{"id":13282,"date":"2019-07-19T23:29:41","date_gmt":"2019-07-19T20:29:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=13282"},"modified":"2021-08-02T09:07:21","modified_gmt":"2021-08-02T06:07:21","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1897","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13282","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1897."},"content":{"rendered":"

Den nygrundade tidningen Kristinestads Tidning utkom med sitt f\u00f6rsta nummer den 11 augusti 1897. Det f\u00f6rsta egentliga numret, allts\u00e5 nummer 1 utkom den 1 september 1897. Den kommande storskiftesregleringen i Dagsmark fick mycket spaltutrymme, till och med i provnumret omn\u00e4mns saken.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 11.8.1897, provnummer. Artikel under rubriken Korrespondenser fr\u00e5n nejden.<\/strong><\/span><\/p>\n

Storskiftet i Dagsmark synas alltmer bli en tvingande n\u00f6dv\u00e4ndighet. Jorden inom byn \u00e4r nu skiftad i o\u00e4ndligt m\u00e5nga ytterst sm\u00e5 jordlotter, som vid h\u00e4vdande av ett hemman v\u00e5llar stor obekv\u00e4mlighet, Den mark som underlyder ett hemman , \u00e4r s\u00e5lunda splittrad \u00e5t flera h\u00e5ll. D\u00e4rj\u00e4mte p\u00e5kallar de m\u00e5nga sm\u00e5 jordlapparna behovet av en tall\u00f6s m\u00e4ngd g\u00e4rdesg\u00e5rdar. Ett st\u00f6rre f\u00e4lt formligen vimlar av dylika, till vilkas underh\u00e5ll \u00e5tg\u00e5r ofantlig tid. Dessutom \u00e4r den f\u00f6r odling mest l\u00e4mpade marken bel\u00e4gen p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5ngt avst\u00e5nd fr\u00e5n byn. Denna mark skulle genom storskifte och d\u00e4rav p\u00e5kallad utflyttning komma vederb\u00f6rande jord\u00e4gare till v\u00e4sentlig nytta, d\u00e5 den d\u00e4remot under nuvarande f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r mindre v\u00e4l h\u00e4vdad.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 1.9.1897. Artikel under rubriken \u201dFr\u00e5n omn\u00e4jden\u201d.<\/strong><\/span><\/p>\n

Dagsmark skifteslag i Lappfj\u00e4rd torde snarligen komma att underg\u00e5 storskifte, en\u00e4r ans\u00f6kan om s\u00e5dan f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan inl\u00e4mnats till guvern\u00f6ren. Framdeles torde vi \u00e5terkomma till \u00e4rendet, tillsvidare ville vi endast l\u00e4gga vederb\u00f6rande hemmans\u00e4gare p\u00e5 hj\u00e4rtat att p\u00e5 allt vis s\u00f6ka f\u00e5 till st\u00e5nd storskiftesreglering och icke \u00e5tn\u00f6ja sig med komplettering, som ans\u00f6kan ursprungligen l\u00e4r avse. I ett skifteslag i Vesij\u00e4rvi by i Stor\u00e5 har samtliga b\u00f6nder varit nog f\u00f6rt\u00e4nksamma att p\u00e5yrka reglering i det andra skifteslaget i samma by har 16 hemmans\u00e4gare av 26 likaledes r\u00f6stat f\u00f6r reglering.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 12.9.1897. Ins\u00e4ndare av signaturen V. L.<\/strong><\/span><\/p>\n

H\u00f6sten \u00e4r nu inne med regn och kyla. Sk\u00f6rdearbetet \u00e4r i det n\u00e4rmaste slutf\u00f6rt. \u00c4ven med potatisupptagningen har man begynt. Avkastningen v\u00e4ntas bli god.<\/p>\n

I provnumret av Kristinestads Tidning (11.8 1897) framh\u00e5ller en ins\u00e4ndare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd n\u00f6dv\u00e4ndigheten av storskifte inom Dagsmark skifteslag. Jag tror emellertid, att n\u00e4mnde ins\u00e4ndare icke tagit n\u00e4rmare k\u00e4nnedom om f\u00f6rh\u00e5llandena h\u00e4rst\u00e4des. Allmogen \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r skiftet. Man \u00e4r n\u00f6jd med det man har. Jorden h\u00e4r \u00e4r s\u00e5 beskaffad, att en j\u00e4mf\u00f6relsevis mycket liten del av densamma \u00e4r frostfri medan den oj\u00e4mf\u00f6rligt st\u00f6rre delen \u00e4r synnerligen \u00f6mt\u00e5lig f\u00f6r frost. Nu \u00e4r jorden s\u00e5 f\u00f6rdelad att var och en har en s\u00e4ker smula, d\u00e4r han \u00e5tminstone kan odla sin potatis, vilket ju som k\u00e4nt icke g\u00e5r p\u00e5 frost\u00f6mma st\u00e4llen. Blir nu storskiftet en verklighet, f\u00e5r det ena hemmanet synnerligen v\u00e4l st\u00e4llt f\u00f6r sig. Det andra d\u00e4remot kan f\u00e5 det sv\u00e5rt nog. D\u00e4rj\u00e4mte kommer den, som blir utflyttad att utom allehanda \u00f6vriga extra kostnader f\u00e5 vidkommas de f\u00f6rluster, som helt s\u00e4kert frost och missv\u00e4xt komma att framkalla under de f\u00f6rsta \u00e5ren, s\u00e5 l\u00e4nge hans jord \u00e4n ej \u00e4r fullt upparbetad.<\/p>\n

