{"id":13300,"date":"2019-07-22T10:28:14","date_gmt":"2019-07-22T07:28:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=13300"},"modified":"2021-08-08T23:11:00","modified_gmt":"2021-08-08T20:11:00","slug":"kristinestads-gamla-lutherska-kyrka","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13300","title":{"rendered":"Kristinestads gamla lutherska kyrka."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\">Kristinestads Tidning 10.11.1897:<\/span><\/p>\n<p>En ansl\u00e5ende h\u00f6gtidlighet f\u00f6rsiggick senaste s\u00f6ndag, den 7 november 1897 i stadens gamla, numera som en minnenas helgedom kvarst\u00e5ende tempel. Det var n\u00e4mligen sista g\u00e5ngen d\u00e4r h\u00f6lls offentlig gudstj\u00e4nst. Efter av pastor Georg Laur\u00e9n f\u00f6rr\u00e4ttad altartj\u00e4nst, varvid en blandad k\u00f6r under kantor S. Eskelins ledning bitr\u00e4dde med de vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen passande s\u00e5ngerna, utf\u00f6rde k\u00f6ren Faltins \u201dHilarionska lovs\u00e5ngen\u201d. D\u00e4refter utlade f\u00f6rsamlingens kyrkoherde dagens text. En kort historik \u00f6ver kyrkans \u00f6den ifr\u00e5n dess uppbyggande intill v\u00e5ra dagar j\u00e4mte en f\u00f6rteckning p\u00e5 de pr\u00e4stm\u00e4n, som har innehaft ordinarie tj\u00e4nst i Kristinestads f\u00f6rsamling uppl\u00e4stes slutligen av pastorn. Denna sistn\u00e4mnda historik lyder i korthet, som f\u00f6ljer:<\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta kyrka som byggts i Kristinestad, uppf\u00f6rdes \u00e5r 1659 p\u00e5 samma plats d\u00e4r den nuvarande gamla kyrkan st\u00e5r. Detta tempel blev den 17 juni 1697 f\u00f6rst\u00f6rd av \u00e5skeld. Omedelbart h\u00e4rp\u00e5 (\u00e5r 1698) uppf\u00f6rdes en ny kyrka och stod denna, Ulrika Eleonora, uppkallad efter Karl XII:s syster, f\u00e4rdig \u00e5r 1700. F\u00f6r att erh\u00e5lla medel till uppf\u00f6randet av sistn\u00e4mnda, v\u00e5rt numera \u00f6vergivna gamla tempel, anh\u00f6ll kristinestadsborna hos biskop Gezelius om att genom hans bemedling f\u00e5 till\u00e5telse av regeringen att i landets samtliga f\u00f6rsamlingar uppb\u00e4ra kollekt, samt bifogade till denna anh\u00e5llan en \u201denfaldig ritning\u201d .<\/p>\n<p>N\u00e5got svar fr\u00e5n regeringen h\u00f6rdes dock inte av, utan f\u00f6rsamlingsmedlemmarna var s\u00e5ledes h\u00e4nvisade uteslutande till egna hj\u00e4lpmedel. Med stora anstr\u00e4ngningar lyckades man f\u00e5 sin \u00f6nskan uppfylld, och resultatet av dessa anstr\u00e4ngningar \u00e4r denna \u00e5ldriga, men \u00e4nnu k\u00e4rnfriska byggnad (materialet \u00e4r furu) med sitt \u00e5t v\u00e4ster lutande torn. Under stora ofredens dagar (1714), d\u00e5 kosackhorder \u00f6verallt h\u00e4rjade p\u00e5 Finlands jord, blev Kristinestads kyrka \u201daf fienden illa spolierad\u201d, detta enligt vad en inskription p\u00e5 v\u00e4ggen emellan predikstolen och orgell\u00e4ktaren upplyser. Kosackerna gick s\u00e5 l\u00e5ngt profanerandet, allts\u00e5 vanhelgandet av helgedomen att denna av de fientliga ryttarna blev anv\u00e4nd till h\u00e4ststall. \u00c5r 1736 f\u00f6retog man sig att \u00e5terst\u00e4lla kyrkan i brukbart skick och anskaffade d\u00e5 ocks\u00e5 de tre vackra altartavlor, f\u00f6rest\u00e4llande nattvarden, korsf\u00e4stelsen och himmelsf\u00e4rden, samtliga m\u00e5lade av ok\u00e4nd hand. Tavlorna har i dessa dagar \u00f6verf\u00f6rts till nya kyrkan.<\/p>\n<p>I slutet av f\u00f6rra \u00e5rhundradet (1788) f\u00f6renades i ecclesiastiskt h\u00e4nseende Tj\u00f6ck by i Lappfj\u00e4rds socken med Kristinestad och har sedan dess g\u00e5tt under ben\u00e4mningen \u201dKristinestads landsf\u00f6rsamling\u201d. Under de 197 \u00e5r, som kyrkan anv\u00e4nts f\u00f6r h\u00e5llandet av offentliga gudstj\u00e4nster, har f\u00f6ljande kyrkoherdar och kapellaner varit anst\u00e4llda i f\u00f6rsamlingens tj\u00e4nst. (H\u00e4rvid vilja vi p\u00e5minna att Kristinestads b\u00e5da f\u00f6rsamlingar i sin tur lyder under Lappfj\u00e4rds pastorat).