{"id":13139,"date":"2019-07-16T08:20:25","date_gmt":"2019-07-16T05:20:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=13139"},"modified":"2021-08-30T12:35:02","modified_gmt":"2021-08-30T09:35:02","slug":"tidningsurklipp-om-jarnvagen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13139","title":{"rendered":"Tidningsurklipp om j\u00e4rnv\u00e4gens planering."},"content":{"rendered":"

Wasa Tidning 20.1.1885:<\/strong><\/span><\/p>\n

Brefkort fr\u00e5n Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n

Sedan en l\u00e4ngre tid tillbaka har p\u00e5 v\u00e5r ort mycket talats om n\u00f6dv\u00e4ndigheten f\u00f6r dess framtid att erh\u00e5lla ett tidsenligt kommunikationsmedel med det \u00f6vriga landet, eller r\u00e4ttare sagt med \u00f6vriga v\u00e4rlden. Statistiska f\u00f6rfr\u00e5gningar hos kringliggande landskommuner, n\u00f6diga ber\u00e4kningar och tabeller har gjorts upp, m\u00f6jligheter och om\u00f6jligheter har tagits i noggrant \u00f6verv\u00e4gande.<\/p>\n

Resultatet av v\u00e5ra, dock inte hittills i tidningspressen synliga \u00e5tg\u00e4rder i denna v\u00e5r \u201dlifsfr\u00e5ga\u201d har slutligen blivit, att v\u00e5r lantdagsman uppfordras att till nu samlade st\u00e4nder inl\u00e4mna petition om j\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad fr\u00e5n Syd\u00e4nmaa station p\u00e5 Vasabanan.<\/p>\n

Vid under g\u00e5rdagen sammankomna f\u00f6rst\u00e4rkta stadsfullm\u00e4ktige f\u00f6renade sig dessa med ett tidigare tillkommet utskottsbet\u00e4nkande betr\u00e4ffande det bidrag som staden fr\u00e5n sin sida m\u00f6jligen kunde ge, ifall detta f\u00f6r tillf\u00e4llet h\u00f6gsta \u00f6nskem\u00e5l f\u00f6rverkligades. Beredningsutskottet f\u00f6reslog att ifall j\u00e4rnv\u00e4gsbyggandet skulle p\u00e5b\u00f6rjas inom 5 \u00e5r, s\u00e5 skulle staden gratis l\u00e4mna all den mark som beh\u00f6vs f\u00f6r bygget, och dessutom ge kontant 100\u00a0000 mark.<\/p>\n

Det utlovade penningbidraget \u00e4r visserligen inte s\u00e5 betydande, d\u00e5 det kr\u00e4vs en 10 mil l\u00e5ng j\u00e4rnv\u00e4g, men d\u00e5 man betraktar de \u00e5tskilliga p\u00e5 orten ber\u00f6rande omst\u00e4ndigheter, s\u00e5 kan beloppet anses vara en verklig uppoffring. Det h\u00e4r bidraget blir dock mindre k\u00e4nnbart genom att en av v\u00e5ra \u00e4ldre samh\u00e4llsmedlemmar, s\u00e5som tidigare vid m\u00e5nga till ortens nytta erh\u00e5llna \u00e5tg\u00e4rder gett stora bidrag, ocks\u00e5 nu lovat en st\u00f6rre summa.<\/p>\n

Artikel p\u00e5 ledarplats i Kristinestads Tidning 10.11.1897:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gens str\u00e4ckning.<\/strong> <\/span><\/h4>\n

D\u00e5 det torde kunna antas, att den stora j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9ns arbete snarligen kommer att ber\u00f6ra ocks\u00e5 den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gens l\u00e4mpligaste str\u00e4ckning, torde det inte vara f\u00f6r tidigt, att j\u00e4mv\u00e4l p\u00e5 denna ort som \u00e5r en av de n\u00e4rmast ber\u00f6rda av j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan, ta densamma till tals. <\/span><\/p>\n

\u00d6stermyra stations l\u00e4mplighet som den blivande j\u00e4rnv\u00e4gens nordostliga \u00e4ndpunkt, torde v\u00e4l knappast av n\u00e5gon numera ifr\u00e5gas\u00e4ttas, lika litet som j\u00e4rnv\u00e4gens dragning \u00f6ster om Kyro \u00e4lv till trakterna av Kauhajoki kyrka. Det \u00e4r endast banans sydv\u00e4stliga forts\u00e4ttning, om vars str\u00e4ckning olika \u00e5sikter gjort sig g\u00e4llande: Kauhajoki-Kask\u00f6 eller Kauhajoki-Kristinestad. <\/span><\/p>\n

Vid den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gans behandling vid den f\u00f6rra lantdagen var den \u00e5sikten allm\u00e4n, att banan vore huvudsakligen att betraktas s\u00e5som en lokalbana f\u00f6r \u00d6sterbotten, och d\u00e4rf\u00f6r fanns det ingen mera betydande genomg\u00e5ende trafik att r\u00e4kna med. Av denna anledning gjordes ocks\u00e5 om n\u00e5dig proposition till det f\u00f6ljande st\u00e4nderm\u00f6te ang\u00e5ende en smalsp\u00e5rig bana till Kristinestad, eventuellt till Kask\u00f6, samt ang\u00e5ende unders\u00f6kning av en sammanbindningsbana mellan denna j\u00e4rnv\u00e4g och Bj\u00f6rneborgs banan. Denna sammanbindningsbana borde dock bli smalsp\u00e5rig, s\u00e5ledes huvudsakligen f\u00f6r den lokala trafiken. Livligt \u00f6vertygade om, att den av st\u00e4nderna omfattade \u00e5sikten varit den riktiga, skall vi i det f\u00f6ljande f\u00f6rs\u00f6ka reda ut, vilken av de f\u00f6reslagna syd\u00f6sterbottniska st\u00e4derna som har de st\u00f6rsta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att utg\u00f6ra det f\u00f6r landsorten l\u00e4mpligaste trafikcentret, allts\u00e5 den l\u00e4mpligaste \u00e4ndpunkten f\u00f6r den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen. Att Kask\u00f6 stad har m\u00e5nga f\u00f6rdelar framom de flesta av vara mindre kustst\u00e4der, \u00e4r obestridligt, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av sin hamn. Men likas\u00e5 \u00e4r det sj\u00e4lvklart, att staden saknar den v\u00e4sentligaste betingelsen f\u00f6r aff\u00e4rslivets uppsving. Det saknas en folkrik kringliggande landsort som kunde se sin ekonomiska f\u00f6rdel tillgodosedd genom avs\u00e4ttning av sina produkter i Kask\u00f6 mot utbyte av f\u00f6rn\u00f6denheter producerade i eller inf\u00f6rda genom orten. <\/span><\/p>\n

Skulle detta villkor funnits hade Kask\u00f6 otvivelaktigt blivit en huvudort, inte endast i Syd\u00f6sterbotten, utan vid hela v\u00e5r v\u00e4stkust. Men i avsaknad detta har densamma allt sedan den f\u00f6rsta entusiasmen f\u00f6r dess utm\u00e4rkta hamnf\u00f6rh\u00e5llanden hunnit l\u00e4gga sig ohj\u00e4lpligen stannat i v\u00e4xten. Det ringa uppsving staden haft \u00e4r det handgripligaste beviset f\u00f6r att intet verkligt ekonomiskt behov av en k\u00f6pstad funnits p\u00e5 den plats Kask\u00f6 innehar, och har av s\u00e5dan orsak stadens i dess grundl\u00e4ggares och troligen i dess nuvarande v\u00e4nners sinne h\u00e4grande framtida storhet tillsvidare resulterat i en utopi. <\/span><\/p>\n

D\u00e4r det s\u00e5 att s\u00e4ga ekonomiska ber\u00e4ttigandet f\u00f6r en stads grundl\u00e4ggning funnits, d\u00e4r har ocks\u00e5 stadens fortbest\u00e5nd och vidare utveckling varit s\u00e4kerst\u00e4lld. Ett s\u00e5dant ber\u00e4ttigande fanns t.ex. vid grundandet av och ledandet av en j\u00e4rnv\u00e4g till Hang\u00f6 stad. Behovet av en aff\u00e4rsort just av den beskaffenhet som Hang\u00f6 varit och \u00e4r, var en ekonomisk n\u00f6dv\u00e4ndighet, vilket bevisas b\u00e4st av stadens \u00e5r f\u00f6r \u00e5r fortg\u00e5ende tillv\u00e4xt och alltj\u00e4mt v\u00e4xande betydelse. Likas\u00e5 utg\u00f6r den \u00e5rliga \u00f6kningen av Kotka stads folkm\u00e4ngd och dess stigande export det b\u00e4sta och \u00e4nda beviset f\u00f6r behovet av en s\u00e5dan aff\u00e4rsort vid mynningen av Kymmene \u00e4lv. S\u00e5dant har aldrig varit f\u00f6rh\u00e5llandet med Kask\u00f6. Med all aktning f\u00f6r grundl\u00e4ggarens av Kask\u00f6 stad k\u00e4nda och erk\u00e4nda nationalekonomiska insikter, m\u00e5ste man, om man opartiskt bed\u00f6mer saken, erk\u00e4nna, att grundandet av staden varit ett misslyckat ekonomiskt hugskott samt att orsaken till att den goda avsikten misslyckats \u00e4r den, att en god hamn inte \u00e4r den \u00e4nda f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r en orts betydenhet, utan \u00e4r denna en produkt av m\u00e5nga medverkande faktorer, av vilka hamnf\u00f6rh\u00e5llandena visserligen \u00e4r en av de v\u00e4sentliga, men ingalunda den mest v\u00e4sentliga. Att hamnen i Raumo \u00e4r oj\u00e4mf\u00f6rligt b\u00e4ttre \u00e4n i Bj\u00f6rneborg (inte R\u00e4fs\u00f6) och att ett liknande f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4ger rum mellan hamnarna i Brahestad och Ule\u00e5borg, torde inte kunna bestridas, lika litet som det, att Bj\u00f6rneborg och Ule\u00e5borg det oaktat \u00e4r de oj\u00e4mf\u00f6rligt mera betydande orterna \u00e4n Raumo och Brahestad, och kunna de sistn\u00e4mnda orterna med aldrig s\u00e5 l\u00e4mpliga j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelser inte h\u00f6ja sig till den betydenhet, som grannst\u00e4derna innehar, \u00e5tminstone kan detta inte ske under en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. Samma sak \u00e4r det i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Kask\u00f6 och Kristinestad. <\/span><\/p>\n

N\u00e5gon kunde visserligen inv\u00e4nda, att j\u00e4mf\u00f6relsen \u00e4r haltande, d\u00e5 b\u00e5de Kristinestad som Kask\u00f6 i j\u00e4mf\u00f6relse med Bj\u00f6rneborg och Ule\u00e5borg \u00e4r sm\u00e5st\u00e4der, samt att Kristinestad inte ens har s\u00e5 stor folkm\u00e4ngd som de omn\u00e4mnda mindre st\u00e4derna Raumo och Brahestad. Men h\u00e4rtill vill vi inv\u00e4nda, att folkm\u00e4ngden i de j\u00e4mf\u00f6rda st\u00e4derna f\u00f6rh\u00e5lla sig till varandra som 1 till 4, liksom folkm\u00e4ngden i Kask\u00f6 till den i Kristinestad. Vi vill, s\u00e5som ovan antytts, ingalunda bestrida Kask\u00f6 hamns stora f\u00f6retr\u00e4de framf\u00f6r hamnen i Kristinestad. Likv\u00e4l h\u00e5lla vi f\u00f6re, att inte heller den i Kristinestad \u00e4r s\u00e5 d\u00e5lig, som dess kritiker vill l\u00e5ta p\u00e5skina, eftersom fartyg \u00e4nda till 22 fot kan inl\u00f6pa. D\u00e4rtill vill vi p\u00e5peka, att nutidens skeppsbyggnadskonst f\u00f6rs\u00f6ker allt mer inskr\u00e4nka djupg\u00e5endet hos fartyg, men \u00f6ka tonnaget genom en motsvarande \u00f6kning av de \u00f6vriga dimensionerna, varigenom Kask\u00f6 visserligen djupa men tr\u00e5nga hamn i n\u00e5gon m\u00e5n kommer att f\u00f6rlora i betydelse. D\u00e5 hamnf\u00f6rh\u00e5llandena i Kristinestad s\u00e5ledes i en l\u00e5ng f\u00f6ljd av \u00e5rtionden, kanske \u00e5rhundraden, kunna motsvara landsortens trafikbehov, finns det ingen rimlig orsak att tillspilloge allt det, som tidigare \u00e5rhundraden uppf\u00f6rt och hopbringat i Kristinestad just f\u00f6r att tillgodose den allm\u00e4nna trafikens krav. <\/span><\/p>\n

Som ett argument f\u00f6r hamnf\u00f6rh\u00e5llandena i Kask\u00f6 har man till och med velat framh\u00e5lla att hamnavgifterna i Kask\u00f6 \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n i Kristinestad. Att detta sk\u00e4l \u00e4r minst sagt s\u00f6kt, torde vi inte beh\u00f6va p\u00e5peka, men vill dock i Kristinestads sannskyldiga intresse till vederb\u00f6randes beaktande framh\u00e5lla detsamma, f\u00f6r att f\u00e5 missf\u00f6rh\u00e5llandet med det g\u00f6rligaste f\u00f6rsta r\u00e4ttat. I f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Kask\u00f6 och Kristinestad har, om n\u00e5gonsin, historiens vittnesb\u00f6rd, att de ekonomiska lagarna inte st\u00e5r att \u00e4ndras genom lagbud p\u00e5 konstlad v\u00e4g, erh\u00e5llit bekr\u00e4ftelse. Exempel p\u00e5 att m\u00e4ktiga h\u00e4rskares viljef\u00f6rklaring s\u00f6kt skapa nya trafikcentra saknas ju ingalunda. Men likaledes saknas inte exempel p\u00e5 att d\u00e5 de ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r den nya stadens fortbest\u00e5nd inte har funnits f\u00f6r handen, s\u00e5v\u00e4l det mot maktbud skapade samh\u00e4llet som \u00e4ldre trafikcentra tynat och d\u00f6tt bort d\u00e4rigenom, att det nya inte kunnat upparbetas med v\u00e5ld och det gamla inte kunnat h\u00e5lla best\u00e5nd j\u00e4msides med det nya, likv\u00e4l ber\u00f6vat sin \u00e4ldre medt\u00e4vlare en betydande del av dess r\u00f6relse. <\/span><\/p>\n

D\u00e5 Kask\u00f6 grundades f\u00f6rs\u00f6kte den allvetande \u00f6verheten, ledd f\u00f6rn\u00e4mligast av den p\u00e5 h\u00f6jden av sin tids ekonomiska vetande st\u00e5ende P. J. Bladhs r\u00e5d, att p\u00e5 allt s\u00e4tt inskr\u00e4nka Kristinestads handel och r\u00f6relse, ja man v\u00e5ldf\u00f6rde sig p\u00e5 dess r\u00e4ttigheter, som tillerk\u00e4ndes Kask\u00f6, som p\u00e5 allt s\u00e4tt omhuldades. I t\u00e4vlingen st\u00e4lldes alla f\u00f6rdelar till Kask\u00f6s disposition, d\u00e4remot kringskars Kristinestads handlingsfrihet p\u00e5 det bet\u00e4nkligaste men likv\u00e4l h\u00f6ll det sistn\u00e4mnda \u00f6vertaget i den oj\u00e4mna kampen. De ekonomiska principer p\u00e5 grund av vilka Kask\u00f6 stad hade blivit anlagd, hade i denna t\u00e4vlan blivit p\u00e5 det mest lysande s\u00e4tt vederlagda, hela det ekonomiska system, i enlighet med vilket man trott att maktbud vore ett tillr\u00e4ckligt medel att \u00f6verflytta Kristinestads betydelse till Kask\u00f6 hade visat sig oh\u00e5llbart. Lika obestridligt som det \u00e4r, att Kask\u00f6 stad under hela sin tillvara \u201dstampat p\u00e5 samma st\u00e4lle\u201d, lika obestridligt \u00e4r det, att Kristinestad under de senaste decennierna inte g\u00e5tt fram\u00e5t, utan hellre tillbaka. Men orsaken till dessa beklagliga f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r helt och h\u00e5llet olika p\u00e5 vardera orten. <\/span><\/p>\n

Grundandet av Kask\u00f6 stad \u00e5r 1785 har, som vi ovan s\u00f6kt framh\u00e5lla berott p\u00e5 en visserligen v\u00e4lment men inte desto mindre obestridlig ekonomisk missuppfattning, vilken \u00e5ter var en konsekvens av den tidens ekonomiska \u00e5sk\u00e5dningss\u00e4tt. En naturlig f\u00f6ljd d\u00e4rav har varit stadens ringa utveckling. D\u00e5 de naturliga betingelserna saknats, har staden aldrig haft, inte ens genom konstlade medel kunnat f\u00e5 n\u00e5gon st\u00f6rre betydelse s\u00e5som hamn- och stapelort. D\u00e4remot var Kristinestad sedan urminnestider en av landets f\u00f6rn\u00e4msta hamnar f\u00f6r export av tr\u00e4varor. Dessutom gick en betydande del av importen inte endast till sydliga \u00d6sterbotten, utan \u00e4ven till nordostliga Satakunta och v\u00e4stra Tavastland genom Kristinestad, \u00e4nda tills Tammerfors och Vasa j\u00e4rnv\u00e4gar v\u00e4nde trafiken till andra hamnar. Den betydelse, som staden i dessa tider innehade, kan den v\u00e4l inte mera f\u00e5 tillbaka ens genom en j\u00e4rnv\u00e4g, men att den, \u00e4ven om den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras till Kask\u00f6, forts\u00e4ttningsvis f\u00f6rblev det sydligaste \u00d6sterbottens huvudort, som alltid \u00e4r i st\u00e5nd att t\u00e4vla med Kask\u00f6, det anser vi f\u00f6r otvivelaktigt och skall i det f\u00f6ljande s\u00f6ka visa.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning forts\u00e4tter 17.11.1897 den artikel som p\u00e5b\u00f6rjades 10.11.1897:<\/span><\/strong><\/p>\n

Om vi n\u00e4mligen antar en j\u00e4rnv\u00e4gslinje \u00d6stermyra-Kauhajoki (Aro by i trakterna av Mattila g\u00e4stgiveri) \u00d6stermark-Kask\u00f6, sa h\u00e5ller vi f\u00f6re, att Kask\u00f6 stads handelsgebit h\u00e4rigenom skulle \u00f6ka h\u00f6gst ov\u00e4sentligt. Fr\u00e5n Sein\u00e4joki och Ilmola skulle n\u00e4mligen staden inte kunna p\u00e5r\u00e4kna en n\u00e4mnv\u00e4rd trafik\u00f6kning. Dessa socknars handelsrelationer med Wasa \u00e4r av alltf\u00f6r gammalt datum f\u00f6r att i en hast kunna flyttas till Kask\u00f6 och med Kurikka skulle f\u00f6rh\u00e5llandet i det n\u00e4rmaste bli detsamma. F\u00f6r st\u00f6rre delen av Kauhajoki socken skulle Kask\u00f6 visserligen bli huvudorten i avseende av avs\u00e4ttning, men hela P\u00e4nt\u00e4ne och en del av Hyypp\u00e4 byar skulle troligen i forts\u00e4ttningsvis bli h\u00e4nvisade till Kristinestad, emedan befolkningen skulle se sin ekonomiska f\u00f6rdel b\u00e4ttre tillgodosedd av landsv\u00e4gstransport till det 4 – 5 mil avl\u00e4gsna Kristinestad, \u00e4n genom likadan transport f\u00f6rst till den omkring 2 mil avl\u00e4gsna stationen i trakterna av Mattila g\u00e4stgiveri och en d\u00e4rifr\u00e5n skeende j\u00e4rnv\u00e4gstransport till Kask\u00f6. <\/span><\/p>\n

Om man d\u00e4rtill tar i betraktande att samma forkarlar som f\u00f6r varorna ned till staden, ocks\u00e5 kan forsla varor d\u00e4rifr\u00e5n hem, d\u00e5 d\u00e4remot en s\u00e5dan anordning, att samma foror som transporterar allmogens produkter till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen skulle \u00e5terforsla hem till stationen tidigare ankomna varor, sv\u00e5rligen h\u00e4r, mer \u00e4n annarst\u00e4des heller, torde kunna \u00e5stadkommas. Praxis bland allmoge i orter, som redan har j\u00e4rnv\u00e4g, har n\u00e4mligen visat sig vara den, att allmogemannen sj\u00e4lv f\u00f6ljer med det t\u00e5g, varmed hans spannm\u00e5ls eller tj\u00e4rs\u00e4ndning m. m. transporteras till avs\u00e4ttningsorten, f\u00f6rs\u00e4ljer sin vara, tillhandlar sig sina f\u00f6rn\u00f6denheter och \u00e5terv\u00e4nder hem med samma t\u00e5g p\u00e5 vilket dessa inlastats. Att f\u00f6rh\u00e5llandet h\u00e4r skulle bli annorlunda \u00e4n p\u00e5 andra orter finns intet sk\u00e4l att anta. En P\u00e4nt\u00e4nebo som vill avs\u00e4tta sin vara Kask\u00f6, skulle under antydda omst\u00e4ndigheter f\u00f6rst f\u00e5 forsla sina varor till stationen, samt d\u00e4refter \u00e5ter forsla sina ink\u00f6p fr\u00e5n stationen hem, n\u00e5got som f\u00f6r hans dragare skulle representera en f\u00e4rd av tv\u00e5 mil fram och tillbaka, varf\u00f6r han troligen i de flesta fall skulle f\u00f6redra en t.o.m. fem mils landsv\u00e4gsf\u00e4rd till n\u00e4rmaste stad, som \u00e4r Kristinestad. <\/span><\/p>\n