Blir Dagsmarkborna f\u00f6r en tid fram\u00e5t f\u00f6rskonade fr\u00e5n storskifte s\u00e5 att de hinner f\u00e5 sina utmarker upparbetade, s\u00e5 blir de frost\u00f6mma st\u00e4llena s\u00e4kra. D\u00e5 \u00e4r tid att genomf\u00f6ra storskiftet. Ingen beh\u00f6ver f\u00f6rf\u00f6rdelas. Under de senaste \u00e5ren ha hundratals tunnland f\u00f6rut sura och v\u00e5ta \u00e4ngar omdanats till \u00e5krar. Blir det nu skifte av, medf\u00f6r detta endast en stor kostnad samt l\u00e4gger hemsko p\u00e5 de eniga och arbetssamma dagsmarkborna. Det \u00e4r heller ingen inom denna by, som inlagt om storskifte, utom en finne fr\u00e5n Kornb\u00e4ck by av B\u00f6tom socken. Mannen i fr\u00e5ga har l\u00e4nge skrutit att han skall \u00e5stadkomma storskifte i Dagsmark.<\/p>\n

F\u00e5r se hur det g\u00e5r!<\/p>\n

Kristinestads Tidning 15.9.1897. Artikel under rubriken \u201dFr\u00e5n omn\u00e4jden\u201d.<\/strong><\/span><\/p>\n

Vicelantm\u00e4taren S. Nilsson \u00e4r f\u00f6rordnad att verkst\u00e4lla storskifteskompletteringen i Dagsmark by. Enligt av distriktsingenj\u00f6ren F. M. Von Willebrand utf\u00e4rdad kung\u00f6relse verkst\u00e4lles p\u00e5 av vederb\u00f6rande kvarn\u00e4gare gjord anh\u00e5llan, syn \u00e5 V\u00e4rkfors och Klemets forsar h\u00e4rst\u00e4des fredagen och l\u00f6rdagen den 17 och 18 dennes.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 29.9.1897. Ins\u00e4ndare av signaturen \u201dK\u201d.<\/strong><\/span><\/p>\n

Den 12.9 i denna tidning har signaturen \u201dV.L.\u201d pl\u00e4derat mot det ans\u00f6kta och redan till verkst\u00e4llighet p\u00e5bjudna storskiftet i Dagsmark. Som sk\u00e4l emot storskiftet har V.L. icke funnit annat \u00e4n att den som n\u00f6dgas utflytta, kommer att erh\u00e5lla endast frost\u00f6mma marker, varemot den som f\u00e5r beh\u00e5lla sin gamla tomtplats \u201df\u00e5r det synnerligen v\u00e4l st\u00e4ldt f\u00f6r sig\u201d.<\/p>\n

\u201dBliva\u201d f\u00f6rmenar d\u00e4remot V.L. \u201ddagsmarkborna en tid fram\u00e5t f\u00f6rskonade fr\u00e5n storskifte, s\u00e5 skall de hinna f\u00e5 sina marker upparbetade, s\u00e5 bliva de frost\u00f6mma st\u00e4llena s\u00e4kra. D\u00e5 \u00e4r det tid att genomf\u00f6ra storskiftet. Ingen beh\u00f6ver f\u00f6rf\u00f6rdelas.\u201d<\/p>\n

Vad f\u00f6rst och fr\u00e4mst dagsmarkbornas\u00a0 \u201df\u00f6rskonande\u201d fr\u00e5n storskifte vidkommer, kan n\u00e5got s\u00e5dant icke vidare komma i fr\u00e5ga. Storskifteskomplettering \u00e4r redan p\u00e5bjuden och lantm\u00e4tare f\u00f6rordnad att verkst\u00e4lla densamma. Till all lycka \u00e4r lagens stadgande klart: \u201dden eger vitsord, som skifta vill\u201d \u2013 om \u00e4ven endast en \u00f6nskar storskifte, kommer s\u00e5dant att verkst\u00e4llas, oavsett alla andras motst\u00e5nd.<\/p>\n

Lyckligtvis var det ja, ty utan ett s\u00e5dant stadgande, hade storskifte i landet aldrig kunnat slutf\u00f6ras. Alltid hade det n\u00e4mligen funnits i skifteslaget n\u00e5gon eller n\u00e5gra lika kortt\u00e4nkta jord\u00e4gare som V.L., vilka med alla medel skulle motsatt sig storskifte och d\u00e4rigenom f\u00f6rhindrat jordbrukets utveckling icke allenast i sitt eget skifteslag, utan \u00e4ven satt en h\u00e4msko p\u00e5 hela landets ekonomiska f\u00f6rkovran.<\/p>\n

Ty ingen \u00e5tg\u00e4rd i landet har varit f\u00f6r dess jordbruk av s\u00e5 genomgripande betydelse som just storskiftet. Ett n\u00e4rmare ing\u00e5ende i fr\u00e5gan om nyttan av storskifte vore visserligen ganska lockande, men dels skulle detta f\u00f6r oss alltf\u00f6r l\u00e5ngt in p\u00e5 jordbrukets nationalekonomi, dels vore det l\u00f6nl\u00f6s m\u00f6da ty avsikten med denna skrivelse \u00e4r inte alls att \u00f6vertyga V.L. om nyttan av storskifte, utan helt enkelt att f\u00f6rs\u00f6ka hos de t\u00e4nkande dagsmarkarna inplanta den \u00e5sikten att storskiftet inte alls \u00e4r n\u00e5got med krig, eld eller brand j\u00e4mf\u00f6rlig nationalolycka, f\u00f6r vilken vi b\u00f6r bedja Gud f\u00f6rskona oss.<\/p>\n