<\/p>\n<p><strong>Kyrkoherdar:<\/strong><\/p>\n<h6>Johannes Beckman fr\u00e5n 1688, dog i tj\u00e4nsten 1701<\/h6>\n<h6>Jacobus Carolus Verander (magister) 1702 \u2014 d. 1711<\/h6>\n<h6>Johannes Vendelinus 1712 dog i Mariefred i Sverige 1719, i K:stads f\u00f6rsamlings tj\u00e4nst<\/h6>\n<h6>Ericus Sand 1721 \u2014 d.1736<\/h6>\n<h6>Pehr Hallberg (magister) 1736\u2014 d.1745<\/h6>\n<h6>Isac Henric Peldan (mag.) 1746 \u2014 1748<\/h6>\n<h6>Jacobus Estlander (mag) 1752 \u2014 d.1785<\/h6>\n<h6>Rudolf Josef Estlander (mag.) 1786 \u2014 d.1807, son till Jacobus Estlander<\/h6>\n<h6>Isak Erik Estlander (mag.) 1808\u2014 d.1 820, son till Jacobus Estlander<\/h6>\n<h6>Jacob Jonas Estlander (mag.) 1824 \u2014 d. 1854, son till Rudolf Josef Estlander<\/h6>\n<h6>Elias Robert Alcenius 1856 \u2014 d. 1875<\/h6>\n<h6>Carl Johan Roos 1876\u2014 d.1886<\/h6>\n<h6>Josef Salem Laurell 1890\u2014.<\/h6>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Kapellaner:<\/strong><\/p>\n<h6>Johannes Baxter dog i tj\u00e4nsten 1719<\/h6>\n<h6>Andreas Aspegren 1725, avflyttad 1730<\/h6>\n<h6>Olaus Tunaeus 1730 avflyttad 1740<\/h6>\n<h6>Carl Aspegren 1740 \u2014 d. 1766<\/h6>\n<h6>Erik Munselius 1768 avflyttad 1781<\/h6>\n<h6>Michael Choraeus 1781\u2014\u00a0 d. 1790, far till skalden med samma namn<\/h6>\n<h6>Fredric Fontell 1791 avflyttad 1811<\/h6>\n<h6>Johan Henrik Roos 1812, avflyttad 1859<\/h6>\n<h6>Karl Abraham Rikberg 1861\u2014 d. 1885<\/h6>\n<h6>Olof Petter August Sj\u00f6gren 1889\u2014 avflyttad 1891<\/h6>\n<h6>Georg Albert Immanuel Laur\u00e9n 1892\u2014.<\/h6>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Utom dessa h\u00e4r uppr\u00e4knade har en m\u00e4ngd adjunkter under l\u00e4ngre och kortare tider bitr\u00e4tt f\u00f6rsamlingens kapellaner. Det blir dock f\u00f6r vidlyftigt att i tidningens spalter relatera namnen p\u00e5 alla dessa, varf\u00f6r vi endast h\u00e5llit oss till f\u00f6rsamlingens ordinarie pr\u00e4stm\u00e4n.<\/p>\n<p>I ett tilltalande och sympatiskt h\u00e5llet f\u00f6redrag uppmanade pastor Laur\u00e9n s\u00e5v\u00e4l gamla som unga att alltid med pietet och v\u00f6rdnad skydda detta \u00e4rev\u00f6rdiga hus med sina m\u00e5nga minnen fr\u00e5n f\u00f6rst\u00f6relse, d\u00e4rvid f\u00f6rliknande detsamma vid en \u00e5lderstigen mor, som med k\u00e4rlek och h\u00e4ngivenhet b\u00f6r omhuldas av sina barn. Du gamla, v\u00f6rdnadsv\u00e4rda tempel, som st\u00e5r d\u00e4r, ett seklens minnesm\u00e4rke fr\u00e5n svunna storhetstider, numera endast ett hem f\u00f6r skuggorna och minnet, m\u00e5 du i din sena \u00e5lderdom vara den nya tidens samvete! \u00a0M\u00e5 de sl\u00e4kten, som i dag, och de, som \u00e4nnu i sen framtid trampar din vigda kulle, av dig p\u00e5minnas om forna tiders kraft och mannatro och heder! \u00a0M\u00e5 de d\u00e4rvid st\u00e4dse veta, vad de \u00e4r skyldiga minnet av f\u00f6rf\u00e4derna fr\u00e5n karolinertidens dagar minnet av de h\u00e4nsovna under gamla kyrkovallen!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kristinestads Tidning 10.11.1897: En ansl\u00e5ende h\u00f6gtidlighet f\u00f6rsiggick senaste s\u00f6ndag, den 7 november 1897 i stadens gamla, numera som en minnenas helgedom kvarst\u00e5ende tempel. Det var n\u00e4mligen sista g\u00e5ngen d\u00e4r h\u00f6lls offentlig gudstj\u00e4nst. Efter av pastor Georg Laur\u00e9n f\u00f6rr\u00e4ttad altartj\u00e4nst, varvid <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13300\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Kristinestads gamla lutherska kyrka.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10623,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13300","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13300","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13300"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21720,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13300\/revisions\/21720"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}