medan de \u00f6vriga av en eller annan orsak var befriade.<\/span><\/span><\/p>\n

I landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck<\/strong> f\u00f6ddes det 25 barn och 23 personer hade avlidit. Befolkningen minskade med 2 personer till 1\u00a0447.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 12.1.1898<\/strong> <\/span>att Henrik, Johan Henriksson Ingves fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd har utsetts till f\u00e5ngv\u00e5rdare och f\u00e5ngf\u00f6rare i Lappfj\u00e4rd och i Sideby.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidnings korrespondent i Dagsmark, folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m skrev den 19.1.1898 s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Bland de \u00e5tg\u00e4rder, som under senaste \u00e5r vidtagits inom kommunen och som betecknar ett fram\u00e5tskridande, m\u00e5 n\u00e4mnas beslutet att anskaffa tidsenliga brandredskap<\/strong> till de skilda byarna. F\u00f6r l\u00e4nge sedan har kommunens medlemmar sammanslutit sig till en s\u00e4rskild brandstods f\u00f6rening f\u00f6r att ers\u00e4tta f\u00f6rluster vid intr\u00e4ffade eldsv\u00e5dor, men tillstymmelse till egentlig brandredskap har p\u00e5 l\u00e5nga tider inte funnits. D\u00e5 medlemmarna i Lappfj\u00e4rd by f\u00f6r ett par \u00e5r sedan anskaffade n\u00e5gra st\u00f6rre brandsprutor och ett st\u00f6rre brandsegel till var och en, var det alldeles p\u00e5 sin plats, d\u00e5 man p\u00e5 kommunalst\u00e4mman senaste september m\u00e5nad besl\u00f6t att dylika brandredskap med det snaraste skall an<\/span>skaffas ocks\u00e5 till \u00f6vriga byar. Endast M\u00f6rtmark by, d\u00e4r inte \u00e4nnu n\u00e5gon person anslutit sig till brandstodsf\u00f6reningen, \u00e4r fortfarande utan brandredskap. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste det beklagas att medlemmarna i M\u00f6rtmark befinner sig i en s\u00e5dan fatalistisk s\u00e4kerhet, att de i detta avseende helt och h\u00e5llit uraktl\u00e5ter, vad en god omtanke bjuder som en tvingande n\u00f6dv\u00e4ndighet. Att vid intr\u00e4ffande eldsv\u00e5da ensam b\u00e4ra risken f\u00f6r d\u00e4r vid lidna f\u00f6rluster \u00e4r mer \u00e4n oklokt, d\u00e5 man mot en ringa \u00e5rlig premie kan s\u00e4kerst\u00e4lla sig d\u00e4rf\u00f6r.<\/span><\/p>\n

Ett annat klokt beslut, som gjorts under det g\u00e5ngna \u00e5ret, \u00e4r att vart och ett av de i kommunens folkskolor placerade fem allm\u00e4nna l\u00e5nebiblioteken<\/strong> tillf\u00f6rs\u00e4krats ett \u00e5rligt bidrag av 40 mark f\u00f6r fem \u00e5r fram\u00e5t. Beloppet i fr\u00e5ga, utg\u00f6rande 200 mark \u00e5rligen, \u00e4r visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6st, men d\u00e4rigenom kan man dock r\u00e4kna med att biblioteken \u00e5rligen \u00f6kas med n\u00e5gra nya b\u00f6cker och \u00e4ldre b\u00f6cker kan bindas in p\u00e5 nytt. D\u00e5 biblioteken en g\u00e5ng blivit ih\u00e5gkomna, torde man kunna hoppas att det nu beviljade bidraget i en snar framtid kunde v\u00e4sentligen h\u00f6jas. F\u00f6r \u00e5tnjutande av ifr\u00e5ga varande bidrag, skall de f\u00f6r biblioteken utsedda bestyrelserna, inte blott efter samr\u00e5d med en erfaren person g\u00f6ra ink\u00f6p av l\u00e4mpliga b\u00f6cker. De skall ocks\u00e5 vid varje kalender\u00e5rs utg\u00e5ng avge en redovisning hur de under redog\u00f6relse\u00e5ret f\u00f6r biblioteken anslagna penningmedlen blivit anv\u00e4nda. F\u00f6rutom denna redovisning b\u00f6r \u00e5tf\u00f6ljas av en av varje bestyrelse avgiven noggrann ber\u00e4ttelse \u00f6ver l\u00e5nebibliotekets verksamhet. Denna ber\u00e4ttelse borde bland annat inneh\u00e5lla uppgift av under \u00e5ret gjorda bokl\u00e5n, det antal volymer, biblioteket vid ber\u00e4ttelsers avgivande inneh\u00e5ller, samt \u00f6vriga upplysningar, som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma, hur biblioteket motsvarar sitt \u00e4ndam\u00e5l och forts\u00e4ttningsvis kan vara f\u00f6rtj\u00e4nt av underst\u00f6d.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>S\u00e5som ett k\u00e4rt \u00f6nskem\u00e5l med avseende p\u00e5 n\u00e4mnda bibliotek \u00e5terst\u00e5r, att deras antal inom kommunen i en snar framtid kunde f\u00f6rdubblas och att allm\u00e4nheten r\u00e4tt flitigt m\u00e5tte begagna sig av dessa. <\/span><\/p>\n