F\u00f6r \u00d6stermark skulle Kask\u00f6 genom j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse f\u00e5 en rej\u00e4lt \u00f6kad betydelse och f\u00f6r N\u00e4rpes skulle det betyda att Kask\u00f6 ocks\u00e5 forts\u00e4ttningsvis skulle bli huvudort.<\/span><\/p>\n

Med avseende p\u00e5 N\u00e4rpes \u00e4r emellertid en omst\u00e4ndighet av betydelse att ta i betraktande. Erfarenheten fr\u00e5n tidigare j\u00e4rnv\u00e4gar visar n\u00e4mligen oveders\u00e4gligen, att en landsort bel\u00e4gen omedelbart omkring en j\u00e4rnv\u00e4gs \u00e4ndpunkt j\u00e4mf\u00f6relsevis h\u00f6gst obetydligt begagnar sig av detta trafikmedel, f\u00f6rutsatt naturligtvis att \u00e4ndpunkten ocks\u00e5 \u00e4r avs\u00e4ttningsort. S\u00e5 t.ex. \u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken p\u00e5 Mustasaari (Gamla Wasa och Toby) ytterst liten i j\u00e4mf\u00f6relse med trafiken p\u00e5 andra j\u00e4rnv\u00e4gsstationer, bel\u00e4gna i socknar med ungef\u00e4r samma eller t.o.m. mindre folkm\u00e4ngd, exempelvis Storkyro, Ylistaro, Lappo och Kauhava, bel\u00e4gna litet l\u00e4ngre bort fr\u00e5n avs\u00e4ttningsorten. Befolkningen i stadens omedelbara grannskap ser det f\u00f6rdelaktigare, att forsla sina varor l\u00e4ngs landsv\u00e4gen till avs\u00e4ttningsorten. Detta p\u00e5 grund av ett s\u00e5dant s\u00e4tt varken varornas transport eller \u00e4garens f\u00e4rd till och fr\u00e5n staden medf\u00f6r n\u00e5gon n\u00e4mndv\u00e4rd direkt utgift. Med tanke speciellt f\u00e4st p\u00e5 nyss antydda f\u00f6rh\u00e5llande, att ocks\u00e5 om transporten sker per j\u00e4rnv\u00e4g, s\u00e5 \u00e4r \u00e4garen och hans dragare f\u00f6rst sysselsatta med varornas transport till stationen och sedermera med de fr\u00e5n staden upph\u00e4mtade varornas forslande hem fr\u00e5n stationen. Dessutom \u00e4r landsbon som med h\u00e4st reser till staden inte beroende av t\u00e5gens best\u00e4mda avg\u00e5ngstider m.m. <\/span><\/p>\n

En sammanfattning av nu anm\u00e4rkta f\u00f6rh\u00e5llanden kunde g\u00f6ras s\u00e5lunda: f\u00f6r att den trafikerande allm\u00e4nheten skall begagna sig av j\u00e4rnv\u00e4gstrafik, skall ett ekonomiskt resultat i tidsvinst och kostnadsbesparing ern\u00e5s genom skillnaden emellan kostnad och besv\u00e4r f\u00f6r varans transport till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen till\u00f6kat med j\u00e4rnv\u00e4gsfrakten samt kostnad och besv\u00e4r for landsv\u00e4gstransporten. Emedan detta resultat blir ytterst ringa eller alls intet i en landsort, som \u00e4r bel\u00e4gen i avs\u00e4ttningsortens omedelbara grannskap, \u00e4r det naturligt, att i synnerhet godstrafiken till och fr\u00e5n en s\u00e5dan ort inte \u00e4r av en s\u00e5dan betydelse, som trafiken mellan staden och en landsort litet avl\u00e4gsnare d\u00e4rifr\u00e5n, och kan det med s\u00e4kerhet antas att en framtida j\u00e4rnv\u00e4gstrafik mellan N\u00e4rpes och Kask\u00f6 just av denna orsak inte ens skall uppn\u00e5 ett s\u00e5dant resultat, som mellan Mustasari och Vasa. <\/span><\/p>\n

F\u00f6rsvararna av linjen Kauhajoki- Kask\u00f6 har just \u00e5beropat N\u00e4rpes sockens folkrikedom s\u00e5som ett av sk\u00e4len till j\u00e4rnv\u00e4gens dragning till Kask\u00f6, men detta sk\u00e4l har vi i och med f\u00f6reg\u00e5ende resonemang s\u00f6kt vederl\u00e4gga. Men anta d\u00e5 att vi misstagit oss i v\u00e5r f\u00f6ruts\u00e4ttning av en endast obetydlig framtida j\u00e4rnv\u00e4gstrafik p\u00e5 N\u00e4rpes. L\u00e5t vara att den skulle bli s\u00e5 betydlig som t.ex. p\u00e5 Laihela station, s\u00e5 tror vi dock att det korta avst\u00e5ndet mellan N\u00e4rpes och dess f\u00f6rn\u00e4msta avs\u00e4ttningsort Kask\u00f6 skulle f\u00f6rorsaka, att N\u00e4rpes trafiken skulle ha en h\u00f6gst obetydlig inverkan p\u00e5 banans r\u00e4ntabilitet. <\/span><\/p>\n

Att s\u00e5ledes lokaltrafiken p\u00e5 Kask\u00f6 kunde bli av s\u00e5dan betydelse, att densamma kunde n\u00e4mnv\u00e4rt h\u00f6ja staden fr\u00e5n dess obetydlighet, anser vi f\u00f6r mer \u00e4n tvivelaktigt. Att staden genom j\u00e4rnv\u00e4gen inte skulle komma att f\u00e5 n\u00e5gon avsev\u00e4rt livligare transitohandel, det tar vi f\u00f6r givet. I f\u00f6rbindelse med landets \u00f6vriga j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t skulle Kask\u00f6 med s\u00e4kerhet att liksom hittills f\u00f6ra en tynande tillvaro, till ingen nytta men till ober\u00e4knelig skada f\u00f6r systerstaden Kristinestad. Det skulle d\u00e4rigenom skada hela den landsort vars f\u00f6rn\u00e4msta aff\u00e4rcentrum Kristinestad hittills har varit och forts\u00e4ttningsvis kommer att s\u00e5 f\u00f6rbli. Ty \u00e4ven om Kask\u00f6 skulle bli lyckliggjord med j\u00e4rnv\u00e4g s\u00e5 kommer med stor s\u00e4kerhet Sideby, Lappfj\u00e4rd, Stora, B\u00f6tom, Kristinestads landsf\u00f6rsamling, Honkajoki och Karvia kommuner i sin helhet samt delvis Kauhajoki, \u00d6stermark, Sastmola och Siikais kommuner att h\u00e5lla Kristinestad som sitt naturliga aff\u00e4rscentrum. D\u00e5 varubytet p\u00e5 dessa orter vida \u00f6verstiger oms\u00e4ttningen i Kask\u00f6 stads, \u00e4ven genom j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse vidgade handelsomr\u00e5de, s\u00e5 \u00e4r det s\u00e5 att Kask\u00f6 inte ens under s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter skulle kunna bli st\u00f6rre \u00e4n Kristinestad. B\u00e5da st\u00e4derna skulle h\u00e4rigenom komma att f\u00f6ra en tynande tillvaro, och om en j\u00e4rnv\u00e4gslinje Kauhajoki \u2014 Bj\u00f6rneborgsbanan h\u00e4rtill kommer till st\u00e5nd, kan vi med l\u00e4tthet f\u00f6rutse s\u00e5v\u00e4l Kristinestads som Kask\u00f6 framtida \u00f6de. Det skulle betyda att grannst\u00e4derna Bj\u00f6rneborg och Vasa skulle dra till sig hela den syd\u00f6sterbottniska handeln och v\u00e5ra sm\u00e5st\u00e4der g\u00e5, uppslukade av sina m\u00e4ktigare grannar, en ohj\u00e4lplig underg\u00e5ng till m\u00f6tes. <\/span><\/p>\n

Att vi s\u00e5ledes helhj\u00e4rtat omfattar banstr\u00e4ckan Kauhajoki \u2014 Kristinestad framf\u00f6r Kauhajoki – Kask\u00f6 \u00e4r klart. Vi vill vidare framh\u00e5lla att vi ingalunda mots\u00e4tter oss ett m\u00f6jligen ifr\u00e5gakommande byggande av b\u00e4gge de f\u00f6reslagna banorna j\u00e4msides med varandra. Vi vill inte p\u00e5st\u00e5 att Kristinestad, vars historiska och ekonomiska tillst\u00e5nd sedan \u00e5rhundraden visat p\u00e5 det sydligaste \u00d6sterbottens aff\u00e4rsliv, ens genom f\u00f6rbindelse med det \u00f6vriga landets j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t, skulle kunna \u00e5ter h\u00f6ja sig till den viktiga roll, som staden tidigare innehaft. D\u00e4remot \u00e4r vi fullt \u00f6vertygade om, att det liv i oms\u00e4ttningen, som en j\u00e4rnv\u00e4g skulle ingjuta i stadens aff\u00e4rsverksamhet, skulle i betydlig grad \u00f6ka f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att Kristinestad \u00e4ven efter det en sydv\u00e4stlig sammanbindringsbana kommit till st\u00e5nd, skulle med framg\u00e5ng kunna uppta konkurrensen i v\u00e5r landsort med grannst\u00e4derna Vasa och Bj\u00f6rneborg. Det f\u00f6ruts\u00e4tter dock att s\u00e5v\u00e4l linjen Kauhajoki \u2014 Kristinestad som den f\u00f6reslagna sammanbindningsbanan f\u00e5r en naturlig och f\u00f6r hela landsorten och s\u00e5ledes \u00e4ven dess huvudort l\u00e4mplig riktning, vilken fr\u00e5ga vi i det f\u00f6ljande kommer att ta i betraktande. <\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning fortsatte 1.12.1897 den serie av artiklar om j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad, som hade b\u00f6rjat 10.11 och fortsatt 17.11.1897:<\/span><\/p>\n

Den lokala och instrumentala besiktning, som i tiden p\u00e5 bekostnad av staden Kristinestad. verkst\u00e4lldes f\u00f6r en f\u00f6reslagen syd\u00f6sterbottnisk j\u00e4rnv\u00e4g och hade till \u00e4ndam\u00e5l att utr\u00f6na de l\u00e4mpligaste lokala f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r en j\u00e4rnv\u00e4gslinje v\u00e4ster om Kyr\u00f6 \u00e4lv till Kauhajoki. Sedan skulle j\u00e4rnv\u00e4gen dras genom P\u00e4nt\u00e4ne by utefter gr\u00e4nsmarkerna mellan \u00d6stermark och B\u00f6tom norr om B\u00f6tombergen, l\u00f6pande i en nordlig kurva genom Tj\u00f6ck by till Kristinestad. <\/span><\/p>\n

Varf\u00f6r denna str\u00e4ckning d\u00e5 f\u00f6reslagits \u00e4r oss obekant. Troligen var avsikten den att j\u00e4rnv\u00e4gslinjen s\u00e5ledes skulle f\u00e5s i m\u00f6jligaste m\u00e5tt r\u00e4tt. Kanske ville man ocks\u00e5 i n\u00e5gon m\u00e5n tillgodose \u00d6stermark sockens trafikbehov, och m\u00f6jligen konstaterades terr\u00e4ngf\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 denna str\u00e4ckning f\u00f6r de mest gynnsamma. <\/span><\/p>\n

F\u00f6r en banstr\u00e4cka v\u00e4ster om Kyr\u00f6 \u00e4lv, s\u00e5som f\u00f6r den d\u00e5 ifr\u00e5gasatta Munakka \u2014 Kauhajoki \u2014 Kristinestad, vore m\u00f6jligen en s\u00e5dan dragning den riktiga, i synnerhet om banan skulle bli en bredsp\u00e5rig stambana. Men f\u00f6r den nu f\u00f6reslagna j\u00e4rnv\u00e4gen \u00f6ster om \u00e4lven, som d\u00e4rtill skulle bli en smalsp\u00e5rig lokalbana, tror vi, eftersom banans \u00e4ndam\u00e5l skulle bli att f\u00f6rmedla den m\u00f6jligaste stora lokaltrafik, att den tidigare f\u00f6reslagna linjen inte ens p\u00e5 str\u00e4ckan Kauhajoki \u2014 Kristinestad \u00e4r den l\u00e4mpligaste. Under antagande, att j\u00e4rnv\u00e4gen dras utefter den tidigare f\u00f6reslagna linjen P\u00e4nt\u00e4ne, B\u00f6tom \u2014 \u00d6verby, Tj\u00f6ck\u2014 Kristinestad, s\u00e5 skulle vi tro att trafiken p\u00e5 str\u00e4ckan P\u00e4nt\u00e4ne by\u2014 K:stad blir ytterst ringa. En framtida j\u00e4rnv\u00e4gsstation i B\u00f6tom skulle bli bel\u00e4gen avsides fr\u00e5n kommunens centrum. Troligen skulle den bli placerad ungef\u00e4r d\u00e4r den nyligen till underh\u00e5ll anbefallda nya v\u00e4gen mellan B\u00f6tom och \u00d6stermark sk\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gslinjen, eller i s\u00e5 fall omkring 7 kilometer fr\u00e5n kyrkan. <\/span><\/p>\n

Om stationen skulle bli placerad p\u00e5 den plats, som f\u00f6reslogs linjen uppgicks, eller s\u00e5ledes mellan J\u00e4rvim\u00e4ki och Skogslund hemman, s\u00e5 skulle avst\u00e5ndet till kyrkan bli omkring 5 – 6 kilometer, och dessutom borde en ny v\u00e4g i detta fall anl\u00e4ggas till stationen. I b\u00e5da fallen kommer stationen s\u00e5ledes att ligga alldeles avsides till och med fr\u00e5n Ylikyl\u00e4 i B\u00f6tom, och s\u00e5 mycket mera fr\u00e5n B\u00f6tom Nederby, allts\u00e5 Alakyl\u00e4. <\/span><\/p>\n

D\u00e5 avst\u00e5ndet till staden \u00e4r endast 20 – 23 kilometer skulle troligen en del av trafiken forts\u00e4ttningsvis g\u00e5 utefter landsv\u00e4gen. I B\u00f6tom \u00e4r det s\u00e5 konstigt att de olika delarna av socknen har skilda v\u00e4gar till staden, men avst\u00e5ndet till staden blir ungef\u00e4r detsamma. <\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n \u00d6stermark skulle en blivande station i B\u00f6tom under inga omst\u00e4ndigheter kunna p\u00e5r\u00e4kna n\u00e5gon som helst trafik. Avst\u00e5ndet till B\u00f6tom station fr\u00e5n \u00d6stermark kyrkoby skulle i b\u00e4sta fall bli 26 kilometer om stationen skulle bli placerad invid den till \u00d6stermark ledande nya v\u00e4gen. Om det skulle bli n\u00e5gon annan plats utsedd f\u00f6r stationen, s\u00e5 skulle avst\u00e5ndet i ingen h\u00e4ndelse understiga 30 kilometer. Med andra ord, avst\u00e5ndet mellan \u00d6stermark och Kristinestad skulle bli i det n\u00e4rmaste lika med avst\u00e5ndet mellan \u00d6stermark och B\u00f6tom, varf\u00f6r en \u00e5t kusten till g\u00e5ende trafik fr\u00e5n \u00d6stermark alltid skulle g\u00e5 utefter landsv\u00e4gen. En fr\u00e5n \u00d6stermark i motsatt riktning g\u00e5ende trafik skulle alltid komma att s\u00f6ka sig genom Kauhajoki, f\u00f6r avst\u00e5ndet \u00d6stermark\u2014 Kauhajoki \u00e4r precis detsamma som avst\u00e5ndet \u00d6stermark \u2014 B\u00f6tom. Hela str\u00e4ckan mellan B\u00f6tom och Tj\u00f6ck skulle v\u00e4gen g\u00e5 genom \u00f6demark. Tj\u00f6ck by, n\u00e4ra Kristinestad, kommer inte att erbjuda n\u00e4mnv\u00e4rd trafik, f\u00f6r det korta avst\u00e5ndet till staden skulle inverka menligt p\u00e5 trafikinkomsten. <\/span><\/p>\n

Vi vill s\u00e5ledes framf\u00f6ra, att om j\u00e4rnv\u00e4gen dras utefter den tidigare uppg\u00e5ngna linjen, s\u00e5 skulle till\u00f6kningen i den lokala trafiken bli minimal p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckan P\u00e4ntane \u2014 Kristinestad. Vi tror att detta f\u00f6rh\u00e5llande v\u00e4sentligen kunde f\u00f6r\u00e4ndras genom att leda linjen i en obetydlig sydlig kurva, s\u00e5 att B\u00f6tombergen kringg\u00e5s p\u00e5 s\u00f6dra sidan. Banans l\u00e4ngd skulle h\u00e4rigenom inte bli l\u00e4ngre, eftersom den norr om bergen ledande linjens nordliga b\u00f6jning h\u00e4r skulle bli f\u00f6rvandlad till en ungef\u00e4r lika stor sydlig bukt. <\/span><\/p>\n

Stationen i B\u00f6tom kunde d\u00e5 placeras invid den till Stor\u00e5 ledande allm\u00e4nna v\u00e4gen mitt i Alakyl\u00e4 i B<\/span>\u00f6<\/span>tom, p<\/span>\u00e5<\/span> ett avst<\/span>\u00e5<\/span>nd av h<\/span>\u00f6<\/span>gst 4 kilometer fr<\/span>\u00e5<\/span>n B<\/span>\u00f6<\/span>tom kyrka. H<\/span>\u00e4<\/span>rifr<\/span>\u00e5<\/span>n skulle linjen, s<\/span>\u00e5<\/span>som redan n\u00e4mndes, g<\/span>\u00e5<\/span> s<\/span>\u00f6<\/span>der om B<\/span>\u00f6<\/span>tomb<\/span>e<\/span>rgen till Dagsmark by och vidare genom Lappfj<\/span>\u00e4<\/span>rd by till staden. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att en s\u00e5dan riktning skulle tillf\u00f6ra j\u00e4rnv\u00e4gen en v\u00e4sentlig trafik\u00f6kning. I B\u00f6tom skulle stationen att ligga mitt i byn, n\u00e5got som naturligtvis skulle inverka gynnsamt p\u00e5 trafiken. Men s\u00e4rskilt s\u00e5 skulle stationen i Dagsmark bli av stor betydelse. Inom byn finns det tre stora s\u00e5ginr\u00e4ttningar, vars produktion naturligtvis skulle ge en betydlig trafikinkomst. Dessutom skulle hela den stora tr\u00e4varutransporten fr\u00e5n Stora g\u00e5 genom Dagsmark. Ja vi v\u00e5gar p\u00e5st\u00e5, med avseende f\u00e4st p\u00e5 antalet industriella inr\u00e4ttningar i trakterna av Lappfj\u00e4rd \u00e5s \u00f6vre och mellersta lopp, att en station i Dagsmark skulle bli en av de mest trafikerade p\u00e5 hela linjen \u00d6stermyra \u2014 Kristinestad. Detta \u00e5tminstone till dess att en m\u00f6jligen sammanbindningsbana skulle dras genom Stor\u00e5 och skulle ge den betydliga tr\u00e4varutransporten fr\u00e5n Stor\u00e5 en annan riktning. <\/span><\/p>\n