F\u00f6r bem\u00f6tande av V.L:s p\u00e5st\u00e5ende \u00e4r det likv\u00e4l n\u00f6dv\u00e4ndigt att med n\u00e5gra ord ber\u00f6ra \u00e4ven storskiftets nytta eller kanske r\u00e4ttare sagt det gamla skiftets nackdelar.<\/p>\n

Det fordom vanliga sol- och tegskiftet om\u00f6jliggjorde allt nationellt jordbruk, som Dagsmark \u00e4n i dag \u00e4r ett sl\u00e5ende exempel p\u00e5. Varje hemman har sina jordlotter p\u00e5 20-30 till och med 40 skiften, en teg h\u00e4r och en annan d\u00e4r, ofta milsvida fr\u00e5n varandra. Hur skall jord\u00e4garen kunna bebruka dessa?\u00a0 F\u00e4rderna till och fr\u00e5n jordlappen tar lika stor tid som dess brukande, vartill kommer det tids- och skogs\u00f6dande kringh\u00e4ngnandet med g\u00e4rdesg\u00e5rdar. Hur skall jord\u00e4garen med hopp om framg\u00e5ng kunna indela sina \u00e5kerlappar i till exempel v\u00e4xelbruk?<\/p>\n

Innan storskiftet \u00e4r genomf\u00f6rt \u00e4r \u00e4gander\u00e4tten till jord ytterst os\u00e4ker med skog och utmarker, varav dagsmarkborna har och har haft k\u00e4nningar. Flera hundratals tunnland k\u00e4rrmark som \u00e4r passliga f\u00f6r uppodling ligger \u00e4nnu ouppodlade, emedan ingen med s\u00e4kerhet vet vem dessa tillh\u00f6r. Enstaka torpare, inhyses- och sytningshjon ha visserligen f\u00f6rs\u00f6kt sig p\u00e5 uppodling av dessa men resultatet har blivit det att vid varje ting f\u00f6rekommer flera m\u00e5l d\u00e4r markerna fordrats tillbaka av hemmans\u00e4gare eller av andra som p\u00e5st\u00e5r sig \u00e4ga b\u00e4ttre r\u00e4tt till nyodlingen. V.L. p\u00e5st\u00e5r visserligen att sedan markerna upparbetas, vore det tid att genomf\u00f6ra storskifte och att ingen d\u00e5 skulle bli f\u00f6rf\u00f6rdelad. Detta \u00e4r ett falskt p\u00e5st\u00e5ende. Ty lika litet som V.L., lika litet kan n\u00e5gon annan tillsvidare s\u00e4ga vem dessa marker tillh\u00f6r. Av dessa orsaker har det tusen g\u00e5nger h\u00e4nt och kommer ocks\u00e5 forts\u00e4ttningsvis att h\u00e4nda att uppodlaren av s\u00e5dana utmarker, som gjort uppodlingsarbetet i tron att marken tillh\u00f6r honom, ser s\u00e5 gott som hela sitt i arbetet nerlagda kapital komma en annan jord\u00e4gare till godo.<\/p>\n

Som ovan n\u00e4mndes \u00e4r det mest torpare och andra icke jord\u00e4gare som hittills uppodlat k\u00e4rrmarker och impediment i Dagsmark. Eftersom ingen hemmans\u00e4gare med s\u00e4kerhet kunnat p\u00e5st\u00e5 att uppodlingen gjorts p\u00e5 hans mark, har inte uppodlaren kunnat f\u00e5 inteckning i bondens hemman som s\u00e4kerhet f\u00f6r sin besittningsr\u00e4tt till den uppodlade marken. Uppodlarens m\u00f6da och kostnad har d\u00e4rf\u00f6r satts p\u00e5 ett f\u00f6retag, vars best\u00e5nd inte \u00e4r s\u00e4kerst\u00e4lld. Han kan vr\u00e4kas s\u00e5 gott som vilken dag som helst. \u00c4r det V.L:s mening att narra dessa, oftast mer eller mindre medell\u00f6sa stackare till \u00e4nnu st\u00f6rre uppoffringar p\u00e5 ett arbete, vars frukt kan ber\u00f6vas dem vilken dag som helst?<\/p>\n

Och \u00e4ven om uppodlaren skulle erh\u00e5lla ers\u00e4ttning f\u00f6r sina odlingskostnader, visar nog erfarenheten att ers\u00e4ttningen aldrig ber\u00e4knas fullt r\u00e4ttvist utan ofta blir uppodlaren lidande. H\u00e4rtill kommer att den jordtorva man sj\u00e4lv uppodlat alltid \u00e4r k\u00e4rare f\u00f6r uppodlaren \u00e4n f\u00f6r en annan, men vars v\u00e4rde mottagaren kan eller vill tillfullo uppskatta. Ju l\u00e4ngre storskiftet uppskjutes desto mera blir den enskilda f\u00f6rf\u00f6rdelad!<\/p>\n