Det \u00e4rende, som under det g\u00e5ngna \u00e5ret i Lappfj\u00e4rd v\u00e4ckt ett mer \u00e4n vanligt intresse fr\u00e5n allm\u00e4nhetens sida och f\u00f6ranlett m\u00e5nga r\u00e4tt ampra meningsutbyten, \u00e4r fr\u00e5gan om inr\u00e4ttande av l\u00e4gre folkskolor<\/strong>. I detta \u00e4rende motses nu utslag s\u00e5v\u00e4l av guvern\u00f6rs\u00e4mbetet som av domkapitlet, dit fr\u00e5gan blivit dragen i besv\u00e4rsv\u00e4g. Dessa skolor, som oberoende av besv\u00e4rstiden vidtog med sin verksamhet den 1 november 1897, tillsvidare med 4 l\u00e4rare, har under den f\u00f6rsta verksamhetsperioden varit bes\u00f6kta av sammanlagt 120 elever och s\u00e5ledes ett s\u00e5 stort antal, som man knappast hade kunde v\u00e4nta. D\u00e5 alla dessa l\u00e4rare och l\u00e4rarinnor under detta l\u00e4s\u00e5r kommer att ambulera p\u00e5 tre skilda stationer torde dessa skolor under \u00e5ret komma att bes\u00f6kas av inemot 400 barn. Att skolorna, som l\u00e4nge l\u00e5tit v\u00e4nta p\u00e5 sig, \u00e4r av behovet p\u00e5kallade och att bli till stor nytta f\u00f6r den uppv\u00e4xande ungdomen \u00e4r uppenbart.<\/span><\/p>\n

Skogsavverkningen<\/strong>, som p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll tagit \u00f6kad fart under det senaste \u00e5ret, har \u00e4ven h\u00e4r i Lappfj\u00e4rd p\u00e5g\u00e5tt med iver. En och annan iakttar v\u00e4l varsamhet vid skogsf\u00f6rs\u00e4ljning, s\u00e5 att endast gr\u00f6vre stammar avverkas, men s\u00e5dana saknas inte som g\u00f6r sig skyldiga till skogssk\u00f6vling. Senaste h\u00f6st k\u00f6pte en person en st\u00f6rre l\u00e4genhet i Lappfj\u00e4rds by. N\u00e4r personen ifr\u00e5ga hade innehaft l\u00e4genheten n\u00e5gon vecka, fann han det l\u00e4mpligt att s\u00e4lja den vidare. Men f\u00f6re det s\u00e5 s\u00e5lde han all skog som fanns p\u00e5 hemmanet och allt skulle huggas under en l\u00e4ngre tid. Det beh\u00f6vs en mans\u00e5lder innan en s\u00e5dan skog repar sig efter en s\u00e5dan masshuggning.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning s<\/strong>krev i november 1897<\/span> om en sn\u00f6storm av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag som drabbade Syd\u00f6sterbotten. Det var helt om\u00f6jligt att ta sig fram i den famnh\u00f6ga sn\u00f6n och den bitande stormen hade slitit flera bryggor och till och med kastat 2 pr\u00e5mar fulla med virke l\u00e5ngt upp land. Allt var lamslaget, d\u00e5 ingen kunde ta sig fram och inte ens tidningar kunde delas ut. Folk undrade hur det \u00e4r m\u00f6jligt att en s\u00e5dan vargavinter hade kunnat komma s\u00e5 tidigt p\u00e5 \u00e5ret. Stormen f\u00e4llde stora m\u00e4ngder med skog, n\u00e5got som f\u00f6rorsakade stora f\u00f6rluster.<\/span><\/span><\/p>\n

Den 21 januari 1898, allts\u00e5 tv\u00e5 m\u00e5nader efter\u00e5t skriver samma tidning om den m\u00e4rkv\u00e4rdiga \u00e5rstiden: En s\u00e5 blid vinter som denna torde ej ha r\u00e5tt sedan 1853 i v\u00e5rt land. Marken \u00e4r bar p\u00e5 de flesta st\u00e4llen. H\u00e4r i Kristinestad plockades \u201dpalmer\u201d redan f\u00f6r en vecka sedan. Havet svallar fritt h\u00e4r utanf\u00f6r \u00e4nda till Alesundet. P\u00e5 s\u00f6dra fj\u00e4rden har vi \u00f6ppet intill slussen men ocks\u00e5 i \u00f6vrigt \u00e4r isen d\u00e4r mycket svag. I g\u00e5r intr\u00e4ffade en allvarlig inplumsning p\u00e5 fj\u00e4rden ett stycke fr\u00e5n postkontoret. Ocks\u00e5 i Kask\u00f6 har man \u00f6ppet vatten ett gott stycke innanf\u00f6r b\u00e5ken. Det v\u00e4rsta med denna d\u00e5liga vinter var att det var helt om\u00f6jligt att f\u00e5 ut det stormskadade virket ur skogarna. Till exempel i Sideby f\u00e4llde stormen den 15 och 16 november 1897 hela kyrkoherdebolets skogar och dessa har nu huggits och guvern\u00f6ren gav tillst\u00e5nd att s\u00e4lja virket, om pengarna skulle deponeras i bost\u00e4llsbyggnadskassan.<\/span><\/span><\/p>\n

I mitten av mars 1898 klagas det igen p\u00e5 sn\u00f6n, som nu finns i s\u00e5dana m\u00e4ngder att det \u00e4r n\u00e4ra p\u00e5 om\u00f6jligt att k\u00f6ra ut virke fr\u00e5n skogarna. Tidningen skriver helt riktigt ”f\u00f6r mycket och f\u00f6r lite sk\u00e4mmer allt”.<\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 5.2.1898<\/span><\/strong> att en stor m\u00e4ngd lantbruksprodukter hade skeppats ut via hamnen i Kristinestad. Den st\u00f6rsta m\u00e4ngden utgjordes av tr\u00e4varor, s\u00e5som plankor, sparrar och br\u00e4der. \u00d6vriga stora produkter var tj\u00e4ra, som exporterades mer \u00e4n 500\u00a0000 liter, havre 690\u00a0000 kg och sm\u00f6r 20\u00a0000 kg. K\u00e5da exporterade ocks\u00e5, helt ofattbara 69\u00a0000 kg, s\u00e5 man kan fr\u00e5ga sig varifr\u00e5n en s\u00e5dan m\u00e4ngd kunde komma.<\/span><\/span><\/p>\n