Att trafiken fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd ocks\u00e5 skulle bli av betydelse, beh\u00f6ver vi inte p\u00e5peka. Vi tror att n\u00e4rheten till avs\u00e4ttningsorten skulle likv\u00e4l \u00e4ven h\u00e4r visa en h\u00e4mmande inverkan p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken. Vi vill dock framh\u00e5lla, att f\u00f6rh\u00e5llandena i Lappfj\u00e4rd by, som \u00e4r sammantr\u00e4ngd p\u00e5 ett j\u00e4mf\u00f6relsevis litet omr\u00e5de, i n\u00e5gon m\u00e5n modifiera v\u00e5rt tidigare p\u00e5st\u00e5ende, att trafiken fr\u00e5n en till avs\u00e4ttningsorten n\u00e4rbel\u00e4gen landsort inte s\u00f6ker sig till j\u00e4rnv\u00e4g. S\u00e4rskilt om stationen i Lappfj\u00e4rd fick en l\u00e4mplig placering, t.ex. i n\u00e4rheten av klockareg\u00e5rden, s\u00e5 tror vi att trafiken skulle bli j\u00e4mf\u00f6relsevis stor. I ingen h\u00e4ndelse skulle trafiken p\u00e5 Tj\u00f6ck ens kunna j\u00e4mf\u00f6ras med den p\u00e5 Lappfj\u00e4rd. Man har sagt, att terr\u00e4ngf\u00f6rh\u00e5llandena mellan Lappfj\u00e4rd och staden \u00e4r mindre l\u00e4mpliga f\u00f6r anl\u00e4ggande av j\u00e4rnv\u00e4g, eftersom trakten \u00e4r mera kuperad. Huruvida f\u00f6rh\u00e5llandet \u00e4r s\u00e5dant, \u00e4r vi inte kompetenta att bed\u00f6ma, men vi tror dock, att anl\u00e4ggandet av en smalsp\u00e5rig bana, som till\u00e5ter skarpare kurvor och brantare stigningar, inte skall m\u00f6tas av st\u00f6rre sv\u00e5righeter p\u00e5 denna str\u00e4cka. M\u00f6jligt \u00e4r, att anl\u00e4ggningskostnaderna p\u00e5 den av oss f\u00f6reslagna str\u00e4ckningen skulle bli litet h\u00f6gre, \u00e4n p\u00e5 linjen genom Tj\u00f6ck. V\u00e5r \u00f6vertygelse \u00e4r den, att skillnaden m\u00e5ngdubbelt kommer att uppv\u00e4gas av den nytta f\u00f6r landsorten och den \u00f6kning i trafiken, som skulle vinnas genom den sydligare riktningen. H\u00e4rtill kommer, att en j\u00e4rnv\u00e4gslinje s\u00f6der om B\u00f6tombergen erbjuder den enligt v\u00e5r \u00e5sikt l\u00e4mpligaste utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r en sammanbindningsbana. Vi skall i en f\u00f6ljande artikel ta denna fr\u00e5ga till tals.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 4.5.1898:<\/span> <\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n har numera fastst\u00e4llt ordningen f\u00f6r sina resor denna sommar. <\/span><\/span>I den v\u00e4stra avdelningen, som har att bes\u00f6ka trakterna v\u00e4ster om P\u00e4ij\u00e4nne kommer herrar Levonius, Avellan, Norrm\u00e9n, Ilmanen, Pitk\u00e4nen, Durchmann, Haanp\u00e4\u00e4 och Ramsay att delta. St\u00e4mma kommer att h\u00e5llas i Kristinestad den 21 och 22 juni och d\u00e4r skall delta Kristinestad, Kristinestads landsf\u00f6rsamling, Kask\u00f6, Lappfj\u00e4rd, Sideby, Stor\u00e5, B\u00f6tom, Kauhajoki, \u00d6stermark, \u00d6vermark och N\u00e4rpes.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev den 25.5.1898<\/span> att vid en kommunalst\u00e4mma i N\u00e4rpes den 16 maj besl\u00f6ts det enh\u00e4lligt att de skulle f\u00f6rorda att j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki skulle byggas till Kask\u00f6 via N\u00e4rpes.\u00a0 Kommunen var beredd att donera den beh\u00f6vliga marken \u00e5t j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget. P\u00e5 samma st\u00e4mma uts\u00e5g de representanter till det kommande j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00f6tet som skulle h\u00e5llas i Kristinestad.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev 11.6.1898<\/span> att den av stadsfullm\u00e4ktige tillsatta j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n har sammantr\u00e4tt till sitt f\u00f6rsta m\u00f6te och till ordf\u00f6rande valdes Emil Axelin och till sekreterare Walter Sj\u00f6blom. Lappfj\u00e4rd har valt agronom J. Starcke och bonden Nissander och B\u00f6tom hade valt kronol\u00e4nsmannen Karl Ottelin.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 18.6.1898: <\/span><\/strong><\/p>\n

S\u00e5som k\u00e4nt h\u00e5ller den av Kejserliga Senaten tillsatta kommitt\u00e9n f\u00f6r ekonomisk unders\u00f6kning av s\u00e4rskilda j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckningar i landet den 21 och 22 juni 1898 i Kristinestad m\u00f6te med stadens och kringliggande kommuners representanter f\u00f6r att h\u00f6ra dessas \u00e5sikter och uttalanden i nu f\u00f6religgande, dessa orter ber\u00f6rande j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga. Den av stadsfullm\u00e4ktige f\u00f6r fr\u00e5gans beredande tillsatta kommitt\u00e9n har, d\u00e5 detta skrivs, i det n\u00e4rmaste slutf\u00f6rt sitt arbete. Med ledning av de resultat som hittills av dess arbete framg\u00e5tt tar vi oss friheten att \u00e4nnu en g\u00e5ng uttala oss ang\u00e5ende den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnbanans blivande str\u00e4ckning. <\/span><\/p>\n

Att \u00d6stermyra station p\u00e5 Vasa-banan m\u00e5ste betraktas s\u00e5som den l\u00e4mpligaste anknytningspunkten f\u00f6r den tillt\u00e4nkta j\u00e4rnv\u00e4gen, d\u00e4rom \u00e4r \u00e5sikterna odelade. Den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen kommer d\u00e4rigenom att utg\u00f6ra en forts\u00e4ttning av Ule\u00e5borgsbanan. D\u00e5 utrymmet nu inte medger n\u00e5gon granskning av alla de s\u00e4rskilda kommunernas mer eller mindre fr\u00e5n varandra avvikande f\u00f6rslag ang\u00e5ende banans str\u00e4ckning, skall vi uteslutande h\u00e5lla oss till den av Kristinestadsrepresentanterna f\u00f6reslagna.<\/span><\/p>\n

Vi g\u00f6r det s\u00e5 mycket hellre, eftersom den f\u00f6refaller att erbjuda oss de avgjort st\u00f6rsta f\u00f6rdelarna. Kommitt\u00e9n f\u00f6rordar att j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n \u00d6stermyra dras i WSW riktning till Ilmola. H\u00e4rifr\u00e5n skulle den sedan f\u00f6lja Kyr\u00f6 \u00e4lvdal \u00e5t genom Kurikka, g\u00e5 \u00f6ver Jalasjoki \u00e4lv samt vidare till Kauhajoki. Vid Kauhajoki kyrka skulle den g\u00e5 \u00f6ver Kauhajoki \u00e4lv samt forts\u00e4tta genom Alakyl\u00e4 i B\u00f6tom s\u00f6der om B\u00f6tom bergen, via Dagsmark och Lappfj\u00e4rd till Kristinestad. I Kr. Tidn. f\u00f6r den 1 december 1897 \u00e5dagalade signaturen K. till fullo de \u00f6verv\u00e4gande f\u00f6rdelarna av j\u00e4rnv\u00e4gens dragande genom den folkrika trakten s\u00f6der om B\u00f6tom framf\u00f6r en riktning genom \u00f6demarkerna norr om bergen via Tj\u00f6ck till Kristinestad. <\/span><\/p>\n

Vi vill s\u00e4rskilt framh\u00e5lla betydelsen av att banan g\u00e5r genom Dagsmark. En j\u00e4rnv\u00e4gsstation d\u00e4r skulle otvivelaktigt bli vad trafiken vidkommer av st\u00f6rre betydelse \u00e4n n\u00e5gon annan p\u00e5 str\u00e4ckan \u00d6stermyra \u2014 Kristinestad. I Dagsmark finns n\u00e4mligen f\u00f6r n\u00e4rvarande fyra s\u00e5gverk. Dessutom skulle s\u00e4kert hela den stora tr\u00e4varutransporten fr\u00e5n Stor\u00e5 g\u00e5 genom Dagsmark. Man kan inte nog betona att Ilmola, Kurikka, Kauhajoki, B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rd samtliga \u00e4r synnerligen stora och rika kommuner, och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e4mst komma i \u00e5tanke vid j\u00e4rnv\u00e4gens byggande. F\u00f6ljande siffror r\u00f6rande folkm\u00e4ngden i de kommuner, genom vilka den f\u00f6reslagna banan skulle dras, belyser f\u00f6rh\u00e5llandena. \u00d6stermyra har 3 000, Ilmola n\u00e5got \u00f6ver 10 500. Kurikka 7 500, Kauhajoki n\u00e5got \u00f6ver 10 000, B\u00f6tom 2 500 och Lappfj\u00e4rd 6 000 innev\u00e5nare. <\/span><\/p>\n

\u00c4ndstationen i Kristinestad placeras l\u00e4mpligast till Stadsparken. H\u00e4rifr\u00e5n b\u00f6r ett bisp\u00e5r dras ut till \u00c5dgrundet, d\u00e4r det finns en i alla avseenden utm\u00e4rkt hamn. Den av stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestad tillsatta kommitt\u00e9n har l\u00e5tit verkst\u00e4lla m\u00e4tningar av vattendjupet invid och utanf\u00f6r nodv\u00e4stra stranden av holmen \u00c5dgrund. F\u00f6ljande resultat f\u00f6religger: vattnets djup t\u00e4tt invid stranden 18 fot, tjugo famnar l\u00e4ngre ut 24 fot: sjuttio famnar fr\u00e5n land 30 fot. L\u00e4ngre ut varierar vattnets djup mellan 30 och 44 fot. <\/span><\/p>\n

Vid B\u00e5kh\u00e5let \u00e4r vattendjupet dock endast 25 – 26 fot, men de sm\u00e5 bankar, som h\u00e4r finns kan l\u00e4tt undanskaffas genom spr\u00e4ngning. Vattendjupet \u00e4r s\u00e5ledes fullt tillr\u00e4ckligt \u00e4ven f\u00f6r nutidens fartyg. Den moderna skeppsbyggnadskonsten f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e4mligen, s\u00e5som bekant, allt mer inskr\u00e4nka djupg\u00e5endet hos fartyg men i st\u00e4llet \u00f6ka tonnaget genom en motsvarande \u00f6kning av de \u00f6vriga dimensionerna. \u00c4ven i \u00f6vriga avseenden kommer hamnen vid \u00c5dgrundet att ypperligt motsvara sitt \u00e4ndam\u00e5l. D\u00e5 den \u00e4r synnerligen djup och rymlig, har de anl\u00f6pande fartyget gott om sv\u00e4ngrum. Vad isf\u00f6rh\u00e5llandena betr\u00e4ffar, tillfryser \u00c5dgrundshamnen i regel en m\u00e5nad senare \u00e4n den inre hamnen och g\u00e5r likas\u00e5 i regel en m\u00e5nad tidigare upp \u00e4n denna. \u00c5dgrundshamnen har s\u00e5ledes stora f\u00f6rdelar ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rt med hamnen i Kask\u00f6, som i vanliga fall ligger isbelagd lika l\u00e4nge som Kristinestads inre hamn. <\/span><\/p>\n

Det smala sund, som skiljer \u00c5dgrundet fr\u00e5n fastlandet har ocks\u00e5 genom kommitt\u00e9ns tillskyndelse blivit unders\u00f6kt, och har vattendjupet h\u00e4r varierat mellan endast 3 och 6 fot. D\u00e5 bottnen best\u00e5r av fast sand, kan en j\u00e4rnv\u00e4gsbank utan n\u00e4mnv\u00e4rt stora kostnader anl\u00e4ggas mellan holmen och fastlandet. <\/span><\/p>\n

Ang\u00e5ende sammanbindningsbanans str\u00e4ckning mellan \u00d6stermyra – Kristinestad linjen och Bj\u00f6rneborgsbanan, har stadens j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9 inte definitivt uttalat sig. Kommitt\u00e9n torde dock f\u00f6r sin del komma att f\u00f6resl\u00e5, att sammanbindningsbanan i fr\u00e5ga skulle utg\u00e5 fr\u00e5n Dagsmark samt dras genom Stor\u00e5, Honkajoki och Kankaanp\u00e4\u00e4 samt sammanl\u00f6pa med Bj\u00f6rneborgsbanan vid Peipohja station. Vad betr\u00e4ffar linjen Kankaanp\u00e4\u00e4\u2014 Peipohja, s\u00e5 tillkommer detaljbest\u00e4mningarna h\u00e4rom n\u00e4rmast de kringliggande kommunerna.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 18.6.1898:<\/span><\/strong><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan. <\/strong><\/p>\n

Stor\u00e5, B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rds socknars ombud vid stundande j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00f6tet i Kristinestad den 21 och juni 1898, kronol\u00e4nsmannen Karl Ottelin, agronomen Johan Starcke och bonden Karl Henrik Nissander har i samr\u00e5d med sakkunniga personer den 14 och 15 denna m\u00e5nad bes\u00f6kt B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rds socknar. De har p\u00e5 kartor inritat den str\u00e4ckning som de tycker \u00e4r l\u00e4mpligast f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen mellan \u00d6stermyra och Kristinestad. Fr\u00e5n Kauhajoki till r\u00e5n vid Kariluoma hemman i B\u00f6tom \u00d6verby, via B\u00f6tom Nederby, sedan s\u00f6der om B\u00f6tombergen genom Lappfj\u00e4rd och L\u00e5lby till Kristinestads r\u00e5, vid den s\u00e5 kallade Ikelagnan och Ikelagnsviken.<\/p>\n

Detta motiverades med att en j\u00e4rnv\u00e4gslinje p\u00e5 denna str\u00e4cka skulle komma att g\u00e5 l\u00e4ngs j\u00e4mn mark utan n\u00e4mnv\u00e4rda stigningar, samt att endast en brobyggnad av n\u00e5got st\u00f6rre beskaffenhet skulle beh\u00f6vas, n\u00e4mligen den \u00f6ver B\u00f6tom \u00e5n.<\/p>\n

Sand skulle finnas tillr\u00e4ckligt p\u00e5 v\u00e4stra och s\u00f6dra sidan av B\u00f6tombergen, likas\u00e5 p\u00e5 den s\u00e5 kallade Karhukangas\u00e5sen i P\u00e4nt\u00e4ne i Kauhajoki, l\u00e4ngs vilka den h\u00e4r f\u00f6reslagna j\u00e4rnv\u00e4gen skulle g\u00e5.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 22.6.1898:<\/span><\/strong><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan. <\/strong><\/p>\n

De utsedda medlemmarna fr\u00e5n Kristinestad yrkade p\u00e5 samma dragning av j\u00e4rnv\u00e4gen, allts\u00e5 fr\u00e5n Kauhajoki, s\u00f6der om B\u00f6tombergen, via Dagsmark och Lappfj\u00e4rd till \u00e4ndstationen som de tycker kunde vara i den s\u00e5 kallade Tobaks\u00e5kern, som ligger p\u00e5 \u00f6stra sidan, strax s\u00f6der om v\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd. Fr\u00e5n denna station skulle det sedan dras ett bisp\u00e5r p\u00e5 3-4 km till \u00c5dgrund, d\u00e4r en passlig plats finns f\u00f6r en ypperlig hamn.<\/p>\n

I samma nummer skrev tidningen ocks\u00e5 att den statliga j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n dagen innan hade haft sitt f\u00f6rsta m\u00f6te i Kristinestad. Samtliga lokala delegater var \u00f6verens om att en j\u00e4rnv\u00e4g beh\u00f6vs och att den borde ha byggts betydligt tidigare. De flesta ans\u00e5g att en dragnings skulle ske till Kristinestad men delegaterna fr\u00e5n \u00d6vermark, \u00d6stermark och N\u00e4rpes f\u00f6redrog Kask\u00f6 i st\u00e4llet. Det var helt v\u00e4ntat, att socknarna skulle f\u00f6resl\u00e5 just s\u00e5.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 dagen gjorde s\u00e4llskapet en tur med \u00e5ngaren \u201dBenvik\u201d, f\u00f6rst till den tillt\u00e4nkta hamnen p\u00e5 \u00c5dgrund och sedan \u00e5kte de till Kask\u00f6 f\u00f6r att granska hamnf\u00f6rh\u00e5llandena d\u00e4r.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 25.6.1898:<\/span><\/strong><\/p>\n

Kommitt\u00e9ns m\u00f6te i Kristinestad. <\/strong><\/p>\n

Den tidning som utkom efter j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9ns m\u00f6te var fylld med olika \u00e5sikter om j\u00e4rnv\u00e4gens dragning. Alla lokala kommitt\u00e9er fick utrymme med sina f\u00f6rslag och motiveringar. L\u00e4get var \u00e4nd\u00e5 l\u00e5st eftersom b\u00e5da st\u00e4derna hade sina anh\u00e4ngare. S\u00e5 gott som alla kommuner lovade att uppl\u00e5ta gratis mark bara j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras via den egna kommunen. Lappfj\u00e4rds kommun hade redan vid kommunalst\u00e4mman den 4 november 1895 beslutat om detta. En st\u00f6rre station skulle byggas i Dagsmark d\u00e4rifr\u00e5n en j\u00e4rnv\u00e4gslinje skulle byggas till Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n

Kask\u00f6borna framh\u00f6ll ju hamnens f\u00f6rtr\u00e4fflighet och inga delegater bestred detta. De kunde ocks\u00e5 visa upp siffror som visade att trafiken nu redan var livlig och att den skulle \u00f6ka betydligt om de fick en j\u00e4rnv\u00e4gslinje till staden. Kristinestads representant Alfred Carlstr\u00f6m protesterade mot detta hamnargument och han sade att h\u00e4nsyn m\u00e5ste tas till Kristinestads position som Syd\u00f6sterbottens handelscentrum.<\/p>\n

N\u00e4rpesborna hade ju det klart f\u00f6r sig att banan m\u00e5ste dras till Kask\u00f6, eftersom den i s\u00e5 fall skulle g\u00e5 via N\u00e4rpes.<\/p>\n

Under den andra m\u00f6tesdagen granskades de sifferuppgifter som hade framf\u00f6rts som argument och n\u00e5gra st\u00f6rre felaktigheter fanns inte.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 29.6.1898:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den statliga j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n sammantr\u00e4dde den 25 juni i Ilmola. N\u00e4rvarande var representanter fr\u00e5n kommunerna Ilmola, \u00d6stermyra, Kurikka, Jurva, Kalasj\u00e4rvi, Nurmi och Per\u00e4sein\u00e4joki. Samtliga kommuner f\u00f6rordade att den nya j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kask\u00f6.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads tidning<\/span> rapporterade ofta om vilka m\u00e4ngder det s\u00e5 kallade \u201dsm\u00f6rt\u00e5get\u201d har transporterat till Hang\u00f6. Sm\u00f6rt\u00e5get samlade upp sm\u00f6r p\u00e5 str\u00e4ckan Ule\u00e5borg \u2013 Sein\u00e4joki och den 7 september 1898 skickades inte mindre \u00e4n 560 drittlar, totalt 34\u00a0200 kg. En drittel v\u00e4gde allts\u00e5 ungef\u00e4r 60 kg. Eftersom Kristinestad saknade j\u00e4rnv\u00e4g, s\u00e5 m\u00e5ste sm\u00f6ret h\u00e4rifr\u00e5n skickas med b\u00e5t till Hang\u00f6. Fr\u00e5n Hang\u00f6 exporterade sm\u00f6ret sedan fr\u00e4mst till England.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 26.10.1898:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den stora j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n sammantr\u00e4ffade i mitten av oktober f\u00f6r att sammanfatta hur det kommande j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet skulle byggas ut och i vilken takt. Ordf\u00f6randen Aminoff hade blivit sjuk och avg\u00e5tt och i hans st\u00e4lle hade invalts en professor Palm\u00e9n.<\/span><\/span><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren 1898 hade denna kommitt\u00e9 best\u00e4mt hur j\u00e4rnv\u00e4garna i Karelen och Kajana skulle byggas och nu kom turen till linjen fr\u00e5n \u00d6stermyra v\u00e4sterut. Sedan skulle kommitt\u00e9n t\u00e4nka p\u00e5 andra aktuella st\u00e4llen i Finland. Hela planen skulle vara klar till maj 1899.<\/span><\/span><\/p>\n

Fredag den 21 oktober slutbehandlade kommitt\u00e9n fr\u00e5gan om j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad och Kask\u00f6, samt efter s\u00e4rskilda omr\u00f6stningar att f\u00f6rorda en bana fr\u00e5n \u00d6stermyra station l\u00e4ngs Kyro \u00e4lvs \u00f6stra strand genom Ilmola, Kurikka till Kauhajoki och d\u00e4rifr\u00e5n \u00e5t \u00f6ster genom \u00d6stermark till Kask\u00f6, dock med s\u00e5dan str\u00e4ckning att banan skulle komma s\u00e5 n\u00e4ra Kristinestad som m\u00f6jligt, eventuellt genom Pjelax by, beroende av n\u00e4rmare teknisk unders\u00f6kning. En minoritet f\u00f6rordade en bana till vardera staden med f\u00f6rgrening p\u00e5 l\u00e4mplig punkt mellan \u00d6stermark och Kask\u00f6.<\/span><\/span><\/p>\n