Vidare talar V.L. om att en del eller de b\u00f6nder som m\u00f6jligtvis m\u00e5ste flytta ut skall bli utsatta f\u00f6r frostens h\u00e4rjningar. Under de stora frost\u00e5ren 1892-1893 var Dagsmark by en av de f\u00e5 orter d\u00e4r frosten inte gjorde n\u00e5gon skada och d\u00e4rf\u00f6r vill jag p\u00e5peka att det rationella jordbruket i landet numera j\u00e4mf\u00f6relsevis litet tar h\u00e4nsyn till frosten. Av denna orsak baserar den f\u00f6rst\u00e5ndige jordbrukaren icke sitt producerande av s\u00e4d utan p\u00e5 gr\u00e4sodling, just d\u00e4rf\u00f6r att gr\u00e4sv\u00e4xten inte \u00e4r utsatt f\u00f6r frost. Vad f\u00f6rh\u00e5llandena i Dagsmark vidkommer \u00e4r trakten inte alls s\u00e4rskilt frost\u00f6m, varf\u00f6r skiftesplaceringen, \u00e4ven om lantm\u00e4taren blott tog h\u00e4nsyn till det ena eller andra hemmanets st\u00f6rre eller mindre frost\u00f6mhet, g\u00e5r j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e4tt f\u00f6r sig. D\u00e5 h\u00e4rtill kommer att \u00e4gander\u00e4tten till k\u00e4rr och sura och v\u00e5ta marker f\u00f6rst och endast genom storskiftet blir utredd, s\u00e5 \u00e4r det naturligt att uppodlingen av dessa marker, som hittills skett mera f\u00f6rs\u00f6ksvis och med st\u00e4ndig fruktan att uppodlarens arbete skall g\u00e5 rask fram\u00e5t, varigenom \u00e5ter Dagsmark by blir allt mer s\u00e4kerst\u00e4lld mot frost. Att f\u00f6rh\u00e5llandet blir s\u00e5dant bevisas mer \u00e4n v\u00e4l av de efter storskiftet f\u00f6rb\u00e4ttrade f\u00f6rh\u00e5llandena i Lappfj\u00e4rd och i andra grannbyar.<\/p>\n

P\u00e5 tal om kostnader f\u00f6r utflyttning s\u00e5 hugger ocks\u00e5 V.L. huvudet i v\u00e4ggen. Den som flyttar ut beh\u00f6ver n\u00e4mligen inte betala f\u00f6r detta utan det \u00e4r skifteslaget som betalar. M\u00e4rk v\u00e4l att det \u00e4r staten som numera till st\u00f6rsta delen betalar f\u00f6r detta. Sj\u00e4lva storskifteskostnaden kan inte heller bli s\u00e5 stor att de skulle \u201dl\u00e4gga hemsko p\u00e5 de eniga och arbetssamma dagsmarkborna\u201d d\u00e4rf\u00f6r att tillg\u00e5ngen vid storskiftesf\u00f6reningar och s\u00e4rskilt vid storskiftesregleringar betydligt f\u00f6renklats efter de senaste f\u00f6r\u00e4ndringarna i lantm\u00e4terif\u00f6rordningen. Om den av V.L. prisade enigheten finns bland dagsmarkarna s\u00e5 att bland annat egodelningsr\u00e4tts-sammantr\u00e4den kan undvikas, s\u00e5 blir en storskiftesreglering slutf\u00f6r p\u00e5 3-4 \u00e5r och kostnaderna kan inte uppg\u00e5 till mer \u00e4n 3-4\u00a0000 mark. Det \u00e4r inte mycket f\u00f6r en by av Dagsmark storlek som \u00f6kas med flera stora hemman i B\u00f6tom. I synnerhet d\u00e5 man tar i beaktande att avgifterna uppb\u00e4res under loppet av 25 \u00e5r.<\/p>\n

S\u00e5som tidigare har antytts har allt detta inte sagt f\u00f6r att uppmana eller uppegga n\u00e5gon till att yrka p\u00e5 storskifte. F\u00f6r det \u00e4r redan gjort och kan inte undvikas eller \u00e5terkallas. Detta har skrivits f\u00f6r att lugna ner ett stort antal f\u00e5kunniga dagsmarkbor, som fruktat storskiftet mer \u00e4n allm\u00e4n farsot, hunger och dyr tid, vattun\u00f6d eller annan stor olycka. Storskiftet \u00e4r ingen olycka f\u00f6r er utan en v\u00e4lsignelse som efterkommande sl\u00e4ktkled kommer att tacka er f\u00f6r och vad ni, om er livstid f\u00f6rl\u00e4ngs med ett tiotal \u00e5r redan kommer att ha nytta av.<\/p>\n

Slutligen kan jag inte underl\u00e5ta mig att p\u00e5peka att det visserligen inte \u00e4r n\u00e5gon dagsmarkbo som \u201dlagt in om storskifte\u201d utan s\u00e5som V.L. s\u00e4ger \u201den finne fr\u00e5n Kornb\u00e4ck by i B\u00f6tom\u201d. Att en finne gjort detta, vore beklagligt nog, om man inte visste att st\u00f6rre delen av Dagsmarkarna \u00e4r mycket intresserade av storskiftet och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r verkligt tacksamma f\u00f6r vad \u201dfinnen i Kornb\u00e4ck\u201d har \u00e5stadkommit. Det \u00e4r beklagligt om alla vore av samma \u00e5sikt som V.L. f\u00f6r d\u00e5 skulle de i klokhet \u00f6vertr\u00e4ffas av \u201dfinnen i Kornb\u00e4ck\u201d och det skulle inte vara n\u00e5gon heder f\u00f6r svenskarna i Dagsmark.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 16.10.1897. Ins\u00e4ndare av signaturen \u201dV.L\u201d.<\/span> <\/strong><\/p>\n

Med anledning av det av m\u00e4rket \u201dK\u201d av n:o 9 (29.9.1897) i denna tidning inf\u00f6rda mot mig riktade bem\u00f6tandet ang\u00e5ende storskiftet i Dagsmark, skall jag i korthet yttra n\u00e5gra ord.<\/p>\n