Den st\u00f6rsta importvaran var salt, \u00f6ver 2 miljoner kg, r\u00e5g lite mer \u00e4n 1 miljon kg, vetemj\u00f6l 500\u00a0000 kg, petroleum 273\u00a0000 kg, j\u00e4rn 222\u00a0000 kg, socker 114\u00a0000 kg, kaffe 87\u00a0000 kg och f\u00e4rger 69\u00a0000 kg.<\/span><\/span><\/p>\n

Hamnen hade bes\u00f6kts av 107 fartyg och av dessa var 27 segelfartyg och resten \u00e5ngb\u00e5tar. \u00a0De st\u00f6rsta handlarna var Alfred Carlstr\u00f6m och E. Alf. T\u00f6tterman. <\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 12.3.1898:<\/span><\/p>\n

Jordbruksstatistik. Vid av kommunaln\u00e4mnden i Lappfj\u00e4rd uppgjord statistisk tabell \u00f6ver uts\u00e4de och sk\u00f6rd inom Lappfj\u00e4rd kommun f\u00f6r \u00e5r 1897 har p\u00e5 43 mantal eller 477 hemmans- 177 torp- och 582 inhyses och andra r\u00f6kar, uts\u00e4tts 1,641 hektoliter r\u00e5g, 1,566 hektoliter korn och 1,833 hektoliter havre samt 4,820 hektoliter pot\u00e4ter. Sk\u00f6rden har best\u00e5tt av 9,846 hektoliter r\u00e5g, 7,830 hektoliter korn. 9.165 hektoliter havre och 38,624 hektoliter pot\u00e4ter. D\u00e4rj\u00e4mte har inb\u00e4rgats 7.025 kilogram lin och 1.153,400 kilogram odlat h\u00f6. <\/span><\/p>\n

Vid kommunalst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd, den 28 februari, godk\u00e4ndes innevarande \u00e5rs uppb\u00e5dsl\u00e4ngd utan anm\u00e4rkning och valdes till f\u00f6rst\u00e4rkningsledam\u00f6ter i uppb\u00e5dsn\u00e4mnden j\u00e4mte kommunaln\u00e4mndens ordf\u00f6rande K. H. Bj\u00f6rses, b\u00f6nderna Viktor Lillkull fr\u00e5n Dagsmark och Frans Viktor Teir. Att s\u00e5som byarnas ombud \u00f6vervara \u00e5rets mantalsskrivning uts\u00e5gs ledam\u00f6terna i kommunaln\u00e4mnden. S\u00e5som ombud att n\u00e4rvara vid graderingen av landsv\u00e4garna i avseende p\u00e5 \u00a0dessas underh\u00e5ll vintertid valdes n\u00e4mndemannen Viktor B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark, bonden Frans Viktor Teir fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, kyrkov\u00e4rden Henrik Klockars och bonden Karl Hinders fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd samt bonden Viktor Norrback fr\u00e5n M\u00f6rtmark. Det av en kommitt\u00e9 \u00a0uppgjorda f\u00f6rslaget till stadgar f\u00f6r en husbondef\u00f6rening godk\u00e4ndes utan anm\u00e4rkning och uts\u00e5gs st\u00e4mmans ordf\u00f6rande att g\u00f6ra ans\u00f6kan om fastst\u00e4llelse av sagda stadgar. St\u00e4mman hade inget att anm\u00e4rka p\u00e5 \u00a0lanthandlaren Robert Mattilas ans\u00f6kan om tillst\u00e5nd att f\u00f6rs\u00e4lja giftiga \u00e4mnen av mindre farlig beskaffenhet.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 16.3.1898:<\/span> <\/span><\/p>\n

Hastigt d\u00f6dsfall. Natten mot senaste l\u00f6rdag avled utan f\u00f6reg\u00e5ende sjukdom bondehustrun Maria Sofia Eriksdotter Storkull fr\u00e5n Dagsmark. D\u00e5 den avlidna inte syntes till p\u00e5 \u00a0l\u00f6rdagsmorgonen, b\u00f6rjade man ana or\u00e5d och br\u00f6t sig in i hennes stuga, d\u00e4r man fann henne d\u00f6d i s\u00e4ngen. <\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 23.3.1898:<\/span> <\/span><\/p>\n

F\u00f6rsta skidt\u00e4vlingen.<\/strong> Enligt tidningen s\u00e5 skulle den f\u00f6rsta skidt\u00e4vlingen n\u00e5gonsin i v\u00e5ra trakter ha h\u00e5llits p\u00e5 Stadsfj\u00e4rden senaste helg. \u00a0Pojkarna kunde t\u00e4vla i tv\u00e5 klasser och det m\u00e4rktes att skid\u00e5kning var n\u00e5gonting nytt och ovant f\u00f6r barnen, som formligen sprang fram p\u00e5 skidorna.<\/span><\/p>\n

De yngre pojkarna startade vid badhuset och skulle skida runt \u201dStora stenen mitt i fj\u00e4rden\u201d och tillbaka, vilket gjorde ungef\u00e4r 2 km. De \u00e4ldre pojkarna skulle skida 3 km och starta fr\u00e5n samma st\u00e4lle \u201drunt Stora stenen, Bogrundet och norra delen av H\u00f6gholmen\u201d.<\/span><\/p>\n

Allm\u00e4nt \u00f6nskades av \u00e5sk\u00e5darna att t\u00e4vlingar ocks\u00e5 kunde ordnas f\u00f6r \u00e4ldre \u00e5kare.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 23.3.1898:<\/span><\/span><\/p>\n