Den statliga j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande, professor Palm\u00e9n hade skrivit en broschyr \u201dV\u00e5r framtida j\u00e4rnv\u00e4gspolitik\u201d<\/em> d\u00e4r han tog upp problemen med den s\u00e5 kallade Sein\u00e4jokibanan. Kristinestads Tidning kopierade texten den 22 mars 1899 och den l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

Banan Sein\u00e4joki \u2013 Kask\u00f6 \u00f6vertr\u00e4ffar med avseende p\u00e5 den omgivande traktens odlingsbarhet och folkt\u00e4thet alla andra omr\u00e5den, till vilkas f\u00f6rm\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gar p\u00e5 senare tid blivit f\u00f6reslagna. Det \u00e4r verkligen of\u00f6rklarligt, att ortsrepresentanterna inte tidigare lyckats driva fram en god sak till dagen. Egendomligt f\u00f6refaller \u00e4ven, att man vill g\u00f6ra just denna bana till smalsp\u00e5rig, d\u00e5 man omsider 1897 fattade beslut att beg\u00e4ra proposition i saken till n\u00e4sta lantdag. Ifr\u00e5ga varande trakter saknar helt och h\u00e5llet vattenkommunikationer, varf\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4g \u00e4r f\u00f6r dem s\u00e5 mycket mera av behovet p\u00e5kallad. Mindre vikt ligger p\u00e5 fr\u00e5gan, huruvida Kask\u00f6 eller Kristinestad v\u00e4ljs till banans slutpunkt och hamnstad, blott banan blir en verklighet.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 31.5.1899:<\/strong><\/span><\/p>\n

Senaten har anbefallt \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna att instrumentalt unders\u00f6ka f\u00f6ljande nya j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckningar:<\/p>\n

-fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kauhajoki med bibanor till Kristinestad och Kask\u00f6.<\/p>\n

-fr\u00e5n Nyslott \u00f6ver Elisenvaara till Kronoborg och Ladoga<\/p>\n

-fr\u00e5n Rovaniemi till Kemi. Unders\u00f6kningarna skall g\u00f6ras av ingenj\u00f6r R. Snellman.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 14.6.1899:<\/strong><\/span><\/p>\n

Den blivande j\u00e4rnv\u00e4gslinjen \u00d6stermyra \u2013 Kauhajoki med bibanor till Kristinestad och Kask\u00f6. Sedan senaten den 25 sistlidne maj f\u00f6rordnat \u00e4ldre ingenj\u00f6ren Snellman att i egenskap av ledare handha unders\u00f6kningen bl.a. av en j\u00e4rnv\u00e4gslinje fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kauhajoki med bibanor till Kristinestad och Kask\u00f6, vilken unders\u00f6kning \u00e4r avsedd att omedelbart vidtas under ledning av ingenj\u00f6ren R. J. Karlsson, har bem\u00e4lde ingenj\u00f6ren Snellman hos l\u00e4nets guvern\u00f6r anh\u00e5llit om s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd \u00a7\u00a7 64 och 65 av f\u00f6rordningen om expropiation av mark f\u00f6r allm\u00e4nt behov n\u00e4rmare f\u00f6reskriva. \u2013Av anf\u00f6rda banstr\u00e4ckningar kommer f\u00f6ljande kommuner att ber\u00f6ras, n\u00e4mligen: Sein\u00e4joki, Ilmajoki, Kurikka, Kauhajoki, \u00d6stermark, N\u00e4rpes, B\u00f6tom, Lappfj\u00e4rd samt st\u00e4derna Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 21.6.1899:<\/strong><\/span><\/p>\n

Ingenj\u00f6r Snellman hade i g\u00e5r kl. 10 f.m. sammankallat Kristinestads och Lappfj\u00e4rds kommuns medlemmar till m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset f\u00f6r att framst\u00e4lla sina \u00f6nskningar betr\u00e4ffande en blivande j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckning fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad. Till m\u00f6tet hade infunnit sig s\u00e5som representanter f\u00f6r Lappfj\u00e4rd kommun agronomen Starke och befallningsman Lev\u00e1n samt ett tiotal stadsbor. D\u00e4rvid uttalades som Lappfj\u00e4rd kommuns \u00f6nskningsm\u00e5l att j\u00e4rnv\u00e4gslinjen skulle dras s\u00f6der om B\u00f6tom bergen norrom Lappfj\u00e4rd och vidare s\u00f6derom L\u00e5hlby till Kristinestad samt att stationen skulle placeras vid v\u00e4gskillnaden mellan \u00d6stermyra och Bj\u00f6rneborgs landsv\u00e4gar. Dessutom borde en haltpunkt om m\u00f6jligt inr\u00e4ttas s\u00e5 n\u00e4ra Dagsmark by som m\u00f6jligt.<\/p>\n

Fr\u00e5n stadens sida uttalades betr\u00e4ffande linjens str\u00e4ckning samma \u00e5sikter som Lappfj\u00e4rd kommun framst\u00e4llt. Betr\u00e4ffande stationens placering ans\u00e5gs l\u00e4mpligaste platsen f\u00f6r densamma vara p\u00e5 \u00f6stra sidan om Stadsfj\u00e4rden, s\u00f6der om landsv\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd. Dessutom borde sticksp\u00e5r anl\u00e4ggas till stadens nuvarande hamn och lastageplatser. \u00c4ven s\u00e5 uttalades som \u00f6nskningsm\u00e5l att unders\u00f6kning av ett hamnsp\u00e5r ut till \u00c5dgrundet skulle verkst\u00e4llas oberoende av huruvida detta hamnsp\u00e5r kommer till utf\u00f6rande i samband med den \u00f6vriga linjen eller senare.<\/p>\n

Kristinestads Tidning skriver p\u00e5 ledarplats den 22.7.1899<\/strong><\/span> om den kommitt\u00e9 som hade f\u00e5tt i uppdrag att utreda de ekonomiska f\u00f6rdelarna med j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki v\u00e4sterut till kusten. Kommitt\u00e9n har kommit fram till att j\u00e4rnv\u00e4gen b\u00f6r dras endast till Kask\u00f6, p\u00e5 grund av den b\u00e4ttre hamnen som de kan erbjuda. Farleden in till Kristinestad \u00e4r krokig och sv\u00e5rnavigerad, \u00e5tminstone i m\u00f6rker. Kommitt\u00e9n vill koncentrera all export och import till en hamn och har gjort utredningar som st\u00f6der Kask\u00f6. F\u00f6rvisso har Kristinestad hamn en dubbelt st\u00f6rre export av tr\u00e4varor \u00e4n Kask\u00f6 men kommitt\u00e9n ans\u00e5g att denna export lika enkelt kan ske via Kask\u00f6.<\/p>\n

Edvard Avellan som var medlem i j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n ogillade id\u00e9n att en j\u00e4rnv\u00e4g skulle dras endast till Kask\u00f6 och han skrev d\u00e5 denna reservation, som Kristinestads Tidning publicerade 26.7.1899:<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0Kask\u00f6\u00a0 eller Kristinestad?<\/span><\/strong><\/p>\n

Olika meningar har uttalats inom kommitt\u00e9n ang\u00e5ende den str\u00e4ckning och slutpunkt som en fr\u00e5n Sein\u00e4joki station genom s\u00f6dra \u00d6sterbotten ledd j\u00e4rnv\u00e4g borde erh\u00e5lla. Ocks\u00e5 kan det inte nekas, att denna fr\u00e5ga innefattar sv\u00e5ra fr\u00e5gor, ang\u00e5ende vilka det inte \u00e4r alldeles l\u00e4tt att bilda sig en best\u00e4md \u00f6vertygelse. Fr\u00e5gan g\u00e4ller inte endast, huruvida Kask\u00f6 eller Kristinestad skall framh\u00e4vas eller tillbakas\u00e4ttas. Den g\u00e4ller \u00e4ven, huruvida hela landskapets eller endast vissa trakters f\u00f6rdelar skall tillgodoses. Den g\u00e4ller slutligen, hur man b\u00f6r s\u00f6ka \u00e5stadkomma en j\u00e4rnv\u00e4g, som \u00e4r \u00e4gnad att st\u00f6da en framtida sammanbindningsbana mellan \u00d6sterbotten och Satakunta, eller en j\u00e4rnv\u00e4g, som endast skulle betj\u00e4na de orter, som j\u00e4rnv\u00e4ger l\u00f6per igenom. S\u00e5som bekant, har Kristinestad i alla tider utgjort trafikcentrum f\u00f6r norra Satakunta och sydligaste delen av \u00d6sterbotten, och s\u00e5dant \u00e4r fallet \u00e4nnu den dag som \u00e4r, om ocks\u00e5 stadens handelsomr\u00e5de under senaste tider, vid det uppsving Bj\u00f6rneborg och Vasa erh\u00e5llit, i n\u00e5gon m\u00e5n inskr\u00e4nkts. <\/span><\/p>\n

Kask\u00f6 d\u00e4remot har hela tiden f\u00f6rt ett mer eller mindre tynande liv och staden \u00e4ger inte heller nu n\u00e5gon st\u00f6rre betydelse. Kristinestads folkm\u00e4ngd, om ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsevis liten, \u00e4r i alla fall mer \u00e4n tre g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n Kask\u00f6s. I Kristinestad har under tidernas lopp samlats ett stort kapitalbelopp, som utg\u00f6r st\u00f6det f\u00f6r en t\u00e4mligen livlig handelsr\u00f6relse. I Kask\u00f6 d\u00e4remot har kapitalbildningen varit j\u00e4mf\u00f6relsevis liten och stadens handel befinner sig till stor del i h\u00e4nderna p\u00e5 grannst\u00e4dernas aff\u00e4rsm\u00e4n. <\/span><\/p>\n

Kristinestads export \u00e4r dubbelt st\u00f6rre \u00e4n Kask\u00f6s och importen mer \u00e4n trettio g\u00e5nger st\u00f6rre. I Kristinestad har export och import n\u00e4stan lika stor betydelse, i Kask\u00f6 d\u00e4remot inskr\u00e4nker sig r\u00f6relsen n\u00e4stan helt och h\u00e5llet till export. Bet\u00e4nkandet i j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n s\u00f6ker visserligen st\u00e4lla trafikf\u00f6rh\u00e5llandena i Kask\u00f6 i en f\u00f6rm\u00e5nligare dager d\u00e4rigenom, att fr\u00e5n b\u00e4gge st\u00e4dernas export uteslutas tr\u00e4varorna, vars bruttov\u00e4rde i Kristinestad uppg\u00e5r till ungef\u00e4r fem g\u00e5nger h\u00f6gre belopp \u00e4n i Kask\u00f6. P\u00e5 detta vis r\u00e4knas Kask\u00f6 ha n\u00e5got st\u00f6rre export \u00e4n f\u00f6r Kristinestad, men en annan sak \u00e4r, hur man genom en dylik uteslutning av tr\u00e4varorna i sj\u00e4lva verket har n\u00e5got att vinna p\u00e5 det. Tr\u00e4varorna \u00e4r ohj\u00e4lpligen exportartiklar och med lika stort sk\u00e4l kunde man ifr\u00e5n de b\u00e4gge st\u00e4dernas export utesluta \u00e4ven lantmannavarorna, som fr\u00e5n Kask\u00f6 exporteras i st\u00f6rre m\u00e4ngd \u00e4n fr\u00e5n Kristinestad. Att s\u00e5 \u00e4r fallet, \u00e4r bekant och erk\u00e4nt. Men h\u00e4rmed \u00e4r det inte sagt, att exporten av lantmannavaror f\u00f6retr\u00e4desvis \u00e4r f\u00f6rbeh\u00e5llen Kask\u00f6. Saken beror uppenbarligen p\u00e5 tillf\u00e4lliga omst\u00e4ndigheter, s\u00e5som t.ex. d\u00e4rp\u00e5, att havreodlingen p\u00e5 den syd\u00f6sterbottniska sl\u00e4tten under senaste tider vunnit stor utbredning, att havren i Kask\u00f6 kostat en halv penni mer per kilogram \u00e4n i Kristinestad och Vasa. <\/span><\/p>\n

Att Kask\u00f6s export \u00e4r allt annat \u00e4n konstant, framg\u00e5r av att dess import i j\u00e4mf\u00f6relse med exporten \u00e4r s\u00e5 obetydlig. Och h\u00e4rp\u00e5 tyder ocks\u00e5 den omst\u00e4ndigheten, att exporten av lantmannavaror i Kask\u00f6 \u00e5r 1897 hastigt \u00f6kade, medan densamma i Kristinestad lika hastigt minskade. Om j\u00e4rnv\u00e4g skulle byggdes till Kristinestad, r\u00e5der det inget tvivel p\u00e5 att ocks\u00e5 lantmannavaror skulle str\u00f6mma dit i betydligt st\u00f6rre grad \u00e4n hittills. <\/span><\/p>\n

Synnerlig vikt l\u00e4gger kommitt\u00e9bet\u00e4nkandet p\u00e5 det f\u00f6retr\u00e4de Kask\u00f6 hamn \u00e4ger framf\u00f6r den i Kristinestad. Det f\u00f6rnekas inte, att Kristinestad trots mindre gynnsamma hamnf\u00f6rf\u00f6rh\u00e5llande, i alla tider varit i st\u00e5nd och \u00e4nnu i denna stund \u00e4r i st\u00e5nd att v\u00e4l f\u00f6rmedla landsbygdens trafik. Men j\u00e4rnv\u00e4gen medf\u00f6r \u00f6kad r\u00f6relse, och den \u00f6kade r\u00f6relsen kr\u00e4ver nog en b\u00e4ttre hamn. S\u00e5dan \u00e4r bet\u00e4nkandets tankeg\u00e5ng och uteslutande h\u00e4rp\u00e5 grundas sedan den fordran, att till slutpunkt f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen borde v\u00e4ljas Kask\u00f6 och inte Kristinestad. Att Kask\u00f6 \u00e4ger en b\u00e4ttre hamn \u00e4n Kristinestad, kan inte ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Men av detta f\u00f6ljer inte, att Kristinestads hamn skulle vara d\u00e5lig, s\u00e5som det p\u00e5st\u00e5s i bet\u00e4nkandet. Medelstora \u00e5ngfartyg kan l\u00e4gga till vid \u00e5ngb\u00e5tsbryggan och till den inre hamnen inkommer ocks\u00e5 farkoster, som inte ligger djupare \u00e4n 15 fot. Till den yttre hamnen \u00e5ter har alla s\u00e5dana fartyg tilltr\u00e4de, som genom \u00d6resund kan komma in i \u00d6stersj\u00f6n, och st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5dana anv\u00e4nds vanligtvis inte hos oss. Den yttre hamnen befaras sakna n\u00f6dig s\u00e4kerhet, men r\u00e4tta f\u00f6rh\u00e5llandet \u00e4r, att densamma p\u00e5 havssidan skyddas av en sammanh\u00e4ngande r\u00e4cka med grund och sk\u00e4r, som v\u00e5gorna bryter sig mot. Sj\u00f6skador i hamnen har intr\u00e4ffat ytterst s\u00e4llan och \u00e5tminstone inte oftare \u00e4n i landets andra hamnar. <\/span><\/p>\n

Farleden utanf\u00f6r B\u00e5kh\u00e5let uppges \u201dg\u00e5 i bugter\u201d, men detta inneb\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s, att man f\u00f6r att komma in i hamnen m\u00e5ste h\u00e5lla direkt kurs p\u00e5 Herkmeri b\u00e5k och sedan, efter att ha kr\u00f6kt om b\u00e5ken, f\u00f6rbi Torngrunds b\u00e5k f\u00e5r styra rakt in i hamnen. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00e4krar ocks\u00e5 fackm\u00e4n, att tilltr\u00e4det till hamnen inte erbjuder n\u00e5gra sv\u00e5righeter \u00e5tminstone f\u00f6r \u00e5ngfartyg, som numera allt allm\u00e4nnare anv\u00e4ndas. S\u00e4rskilt m\u00e5ste man h\u00e5lla fast d\u00e4rvid, att Kristinestads hamn i alla tider begagnats och fortfarande begagnas utan att densamma haft namn om sig att vara d\u00e5lig. Skulle en \u00f6kad r\u00f6relse i framtiden p\u00e5kalla f\u00f6rb\u00e4ttrandet av hamnf\u00f6rh\u00e5llandena, hindrar naturligtvis ingenting att genom utspr\u00e4ngningar p\u00e5 stenrevet mellan yttre och inre hamnen bereda en friare kommunikation mellan dem. <\/span><\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 en annan utv\u00e4g, varigenom alla de ol\u00e4genheter den inre hamnen kan erbjuda, med ens skulle avl\u00e4gsnas, utan att n\u00e5gon s\u00e4rskild hamnbana d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vde ifr\u00e5gakomma. J\u00e4rnv\u00e4gen kan ifr\u00e5n b\u00f6rjan ledas genom yttre hamnen till staden. Mellan L\u00e5lby i Lappfj\u00e4rd och yttre hamnen finns det n\u00e4mligen alldeles j\u00e4mna marker, d\u00e4r banan kunde dras till \u00c5dgrundet, f\u00f6r att d\u00e4rifr\u00e5n sedan utmed hamnstranden f\u00f6ras till staden. J\u00e4rnv\u00e4gen kommer s\u00e5lunda att inte bli l\u00e4ngre, \u00e4n om densamma, med undvikande ut \u00e5sarna \u00f6ster om staden, skulle ledas mot Tj\u00f6ck och d\u00e4rifr\u00e5n till staden p\u00e5 en nordligare v\u00e4g. S\u00e4rskilt torde det ocks\u00e5 vara orsak att p\u00e5minna om, att det endast \u00e4r tr\u00e4varur\u00f6relsen, som av stadens hamnf\u00f6rh\u00e5llandon kan ha n\u00e5gon ol\u00e4genhet, d\u00e5 f\u00f6r densamma vanligtvis anv\u00e4ndas st\u00f6rre fartyg, som antingen m\u00e5ste helt och h\u00e5llet lastas i yttre hamnen eller kanske s\u00e5, att en del av lasten intas i den inre hamnen och \u00e5terstoden i den yttre. D\u00e4remot kan stadens hamnf\u00f6rh\u00e5llanden inte orsaka exporten n\u00e5gon ol\u00e4genhet av lantmannavaror, d\u00e5 den inte kr\u00e4ver s\u00e5 stora fartyg som tr\u00e4varorna. <\/span><\/p>\n

Klart \u00e4r, att om j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras till Kask\u00f6, s\u00e5 skulle Kristinestads r\u00f6relse minska rej\u00e4lt. Stadens handelsomr\u00e5de skulle n\u00e4mligen n\u00e4stan helt och h\u00e5llet inskr\u00e4nkas till Stor\u00e5, B\u00f6tom, Sideby och Lappfj\u00e4rd. Kristinestad skulle s\u00e5lunda nedsjunka till n\u00e4stan samma st\u00e4llning som Brahestad. Dessutom r\u00e5der det inget tvivel p\u00e5 att det skulle ta en l\u00e5ng tid innan Kask\u00f6 fr\u00e5n sin nuvarande betydelsel\u00f6sa st\u00e4llning, skulle kunna arbeta upp sig till en livligare trafikplats. I kommitt\u00e9bet\u00e4nkandet n\u00e4mns, att den ifr\u00e5ga varande j\u00e4rnv\u00e4gen borde tillf\u00f6ra hela landskapet st\u00f6rsta m\u00f6jliga nytta. Detta syfte skulle likv\u00e4l inte n\u00e4rmelsevis kunna uppn\u00e5s, om banan leddes till Kask\u00f6. Inte nog d\u00e4rmed, att Kristinestad h\u00e4rmed skulle r\u00e5ka p\u00e5 f\u00f6rfall. Kristinestads f\u00f6rfall skulle inte kunna undg\u00e5 att k\u00e4nnbart \u00e5terverka p\u00e5 hela landskapet. Och h\u00e4rtill kommer, att sydligaste delen av \u00d6sterbotten fr\u00e5n B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rd ned\u00e5t skulle st\u00e4llas helt och h\u00e5llet utom allt inflytande av j\u00e4rnv\u00e4gen. F\u00f6rh\u00e5llandet skulle d\u00e4remot bli ett annat om j\u00e4rnv\u00e4gen skulle ledas till Kristinestad. Kask\u00f6 skulle naturligtvis f\u00f6rlora en stor del ut sin tidigare, i huvudsak tillf\u00e4lliga exportr\u00f6relse. Men i samma m\u00e5n skulle b\u00e5de export och import \u00f6ka i Kristinestad. J\u00e4rnv\u00e4gen skulle betj\u00e4na hela landskapet, s\u00e4rskilt B\u00f6tom, Stor\u00e5 och Lappfj\u00e4rd, dock med undantag av kommunerna vid kusten, som inte heller skulle ha n\u00e5gon nytta av en j\u00e4rnv\u00e4g till Kask\u00f6. Jurva och \u00d6stermark skulle visserligen l\u00e4ngs j\u00e4rnv\u00e4gen erh\u00e5lla n\u00e5got l\u00e4ngre v\u00e4g till Kristinestad \u00e4n till Kask\u00f6. Men avst\u00e5ndet fr\u00e5n Jurva till j\u00e4rnv\u00e4gen skulle \u00e4nd\u00e5 inte bli l\u00e4ngre \u00e4n 25 km och fr\u00e5n \u00d6stermark inte ens 20 km. Detta eftersom det nyligen har fattats beslut att en ny landsv\u00e4g skall byggas fr\u00e5n \u00d6stermark till B\u00f6tom. <\/span><\/p>\n