K:s p\u00e5st\u00e5ende att det alltid i skifteslagen funnits n\u00e5gon eller n\u00e5gra lika kortt\u00e4nkta jord\u00e4gare som V.L. d\u00e4r de med alla tillbudsst\u00e5ende medel motsatt sig storskifte och d\u00e4rigenom f\u00f6rhindrat jordbrukets utveckling icke allenast i eget skifteslag, utan \u00e4ven satt en h\u00e4msko p\u00e5 hela landets ekonomiska f\u00f6rkovran, kan nog i vissa skifteslag \u00f6verensst\u00e4mma med verkliga f\u00f6rh\u00e5llandet, men icke i Dagsmark.<\/p>\n

D\u00e4r odlar de flitiga och fredliga inbyggarna sina av far och mor \u00e4rvda tegarna i all endr\u00e4kt och odlar dem p\u00e5 ett s\u00e4tt, som de ej beh\u00f6ver sk\u00e4mmas f\u00f6r. Fast\u00e4n jorden \u00f6verhuvudtaget \u00e4r mager, frambringas goda sk\u00f6rdar genom flitig sk\u00f6tsel och v\u00e5rd. Man arbetar och str\u00e4var, emedan man hoppas att f\u00f6r alltid f\u00e5 beh\u00e5lla sin egen k\u00e4ra jord, varp\u00e5 man nedlagt alla sin ungdoms och mandoms krafter. Nu kommer emellertid tidningarna helt ov\u00e4ntat med underr\u00e4ttelsen att storskifte blir av, samt att lantm\u00e4tare f\u00f6r det \u00e4ndam\u00e5let allaredan \u00e4r f\u00f6rordnad. Att harmen i byn \u00e4r allm\u00e4n \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

Jag skrev om storskiftets obeh\u00f6vlighet samt om jord\u00e4garnas motvilja mot skiftet. Strax blev jag av K st\u00e4mplad som en som bidrar till att s\u00e4tta h\u00e4msko p\u00e5 hela landets ekonomiska f\u00f6rkovran. Stor verkan i sanning, av en liten sak!<\/p>\n

K s\u00e4ger att vi h\u00e4r har 20,30 till 40 skiften. N\u00e4mnda K tycks vara en m\u00e4stare i att f\u00f6rdubbla, ty h\u00f6gst ha vi 14-15. M\u00e5nga av dessa ligger mycket l\u00e4mpligt i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra och \u00e4r p\u00e5 den grund l\u00e4tta att bruka.<\/p>\n

Vidare s\u00e4ger K att \u00f6verhuvudtaget \u00e4gander\u00e4tten till jord h\u00e4r \u00e4r mycket os\u00e4ker. Men s\u00e5 \u00e4r ej fallet. Vi har tydliga och klara kartor p\u00e5 vilka den som \u00e4r os\u00e4ker, med l\u00e4tthet kan f\u00e5 reda p\u00e5 vad han \u00e4ger.<\/p>\n

-Vad betr\u00e4ffar de flera hundra tunnland k\u00e4rrmark, om vilka K s\u00e4ger att ingen vet vem de tillh\u00f6r, f\u00e5r jag upplysa att de p\u00e5 kartan \u00e4r utm\u00e4rkta med tydliga r\u00e5ar samt f\u00f6rdelade p\u00e5 hemmanen. Om hemmans\u00e4garna ej ha reda p\u00e5 detta s\u00e5 \u00e4r det deras ensak. Men skulle h\u00e4r ocks\u00e5 finnas s\u00e5dan \u201dok\u00e4nd\u201d mark som n\u00e5gon torpare uppodlat, f\u00e5r denne dock efter nuvarande f\u00f6rh\u00e5llanden sitta i fred och ro och njuta av sitt arbetes frukt. Ingen vet ju med visshet vem marken tillh\u00f6r.\u00a0 (H\u00e4r f\u00f6rekommer ytterst s\u00e4llan jordtvister som K s\u00e4ger, att dylika vid varje ting kunde konstateras.)<\/p>\n

Skulle nu storskiftet bli en verklighet och den \u201dok\u00e4nda\u201d marken resp. Hemman tillbytt, d\u00e5 kunde det l\u00e4tt h\u00e4nda att de medell\u00f6sa stackare vr\u00e4kas fr\u00e5n sin jordlapp och som l\u00f6n f\u00e5 endast odlings-kostnaden. Det \u00e4r just dessa obemedlade som mest fruktar storskiftet f\u00f6r de vet att om jordlappen tillfaller andra, s\u00e5 f\u00e5r de \u201dhunger och dyr tid\u201d. \u00c4r det nu K:s mening att tvinga dessa fattiga fr\u00e5n hus och hem genom att s\u00e5 dj\u00e4rvt yrka p\u00e5 storskifte?<\/p>\n

Vad kostnaden ang\u00e5r, vet jag v\u00e4l att den som flyttar ut ej ensam beh\u00f6ver vidk\u00e4nnas utgifterna utan detta blir v\u00e5r gemensamma sak. Att 3-4\u00a0000 mark skulle f\u00f6rsl\u00e5 i kostnader, misstar sig s\u00e4kert K p\u00e5. Denna summa kan nog r\u00e4cka till f\u00f6r lantm\u00e4taren. Men vilken kostnad och vilket arbete skulle icke den enskilda d\u00e5 f\u00e5 vidk\u00e4nnas f\u00f6r den nya jordens iordningst\u00e4llande och h\u00e4gnad.<\/p>\n