Pr\u00e4sterskapet i Lappfj\u00e4rd i aktivitet.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Vid kyrkost\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd senaste s\u00f6ndag f\u00f6rekom en liten episod, som i sin m\u00e5n bidrar till att belysa pr\u00e4sterskapets tr\u00e5ngbr\u00f6stenhet i f\u00f6rsamlingen.<\/span><\/span><\/p>\n

Senaste h\u00f6st besl\u00f6ts det p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd att i forts\u00e4ttningen skall kyrkliga kung\u00f6relser annonseras i Kristinestads Tidning. Men d\u00e5 kyrkost\u00e4mman fick se detta beslutsf\u00f6rslag, besl\u00f6t de, p\u00e5verkade av pr\u00e4sterna, att kung\u00f6relser fr\u00e5n predikstolen skulle vara tillr\u00e4cklig. Flera r\u00f6ster \u201dfr\u00e5n de n\u00e4rvarande odalm\u00e4nnens sida h\u00f6jdes till kommunalst\u00e4mmans tidsenliga f\u00f6rslag\u201d.<\/span><\/span><\/p>\n

Till exempel bonden Karl Henrik Nissander framh\u00f6ll p\u00e5 kyrkost\u00e4mman v\u00e4lmotiverat beh\u00f6vligheten av att annonsera. \u00a0\u201dKristinestads Tidning l\u00e4ses i n\u00e4stan hvarje g\u00e5rd. D\u00e4remot \u00e4r man icke alltid i tillf\u00e4lle att i kyrkan \u00e5h\u00f6ra kung\u00f6relserna\u201d, sade han.<\/span><\/span><\/p>\n

Sedan beslutet fattats p\u00e5 st\u00e4mman, h\u00f6rdes en r\u00f6st ur minoriteten: \u201dM\u00e5 vi d\u00e5 forts\u00e4tta att sofva, s\u00e5som man g\u00f6r i finnmarken!\u201d Ett bittert piller i sanning f\u00f6r dem som kallar sig \u201df\u00f6rsamlingens l\u00e4rare\u201d. I f\u00f6rbig\u00e5ende n\u00e4mner vi att pr\u00e4sterskapet i Lappfj\u00e4rd \u00e4r finsksinnat eller fennomanskt.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 13.4.1898:<\/span> <\/span><\/span><\/p>\n

I Kristinestad fanns det 3 \u00f6lbryggerier, som producerade drycker inte bara f\u00f6r den lokala marknaden. Dryckerna s\u00e5ldes i omnejden i stora m\u00e4ngder. Under det f\u00f6rsta kvartalet 1898 tillverkade Norra bryggeriet 43\u00a0200 liter \u00f6l och de anv\u00e4nde till den m\u00e4ngden 15\u00a0600 kg malt. Toivo bryggeriet, som ibland kallas s\u00f6dra bryggeriet tillverkade under samma tid 23\u00a0800 liter och Turha bryggeriet p\u00e5 \u00f6stra sidan tillverkade 18\u00a0200 liter.<\/span><\/span><\/p>\n

Under den tid Finland var en del av det ryska riket, s\u00e5 utdelades det under den ryska p\u00e5skh\u00f6gtiden utm\u00e4rkelser och titlar. Detta \u00e5r fick handlanden Alfred Carlstr\u00f6m i Kristinestad titeln kommerser\u00e5d.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 4.5.1898<\/span> att Lappfj\u00e4rds \u00e5 avkastade sitt ist\u00e4cke den f\u00f6rsta maj. Ocks\u00e5 Tj\u00f6ck \u00e5 blev isfri och det brukar betyda att Stadsfj\u00e4rden kommer att vara isfri och farbar inom en vecka. I samband med islossningen i Tj\u00f6ck \u00e5, s\u00e5 h\u00e4nde det att en st\u00f6rre m\u00e4ngd pappersved som tillh\u00f6rde en bonde i \u00d6stermark f\u00f6ljde med isen och nu \u00e4r det ett stort arbete att b\u00e4rga denna ved.<\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 7.5.1898<\/span> att under olika n\u00f6jestillst\u00e4llningar i staden under \u00e5r 1897 har uppburits \u201dfattig- och arbetshusavgifter\u201d totalt 32 mark och 64 penni. Dessa avgifter har uppburits under 13 teaterf\u00f6rest\u00e4llningar, en konsert, 2 lotterier och ett karuselln\u00f6je. Avgifter har ocks\u00e5 uppburits fr\u00e5n tv\u00e5 br\u00e4nnvinsf\u00f6rs\u00e4ljningar, av spritdrycksutminuteringsbolaget, av tre restauranger och tre \u00f6lutsk\u00e4nkningsst\u00e4llen.<\/span><\/span><\/p>\n

I samma nummer skrev tidningen att det under april m\u00e5nad 1898 hade f\u00f6rekommit 51 sjukdomsfall i staden, bland annat p\u00e5ssjuka 14 fall, lunginflammation 12, lungkatarr 8, tyfus 5, magkatarr 5, halsfluss 3 och barns\u00e4ngsfeber ett fall.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 11.6.1898, artikel av J.J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/span><\/p>\n