I kommitt\u00e9bet\u00e4nkandet heter det, att den i fr\u00e5n de sydost om Kristinestad bel\u00e4gna kommunerna kommande tr\u00e4varur\u00f6relsen inte skulle komma att begagna sig av j\u00e4rnv\u00e4gen. Detta p\u00e5st\u00e5ende kan v\u00e4l ingalunda h\u00e5lla streck. Klart \u00e4r, att om j\u00e4rnv\u00e4gen l\u00f6per genom B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rd, \u00e4r det inte vettigt att fr\u00e5n denna sida transportera tr\u00e4varor med h\u00e4st j\u00e4msides mod j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad. En viktig synpunkt \u00e4r \u00e4ven den, att om j\u00e4rnv\u00e4gen s\u00f6der om B\u00f6tom bergen dras till Kristinestad, kan det fr\u00e5n denna plats erbjuda en naturlig anknytningspunkt f\u00f6r en sammanbindningsbana till Bj\u00f6rneborg och Tammerfors, medan j\u00e4rnv\u00e4gen som g\u00e5r till Kask\u00f6, kommer att bilda en enstaka grenbana utan n\u00f6dv\u00e4ndigt sammanhang med j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet. Naturligtvis m\u00e5ste ocks\u00e5 Kask\u00f6 med tiden erh\u00e5lla j\u00e4rnv\u00e4g, men detta borde d\u00e5, enligt min tanke, ske genom en bibana fr\u00e5n den kustbana, som f\u00f6rr eller senare m\u00e5ste komma till st\u00e5nd mellan Kristinestad och Vasa. <\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev p\u00e5 \u00a0ledarplats den 30.12.1899 s\u00e5 h\u00e4r<\/strong>:<\/span><\/p>\n

V\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga.<\/strong> <\/span><\/h4>\n

Ur en i tidningarna f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan synlig notis framgick den f\u00f6r v\u00e5r ort nedsl\u00e5ende underr\u00e4ttelsen, att regeringen inte till instundande st\u00e4nderm\u00f6te torde avl\u00e5ta n\u00e5gon proposition om byggande av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad eller Kask\u00f6. Den enda nya bana som f\u00f6resl\u00e5s f\u00f6r st\u00e4nderna \u00e4r str\u00e4ckan ldensalmi \u2014 Kajana. Utan att i detta sammanhang vilja uttala oss om denna regeringens f\u00f6rsiktighet i j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadspolitiken anser vi dock att de trakter, som kommer att ber\u00f6ras av detta b\u00f6r uppta fr\u00e5gan till \u00f6verl\u00e4ggning, om vilka \u00e5tg\u00e4rder detta regeringens beslut fr\u00e5n deras sida kan f\u00f6ranleda. <\/span><\/p>\n

Kommer st\u00e4nderna att sammankallas endast vart fj\u00e4rde \u00e5r, och d\u00e5 f\u00f6ga utsikt finns att hela anslaget f\u00f6r banan \u00d6stermyra \u2014 Kristinestad kommer att beviljas under en tio\u00e5rsperiod, s\u00e5 dr\u00f6jer det s\u00e5lunda minst tolv \u00e5r f\u00f6rr\u00e4n vi fick v\u00e5ra f\u00f6rhoppningar p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6rverkligade. Detta \u00e4r en l\u00e5ng tidrymd och sv\u00e5rber\u00e4kneliga \u00e4r de f\u00f6ljder detta uppskov kan ha f\u00f6r den av detta ber\u00f6rda landsorten. Man kan visserligen inv\u00e4nda, att d\u00e5 vi v\u00e4ntat s\u00e5 \u00a0l\u00e4nge, kan vi v\u00e4l v\u00e4nta tolv \u00e5r till, men ett s\u00e5dant resonemang h\u00e5ller inte streck. <\/span><\/p>\n

Den tid som hela landet var utan j\u00e4rnv\u00e4gar, var vi inte s\u00e4mre st\u00e4llda \u00e4n andra och beh\u00f6vde inte frukta att bli efter, vare sig p\u00e5 det ena eller andra omr\u00e5det. Numera d\u00e4remot n\u00e4r den ena landsdelen efter den andra erh\u00e5ller j\u00e4rnv\u00e4g, blir de landsdelar som l\u00e4mnas utanf\u00f6r i ett allt sv\u00e5rare l\u00e4ge, och varje \u00e5r som g\u00e5r i f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g blir dyrbart. Och ju t\u00e4tare befolkad och b\u00e4ttre odlad en bygd \u00e4r desto st\u00f6rre \u00e4r f\u00f6rlusten. F\u00f6r varje ny j\u00e4rnv\u00e4g som \u00f6ppnas f\u00f6r trafik, tillf\u00f6rs den allm\u00e4nna r\u00f6relsen nya produktionsorter. <\/span><\/p>\n

De jordbruksprodukter t. ex. som fr\u00e5n en s\u00e5dan f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gstrafik \u00f6ppnad ny landsdel tillf\u00f6ras handeln, kan alltid till f\u00f6ljd av billigare transportkostnader s\u00e4ljas f\u00f6r billigare pris \u00e4n f\u00f6rut och trycker s\u00e5lunda ner prisen ocks\u00e5 \u00a0p\u00e5 \u00a0andra orter, som inte har samma f\u00f6rdel av billiga transportmedel. Detta endast som ett exempel p\u00e5 de nackdelar en landsort lider av att l\u00e4nge bli l\u00e4mnad utan j\u00e4rnv\u00e4g d\u00e5 de flesta andra landsorter redan blivit beg\u00e5vade med s\u00e5dana. <\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gan g\u00e4ller d\u00e4rf\u00f6r: vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att snabbast f\u00e5 \u00a0v\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga l\u00f6st? Kan vi inte g\u00f6ra n\u00e5gonting eller skall vi v\u00e4nta som sn\u00e4lla barn? Av det f\u00f6reg\u00e5ende anser vi att det tydligt framg\u00e5tt att vi inte l\u00e4ngre kan v\u00e4nta p\u00e5 \u00a0ett f\u00f6rslag fr\u00e5n regeringen, utan vi b\u00f6r vidta de m\u00e5t och steg i var f\u00f6rm\u00e5ga st\u00e5 \u00a0oss att fortast m\u00f6jligt erh\u00e5lla j\u00e4rnv\u00e4g. Tv\u00e5 olika f\u00f6rfaringss\u00e4tt st\u00e5r oss till buds. Det ena, f\u00f6r oss sj\u00e4lva det bekv\u00e4maste, men \u00e4ven det os\u00e4kraste, \u00e4r att uppmana landsdelens representanter vid st\u00e4nderm\u00f6tet att inl\u00e4mna petitioner om omedelbart byggande av denna bana. Men d\u00e4rmed riskerar man dock att intet vinna, ty om \u00e4ven st\u00e4nderna, vilket \u00e4r att antaga, skulle godk\u00e4nna petitionerna, \u00e5terst\u00e5r dock alltid den mycket st\u00f6rre risken att regeringen skulle l\u00e4mna dem utan avseende. <\/span><\/p>\n

S\u00e4krare ledande till m\u00e5let, men fordrande st\u00f6rre uppoffringar, \u00e4r det andra s\u00e4ttet: att sj\u00e4lva bygga banan. Detta \u00e4r dock inte n\u00e5got f\u00f6retag, som g\u00e5r av sig sj\u00e4lv utan fordrar noggrann f\u00f6rberedelse. Det kan v\u00e4l l\u00e5ta optimistiskt att under dessa tider, d\u00e5 s\u00e5v\u00e4l den ekonomiska som politiska st\u00e4llningen \u00e4r tryckt, ens t\u00e4nka p\u00e5 ett s\u00e5 vittomfattande f\u00f6retag som en privat j\u00e4rnv\u00e4g av den l\u00e4ngd som nu ifr\u00e5gavarande, d\u00e4r kostnadsf\u00f6rslaget g\u00e5r l\u00f6st p\u00e5 \u00f6ver sju miljoner mark. Nu vore det kanske ocks\u00e5 \u00a0om\u00f6jligt, men vi m\u00e5ste hoppas att st\u00e4llningen efter ett \u00e5r, n\u00e4r f\u00f6retaget \u00e4r f\u00e4rdigt att b\u00f6rjas, \u00e4r b\u00e4ttre. Den f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rd vi emellertid vidta vore att ge v\u00e5ra lantdagsrepresentanter i uppdrag att petitionera om statssubvention f\u00f6r en s\u00e5dan bana. Att subvention skulle erh\u00e5llas torde v\u00e4l kunna tas f\u00f6r givet. Men innan en petition d\u00e4rom kan inl\u00e4mnas b\u00f6r naturligtvis n\u00e5gon utredning om m\u00f6jligheten f\u00f6r f\u00f6retagets realisering f\u00f6refinnas. F\u00f6r att erh\u00e5lla en s\u00e5dan, vill vi nu f\u00f6resl\u00e5 \u00a0att ett m\u00f6te av representanter f\u00f6r alla kommuner, som av banan \u00e4r intresserade skulle sammankallas. Detta m\u00f6te beh\u00f6ver ju inte inskr\u00e4nka sig till att endast behandla fr\u00e5gan om m\u00f6jligheten av en privatbana, utan borde v\u00e4l l\u00e4mpligast sammankallas f\u00f6r att besluta, om vilka \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas med anledning av regeringens j\u00e4rnv\u00e4gspropositioner till n\u00e4sta lantdag. Vi uppmanar d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5gon eller n\u00e5gra h\u00e4r f\u00f6r intresserade personer f\u00f6re lantdagens b\u00f6rjan att sammankalla ett m\u00f6te f\u00f6r dryftande av v\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 10.1.1900:<\/span><\/strong><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gorna vid lantdagen.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

S\u00e5som f\u00f6rut omtalats, har senaten beslutat att f\u00f6resl\u00e5, att endast Idensalmi-Kajana banan m\u00e5tte under n\u00e4sta finansperiod bel\u00e4ggas med arbete. Betr\u00e4ffande j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9ns f\u00f6rslag om byggande av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad-Kask\u00f6 och fr\u00e5n Nyslott till Ladoga, har senaten ansett att dessa j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader j\u00e4mv\u00e4l h\u00f6ra till dem, vilka b\u00f6r komma till utf\u00f6rande i fr\u00e4msta rummet, men i betraktande av den mindre gynnsamma penningmarknaden i utlandet f\u00f6r upptagande av ett st\u00f6rre j\u00e4rnv\u00e4gsl\u00e5n, dock ej f\u00f6r denna g\u00e5ng velat f\u00f6resl\u00e5 sagda banors byggande.<\/span><\/span><\/p>\n

Senaten har emellertid beslutit att de uppgjorda projekten till n\u00e4mnda banbyggnader och kostnadsf\u00f6rslagen f\u00f6r dem skall delges st\u00e4nderna, vilka \u00e4ven \u00e4r of\u00f6rhindrade att besluta till sagda banors omedelbara utf\u00f6rande. Linjen fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kask\u00f6 skulle f\u00e5 en l\u00e4ngd av 113, 65 km, inber\u00e4knat hamnsp\u00e5ret med en kostnad av 10\u00a0272\u00a0000 mark f\u00f6r normalsp\u00e5r och 9\u00a0172\u00a0000 f\u00f6r 1 meters sp\u00e5rvidd.<\/span><\/span><\/p>\n

I St. Petersburg torde f\u00f6r n\u00e4rvarande m\u00e4ktiga inflytelser g\u00f6ra sig g\u00e4llande, som syftar till att de finska j\u00e4rnv\u00e4garnas f\u00f6rvaltning med det snaraste skulle st\u00e4llas direkt under generalguvern\u00f6ren. Det h\u00f6rs ocks\u00e5 att ryssar som inte \u00e4r finska unders\u00e5tar, skulle beredas tillf\u00e4lle att f\u00e5 anst\u00e4llning s\u00e5som ordinarie tj\u00e4nstem\u00e4n vid de finska j\u00e4rnv\u00e4garna. P\u00e5 grund av tidningscensuren kunde tidningen inte uttala sig i denna sak.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 10.1.1900:<\/span><\/strong><\/p>\n

Avsaknaden av j\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad och Kask\u00f6 syntes bra i de tullmedel som st\u00e4derna skulle betala till Vasa lantr\u00e4nteri. Den totala summan f\u00f6r tullen var \u00f6ver 4 miljoner mark, varav Vasa stod f\u00f6r 2,4 miljoner. Kristinestad som n\u00e5gra decennier innan var i samma klass som Vasa betalade endast 158\u00a0000 mark. Kask\u00f6 var \u00e4nnu s\u00e4mre med 7\u00a0600 mark i tullar.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 17.1.1900:<\/span><\/strong><\/p>\n

\u00d6stermark (allts\u00e5 Teuva)<\/span> kommun har p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma beslutit meddela lantdagsrepresentanten f\u00f6r N\u00e4rpes domsaga, herr Johan Starcke, att kommunens \u00f6nskan \u00e4r att den j\u00e4rnv\u00e4g som \u00e4r f\u00f6reslagen att b\u00f6rja fr\u00e5n Sein\u00e4joki station m\u00e5tte ledas till Kask\u00f6 och inte till Kristinestad.<\/span><\/span><\/p>\n

Hufvudstadsbladet 9.2.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad.<\/strong><\/h5>\n

Representanten f\u00f6r Kristinestad, kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m uppl\u00e4ste i g\u00e5r uti borgarest\u00e5ndet ett petitionsmemorial av f\u00f6ljande inneh\u00e5ll:<\/p>\n

D\u00e5 vid senaste lagtima lantdag st\u00e4nderna besl\u00f6t bos H. K. M. anh\u00e5lla om proposition till n\u00e4sta lantdag om byggande av en j\u00e4rnv\u00e4g, dragen fr\u00e5n \u00d6stermyra station till Kristinestad, eventuellt till Kask\u00f6, hoppades befolkningen i den av banan ber\u00f6rda landsdelen, att ett av densamma l\u00e4nge n\u00e4rd \u00f6nskningsm\u00e5l n\u00e5dde sin fullbordan. S\u00e5 mycket mera besviken k\u00e4nner sig emellertid denna befolkning nu, d\u00e5 det h\u00f6rs att regeringen inte torde komma att vid denna lantdag f\u00f6resl\u00e5 byggandet av i fr\u00e5ga varande bana. \u00d6vertygad om, att f\u00f6r varje \u00e5r Syd\u00f6sterbotten blir i saknad av b\u00e4ttre kommunikationer den utveckling, som annars vore m\u00f6jlig, i h\u00f6g grad h\u00e4mmas samt att n\u00e5gon sv\u00e5righet f\u00f6r st\u00e4nderna att anskaffa de erforderliga medlen inte finns, upptog petition\u00e4ren \u00e5ter fr\u00e5gan och anh\u00f6ll om st\u00e5ndets medverkan d\u00e4rh\u00e4n:<\/p>\n

-att beslut vid innevarande st\u00e4nderm\u00f6te fattas om byggande av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad och<\/p>\n

-att st\u00e4nderna ville h\u00e4rf\u00f6r anvisa n\u00f6diga medel.<\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4g till Kask\u00f6.<\/strong><\/h5>\n

Representanten f\u00f6r Kask\u00f6, bankkontorsf\u00f6rest\u00e5ndaren H. Roschier, inl\u00e4mnade i g\u00e5r till borgarest\u00e5ndet f\u00f6ljande petitionsmemorial:<\/p>\n

Sedan 1882 \u00e5rs lantdag har vid alla st\u00e4nderm\u00f6ten betydelsen av en genom s\u00f6dra \u00d6sterbotten dragen j\u00e4rnv\u00e4g blivit framh\u00e5llen och allm\u00e4nt erk\u00e4nd. I enlighet med st\u00e4ndernas beslut har de f\u00f6r i fr\u00e5ga varande syd\u00f6sterbottniska bana f\u00f6reslagna str\u00e4ckningarna \u00d6stermyra \u2014 Kristinestad och \u00d6stermyra \u2014 Kask\u00f6 blivit s\u00e5v\u00e4l instrumentalt som ock ekonomiskt unders\u00f6kta. Kommitt\u00e9n f\u00f6r verkst\u00e4llande av ekonomisk unders\u00f6kning av s\u00e4rskilda j\u00e4rnv\u00e4gastr\u00e4ckningar i landet har i avgivet bet\u00e4nkande varmt f\u00f6rordat banans dragande fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kask\u00f6 stad och n\u00e4st Idensalmi \u2014 Kajana-banan st\u00e4llt den som den fr\u00e4msta i ordningen bland alla av kommitt\u00e9n f\u00f6reslagna banstr\u00e4ckningar. P\u00e5 grund avdetta anh\u00f6ll petition\u00e4ren om st\u00e5ndets medverkan till en petition om:<\/p>\n

-att st\u00e4nderna ville besluta byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r statsverkets r\u00e4kning fr\u00e5n \u00d6stermyra station genom Ilmola, Kurikka, Kauhajoki, \u00d6stermark och N\u00e4rpes socknar till Kask\u00f6 stad och anvisa n\u00f6diga medel h\u00e4rf\u00f6r.<\/p>\n

Kristinestads tidning skrev den<\/span> 21.2.1900 att<\/strong>: Representanter f\u00f6r N\u00e4rpes kommun har i en skrivelse till N\u00e4rpes domsagas representant J. Starcke anmodat denne att vid lantdagen kraftigt p\u00e5yrka syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gens byggande snarast m\u00f6jligt, samt tillika orubbat fasth\u00e5lla j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9ns av Syd\u00f6sterbottens st\u00f6rsta, b\u00f6rdigaste och folkrikaste kommuner enh\u00e4lligt underst\u00f6dda f\u00f6rslag betr\u00e4ffande den blivande banans str\u00e4ckning s\u00e5lunda n\u00e4mligen, att den utg\u00e5ende fr\u00e5n \u00d6stermyra station p\u00e5 Vasa-banan dras genom Ilmola, Kurikka, Kauhajoki, Teuva och N\u00e4rpes kommuner till Kask\u00f6 stad.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 11.4.1900:<\/span> <\/span><\/strong><\/p>\n

\u00c4nnu en g\u00e5ng j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan. <\/span><\/h4>\n

Trots att v\u00e4l fr\u00e5gan om j\u00e4rnv\u00e4gslinjen b\u00f6r dras fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad eller Kask\u00f6 redan blivit m\u00e5ngsidigt belyst och diskuterad, vill vi dock \u00e4nnu en g\u00e5ng ber\u00f6ra densamma, d\u00e5 dess avg\u00f6rande nu st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren. <\/span><\/p>\n

St\u00e4ndernas j\u00e4rnv\u00e4gsutskott har ju som bekant f\u00f6rordat linjens dragning fr\u00e5n \u00d6stermyra genom Ilmola, Kurikka, Kauhajoki, B\u00f6tom och Lappfj\u00e4rd till Kristinestad och det finns inget sk\u00e4l att anta, att st\u00e4nderna skulle fr\u00e5ng\u00e5 detta j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets kloka beslut. Som naturligt \u00e4r, har detta beslut bragt oro i Kask\u00f6 f\u00f6rk\u00e4mparnas l\u00e4ger, och artiklar i fr\u00e5gan har sett dagen i flera olika tidningar, artiklar som i indignation \u00f6ver beslutet l\u00e4mnar intet \u00f6vrigt att \u00f6nska, men v\u00e4l i argumentering, och detta \u00e4r ju icke heller att undra \u00f6ver, d\u00e5 Kask\u00f6 inte har annat \u00e4n sin hamn att \u00e5beropa. D\u00e5 denna hamnfr\u00e5ga nu synes spela en s\u00e5 stor roll, vill vi med n\u00e5gra ord ber\u00f6ra densamma. <\/span><\/p>\n

Det g\u00e4ller d\u00e5 f\u00f6rst att fastst\u00e4lla det behov hamnen har att betj\u00e4na. Om genom denna j\u00e4rnv\u00e4gslinje, dess \u00e4ndpunkt skulle bli vid kusten, en hamnort f\u00f6r hela landet eller \u00e5tminstone en st\u00f6rre del d\u00e4rav, s\u00e5 m\u00e5ste s\u00e5v\u00e4l Kristinestad som Kask\u00f6 anses otj\u00e4nliga, d\u00e5 n\u00e4ppeligen n\u00e5gondera hamnen skulle motsvara behovet, allra minst Kask\u00f6 v\u00e4l djupa men till omr\u00e5det n\u00e5got inskr\u00e4nkta sund, d\u00e4ri \u00e4ven Lax\u00f6hamn inber\u00e4knad. <\/span><\/p>\n