\u201dK\u201d p\u00e5st\u00e5r att dagsmarkarna \u00e4r intresserade av storskiftet. S\u00e5 \u00e4r ej fallet. Tv\u00e4rtom.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 13.10.1897:<\/span><\/p>\n

Skogsk\u00f6p. Konsul Ludwig Wendelin har tillhandlat sig bonden Karl Blomqvists i Dagsmark skogslott f\u00f6r 1\u00a0100 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

Bonden Johan B\u00e5sk har f\u00f6rs\u00e5lt sin skogslott i Dagsmark \u00e5t s\u00e5g\u00e4garen A. Backman i Storfors f\u00f6r en summa av 3\u00a0000 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 20.10.1897:<\/span><\/p>\n

Medicinalstyrelsen har uppmanat senaten att granska m\u00f6jligheterna att uppf\u00f6ra ett nytt allm\u00e4nt sjukhus i Kristinestad i Vasa l\u00e4n. Detta trots att det var v\u00e4ldigt f\u00e5 sjukdomsfall i staden den h\u00e4r tiden. Till exempel under september m\u00e5nad endast 10 sjukdomsfall, varav 7 magkatarr.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 27.10.1897, artikel skriven av signaturen \u201dJo, Ja\u201d allts\u00e5 folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m i Dagsmark:<\/span><\/p>\n

Sm\u00e5skolefr\u00e5gan i kommunen.<\/span><\/h4>\n

Senaste s\u00f6ndag h\u00f6lls i Lappfj\u00e4rd en extra kommunalst\u00e4mma, och hade bland de till f\u00f6redragning upptagna \u00e4rendena ett i synnerhet \u00e5dragit sig allm\u00e4nna uppm\u00e4rksamheten. D\u00e4rf\u00f6r hade \u00e4ven ett mer \u00e4n vanligt stort antal av kommunens r\u00f6stber\u00e4ttigade medlemmar lockats till st\u00e4mman. Detta \u00e4rende r\u00f6rde inr\u00e4ttandet av l\u00e4gre folkskolor i kommunen. D\u00e5 denna fr\u00e5ga inte endast har upptagit sinnena i Lappfj\u00e4rd de senaste m\u00e5naderna, utan ocks\u00e5, enligt vad vi har oss bekant, inom andra kommuner utgjort f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion och \u00f6verl\u00e4ggning i en eller annan form, tar vi oss friheten att i korthet referera behandlingen i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/p>\n

S\u00e5som anm\u00e4rkningsv\u00e4rt m\u00e5 n\u00e4mnas, att det inom kommunen har funnits en ganska stark opinion f\u00f6r erh\u00e5llande av s\u00e5dana skolor, som p\u00e5 ett f\u00f6rnuftigare s\u00e4tt \u00e4n hittills skett, kunde undervisa de f\u00f6rsta f\u00f6rberedande insikterna. Flertalet av de, som undervisat den f\u00f6rsta undervisningen, har saknat den insikt, som f\u00f6r ett dylikt sysslande m\u00e5ste anses absolut n\u00f6dig, varf\u00f6r frukten av deras verksamhet ofta nog varit av mer \u00e4n beklaglig art. Men n\u00e4r det nu g\u00e4llde, att p\u00e5 allvar ordna den f\u00f6rsta undervisningen p\u00e5 ordentligt s\u00e4tt, s\u00e5 br\u00f6t stormen l\u00f6s.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r ungef\u00e4r ett \u00e5r sedan uts\u00e5gs p\u00e5 kyrkost\u00e4mman en kommitt\u00e9, som fick i uppdrag att utarbeta reglemente f\u00f6r tillt\u00e4nkta sm\u00e5- eller ambulerande skolor inom f\u00f6rsamlingen. V\u00e5ren 1897 framlade kommitt\u00e9n sitt f\u00f6rslag, som ocks\u00e5 f\u00f6redrogs p\u00e5 en kyrkost\u00e4mma den 20 juni. Detta f\u00f6rslag blev tillsvidare inte antaget, utan l\u00e4mnades, p\u00e5 d\u00e4rom gjord anh\u00e5llan, till allm\u00e4nhetens p\u00e5seende f\u00f6r en tid fram\u00e5t. Emellertid tyckte \u00e5tskilliga av kommunens medlemmar att det skulle vara naturligare och mer l\u00e4mpligt, att dylika skolor, trots att kostnaderna i varje fall blev i stort sett de samma, borde inr\u00e4ttas p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n den borgerliga kommunens sida och allts\u00e5 oberoende av den kyrkliga f\u00f6rsamlingen. <\/span><\/p>\n

Striden g\u00e4llde s\u00e5ledes, vem som skulle ut\u00f6va husbondev\u00e4ldet \u00f6ver de ifr\u00e5gasatta skolorna. I b\u00f6rjan av juli m\u00e5nad 1897 gjordes d\u00e4rf\u00f6r hos ordf\u00f6randen f\u00f6r kommunalst\u00e4mman anh\u00e5llan om utlysande av kommunalst\u00e4mma, ang\u00e5ende inr\u00e4ttande av l\u00e4gre folkskolor i kommunen. Kommunalst\u00e4mmans ordf\u00f6rande nekade dock till att ta upp \u00e4rendet till f\u00f6redragning, men h\u00e4nvisade genom besv\u00e4rsanvisning de som var missn\u00f6jda med hans \u00e5tg\u00e4rd att d\u00e4ri s\u00f6ka \u00e4ndring p\u00e5 vederb\u00f6rlig ort, vilket ocks\u00e5 skedde. <\/span><\/p>\n