L\u00e4nstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren hr A. W. Henriksson, som de senaste dagarna tillhandag\u00e5tt n\u00e5gra personer p\u00e5 orten med r\u00e5d vid tr\u00e4dg\u00e5rdsanl\u00e4ggning, h\u00f6ll senaste s\u00f6ndag, p\u00e5 d\u00e4rom gjord anh\u00e5llan, p\u00e5 h\u00e4rvarande folkskola f\u00f6redrag om tr\u00e4dg\u00e5rdsodling. F\u00f6redragaren gav f\u00f6rst en historik \u00f6ver tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingens utveckling under olika tider, varefter framh\u00f6lls dess uppfostrande betydelse, som ock den ekonomiska f\u00f6rdel den medf\u00f6r. Kulturens svallv\u00e5gor, som sent omsider \u00e4ven n\u00e5tt v\u00e5ra nordiska bygder, st\u00e4ller nya fordringar p\u00e5 livet och har bland annat \u00e4ven yttrade talaren – medf\u00f6rt \u00f6kat intresse f\u00f6r f\u00f6rsk\u00f6ning och plantering vid hemmets omgivning. Tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingen betecknades som en s\u00e4ker gradm\u00e4tare p\u00e5 en m\u00e4nniskas sj\u00e4lsadel och tillika som en f\u00f6reningsl\u00e4nk mellan de olika folkklasserna, d\u00e4rigenom att envar, \u00e4ven den fattigaste dagl\u00f6naren, kunde \u00f6ka trevnaden i och invid hemmet genom en enkel, men v\u00e4lv\u00e5rdad plantering.<\/p>\n

Ett hem med en kall och \u00f6dslig omgivning vittnar f\u00f6ga till \u00e4garens f\u00f6rdel. En v\u00e4l v\u00e5rdad plantering bereder omv\u00e4xling, f\u00f6rdriver r\u00e5het och mildrar ett h\u00e5rt och trotsigt sinne. F\u00f6redragaren \u00f6vergick d\u00e4refter till en detaljerad och mycket l\u00e4rorik och popul\u00e4r beskrivning \u00f6ver den olika jordm\u00e5n, som olika v\u00e4xter beh\u00f6ver, \u00e4ven som redogjorde ang\u00e5ende f\u00f6r hush\u00e5llet nyttiga v\u00e4xter som av envar genom odling kunde \u00e5stadkommas, varigenom \u00e5ter en naturlig och beh\u00f6vlig omv\u00e4xling i den annars ofta nog enformiga matordningen kunde f\u00e5s. F\u00f6redragaren riktade en kraftig maning till de \u00e4ldre, att inte i ovan n\u00e4mnt avseende sky en ringa uppoffring f\u00f6r att hos den uppv\u00e4xande ungdomen inplanta k\u00e4rlek till den underbara naturen, till hemmet och fosterlandet. F\u00f6r den klara framst\u00e4llningen och det i \u00f6vrigt intressanta f\u00f6redraget, som med sp\u00e4nt intresse \u00e5h\u00f6rdes av den i skolsalen till tr\u00e4ngsel f\u00f6rsamlade publiken, f\u00e5r vi h\u00e4rmed till f\u00f6redragaren uttala ett uppriktigt tack.<\/p>\n

 <\/p>\n

\u00a0<\/span>Kristinestads Tidning 29.6.1898:<\/span><\/span><\/p>\n

Fennomanin i sin prydno.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

En aff\u00e4rsman i Wasa, handlanden K. W. Auer har uppvaktat sina kunder i Dagsmark med finska brev, vars inneh\u00e5ll mottagarna sj\u00e4lvfallet ej kan f\u00f6rst\u00e5. D\u00e5 orten \u00e4r genuint svensk, tillr\u00e5der vi handlande Auer att i forts\u00e4ttningen visa st\u00f6rre tillm\u00f6tesg\u00e5ende mot sina svenska talande kunder och betj\u00e4na dem p\u00e5 sitt modersm\u00e5l. Men kan detta inte ske av f\u00f6rk\u00e4rlek till det finska, \u00e4r det b\u00e4st att h\u00e4refter inte g\u00f6ra n\u00e5gra aff\u00e4rer p\u00e5 orten.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidnings<\/span> b\u00f6rjade den h\u00e4r tiden \u00e5r 1898, liksom flera andra tidningar i Finland att skriva orov\u00e4ckande artiklar om Rysslands h\u00e5llning till det fria furstend\u00f6met Finland. Novoye Vremya som var en av de st\u00f6rsta tidningarna i Ryssland, skrev regelbundet h\u00e4tska artiklar d\u00e4r de kr\u00e4vde att Finland m\u00e5tte inf\u00f6rlivas med det ryska riket. Den nya tsaren Nikolai II som tilltr\u00e4dde 1894 var l\u00e4tt manipulerad och inst\u00e4mde i kraven. Oron spred sig i Finland, vilket ledde till att emigrationen till Amerika \u00f6kade. Detta trots att Amerika just d\u00e5 var invecklat i ett krig med Spanien och risken var stor att \u00e5tminstone de finska m\u00e4nnen kunde tas ut i kriget mot spanjorerna. I juni avgick eller kanske han tvingades att avg\u00e5,\u00a0 den finska ministerstatssekreteraren von Daehn och detta s\u00e5gs som ett tecken p\u00e5 att st\u00f6rre saker var i g\u00f6rningen.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 6.7.1898:<\/span><\/p>\n

Poststyrelsen har beslutat att f\u00f6resl\u00e5 f\u00f6r den Kejserliga senaten att en poststation m\u00e5tte inr\u00e4ttas i Dagsmark, i st\u00e4llet f\u00f6r den posthaltpunkt som nu finns d\u00e4r. Denna kommer i s\u00e5 fall at indras.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 13.7.1898:<\/span><\/p>\n

I vissa fr\u00e5gor hade Lappfj\u00e4rds kommun gemensam st\u00e4mma med grannkommunerna Sideby och landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck. Den 10 juli sammantr\u00e4dde st\u00e4mman och besl\u00f6t att \u00e5broarna i Dagsmark, Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck som ofta kr\u00e4ver dyra reparationer, kunde byggas av mera h\u00e5llbart material, s\u00e5som j\u00e4rn.<\/span><\/span><\/p>\n

Folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m som var ordf\u00f6rande f\u00f6r st\u00e4mman \u00e5lades att p\u00e5 v\u00e4gbyggnadslagets v\u00e4gnar g\u00f6ra en anh\u00e5llan om bitr\u00e4de av sakkunnig person f\u00f6r uppg\u00f6rande av ritningar och kostnadsf\u00f6rslag till byggande av de h\u00e4r broarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid st\u00e4mman enades man ocks\u00e5 om att de v\u00e4glotter, som vi senast verkst\u00e4llda v\u00e4gbyte blivit tillskiftade, skall tilltr\u00e4das i h\u00f6st. V\u00e4glotterna skall ju utm\u00e4rkas med p\u00e5lar och f\u00f6rslaget var att dessa skulle tillverkas av sten. St\u00e4mman ans\u00e5g dock att dessa var f\u00f6r dyra och d\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6t de att varje v\u00e4glottsinnehavare sj\u00e4lvs skall anskaffa l\u00e4mpliga p\u00e5lar.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 20.7.1898<\/span> att det g\u00e5r rykten att stabschefen f\u00f6r St. Petersburgs milit\u00e4rdistrikt, generall\u00f6jtnant Bobrikoff skulle vara utn\u00e4mnd till generalguvern\u00f6r i Finland. Han torde utn\u00e4mnas direkt.\u00a0<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 20.7.1898<\/span> ocks\u00e5 att till den finl\u00e4ndska milit\u00e4ren hade inkallats totalt 1\u00a0833 man och av dessa placerades 174 i Vasa. Det fanns i Finland 8 skarpskyttebataljoner och ett dragonregemente i Villmanstrand. Det var allts\u00e5 en mycket liten del av de stora \u00e5rskullarna, som faktiskt blev inkallade. Tj\u00e4nstetiden var 2 eller 3 \u00e5r och milit\u00e4ren var allts\u00e5 finl\u00e4ndsk, ingen ”ryssmilit\u00e4r”.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning gav den 23.7.1898<\/span> utrymme f\u00f6r den st\u00f6rsta nyheten i Finland sedan landet blev en del av det ryska riket. Finland hade ju sedan \u00e5r 1809 varit ett fritt land utan skyldigheter men med m\u00e5nga r\u00e4ttigheter gentemot moderlandet. Men nu skulle det bli \u00e4ndringar i f\u00f6rh\u00e5llandet, f\u00f6r den 19 juli hade den ryska kejsaren skrivit under ett manifest, som skulle sammankalla de finska st\u00e4nderna till en urtima, allts\u00e5 en extra lantdag. Detta hade aldrig h\u00e4nt tidigare och \u00e4rendet som skulle behandlas p\u00e5 lantdagen var den finska milit\u00e4rens f\u00f6renande med den ryska. \u00c4rendet var s\u00e5 pass br\u00e5dskande att lantdagen skulle sammankallas till januari 1899 och oron var verkligt stor i landet.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 6.8.1898:<\/span><\/p>\n

Eldsv\u00e5da. Senaste onsdag uppbrann i Dagsmark by en bonden Josef Johansson Rosenback tillh\u00f6rig \u00e4ngslada, j\u00e4mte inneliggande omkring sju skrindar h\u00f6, som samma dag inb\u00e4rgats i ladan. Branden torde vara f\u00f6rorsakad av ovarsam tobaksr\u00f6kning. H\u00e4ndelsen manar vederb\u00f6rande att f\u00f6r framtiden iaktta st\u00f6rre f\u00f6rsiktighet och att inte i tid och otid anlita den, beklagligt nog, s\u00e5 k\u00e4rvordna pipsnuggan.\u00a0<\/span><\/span>I samma nummer stod det att Lantm\u00e4taren S. Nilsson, som blivit f\u00f6rordnad att verkst\u00e4lla storskifteskomplettering p\u00e5 orten, torde f\u00f6rst p\u00e5 h\u00f6stvintern komma att h\u00e5lla sitt f\u00f6rsta sammantr\u00e4de.<\/p>\n

Kristinestads Tidning<\/span> skrev i s\u00e5 gott som varje nummer 1898 om det regniga v\u00e4dret denna sommar. Sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningar har intr\u00e4ffat som har lagt l\u00e5gt liggande marker under vatten f\u00f6r l\u00e5nga tider. Inte ens axen sticker upp, ber\u00e4ttas det och vattenst\u00e5ndet \u00e4r nu h\u00f6gre \u00e4n om v\u00e5rarna. Trots att vi nu \u00e4r inne i augusti s\u00e5 har h\u00f6b\u00e4rgningen inte \u00e4nnu kommit ig\u00e5ng p\u00e5 grund av de dagliga skyfallen. Potatisen h\u00e5ller p\u00e5 att ruttna i \u00e5krarna och man befarar nu ett v\u00e4rre katastrof\u00e5r.<\/p>\n

En tidning i Vasa skrev en lustig historia om en herre fr\u00e5n Vasa som skulle p\u00e5 andjakt till Kvevlax. Till sin hj\u00e4lp tog han en bonde som med sin ekstock rodde ut p\u00e5 den vattenfyllda \u00e5kern. Herrn fr\u00e5n Vasa tyckte d\u00e5 att de borde ta skydd i vassen och pekade vart\u00e5t bonden skulle ro. ”Det d\u00e4r \u00e4r ingen vass” svarade bonden, ”det d\u00e4r \u00e4r min havre\u00e5ker”! Lite l\u00e4ngre bort s\u00e5g herrn fr\u00e5n Vasa n\u00e5gra k\u00e4ppar i en rad som stack upp ur vattnet och han fr\u00e5gade d\u00e5 om det \u00e4r fiskare som har m\u00e4rkt ut var n\u00e4ten finns. ”Nej nej”, svarade bonden ”det \u00e4r ju g\u00e4rdesg\u00e5rden min”.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 24.8.1898, inskickat av signaturen V. L.:<\/span><\/p>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen,<\/strong> som av det myckna regnet har f\u00f6rsenats \u00e4r till det n\u00e4rmaste slutf\u00f6rd i Dagsmark och man kan nog s\u00e4ga att st\u00f6rsta delen av det har blivit sk\u00e4mt. Det skulle vara till stor nytta f\u00f6r oss lantm\u00e4n, om vi mera allm\u00e4nt \u00e4n nu sker skulle f\u00f6rse oss med s\u00e5 kallade h\u00f6skr\u00e4cklor. S\u00e5lunda skulle h\u00f6et l\u00e4ttare b\u00e4rgas \u00e4ven under v\u00e5ta somrar.<\/span><\/span><\/p>\n