St\u00f6rre och v\u00e4lskyddad \u00e4r d\u00e5 Kristinestads yttre namn vid \u00c5dgrundet. Nu kan vi v\u00e4l dock inte hoppas att denna j\u00e4rnv\u00e4gslinje skulle tillf\u00f6ra sin hamnort en s\u00e5dan betydelse, utan blir densamma endast en hamnort f\u00f6r ett ganska begr\u00e4nsat omr\u00e5de. Kask\u00f6 f\u00f6rk\u00e4mparna vill emellertid g\u00f6ra troligt, att Kristinestads hamn inte ens kunde motsvara detta begr\u00e4nsade behov. Detta \u00e4r dock ett misstag. Det borde vara Kask\u00f6 entusiasterna k\u00e4nt, att Kristinestad sedan l\u00e5ngt tillbaka varit en sj\u00f6fartsidkande stad och att f\u00f6re j\u00e4rnv\u00e4garnas tillkomst en stor del av Tammerfors varor importerades via Kristinestad. Hade hamnen varit s\u00e5 usel, som nu p\u00e5st\u00e5s, kan vi inte finna varf\u00f6r man h\u00e4r i staden just slagit sig p\u00e5 sj\u00f6fart, och varf\u00f6r Tammerfors just valt denna ort till hamnstad. Att hamnen sedan denna tid f\u00f6rs\u00e4mrats eller att tonnaget f\u00f6r in- och utklarerade fartyg skulle minskats torde inte kunna bevisas. Att stadens egen handelsflotta minskats \u00e4r ju beroende p\u00e5 andra f\u00f6rh\u00e5llanden. Inte heller har hamnf\u00f6rh\u00e5llandena utgjort n\u00e5got hinder f\u00f6r stadens utveckling och kommer lika litet i framtiden att g\u00f6ra det. Ty kunde hamnen tillfredsst\u00e4lla behovet under segelfartygens tid, s\u00e5 m\u00e5ste den s\u00e5 mycket l\u00e4ttare g\u00f6ra det nu, d\u00e5 den huvudsakligast trafikeras av \u00e5ngfartyg, som numera byggs grundg\u00e5ende och som inte fordrar ett s\u00e5 brett och rakt inlopp som segelfartygen. <\/span><\/p>\n

Vi torde d\u00e4rf\u00f6r kunna, utan att missta oss p\u00e5st\u00e5, att s\u00e5v\u00e4l Kristinestad som Kask\u00f6 hamnar vardera fullt kommer att motsvara det behov en j\u00e4rnv\u00e4g kommer att st\u00e4lla p\u00e5 dem. Vad hamnanl\u00e4ggningskostnaderna vidkommer \u00e4r dessa av ingenj\u00f6rerna vid senaste sommar gjord unders\u00f6kning anslagna till samma belopp f\u00f6r b\u00e4gge st\u00e4derna. D\u00e5 s\u00e5lunda nu hamnfr\u00e5gan inte mera beh\u00f6ver tas i betraktande, utan denna v\u00e4ger j\u00e4mt f\u00f6r de b\u00e5da st\u00e4derna, g\u00e4ller det att ta \u00f6vriga omst\u00e4ndigheter i \u00f6verv\u00e4gande. <\/span><\/p>\n

H\u00e4rvid g\u00e4ller d\u00e5 \u00e5ter att fastsl\u00e5 den uppgift j\u00e4rnv\u00e4gslinjens \u00e4ndpunkt vid kusten har att uppfylla, och \u00e4r d\u00e4rvid att beakta, att denna ort inte allenast b\u00f6r vara utskeppningsort utan ocks\u00e5 handelscentrum f\u00f6r den kringliggande landsorten och s\u00e5ledes \u00e4ven importort. D\u00e5 det inte nu g\u00e4ller att upps\u00f6ka endast en l\u00e4mplig hamnplats f\u00f6r en mer eller mindre vidstr\u00e4ckt landsexportort utan en l\u00e4mplig centralort f\u00f6r denna landsdel, m\u00e5ste m\u00e5nga andra faktorer \u00e4n hamnf\u00f6rh\u00e5llandena tas med i r\u00e4kningen. Viktigast av allt \u00e4r v\u00e4l da ortens l\u00e4ge inom den landsdel den t\u00e4nker betj\u00e4na. L\u00e5t om oss i detta avseende g\u00f6ra en j\u00e4mf\u00f6relse mellan Kask\u00f6 och Kristinestad. Kask\u00f6 \u00e4r byggd ute p\u00e5 en \u00f6, till vilken endast en v\u00e4g leder, och \u00e4r det 13 kilometer fr\u00e5n staden denna v\u00e4g n\u00e4r den f\u00f6rst grenar sig \u00e5t flera h\u00e5ll. <\/span><\/p>\n

Kristinestad d\u00e4remot har ett betydligt f\u00f6rdelaktigare l\u00e4ge. Bel\u00e4gen vid bottnen av en vik omges den omedelbart at landsorten, och till staden leder en landsv\u00e4g fr\u00e5n norr och tv\u00e5 fr\u00e5n s\u00f6der, av vilka Lappfj\u00e4rdsv\u00e4gen grenar sig c:a 8 kilometer fr\u00e5n staden i tre grenar. <\/span><\/p>\n

Detta \u00e4r ju talande nog och torde vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att p\u00e5visa Kristinestads f\u00f6rdelaktigare l\u00e4ge som landsdelens centralort. Detta har \u00e4ven utvecklingen visat, eftersom Kristinestads import \u00e4r ganska betydlig, d\u00e5 Kask\u00f6s d\u00e4remot knappt \u00e4r n\u00e4mnv\u00e4rd, och det \u00e4r dock av importen man kan bed\u00f6ma en stads betydelse som aff\u00e4rsort f\u00f6r kringliggande landsbygd, i synnerhet d\u00e5 man vet att de importerade varorna uteslutande \u00e4r avsedda f\u00f6r denna landsdels behov, och n\u00e5gra fabriksanl\u00e4ggningar med betydligare import inte finns. <\/span><\/p>\n

Men, avsett importen \u00f6verstiger \u00e4ven Kristinestads export betydligt Kask\u00f6s. V\u00e4l har exporten at livsf\u00f6rn\u00f6denheter som torgf\u00f6ras i Sundsvall, n\u00e5got stigit i Kask\u00f6, men spelar denna export en ganska obetydlig roll och kan likav\u00e4l f\u00f6rmedlas fr\u00e5n Kristinestad. Orsaken till att exporten av dessa f\u00f6rn\u00f6denheter nu sker fr\u00e5n Kask\u00f6 och inte \u00f6ver Kristinestad \u00e4r den, att de, som f\u00f6rmedlar densamma, i Kask\u00f6 inte betala n\u00e5gra stads- eller hamnumg\u00e4lder, vilket naturligtvis inte mera kunde ifr\u00e5gakomma efter det Kask\u00f6 med j\u00e4rnv\u00e4gen \u00e4ven f\u00e5tt ordnade f\u00f6rh\u00e5llanden. <\/span><\/p>\n

Om nu Kask\u00f6s f\u00f6retr\u00e4den \u00e4r s\u00e5 stora, som man vill p\u00e5st\u00e5, s\u00e5 m\u00e5ste man ovillkorligen g\u00f6ra sig den fr\u00e5gan: varf\u00f6r har inte Kask\u00f6 som ju inte varit s\u00e4mre st\u00e4lld \u00e4n Kristinestad, redan lyckats \u00f6verflygla den? Varf\u00f6r har Kask\u00f6 inte svingat sig upp till centralort g\u00f6r landsdelen? <\/span><\/p>\n

Otvivelaktigt d\u00e4rf\u00f6r att dess l\u00e4ge \u00e4r mindre f\u00f6rdelaktigt \u00e4n Kristinestads. <\/span><\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r det emellertid inte endast fr\u00e5gan om j\u00e4rnv\u00e4gslinjens \u00e4ndpunkter, utan kommer str\u00e4ckningen av linjen att fr\u00e5n norra delen av Kauhajoki bli en annan, om j\u00e4rnv\u00e4gen dras till Kask\u00f6, \u00e4n om den dras till Kristinestad. Man beh\u00f6ver blott kasta en blick p\u00e5 den befolkningst\u00e4theten angivande j\u00e4rnv\u00e4gskarta, som uppgjorts av statens j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9 och vid denna lantdag utdelats i st\u00e5nden, f\u00f6r att finna, att linjen Kauhajoki \u2014 Kristinestad g\u00e5r genom mera folkt\u00e4ta trakter \u00e4n Kauhajoki \u2014 Kask\u00f6. Dessutom \u00e4r denna linje Kauhajoki \u2014 Kristinestad landsortens gamla handelsv\u00e4g, och n\u00e5gra talande sk\u00e4l att \u00f6verge denna v\u00e4g f\u00f6r en opr\u00f6vad ny har inte kunnat framvisas.<\/span><\/p>\n

Ledare i Syd-\u00d6sterbotten 19.9.1903:<\/strong><\/span><\/p>\n

Den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/strong><\/h5>\n

D\u00e5 Helsingfors-Karis banan den 1 dennes uppl\u00e4ts till allm\u00e4n trafik, bragtes en segsliten och tvistig j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga ur v\u00e4rlden. Att denna j\u00e4rnv\u00e4gslinje fullt kommer att motsvara de f\u00f6rhoppningar, som p\u00e5 densamma st\u00e4llts, d\u00e4rom torde inget tvivel r\u00e5da. Det finns emellertid en j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga, som h\u00e4ngt med \u00e4nnu l\u00e4ngre \u00e4n denna och \u00e4ven gett anledning till mycken diskussion och \u00e4nd\u00e5 st\u00e5r lika fj\u00e4rran sin l\u00f6sning. \u00c4nda sedan 1882 \u00e5rs lantdag har fr\u00e5gan om den syd\u00f6sterbottniska banan varit akut, men alltid blivit skjuten \u00e5t sidan f\u00f6r andra banor, vilka ansetts viktigare, \u00e4nda tills senaste lantdag, d\u00e5 st\u00e4nderna \u00e4ntligen ans\u00e5g turen vara kommen till den och anvisade anslag till dess bel\u00e4ggande med arbete. Men regeringen hade en annan \u00e5sikt, och banans byggande blev \u00e5ter uppskjutet tillsvidare.<\/p>\n

I j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9ns \u00e5r 1899 utgivna bet\u00e4nkande intar likv\u00e4l denna banstr\u00e4cka n\u00e4st efter lidensalmi \u2014 Kajana banan fr\u00e4msta rummet bland banor som borde utf\u00f6ras. lidensalmi\u2014Kajana och Nyslott\u2014Elisenvaara banorna \u00e4r belagda med arbete, medan v\u00e5r forts\u00e4ttningsvis inte \u00e4r p\u00e5b\u00f6rjad. Det ser n\u00e4stan ut som om p\u00e5 oss kunde till\u00e4mpas satsen: \u201d Sn\u00e4lla barn v\u00e4ntar \u2014 och f\u00e5r ingenting\u201d. Nu stundar dock \u00e5ter lantdag och d\u00e5 b\u00f6r v\u00e4l turen komma till oss. D\u00e5 redan 1897 \u00e5rs st\u00e4nder anh\u00f6ll om proposition om denna banas byggande och 1900 \u00e5rs st\u00e4nders besl\u00f6t om den, m\u00e5ste man v\u00e4l ta f\u00f6r givet, att regeringen till n\u00e4stkommande st\u00e4nderm\u00f6te framl\u00e4gger proposition h\u00e4rom.<\/p>\n

Vi kan inte finna n\u00e5got annat sk\u00e4l till regeringens v\u00e4gran att senast godk\u00e4nna st\u00e4ndernas petition h\u00e4rom, \u00e4n det att regeringen inte kunde bitr\u00e4da beslutet om byggande av f\u00f6rgreningsbanor s\u00e5v\u00e4l till Kristinestad som till Kask\u00f6. Utan att nu vilja uttala oss om den n\u00e4rmare str\u00e4ckningen av banan, f\u00e5r vi v\u00e4l f\u00f6ruts\u00e4tta att regeringen hunnit stadga sin \u00e5sikt h\u00e4rutinnan, s\u00e5 att proposition i \u00e4mnet kan f\u00f6rel\u00e4ggas f\u00f6rst sammantr\u00e4dande st\u00e4nder.<\/p>\n

Det \u00e4r inte v\u00e5r avsikt att med statistiska siffror bevisa banans n\u00f6dv\u00e4ndighet och blivande r\u00e4ntabilitet. Denna fr\u00e5ga har redan j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n till fullo utrett, och man beh\u00f6ver ju endast kasta en blick p\u00e5 kartan f\u00f6r att \u00f6vertyga sig om huru missbytt denna landsdel i avseende p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g blivit. Det \u00e4r i sanning f\u00f6rv\u00e5nande att denna stora, v\u00e4l odlade och t\u00e4tt bebyggda trakt s\u00e5 l\u00e4nge l\u00e4mnats i avsaknad av nutidens viktigaste kommunikationsmedel. Om man undantar Mariehamn \u00e4r Kristinestad och Kask\u00f6 de st\u00e4der som har den l\u00e4ngsta v\u00e4gen till en j\u00e4rnv\u00e4gsstation. N\u00e4r de under arbete varande banorna \u00e4r f\u00e4rdiga, \u00e4r utom de nyssn\u00e4mnda st\u00e4derna endast Nystad och N\u00e5dendal i avsaknad av j\u00e4rnv\u00e4g, men de har den likv\u00e4l betydligt n\u00e4rmare \u00e4n vi. Och dock \u00e4r ju handelsoms\u00e4ttningen h\u00e4r ingalunda obetydlig.<\/p>\n

Oavsett det uppsving st\u00e4derna kommer att f\u00e5 om de erh\u00f6ll j\u00e4rnv\u00e4g, motiverar redan landsortens framsteg i ekonomiskt avseende fullt denna banas byggande. Om vi till exempel t\u00e4nker p\u00e5 mejerihanteringen, s\u00e5 skulle s\u00e4kert sm\u00f6rproduktionen mer \u00e4n f\u00f6rdubblas, blott l\u00e4mpliga kommunikationer skulle finnes och dock \u00e4r sm\u00f6r en vara, som kan b\u00e4ra \u00e4ven h\u00f6gre transportkostnader. Att andra naturprodukter, som inte b\u00e4ra de dyra forl\u00f6nerna, per j\u00e4rnv\u00e4g kunde utf\u00f6ras i stora kvantiteter, ligger f\u00f6r \u00f6ppen dag. Alla de hemman, vilka nu alls inte sk\u00f6ts eller sk\u00f6ts enbart av kvinnor, skulle s\u00e4kert bli intensivt bebrukade, blott de hade en s\u00e4ker avs\u00e4ttningsort f\u00f6r sina produkter. Hur vansklig mejerihanteringen p\u00e5 dessa trakter \u00e4r, utvisar de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4ngsmasken \u00e5ren 1900 och 1901 h\u00e4rjade \u00e4ngarna h\u00e4r, steg h\u00f6priset \u00e4nda till 12 p:ni per kilo, vilket tvingade allmogen att nedslakta en stor del av sin kreatursstock. Samtidigt k\u00f6pte man i Bj\u00f6rneborgs trakten h\u00f6 f\u00f6r halva priset och d\u00e4runder, men de tio milens forl\u00f6n hindrade befolkningen h\u00e4r att anv\u00e4nda sig d\u00e4rav. Nu d\u00e4remot sedan h\u00f6sk\u00f6rden de tv\u00e5 senaste \u00e5ren utfallit v\u00e4l, finns det inte anv\u00e4ndning f\u00f6r allt h\u00f6, och priset har g\u00e5tt ned s\u00e5 l\u00e5gt att det knappt t\u00e4cker b\u00e4rgningskostnaderna. Detta som ett exempel p\u00e5 missf\u00f6rh\u00e5llanden, som medels f\u00f6rb\u00e4ttrade kommunikationer kunde avhj\u00e4lpas.<\/p>\n

Det \u00e4r otvivelaktigt att denna av naturen gynnade, av en idog befolkning bebyggda landsdel i ekonomiskt utseende kommer att inte allenast bli efter utan \u00e4ven g\u00e5 bak\u00e5t, ifall den inte snart erh\u00e5ller j\u00e4rnv\u00e4g, ty det \u00e4r naturligt att den b\u00e4sta delen av befolkningen s\u00f6ker sig till trakter d\u00e4r kommunikationerna \u00e4ro b\u00e4ttre och tillf\u00e4lle till ekonomisk f\u00f6rkovran l\u00e4ttare. D\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6r oss \u00e4r ett livsvillkor, och det inte kan ligga i en regerings intresse att d\u00f6da f\u00f6retagsamheten och fram\u00e5tskridandet i n\u00e5gon del av landet, b\u00f6r vi vara f\u00f6rvissade om, att regeringen f\u00f6rel\u00e4gger n\u00e4sta st\u00e4nderm\u00f6te proposition om byggande av den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.1.1904:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den syd\u00f6sterbottniska banan.<\/strong><\/h4>\n

Knappast har arbetet f\u00f6r n\u00e5gon j\u00e4rnv\u00e4gsanl\u00e4ggning i detta land bedrivits s\u00e5 l\u00e4nge och likv\u00e4l med s\u00e5 ringa framg\u00e5ng som f\u00f6r Sein\u00e4joki \u2014 Kask\u00f6 \u2014Kristinestadbanan. Fr\u00e5gan har n\u00e4mligen varit f\u00f6re p\u00e5 lantdagarna \u00e4nda fr\u00e5n 1882. Om banans n\u00f6dv\u00e4ndighet har det inte varit mer \u00e4n en mening, att den \u00e4r av f\u00f6rh\u00e5llandena med n\u00f6dv\u00e4ndighet fordrad. Det oaktat har saken uppskjutits fr\u00e5n lantdag till lantdag.<\/p>\n

H\u00e4rtill har orsaken till stor del, vad jag tror, st\u00e5tt att s\u00f6ka hos ortsbefolkningen sj\u00e4lv. Var och en har n\u00e4mligen velat ha j\u00e4rnv\u00e4gen framf\u00f6r egen d\u00f6rr. J\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rslagen har varit flera. Fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Bj\u00f6rneborgsbanan antingen till Karkku eller Peipohja, fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Bj\u00f6rneborg med bibana till Kristinestad\u2014Kask\u00f6. Och till slut fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad \u2014 Kask\u00f6. Om dessa f\u00f6rslag har man sedan tvistat och h\u00e5llit m\u00f6ten. Och under tiden har m\u00e5nga andra banor byggts, trots att fr\u00e5gan har v\u00e4ckts betydligt senare.<\/p>\n

Det stora j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00f6tet i Kauhajoki \u00e5r 1896, som f\u00f6rordade en bana Sein\u00e4joki\u2014 Bj\u00f6rneborg, visade sig ha farit vilse, ty den efter\u00e5t tillsatta j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n kunde inte inse den str\u00e4ckningens nytta, utan f\u00f6rordade en bana Sein\u00e4joki \u2014 Kask\u00f6 \u2014 Kristinestad. Om man fr\u00e5n b\u00f6rjan stadigt skulle f\u00f6rblivit vid n\u00e5got best\u00e4mt f\u00f6rslag t. ex. Sein\u00e4joki \u2014 Kask\u00f6 \u2014 Kristinestad, s\u00e5 skulle petitionen haft mycket st\u00f6rre utsikter att g\u00e5 igenom. Nu har i st\u00e5nden just denna os\u00e4kerhet anv\u00e4nts som en mycket v\u00e4gande orsak att skjuta upp fr\u00e5gan fr\u00e5n lantdag till lantdag. Och d\u00e4rf\u00f6r har denna rika landsdel blivit utan j\u00e4rnv\u00e4g. Till slut m\u00e4rkte visserligen ocks\u00e5 st\u00e4nderna, att denna landsdel redan f\u00f6r l\u00e4nge blivit styvmoderligt bem\u00f6tt. St\u00e4ndernas beslut i fr\u00e5gan fick man visserligen vid 1900 \u00e5rs lantdag slutligen tillst\u00e5nd, men till banans byggande p\u00e5 denna grund ans\u00e5g sig regeringen inte kunna bifalla, emedan pengarna d\u00e5 inte r\u00e4ckte till nya j\u00e4rnv\u00e4gsanl\u00e4ggningar.<\/p>\n

Hur otillb\u00f6rligt \u00e5sidosatt denna landsdel blivit, det skall n\u00e5gra fakta visa. Vad befolkningens t\u00e4thet vidkommer, kan i v\u00e5rt land f\u00f6r n\u00e4rvarande endast bandelarna \u00c5bo \u2014 Toijala, Myllym\u00e4ki \u2014 Vasa, Tammerfors \u2014 Bj\u00f6rneborg samt Helsingfors\u2014 Tavastehus t\u00e4vla med str\u00e4ckan Sein\u00e4joki \u2014 Kask\u00f6 \u2014 Kristinestad. Vid n\u00e4mnda str\u00e4cka bor 20 km \u00e5t vardera sidan omkr. 62,000 \u2014 64,000 personer.<\/p>\n