Uti sina till guvern\u00f6rs\u00e4mbetet i anledning d\u00e4rav ingivna besv\u00e4r, anf\u00f6rde klagandena, att <\/span>d\u00e5 g\u00e4llande kommunalf\u00f6rfattning stadgade att vid kommunalst\u00e4mma skulle upptas bland annat fr\u00e5gor om inr\u00e4ttande av folkskolor och detta stadgande synbarligen avs\u00e5g s\u00e5v\u00e4l h\u00f6gre som l\u00e4gre folkskolor. Ordf\u00f6randen vid kommunalst\u00e4mman saknade enligt klagandena sk\u00e4l att v\u00e4gra \u00e4rendets behandling p\u00e5 kommunalst\u00e4mma, och de anh\u00f6ll d\u00e4rf\u00f6r att ordf\u00f6randen m\u00e5tte \u00e5l\u00e4ggas, att ifr\u00e5gavarande \u00e4rende skulle upptas p\u00e5 en utlyst kommunalst\u00e4mma. <\/span><\/p>\n

P\u00e5 grund av detta besv\u00e4r anf\u00f6rde kommunalst\u00e4mmoordf\u00f6randen bl.a. f\u00f6ljande: \u201dD\u00e5 de till inr\u00e4ttande h\u00e4rst\u00e4des ifr\u00e5gasatta l\u00e4gre folkskolorna \u00e5syfta att g\u00e5 hemundervisningen tillhanda och d\u00e4rf\u00f6r synas kunna likst\u00e4llas med de st\u00e5ende sm\u00e5- eller ambulatoriska skolor, som omf\u00f6rm\u00e4las i \u00a7 114 af N\u00e5diga f\u00f6rordningen ang\u00e5ende organisation af folkskolev\u00e4sendet af den 11 maj 1866, hvilka skolor inr\u00e4ttas p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n de kyrkliga kommunernas sida och uti hvilka skolor undervisningen, enligt \u00a7 116 i f\u00f6ren\u00e4mda f\u00f6rordning \u00f6fvervakas af vederb\u00f6rande pr\u00e4sterskap, har det f\u00f6refallit synnerligen ovisst och tvifvelaktigt, huruvida omf\u00f6rm\u00e4lda fr\u00e5ga obetingadt skulle kunna handl\u00e4ggas och afg\u00f6ras \u00e5 kommunalst\u00e4mma<\/em>\u201d. Ordf\u00f6randen f\u00f6rklarade sig villig, att of\u00f6rdr\u00f6jligen bereda \u00e4rendet till f\u00f6redragning, om detta guvern\u00f6rs\u00e4mbetet kr\u00e4vde detta.<\/span><\/p>\n

Sedan ocks\u00e5 \u00d6verstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet infordrat yttrande i \u00e4rendet avgetts och vederb\u00f6rande kronol\u00e4nsman fordrad utredning i saken ins\u00e4nts, har guvern\u00f6ren genom i \u00e4rendet den 24 september 1897gifvet utslag funnit, att ordf\u00f6rande vid kyrkost\u00e4mman \u201dsaknat giltig anledning till v\u00e4gran att upptaga fr\u00e5gan om inr\u00e4ttandet af l\u00e4gre folkskolor till behandling \u00e5 kommunalst\u00e4mma, en\u00e4r pr\u00e4sterskapets och den kyrkliga f\u00f6rsamlingens uti kyrkolagen och N\u00e5diga f\u00f6rordningen omorganisation af folkskolev\u00e4sendet af den 11 maj 1866 dem, \u00e5lagda skyldigheter och tillkommande r\u00e4tt genom ett s\u00e5dant tillv\u00e4gag\u00e5ende icke kr\u00e4nkes, hvarf\u00f6re guvern\u00f6ren pr\u00f6fvade r\u00e4ttvist f\u00f6rordna, att nedann\u00e4mda fr\u00e5ga om inr\u00e4ttande af l\u00e4gre folkskolor skulle of\u00f6rt\u00f6fvadt \u00e5 kommunalst\u00e4mma upptagas\u201d.<\/em><\/span><\/p>\n

P\u00e5 grund av denna myndighets utslag f\u00f6redrogs \u00e4rendet, som ovan n\u00e4mndes, vid kommunalst\u00e4mman s\u00f6ndagen den 17 oktober. Striden blev nu inte synnerligen l\u00e5ng, men inte dess mindre, med en viss udd och sk\u00e4rpa i diskussionen. Den kyrkliga f\u00f6rsamlingens m\u00e5lsm\u00e4n, pr\u00e4sterskapet, visade sig alls inte villiga att en s\u00e5dan fr\u00e5ga skulle behandlas i detta forum. De inlade protest mot varje beslut, som avs\u00e5g l\u00e4gre folkskolors inr\u00e4ttande i kommunen i st\u00e4llet f\u00f6r de i f\u00f6rsamlingen beh\u00f6vliga sm\u00e5- eller ambulerande skolorna.<\/span><\/p>\n