R\u00e5gsk\u00f6rden \u00e4r \u00e4ven den n\u00e4stan slutf\u00f6rd och tycks lova gott p\u00e5 st\u00e4llen, d\u00e4r seden inte legat nedpressad av regnet. P\u00e5 flera st\u00e4llen blir r\u00e5gen dock av d\u00e5lig kvalitet. Kornet och i synnerhet havren ser vacker ut och skall l\u00e4mna bra avkastning, om blott gynnsam v\u00e4derlek b\u00f6rjar r\u00e5da s\u00e5 att den hinner mogna. F\u00f6r potatisen ser det illa ut. Blasten \u00e4r f\u00f6rst\u00f6rd och sjukdomen b\u00f6rjar redan angripa sj\u00e4lva frukten. P\u00e5 tidigt \u201dsatta\u201d land upptr\u00e4dde sjukdomen f\u00f6rst.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning<\/span> skrev i s\u00e5 gott som varje nummer om det orov\u00e4ckande hot som utn\u00e4mningen av Bobrikov till generalguvern\u00f6r i Finland medf\u00f6r. Denne har redan under sin tid som milit\u00e4r i Ryssland kr\u00e4vt att Finlands r\u00e4tt att ha en egen milit\u00e4r m\u00e5ste begr\u00e4nsas och att den m\u00e5ste samordnas med den ryska. Best\u00f6rtningen \u00e4r stor i Finland och detta s\u00e4tter s\u00e4kert extra fart p\u00e5 emigrationen till Amerika.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 21.9.1898, inlaga av folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m, som skrev under signatur Jo, Ja:<\/span><\/p>\n

En beklaglig osed i Dagsmark.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Det finns tyv\u00e4rr ofta fall att beklaga, d\u00e5 inte endast god sed \u00e5sidos\u00e4tts, utan \u00e4ven dess motsats betraktas som f\u00f6ga ont. Trots att man vanligen anser att en kr\u00e4nkning av andras \u00e4gander\u00e4tt \u00e4r n\u00e5gonting avskyv\u00e4rt, i synnerhet om en s\u00e5dan kr\u00e4nkning av \u00e4gander\u00e4tten vid domstol f\u00e5r sin r\u00e4tt ben\u00e4mning st\u00f6ld eller snatteri, s\u00e5 saknar inte tillf\u00e4llen d\u00e5 man utan d\u00e5ligt samvete f\u00f6rgriper sig p\u00e5 annans egendom.<\/span><\/span><\/p>\n

Som en beklaglig osed m\u00e5ste man beteckna det ovanliga bruket p\u00e5 landsbygden att om h\u00f6starna v\u00e5ldg\u00e4sta en annans odlingar f\u00f6r att stj\u00e4la rovor, k\u00e5lr\u00f6tter och mor\u00f6tter. Dessa bedrifter utf\u00f6rs vanligen av ungdomar i slyngel\u00e5ren. Man m\u00e5ste beklaga att detta ofta sker med f\u00f6r\u00e4ldrarnas vetskap. Dessa l\u00e5ter bli att bestraffa \u201dsina myndlingar f\u00f6r slika mindre hedersv\u00e4rda f\u00f6retag\u201d. Ocks\u00e5 de som blir v\u00e5ldg\u00e4stade borde med n\u00f6dig energi motarbeta ofoget och inte vara slappa.<\/span><\/span><\/p>\n

Mycket skulle vinnas om varje hemmans\u00e4gare, torpare och inhysingar varje \u00e5r skulle s\u00e5 ett mindre omr\u00e5de med rovor och andra oemotst\u00e5ndliga frukter. Uts\u00e4det f\u00f6r en mindre \u00e5kert\u00e4ppa med rovor eller andra matnyttiga v\u00e4xter kan ju k\u00f6pas f\u00f6r n\u00e5gra penni. En s\u00e5dan uppoffring \u00e4r ingalunda stor, om man med det skulle slippa detta ofog. Dessutom skulle ju odlingen av rotfrukter vara nyttigt ocks\u00e5 ekonomiskt.<\/span><\/span><\/p>\n

Det har \u00f6nskats att folkskolan och dess l\u00e4rare, skulle g\u00f6ra vad som \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingens befr\u00e4mjande. Det verkar dock f\u00f6ga uppmuntrande n\u00e4r en person efter stor m\u00f6da f\u00e5r en tr\u00e4dg\u00e5rdsanl\u00e4ggning med nyttiga v\u00e4xter till st\u00e5nd, s\u00e5 kan dessa i ett \u00f6gonblick f\u00f6rst\u00f6ras av o\u00e4rliga rotfruktsj\u00e4gare.<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6ga tr\u00f6stande att d\u00e5 f\u00e5 h\u00f6ra uppmaningen att forts\u00e4tta arbetet, \u201df\u00f6r det blir nog b\u00e4ttre i sinom tid\u201d. Det heter ju att kon d\u00f6r medan gr\u00e4set v\u00e4xer och man kan d\u00e4rf\u00f6r inte kr\u00e4va att enskilda odlare skall trotsa motigheterna.<\/span><\/span><\/p>\n