Kommissionen, som st\u00e4nderna redan \u00e5r 1891 tillsatte, f\u00e4ste uppm\u00e4rksamheten vid, att det \u00e4r lokaltrafiken, som till stadsj\u00e4rnv\u00e4garnas kassa inbringar de st\u00f6rsta inkomsterna och i synnerhet persontrafiken. Det \u00e4r klart, vilken betydelse denna bana skulle ha i detta h\u00e4nseende.<\/p>\n

Syd\u00f6sterbotten \u00e4r alltigenom en synnerligen b\u00f6rdig trakt, jordm\u00e5nen \u00e4r \u00f6verallt \u00f6ver medelm\u00e5ttan. Stora k\u00e4rrodlingar finns l\u00e4ngs banan. En utm\u00e4rkt lerjord framalstrar rikligt s\u00e4d och i synnerhet \u00e4r havreutf\u00f6rseln d\u00e4rifr\u00e5n storartad. \u00c4ven h\u00f6odlingen och boskapssk\u00f6tseln \u00e4r i stadigt stigande, s\u00e5 vitt den med s\u00e5 d\u00e5liga kommunikationer kan tillv\u00e4xa.<\/p>\n

Forsar och vattenfall, trots att de inte just \u00e4r mycket stora, finnas flera l\u00e4ngs banan.<\/p>\n

Syd\u00f6sterbottens befolkning \u00e4r i allm\u00e4nhet k\u00e4nd f\u00f6r sin h\u00e4ndighet. Handsl\u00f6jden och f\u00f6retagsamheten har ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga orter tagit god fart. S\u00e5 har Kurikka-k\u00f6rredskap redan l\u00e4nge varit k\u00e4nda vitt omkring i hela landet. F\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rf\u00e4rdigas i denna bransch \u00e4ven det finaste arbete. Likaledes har Jurva redan l\u00e4nge varit k\u00e4nt f\u00f6r sin m\u00f6belfabrikation. Men all denna f\u00f6retagsamhet skulle beh\u00f6va goda kommunikationer f\u00f6r att utvecklas. Och d\u00e5 denna landsdel inte s\u00e5som andra ens har n\u00e5gra naturliga samf\u00e4rdsleder, vattenv\u00e4gar, till vilka man \u00e5tminstone under sommartid kunde lita sig till, skulle en j\u00e4rnv\u00e4g d\u00e4rst\u00e4des vara desto n\u00f6dv\u00e4ndigare.<\/p>\n

Den som under denna tid f\u00e4rdas i skilda delar av landet och f\u00f6ljer med de skilda orternas f\u00f6rh\u00e5llanden, m\u00e5ste i sanning f\u00f6r sig sj\u00e4lv medge, att inte i Finland f\u00f6r n\u00e4rvarande n\u00e5gon ort s\u00e5 k\u00e4nnbart saknar j\u00e4rnv\u00e4g, som just denna syd\u00f6sterbottniska b\u00f6rdiga sl\u00e4tt. Han ser klart, hur hela landsdelar sjukas och lider i brist p\u00e5 l\u00e4mpliga kommunikationer. S\u00e5 \u00e4r t.ex. tillg\u00e5ngen p\u00e5 sand f\u00f6r landsv\u00e4garna s\u00e4rskilt sv\u00e5r. Att forsla sand p\u00e5 dessa fr\u00e5n l\u00e5ngt avl\u00e4gsna platser medf\u00f6r dryga kostnader. Och sen ocks\u00e5 \u00e4r v\u00e4garna d\u00e5liga. Detta allt f\u00f6rlamar f\u00f6retagsamheten.<\/p>\n

Man kan f\u00f6rst\u00e5 att detta delvis inverkar \u00e4ven p\u00e5 emigrationen.<\/p>\n

Om dessa f\u00f6rh\u00e5llanden skulle varit tillr\u00e4ckligt k\u00e4nda vid behandlingen av fr\u00e5gan om den syd\u00f6sterbottniska banan, s\u00e5 skulle man knappast velat f\u00f6r s\u00e5 l\u00e5ng tid l\u00e4mna denna viktiga, och med s\u00e4kerhet r\u00e4ntabla j\u00e4rnv\u00e4g obyggd. Men \u00e4nnu b\u00f6r det repareras, som h\u00e4rtill underl\u00e5tits. St\u00e4nderna har redan en g\u00e5ng enat sig om att bifalla till byggande av ifr\u00e5ga varande bana. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det att hoppas att denna bana nu i fr\u00e4msta rummet kommer i fr\u00e5ga. Banan blir varken s\u00e5 l\u00e5ng eller dyr, att man inte skulle kunna gripa sig an med dess byggande \u00e4ven under knappare penningf\u00f6rh\u00e5llanden. Men f\u00f6r att detta l\u00e4nge v\u00e4ntade resultat m\u00e5 slutligen f\u00f6rverkligas, b\u00f6r man i tid allm\u00e4nt till\u00e4gna sig en klar uppfattning d\u00e4rom, s\u00e4ger P\u00e4iv\u00e4lehti, hur ofantligt viktigt medel f\u00f6r den ekonomiska utvecklingen denna bana \u00e4r och hur den \u00e4r, ett livsvillkor f\u00f6r en vidstr\u00e4ckt landsdel.<\/p>\n

Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 24.12.1904, skriven av signaturen \u201dSyd\u00f6sterbottning\u201d:<\/strong><\/span><\/p>\n

Hur g\u00e5r det med Syd\u00f6sterbottniska banan?<\/strong><\/h4>\n

D\u00e5 det pratas om att en proposition om nya j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader vore i g\u00f6rningen, ser det ut som om regeringen f\u00f6r sin del vore ben\u00e4gen att \u00e5ter vidta med dessa, f\u00f6r landets vidare utveckling betydelsefulla \u00e5tg\u00e4rder. Man kan hoppas att om blott samst\u00e4mmighet mellan st\u00e4ndernas och regeringens avsikter kan f\u00e5s, s\u00e5 skall \u00e5ter livsbringande kommunikationsleder komma till utf\u00f6rande i delar av landet, som hittills varit mest i avsaknad av dem.<\/p>\n

St\u00e4nderna vid 1900 \u00e5rs lantdag uttalade sig avgjort f\u00f6r att s\u00f6dra \u00d6sterbotten i fr\u00e4msta rummet borde ifr\u00e5gakomma, d\u00e4rn\u00e4st Elisenvaara – Nyslott. De gav f\u00f6retr\u00e4de \u00e5t den Syd\u00f6sterbottniska linjen v\u00e4sentligen p\u00e5 de sk\u00e4l den stora j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n hade anf\u00f6rt i sitt s\u00e5 grundliga och omfattande utl\u00e5tande. Emellertid fick man senare h\u00f6ra att \u00e5 h\u00f6gsta ort v\u00e4l Elisenvaara banan f\u00e5tt l\u00f6fte om utf\u00f6rande, men att s\u00f6dra \u00d6sterbottens f\u00f6rhoppningar voro svikna. Och nu h\u00f6r man \u00e5ter fr\u00e5n \u201dde b\u00e4st underr\u00e4ttade kretsar\u201d att i senaten arbetas p\u00e5 en proposition ang\u00e5ende byggande av Suolahti \u2014 Suonenjoki och Joensuu \u2014 Nurmes banorna, den senare i l\u00e4ngd och kostnad \u00f6verstigande \u00f6sterbottniska banan. Till notisen h\u00e4rom fogar Uusi Suometar upplysningen att om sistn\u00e4mnda banas byggande inte kunde g\u00f6ras n\u00e5gon framst\u00e4llning, d\u00e5 Hans kejserliga Majest\u00e4t inte har fastst\u00e4llt senaste st\u00e4nders beslut r\u00f6rande densamma.<\/p>\n

D\u00e5 det emellertid inte torde kunna s\u00e4gas att det ena av Finlands landskap skulle ligga Hans Majest\u00e4t mindre om hj\u00e4rtat \u00e4n andra landskap, utan att p\u00e5 h\u00f6gsta ort det enas v\u00e4lf\u00e4rd m\u00e5ste v\u00e4ga lika mycket som det andras, kan det tas f\u00f6r avgjort att oben\u00e4genbeten mot s\u00f6dra \u00d6sterbotten m\u00e5ste s\u00f6kas l\u00e4gre ned, p\u00e5 samma st\u00e4lle f\u00f6rmodligen, d\u00e4r man s\u00e5 beh\u00e4ndigt bytt om ordningen i 1900-\u00e5rs beslut. D\u00e5 st\u00e4ndernas mening alltid f\u00e5tt g\u00e4lla i avseende \u00e5 ordningsf\u00f6ljden, i vilken landsorternas j\u00e4rnv\u00e4gskrav tillfredsst\u00e4llts, \u00e4r det sv\u00e5rf\u00f6rklarligt hur ett s\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande undantag g\u00f6rs med s\u00f6dra \u00d6sterbotten.<\/p>\n

I emigrationen, som ingenst\u00e4des varit st\u00f6rre, skulle dock en upplyst regering bort finna ett s\u00e4rskilt sk\u00e4l att ih\u00e5gkomma denna landsdel, d\u00e5 otvivelaktigt en j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnad, de arbetstillf\u00e4llen d\u00e4r\u00e5t framkallas och den stegrade verksamhet, som d\u00e4rav sedan blir en f\u00f6ljd, skulle i icke ringa m\u00e5n motverka utvandringen, varav hith\u00f6rande socknar s\u00e5 sv\u00e5rt hems\u00f6kas. Ur synpunkten av det hela \u00e4r det inte r\u00e5dligt att en landsdel isoleras, s\u00e5som detta nu \u00e4r fallet med s\u00f6dra \u00d6sterbotten. Ur k\u00e4nslan av missn\u00f6je att vara f\u00f6rf\u00f6rdelad \u00e5rtionde efter \u00e5rtionde uppv\u00e4xer bristen p\u00e5 samh\u00f6righetsk\u00e4nsla, varav l\u00e4tt alstras f\u00f6reteelser, som kunna f\u00f6refalla nog s\u00e5 ledsamma, men antagligen skall g\u00e5 i stigande, om inte isoleringen h\u00e4ves. F\u00f6r en statsklok regering vore detta ett talande sk\u00e4l att f\u00f6ra dit en j\u00e4rnv\u00e4g.<\/p>\n

Hur det m\u00e5 vara med de politiska sk\u00e4len, kvarst\u00e5r alltid de billighetssynpunkter och de ekonomiska sk\u00e4l, som f\u00f6ranledde 1900 \u00e5rs st\u00e4nder att ge f\u00f6retr\u00e4det \u00e5t ifr\u00e5ga varande bana. Ilmajokis floddal samt N\u00e4rpes och Lappfj\u00e4rds sl\u00e4tter h\u00f6r till de b\u00f6rdigaste och b\u00e4st befolkade i landet, och erbjuder \u00e5t en j\u00e4rnv\u00e4g goda villkor f\u00f6r r\u00e4ntabiliteten. Denna landsdels idoga och f\u00f6r sin sl\u00f6jdkunnighet k\u00e4nda befolkning kan dock ha anspr\u00e5k p\u00e5 att f\u00e5 sina alster till kusten med ett b\u00e4ttre samf\u00e4rdsmedel \u00e4n de s\u00f6nderk\u00f6rda landsv\u00e4garna. F\u00f6r uppkomsten av en fabriksindustri av st\u00f6rre betydenhet \u00e4r detta samf\u00e4rdsmedel ett oeftergivligt villkor.<\/p>\n

F\u00f6r st\u00e4nderna vid nu \u00f6ppnade lantdag finns ingen anledning att fr\u00e5ng\u00e5 det f\u00f6rra g\u00e5ngen fattade beslutet. Det kan inte vara om\u00f6jligt att den anm\u00e4rkningsv\u00e4rda oben\u00e4genheten hos regeringen kunde inom representationen motsvaras av en s\u00e5 mycket st\u00f6rre ben\u00e4genhet att tillm\u00f6tesg\u00e5 Syd\u00f6sterbottens r\u00e4ttm\u00e4tiga anspr\u00e5k. F\u00f6r st\u00e4ndernas j\u00e4rnv\u00e4gsutskott skall det antagligen lyckas att erfara, vilka de egentliga grunder \u00e4r, som f\u00f6rm\u00e5tt senaten att fr\u00e5ng\u00e5 den av st\u00e4nderna 1900 fastst\u00e4llda ordningsf\u00f6ljden, om s\u00e5 verkligen blir fallet \u00e4ven denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Det vore likv\u00e4l av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rslagens lyckliga l\u00f6sning i sista instans att endr\u00e4kt kunde skapas emellan regering och st\u00e4nder.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 24.12.1904:<\/strong><\/span><\/p>\n

Det utannonserade j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00f6tet i Kauhajoki.\u00a0Med anledning av i tidningarna synliga annonser om ett m\u00f6te i Kauhajoki den 23 december, vid vilket Syd\u00f6sterbottens j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga skulle behandlas, besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige vid dess senaste sammantr\u00e4de att s\u00e4nda tv\u00e5 representanter f\u00f6r staben och uts\u00e5g d\u00e4rtill borgm\u00e4staren Elis Granfelt och hovr\u00e4ttsauskultanten J. G. R. Lind.\u00a0M\u00f6tet var talrikt bes\u00f6kt av kommunernas f\u00f6rtroendem\u00e4n, men ajournerades till den 17 januari 1905.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 24.12.1904:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gstid.<\/strong> P\u00e5 f\u00f6rslag av doktor Ernst Wendelin besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige i torsdags att vidta \u00e5tg\u00e4rder, f\u00f6r att fr\u00e5n n\u00e4sta \u00e5rs b\u00f6rjan s\u00e5 skulle j\u00e4rnv\u00e4gstid inf\u00f6ras p\u00e5 v\u00e5rt ort, s\u00e5som fallet \u00e4r p\u00e5 de flesta andra orterna.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 31.12.1904:<\/strong><\/span><\/p>\n

Petition om byggande av j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad och Kask\u00f6 har i borgarst\u00e5ndet inl\u00e4mnats till den p\u00e5g\u00e5ende lantdagen av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och ingenj\u00f6ren Guss Mattsson.<\/p>\n

I Kauhajoki har det i b\u00f6rjat av 1905 h\u00e5llit flera interkommunala m\u00f6ten om den kommande j\u00e4rnv\u00e4rnv\u00e4gen och dess str\u00e4ckning. De kommunala representanterna hade f\u00e5tt lov att utlova vissa bidrag till den kommande banan, till exempel Stor\u00e5 erbj\u00f6d 3 000 sleepers eller syllar, om banan skulle dras p\u00e5 s\u00f6dra sidan av B\u00f6tombergen.<\/span><\/strong><\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 17.1.1905:<\/span><\/strong><\/p>\n

Vid kommunalst\u00e4mman i l\u00f6rdags besl\u00f6ts att till byggandet av den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen utlova 30\u00a0000 mark, d\u00e4rest banan skulle str\u00e4ckas genom Lappfj\u00e4rd. Bidraget skulle erl\u00e4ggas under 10 \u00e5rs tid, fr\u00e5n den dag som banan blivit belagt med arbete. Till ombud f\u00f6r kommunen vid j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00f6tet i dag i Kauhajoki uts\u00e5gs befallningsman Arthur Lew\u00e1n.<\/p>\n

Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 21.1.1905, skriven av ”Deltagare”:<\/strong><\/span><\/p>\n

Den 17 januari h\u00f6lls s\u00e5som k\u00e4nt i Kauhajoki ett andra m\u00f6te f\u00f6r dryftande av den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan. H\u00e4rtill hade infunnit sig representanter f\u00f6r samtliga inbjudna kommuner utom Sideby och Jurva. Sedan till ordf\u00f6rande utsetts handlanden Risku och till sekreterare befallningsman A. Lew\u00e1n vidtog f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n

F\u00f6rst antecknades till protokollet, p\u00e5 vilket s\u00e4tt respektive kommuner ville ekonomiskt underst\u00f6da det ifr\u00e5ga varande j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6retaget och erfors h\u00e4rvid att N\u00e4rpes, B\u00f6tom, Kask\u00f6 och \u00d6vermark skulle avst\u00e5 fri mark f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen inom sina omr\u00e5den. Lappfj\u00e4rd kommun skulle bidra med 30,000 och Jalasj\u00e4rvi med 25,000 mark, den f\u00f6rstn\u00e4mnda under villkor att \u00e4ven andra kommuner skulle bidra med penningar och den senare under villkor att j\u00e4rnv\u00e4gen fick en f\u00f6r kommunen f\u00f6rm\u00e5nlig str\u00e4ckning. Stor\u00e5 kommun utlovade 3,000 syllar och \u00d6vermark 800 dagsverken, under villkor att j\u00e4rnv\u00e4gen genom sin str\u00e4ckning skulle bli kommun direkt till f\u00f6rm\u00e5n.<\/p>\n

Kauhajoki skulle ansvara f\u00f6r expropriationskostnader. Kristinestad f\u00f6rbeh\u00f6ll sig, att, sedan f\u00f6rst\u00e4rkta fullm\u00e4ktige hunnit i \u00e4rendet besluta, f\u00e5 i handlingarna observerat, vad kommunen kommer att avst\u00e5 och framh\u00f6ll Kristinestads representanten att staden antagligen kommer att ocks\u00e5 uppl\u00e5ta fri mark.<\/p>\n

Med avvikelse fr\u00e5n senaste m\u00f6tets beslut v\u00e4cktes h\u00e4rp\u00e5 fr\u00e5gan om den str\u00e4ckning den nya j\u00e4rnv\u00e4gen borde erh\u00e5lla. P\u00e5 grund av motst\u00e5nd fr\u00e5n n\u00e5gra representanters sida utesl\u00f6ts likv\u00e4l diskussion och omr\u00f6stning i \u00e4mnet, men medgavs representanterna likv\u00e4l r\u00e4tt att envar framh\u00e5lla sin kommuns \u00f6nskem\u00e5l. En p\u00e5 grund h\u00e4rav uppst\u00e4lld tabl\u00e5 kom s\u00e5lunda att utvisa, att kommunerna Sein\u00e4joki, Ilmola, Kurikka och Jalasj\u00e4rvi med en folkm\u00e4ngd av 35,000 personer \u00f6nskade j\u00e4rnv\u00e4gen endast till Kask\u00f6. Kauhajoki, Stor\u00e5, Kask\u00f6, \u00d6stermark, N\u00e4rpes och \u00d6vermark med en folkm\u00e4ngd av 39,700 personer ans\u00e5g, att i fr\u00e4msta rummet banan borde dras till Kask\u00f6, likv\u00e4l under uttalad \u00f6nskan, att en bibana med det f\u00f6rsta d\u00e4refter byggdes till Kristinestad. Kristinestad, B\u00f6tom, Kristinestads landsf\u00f6rsamling och Lappfj\u00e4rd med en folkm\u00e4ngd av 13,600 personer vidh\u00f6ll \u00e5ter senaste st\u00e4nderbeslut om j\u00e4rnv\u00e4gens byggande till b\u00e5da st\u00e4derna samtidigt.<\/p>\n

Med h\u00e4nvisning till anf\u00f6rda synpunkter och uttalanden om vad Syd\u00f6sterbotten p\u00e5 det varmaste hoppas, n\u00e4mligen att en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till kusten p\u00e5 statens bekostnad under n\u00e4rmaste finansperiod skulle byggas, besl\u00f6t m\u00f6tet att protokollet, som kommer att tryckas p\u00e5 svenska och finska spr\u00e5ken, skulle ombes\u00f6rjas till alla lantdagsm\u00e4n, s\u00e5 att landsdelens \u00e5sikter skulle bli bekant f\u00f6r vederb\u00f6rande.<\/p>\n

Vidare tillsattes vid m\u00f6tet en kommitt\u00e9, best\u00e5ende av ordf\u00f6randen, sekreteraren och pastorn I. Nordlund, som skulle vidta n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder, n\u00e4r omst\u00e4ndigheter det till\u00e4t, s\u00e5som att sammankalla m\u00f6ten.<\/p>\n