Protesten tycktes emellertid vara utan \u00e5syftad verkan. Med en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd enighet, som man s\u00e4llan f\u00e5r bevittna i ett dylikt \u00e4rende, var de till flera tiotal uppg\u00e5ende <\/span>och n\u00e4rvarande personerna av annan uppfattning. Det besl\u00f6ts n\u00e4mligen, att det of\u00f6rdr\u00f6jligen inom kommunen skall inr\u00e4ttas l\u00e4gre folkskolor i \u00f6verensst\u00e4mmelse med ett uppr\u00e4ttat och j\u00e4mv\u00e4l vid st\u00e4mman uppl\u00e4st och till efterr\u00e4ttelse godk\u00e4nt f\u00f6rslag till reglemente f\u00f6r n\u00e4mnda skolor. Enligt n\u00e4mnda reglemente delas kommunen in i 6 distrikt f\u00f6r inr\u00e4ttande av l\u00e4gre folkskolor. Inom varje distrikt skall det anst\u00e4llas en l\u00e4rare- eller l\u00e4rarinna, och undervisningen under \u00e5ret skall inom distriktet ambulera p\u00e5 tv\u00e5 stationer.<\/span><\/p>\n

Vid st\u00e4mman uts\u00e5gs en f\u00f6r n\u00e4mnda skolor gemensam direktion, till vilken invaldes folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m, kyrkov\u00e4rden Henrik Klockars, b\u00f6nderna Karl Nissander, August Grannas, Josef Henrik Berg och Viktor S\u00f6derback. Denna direktion uppmanades att genast vidta n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skolorna s\u00e5 fort som m\u00f6jligt kunde vidta med sin verksamhet, redan under denna termin. <\/span>P\u00e5 denna st\u00e5ndpunkt st\u00e5r nu fr\u00e5gan om l\u00e4gre folkskolor i Lappfj\u00e4rd. Det \u00e4r sannolikt att \u00e4rendet p\u00e5 grund av besv\u00e4r kommer att behandlas av myndigheter, s\u00e5 framtiden f\u00e5r utvisa om det blir n\u00e5gon \u00e4ndring i den nu inslagna riktningen. Om tidningens redaktion s\u00e5 till\u00e5ter, s\u00e5 skall jag i en annan artikel framh\u00e5lla huvudpunkterna i det antagna reglementet.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 27.10.1897, skrivet av J.J. Wadstr\u00f6m:<\/span><\/p>\n

Vid den 17 oktober 1897 p\u00e5 folkskolan i Lappfj\u00e4rd by h\u00e5llet sammantr\u00e4de, som var talrikt bes\u00f6kt av husb\u00f6nder, besl\u00f6ts enh\u00e4lligt, att inom kommunen s\u00e5 fort som m\u00f6jligt bilda en Husbondef\u00f6rening.<\/strong><\/p>\n

Vid tillf\u00e4llet uts\u00e5gs en interimsstyrelse, best\u00e5ende av agronomen J. Starcke, folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m och bonden K. H. Nissander, som skall uppg\u00f6ra f\u00f6rslag till stadgar och i \u00f6vrigt vidta beh\u00f6vliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r f\u00f6reningens bildande.<\/p>\n

Detta beslut m\u00e5ste h\u00e4lsas med tillfredsst\u00e4llelse och nu \u00e5terst\u00e5r att hoppas, att den blivande f\u00f6reningen \u00e4ven i \u00f6vriga kommuner m\u00e5tte f\u00e5 broderf\u00f6reningar, som v\u00e4sentligen skulle bidra till fram\u00e5tstr\u00e4vandet i v\u00e5ra svenska bygder.<\/p>\n

Folkskolorna i kommunen<\/strong> bes\u00f6kas under innevarande termin av f\u00f6ljande antal elever, n\u00e4mligen: folkskolan i Dagsmark av 61 elever, i Lappfj\u00e4rd av 93 elever, i H\u00e4rkmeri av \u00f6ver 50 elever samt svenska folkskolan i M\u00f6rtmark av 33 elever. Gl\u00e4djande \u00e4r, att sistn\u00e4mnda skola, som har st\u00e4mplats som fullkomligt obeh\u00f6vlig, bes\u00f6kas av r\u00e4tt m\u00e5nga elever, och av detta framg\u00e5r att den fyller ett verkligt behov.<\/p>\n

Vid folkskolan i Lappfj\u00e4rd kyrkoby finns l\u00e4rare och l\u00e4rarinna. Vid de \u00f6vriga skolorna finnas en l\u00e4rare. Dock \u00e4r det synnerligen av behovet p\u00e5kallat, att inom kort vid s\u00e5v\u00e4l Dagsmark som H\u00e4rkmeri folkskolor anst\u00e4lla bitr\u00e4dande l\u00e4rarinnor.<\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 24.11.1897<\/span><\/strong> att ett minnesm\u00e4rke i form av ett svartm\u00e5lat kors f\u00f6rsett med \u00e5rtalet 1808 har rests i Lappfj\u00e4rd, bakom kyrkan bredvid folkskolbyggnaden, allts\u00e5 p\u00e5 det f\u00e4lt d\u00e4r en drabbning utk\u00e4mpades mellan en svensk och en rysk arm\u00e9k\u00e5r. (Lasses anm\u00e4rkning: den f\u00f6rsta skyddsk\u00e5rsavdelning i Lappfj\u00e4rd fick namnet \u201dSvarta korset\u201d och det \u00e4r mycket troligt att namnet kom av detta uppresta kors).<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den nygrundade tidningen Kristinestads Tidning utkom med sitt f\u00f6rsta nummer den 11 augusti 1897. Det f\u00f6rsta egentliga numret, allts\u00e5 nummer 1 utkom den 1 september 1897. Den kommande storskiftesregleringen i Dagsmark fick mycket spaltutrymme, till och med i provnumret omn\u00e4mns Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1897.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8548,"menu_order":1897,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13282","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13282"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13350,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13282\/revisions\/13350"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}