Inom varje byalag borde det best\u00e4mmas att alla planterar rovor och andra rotfrukter varje \u00e5r. Jag tror att en dylik \u00f6verenskommelse skulle vara mycket god, om den kunde f\u00f6rverkligas.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidnings beklagade<\/span> i det f\u00f6ljande numret att artikeln om oseden, nog skulle ha g\u00e4llt hela landsomr\u00e5det, inte bara Dagsmark by.<\/p>\n

Kristinestads Tidning<\/span> skrev ibland om den censur som press\u00f6verstyrelsen nyligen har best\u00e4mt om. Det har hela tiden funnits pressombud, allts\u00e5 personer som har granskat vad tidningarna skriver om, men efter Bobrikovs utn\u00e4mnande och kallelsen till den urtima lantdagen i januari 1899 har det kommit nya direktiv. Tidningarna f\u00f6rbj\u00f6ds helt enkelt att skriva n\u00e5got negativt om den nya generalguvern\u00f6ren eller den nya v\u00e4rnpliktslagen som \u00e4r p\u00e5 kommande. Det h\u00e4r f\u00f6rbudet m\u00e4rks genast i tidningarna och informationen blir efter detta v\u00e4ldigt ensidig. Vid granskning av tidningarna fr\u00e5n denna tid f\u00e5r l\u00e4saren l\u00e4tt den uppfattningen att de stora f\u00f6r\u00e4ndringarna i f\u00f6rh\u00e5llandet till Ryssland har pressens och folkets godk\u00e4nnande.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 1.10.1898.<\/span><\/p>\n

D\u00e5 den extra, urtima lantdagen skall sammankallas i januari 1899, s\u00e5 skall det v\u00e4ljas ledam\u00f6ter till den. Ledam\u00f6terna skall v\u00e4ljas av d\u00e4rtill utsedda elektorer och kommunalst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd uts\u00e5g 3 elektorer, bland annat Josef Lillkull fr\u00e5n Dagsmark. De andra var en Bj\u00f6rses och Nissander fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 8.10.1898.<\/span><\/p>\n

Brobyggnaderna.<\/strong> Senaste tisdag h\u00f6ll ingenj\u00f6ren Salamnius sammantr\u00e4de p\u00e5 g\u00e4stgiveriet i Lappfj\u00e4rd. Detta med anledning av Lappfj\u00e4rds sockens ans\u00f6kan att erh\u00e5lla ritningar och kostnadsf\u00f6rslag till ombyggnad av Lappfj\u00e4rd, Dagsmark och Tj\u00f6ck \u00e5broar av sten eller annat h\u00e5llbart material.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e5 uppg\u00f6randet av flera alternativa f\u00f6rslag f\u00f6r dessa broars byggande av tr\u00e4, sten eller j\u00e4rn ans\u00e5gs vara f\u00f6renat med drygt arbete, s\u00e5 enades de flesta om att de ville ha kostnadsf\u00f6rslag f\u00f6r byggande av Dagsmark och Tj\u00f6ck broar av sten och bron i Lappfj\u00e4rds av j\u00e4rn. P\u00e5 grund av detta kommer det att g\u00f6ras unders\u00f6kningar p\u00e5 dessa broar under denna och inkommande vecka.<\/span><\/span><\/p>\n

(Lasses kommentar: eftersom Storbron i Dagsmark redan \u00e5r 1855 byggts av sten, s\u00e5 m\u00e5ste det h\u00e4r vara fr\u00e5ga om Lillbron)<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 29.10.1898:<\/span><\/p>\n

Vid kommunalst\u00e4mman den 24 oktober i Lappfj\u00e4rd f\u00f6retogs till slutligt avg\u00f6rande det tidigare bordlagda \u00e4rendet ang\u00e5ende kommunens deltagande i sinnesjukhus som skulle omfatta flera kommuner. St\u00e4mman besl\u00f6t, att kommunen \u00e4r villig att delta i en s\u00e5dan anstalt med \u00e4nda upp till sex sjukhusplatser under f\u00f6ruts\u00e4ttning att anstalten byggs i Kristinestad eller i dess n\u00e4rhet, och att fattigv\u00e5rdsinspekt\u00f6ren subventionerar f\u00f6retaget och som sista villkor att sjukhuset skulle f\u00e5 minst 30 platser.<\/span><\/span><\/p>\n

Dagen innan den kommunala st\u00e4mman hade den nybildade Husbondef\u00f6reningen i Lappfj\u00e4rd dryftat \u00e4rendet. P\u00e5 f\u00f6reningens m\u00f6te kom de fram till att d\u00e5rv\u00e5rdsanstalten m\u00e5ste placeras i Kristinestad och att Lappfj\u00e4rd skulle f\u00e5 6 platser.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 5.11.1898<\/span>, att det ymniga regnet har \u00e5stadkommit ett kollossalt h\u00f6gt vattenst\u00e5nd i \u00e5ar och backar i omnejden. Natten mot i g\u00e5r bortf\u00f6rdes av str\u00f6mmen Klemets bro i Dagsmark och Perus bro i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngderna i Syd\u00f6sterbotten: I Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling f\u00f6ddes under \u00e5r 1897 totalt 166 barn j\u00e4mf\u00f6rt med 158 \u00e5ret innan. 132 personer hade avlidit och det var n\u00e5gra fler \u00e4n \u00e5ret innan. 41 par hade gift sig det senaste \u00e5ret och det Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1898.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8548,"menu_order":1898,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13367","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13367","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13367"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13367\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18198,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13367\/revisions\/18198"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13367"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}