Samlar man intrycken fr\u00e5n m\u00f6tet, s\u00e5 k\u00e4nner man sig d\u00e4rvid inte fullt tillfredsst\u00e4lld. Intresset f\u00f6r saken har \u00f6verhufvudtaget vunnit uttryck endast genom att kommunernas representanter vid m\u00f6tet n\u00e4rvarit och detta m\u00f6jligen f\u00f6r att speciellt kommunens intressen inte skulle bli f\u00f6rbisedda. De uppoffringar man beslutit sig f\u00f6r \u00e4r sammanlagd inte n\u00e4mnv\u00e4rda. Ett allm\u00e4nt uppl\u00e5tande av fri mark f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen kan inte ens p\u00e5r\u00e4knas, trots att f\u00f6reg\u00e5ende m\u00f6te ville \u00f6verl\u00e4mna fr\u00e5gan om banans str\u00e4ckning \u00e5t lantdagen, skulle man nu n\u00f6dv\u00e4ndigt framkomma med nya f\u00f6rslag, genom vilka exempelvis representanterna f\u00f6r Kask\u00f6 och f\u00f6r en del kommuner inom N\u00e4rpes domsaga skulle f\u00e5 inta annan st\u00e4llning \u00e4n kommunernas respektive lantdagsm\u00e4n. I sina \u00f6nskem\u00e5l om denna j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckning synas f\u00f6r \u00f6vrigt kommunerna sakna en fri och \u00f6ppen blick f\u00f6r f\u00f6retaget, utan vilja n\u00e4ra nog envar ha j\u00e4rnv\u00e4g till sin stugtrappa. Det sades vid m\u00f6tet, att en h\u00f6gt st\u00e4lld \u00e4mbetsman, d\u00e5 fr\u00e5gan senast skulle \u00e5tg\u00f6ras, framh\u00e5llit den omst\u00e4ndigheten, att tv\u00e5 st\u00e4der s\u00e5 n\u00e4ra varandra n\u00f6dv\u00e4ndigt \u00f6nska ha j\u00e4rnv\u00e4g, tydde p\u00e5 n\u00e5got omoget och fick saken d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rfalla tills \u00e5sikterna b\u00e4ttre mognat. Men m\u00e5nne alla de \u00e5sikter, som nu gjort sig g\u00e4llande i fr\u00e5gan, kunna kallas mogna! Med h\u00e4nsyn h\u00e4rtill och till de f\u00f6rh\u00e5llanden, i vilka vi leva, vill man vara b\u00f6jd f\u00f6r att tvivla p\u00e5 en lycklig utg\u00e5ng av de gjorda anstr\u00e4ngningarna. Tr\u00f6sta m\u00e5ste man sig ju dock med hoppet, att vad som tillgjorts skall ha n\u00e5gon nytta f\u00f6r landsdelen och att alla bem\u00f6danden slutligen skall leda till det \u00f6nskade m\u00e5let, j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r Syd\u00f6sterbotten.<\/p>\n

Ledarartikel i Syd-\u00d6sterbotten 25.2.1905 under den p\u00e5g\u00e5ende lantdagen i Helsingfors.<\/strong><\/span><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottens j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga.<\/strong><\/h5>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande behandlas vid lantdagen v\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga om ocks\u00e5 tillsvidare enbart i j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet. Det kan d\u00e4rf\u00f6r vara sk\u00e4l att ber\u00f6ra densamma \u00e4ven i denna tidnings spalter. Om n\u00e5gonsin en lantdagsfr\u00e5gas \u00f6de med intresse av ortsbefolkningen, avvaktats s\u00e5 \u00e4r f\u00f6rvisso detta fall med den ovann\u00e4mnda. En vidstr\u00e4ckt landsorts ekonomiska utveckling \u00e4r i mycket beroende av det resultat, till vilket lantdagen i denna sak kommer. M\u00e5ngt och mycket har i detta sammanhang framh\u00e5llits, som talar f\u00f6r en j\u00e4rnv\u00e4g med det f\u00f6rsta till dessa bygder, men vi vilja dock foga n\u00e5got till.<\/p>\n

En skr\u00e4mmande post i handelsf\u00f6reningens nyligen publicerade \u00e5rsber\u00e4ttelse \u00e4r importen av r\u00e5gmj\u00f6l, som f\u00f6r \u00e5r 1904 stiger till n\u00e4ra en halv miljon mark (453,758 mk). Vilka bygder i v\u00e5rt land vore dock inte mer \u00e4gnade f\u00f6r s\u00e4desodling \u00e4n just dessa trakter. Skulle mejeridriften och boskapssk\u00f6tseln st\u00e5 p\u00e5 en h\u00f6g st\u00e5ndpunkt eller havreodlingen vara betydande, s\u00e5 skulle saken inte vara s\u00e5 farlig, men enligt sagda ber\u00e4ttelse exporterades h\u00e4rifr\u00e5n under senaste \u00e5r inte alls n\u00e5gon havre och att mejeridriften allt hittills legat nere \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt. Mejerier finnas, men mj\u00f6lktillg\u00e5ngen \u00e4r liten.<\/p>\n

Annorlunda kan f\u00f6rh\u00e5llandet inte heller vara i bygder, d\u00e4r, s\u00e5som nyligen en hemmans\u00e4gare uttryckte sig, m\u00e5nga b\u00f6nder har lika m\u00e5nga h\u00e4star som kor. N\u00e5gon kanske tror, att h\u00e4starna anv\u00e4nds till jordbrukets drift, men detta \u00e4r inte alls fallet, utan de h\u00e5lls huvudsakligast f\u00f6r transport av tr\u00e4varor och annat, som under vintrar och somrar landv\u00e4gen m\u00e5ste forslas hit, d\u00e5 h\u00e4r inte finns j\u00e4rnv\u00e4g. D\u00e5 b\u00f6nderna ligger dagar och veckor p\u00e5 landsv\u00e4garna eller i skogarna sysselsatta med att forsla varor \u00e5t andra, blir nog jordbruket f\u00f6rsummat och boskapssk\u00f6tseln \u00e4r d\u00e4refter. D\u00e5 man bet\u00e4nker detta, f\u00f6rst\u00e5r man vilket uppsving jordbruket skulle f\u00e5, om de krafter, som nu anv\u00e4ndas f\u00f6r varuforsling, skulle \u00e4gnas jordbruket. Likas\u00e5 \u00e4r det k\u00e4nt, att en befolkning, som \u00e4gnar sig \u00e5t varuforsling, inte kan komma till n\u00e5gon stadig ekonomisk inkomst, ty under de myckna resorna f\u00f6rst\u00f6res s\u00e5 mycket, att vinsten dock blir liten, om ocks\u00e5 legan varit god. Vid tanken h\u00e4rp\u00e5 \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt, att Syd\u00f6sterbotten s\u00e5 fort som m\u00f6jligt bli st\u00e4llt i f\u00f6rbindelse med det \u00f6vriga fosterlandet.<\/p>\n

Man har under \u00e5ratal talat om \u00c5lands avskilda l\u00e4ge, och f\u00f6rvisso \u00e4r detta landskap skilt fr\u00e5n det \u00f6vriga landet, men f\u00f6r n\u00e4rvarande har \u00c5land det b\u00e4ttre best\u00e4llt med varu- och persontrafiken \u00e4n Syd\u00f6sterbotten. \u00c5land bes\u00f6ks minst fyra g\u00e5nger i veckan av \u00e5ngfartyg, med vilka en resa till fastlandet eller Skandinavien \u00e4r en l\u00e4tt sak. Kristinestad har 9 – 10 mil till j\u00e4rnv\u00e4g under minst sex m\u00e5nader i \u00e5ret. Nystad, som n\u00e4rmast kan j\u00e4mf\u00f6ras med oss, har endast sex mil till Raumo-banan.<\/p>\n

\u00c4r d\u00e5 Syd\u00f6sterbotten med sina tv\u00e5 st\u00e4der Kristinestad och Kask\u00f6 s\u00e5 obetydlig, att det inte kan ha r\u00e4tt att r\u00e4kna p\u00e5 statens uppm\u00e4rksamhet. Nyligen framh\u00f6ll vi, hur styvmoderligt man behandlat v\u00e5r hamn fr\u00e5n lotsverkets sida. Av den ovan n\u00e4mnda f\u00f6reningens \u00e5rsber\u00e4ttelser framg\u00e5r dock, att staten \u00e5rligen genom h\u00e4rvarande tullkammare burit upp omkring 200,000 mk per \u00e5r, samt inte s\u00e5 obetydliga summor s.k. br\u00e4nnvinsvinstmedel, som just g\u00e5tt till kommunikationsfonden. De sm\u00e5 summor orten f\u00e5tt uppb\u00e4ra f\u00f6r sitt skolv\u00e4sende, motsvarar inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r det, som till staten inbetalats. R\u00e4ttvist vore det d\u00e4rf\u00f6r, att \u00e4ven Syd\u00f6sterbotten skulle kunna komma i \u00e5tnjutande av de f\u00f6rm\u00e5ner kulturen l\u00e4mnar \u00e5t samh\u00e4llena i en kulturstat.<\/p>\n

Redan senaste lantdag besl\u00f6t ju byggande av j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kristinestad och Kask\u00f6. Troligt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att \u00e4ven den nuvarande lantdagen kommer att omfatta det f\u00f6reg\u00e5ende st\u00e4nderm\u00f6tets beslut. Det f\u00f6refaller d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5got egendomligt, att enskilda bem\u00e4rkta personer i Kask\u00f6 och N\u00e4rpes, f\u00f6r att nu tala om dem, som \u00f6nskar en j\u00e4rnv\u00e4g endast till Kask\u00f6. Tror de, att de l\u00e4ttare f\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4g, ifall Kristinestad l\u00e4mnas utan? De par miljoner, som f\u00f6rdyrar f\u00f6retaget genom att p\u00e5 samma g\u00e5ng bygga bana till b\u00e5da st\u00e4derna, inverkar bra litet p\u00e5 f\u00f6retagets realiserande. Och \u00e5 andra sidan visar det en ren avundsjuka att inte \u00f6nska \u00e5t andra s\u00e5 gott som \u00e5t sig sj\u00e4lv. Om ett val skall g\u00f6ras, s\u00e5 b\u00f6r v\u00e4l Kristinestad komma i fr\u00e4msta rummet, ty det har st\u00f6rre aff\u00e4rer och inbringat mer till statskassan \u00e4n grannstaden. Likas\u00e5 brukar man ju bygga v\u00e4gar dit s\u00e5dana beh\u00f6vs och att Kristinestad b\u00e4ttre \u00e4n Kask\u00f6 skulle beh\u00f6va j\u00e4rnv\u00e4g, torde utan vidare vara klart.<\/p>\n

Man skyller p\u00e5 hamnf\u00f6rh\u00e5llandena, men Kristinestad har s\u00e5 pass god hamn, att f\u00e5 st\u00e4der har s\u00e5 god. Senaste sommar lastade ju inte mindre \u00e4n 177 fartyg h\u00e4rst\u00e4des, av dem flera stora \u00e5ngfartyg, utan att n\u00e5gra st\u00f6rre haverier intr\u00e4ffade, och f\u00f6r dem, som intr\u00e4ffade, b\u00e4r inte hamnen skulden. Ocks\u00e5 Kask\u00f6 har en god hamn och b\u00f6r \u00e4ven f\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r att g\u00e5 fram\u00e5t. Men den ena stadens b\u00e4sta f\u00f6rhindrar ju inte den andras. De sansade m\u00e4n, som dessa bygder s\u00e4nt till lantdagen, har ocks\u00e5 insett detta, eftersom att de alla har petitionerat om j\u00e4rnv\u00e4g inte endast till den ena staden utan till b\u00e5da. S\u00e5 b\u00f6r ocks\u00e5 lantdagens beslut bli och de b\u00e5da grannst\u00e4derna allt forts\u00e4ttningsvis i \u00e4del t\u00e4vlan lika gynnade konkurrera i fram\u00e5tskridande och v\u00e4lst\u00e5nd. Vardera staden med omkringliggande landsbygd beh\u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6r att kunna f\u00f6lja med utvecklingen och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5 de ocks\u00e5 f\u00e5 den.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets m\u00f6te vid lantdagen 28.2.1905:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsutskottet har senaste vecka i f\u00f6rsta l\u00e4sningen behandlat petitionsf\u00f6rslagen om Sein\u00e4joki \u2013 Kristinestad eller Kask\u00f6banan, men beslutit att i fr\u00e5gan inh\u00e4mta utl\u00e5tande fr\u00e5n \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna samt d\u00e4rf\u00f6r uppskjutit behandlingen av \u00e4rendet. Vidare har utskottet beslutit att f\u00f6rorda byggandet av \u00c5bo \u2013 Nystads, samt Lahtis \u2013 Heinolabanorna.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets m\u00f6te vid lantdagen, 4.3.1905:<\/strong><\/span><\/p>\n

Enligt ett telegram till Vasabladet har j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet beslutit f\u00f6resl\u00e5 byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gen Sein\u00e4joki \u2013 Kristinestad med en bibana till Kask\u00f6.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets m\u00f6te vid lantdagen,14.3.1905:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsutskottet har med r\u00f6sterna 8 mot 7 f\u00f6rkastat regeringens proposition ang\u00e5ende byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Joensuu till Nurmes och i st\u00e4llet godk\u00e4nt en j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckning W\u00e4rtsil\u00e4-Ilomants-Nurmes.<\/p>\n

Vidare har utskottet f\u00f6rordat byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad med en bibana fr\u00e5n B\u00f6tom till Kask\u00f6.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 28.3.1905:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsutskottet har vid andra l\u00e4sningen stannat vid beslutet att f\u00f6resl\u00e5 f\u00f6r st\u00e4nderna f\u00f6ljande anslag, bland annat f\u00f6r banan \u00d6stermyra-Kristinestad-Kask\u00f6 under finansperioden 1905-1907 en miljon och under 1908-1910 tolv miljoner mark. Totalkostnaden stiger till 13 miljoner och skulle s\u00e5ledes banan vara f\u00e4rdig 1910.<\/p>\n

Ledare i Syd-\u00d6sterbotten 16.1.1906. Under denna tid p\u00e5gick en urtima lantdag i Helsingfors.<\/span><\/strong><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottniska banan.<\/strong><\/h4>\n

Enligt all sannolikhet torde regeringen till nu sammantr\u00e4dande urtima lantdag \u00f6verl\u00e4mna proposition om byggande av nya j\u00e4rnv\u00e4gar f\u00f6r att j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadsarbetena inte helt och h\u00e5llet skall avstanna. J\u00e4mlikt 1900 \u00e5rs st\u00e4nders beslut borde v\u00e4l Sein\u00e4joki \u2014 Kristinestad\u2014Kask\u00f6banan fr\u00e4mst f\u00f6resl\u00e5s till utf\u00f6rande. S\u00e5 torde emellertid inte komma att ske. Ryktet f\u00f6rm\u00e4ler \u00e5tminstone att propositionen skulle inneh\u00e5lla f\u00f6rslag till byggande endast av Suolahti – Suonenjoki banan och Nurmes banan.<\/p>\n

Orsaken till att Syd\u00f6sterbottniska banan \u00e5ter skjutits \u00e5t sidan, m\u00e5ste man v\u00e4l s\u00f6ka i det olyckliga kompromissbeslut, som 1900 \u00e5rs st\u00e4nder stannade f\u00f6r betr\u00e4ffande banans \u00e4ndpunkter. Den \u00f6kade kostnad beslutet om f\u00f6rgreningen medf\u00f6r, g\u00f6r naturligtvis banan mindre f\u00f6rdelaktig i ekonomiskt avseende och f\u00e5r v\u00e4l utg\u00f6ra f\u00f6rklaringen till regeringens oben\u00e4genhet att besluta sig f\u00f6r denna bana. Det synes d\u00e4rf\u00f6r bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att hitta n\u00e5got medel att slippa ifr\u00e5n beslutet om tv\u00e5 \u00e4ndpunkter f\u00f6r banan.<\/p>\n

Det har n\u00e4stan blivit en dogm att Kask\u00f6 har en utm\u00e4rkt hamn och Kristinestad en d\u00e5lig. Denna uppfattning \u00e4r det p\u00e5tagligen som f\u00f6ranlett st\u00e4ndernas beslut, ty n\u00e5gon annan orsak att f\u00f6redra Kask\u00f6 framf\u00f6r Kristinestad finns inte. Kan man nu med fullt oj\u00e4vbara fakta bevisa, att hamnen i Kristinestad gott kan t\u00e5la en j\u00e4mf\u00f6relse med Kask\u00f6 hamn, b\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan kunna erh\u00e5lla en lycklig l\u00f6sning.<\/p>\n

Erfarenheten talar ju sitt fullt tydliga spr\u00e5k och visar, att Kask\u00f6 trots sin p\u00e5st\u00e5dda utm\u00e4rkta hamn inte lyckats svinga sig upp till n\u00e5gon betydenhet, utan g\u00e5r den st\u00f6rsta handeln forts\u00e4ttningsvis \u00f6ver Kristinestad. Men detta bevis r\u00e4cker inte, d\u00e5 det g\u00e4ller att bek\u00e4mpa en fast rotad tro p\u00e5 Kask\u00f6 hamns \u00f6verl\u00e4gsna egenskaper. H\u00e4rtill fordras mera konkreta, eller om jag s\u00e5 f\u00e5r s\u00e4ga vetenskapliga bevis. Enligt vad jag har mig bekant, var det f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet vid senaste lantdag om\u00f6jligt att erh\u00e5lla n\u00f6diga uppgifter \u00f6ver stadens hamn, f\u00f6r ber\u00e4knande av kostnaderna f\u00f6r hamnanl\u00e4ggningar. Detta \u00e4r en brist, som ovillkorligen s\u00e5 fort som m\u00f6jligt b\u00f6r avhj\u00e4lpas. F\u00f6r att erh\u00e5lla n\u00f6diga uppgifter b\u00f6r en fackman vidtalas att anst\u00e4lla unders\u00f6kning. Kostnaderna f\u00f6r en s\u00e5dan unders\u00f6kning torde enligt uppgift stiga till c:a 5,000 mk. Denna summa \u00e4r ju inte obetydlig, men d\u00e5 staden \u00e4ger fonder, som h\u00e4rf\u00f6r kunna anv\u00e4ndas, b\u00f6r kostnaderna inte f\u00e5 utg\u00f6ra ett hinder d\u00e5 det g\u00e4ller en livsfr\u00e5ga f\u00f6r staden.<\/p>\n

Genom en dylik unders\u00f6kning skulle staden helt s\u00e4kert ocks\u00e5 f\u00e5 ett b\u00e4ttre inlopp till hamnen, och den l\u00e5ngvariga fr\u00e5gan om inloppets belysande med fyrar skulle s\u00e4kert h\u00e4rigenom komma n\u00e4rmare sin l\u00f6sning. F\u00f6r erh\u00e5llande av en kompetent fackman vore det m\u00e5h\u00e4nda b\u00e4st om staden v\u00e4nde sig till \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna som ju n\u00e4rmast har att bereda fr\u00e5gorna om j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader.<\/p>\n

Skall staden ha n\u00e5gon utsikt att vid innevarande st\u00e4nderm\u00f6te f\u00e5 beslut till st\u00e5nd om byggande av j\u00e4rnv\u00e4g, g\u00e4ller det att handla och att handla fort.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbottens ledare 20.1.1906:<\/span><\/strong><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/strong><\/h4>\n

Med f\u00f6rv\u00e5ning och best\u00f6rtning mottog envar i Syd\u00f6sterbotten budskapet om att proposition om byggande av nya j\u00e4rnv\u00e4gar skall f\u00f6rel\u00e4ggas nu p\u00e5g\u00e5ende urtima lantdag utan att den redan av 1900 \u00e5rs st\u00e4nderm\u00f6te beslutna Syd\u00f6sterbottniska banan skulle av propositionen ber\u00f6ras. Vi \u00e5terkallar i minnet detta 1900 \u00e5rs st\u00e4nders beslut som utmynnade i byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n \u00d6stermyra till Kauhajoki samt d\u00e4rifr\u00e5n vidare till st\u00e4derna Kristinestad och Kask\u00f6 med \u00e5t regeringen l\u00e4mnad \u00f6ppen r\u00e4tt att best\u00e4mma f\u00f6rgreningspunkten. Beslutet innefattade vidare att str\u00e4ckningen bel\u00e4ggas med arbete senast \u00e5r 1904 och anslogs f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6r f\u00f6ljande finansperiod en summa av 2,000,000 mk.<\/p>\n

Oaktat, s\u00e5som det f\u00f6rljudes, v\u00e5r d\u00e5varande inhemska regering f\u00f6rordade st\u00e4ndernas beslut, godk\u00e4ndes inte detta av f\u00f6r oss ok\u00e4nd anledning p\u00e5 h\u00f6gsta ort; ett f\u00f6rfarande som dittills inte torde ha f\u00f6rekommit i fr\u00e5gor av denna art. Redan l\u00e5ngt tidigare var behovet av denna j\u00e4rnv\u00e4g samt dess ekonomiska betydelse och r\u00e4ntabilitet till fullo erk\u00e4nd, dragen som den skulle bli genom rika och t\u00e4tt bebyggda trakter. Att ett beslut i fr\u00e5gan inte f\u00f6religger fr\u00e5n l\u00e5ngt tidigare st\u00e4nderm\u00f6te f\u00e5r v\u00e4l antas bero p\u00e5 de delade \u00e5sikter som fanns vis \u00e5 vis vilken av st\u00e4derna, Kristinestad, eller Kask\u00f6 borde utg\u00f6ra \u00e4ndpunkt f\u00f6r banan. Det definitiva beslutet fr\u00e5n 1900 \u00e5rs lantdag stannade som redan n\u00e4mnts vid en f\u00f6rgreningsbana. Oberoende av om banan f\u00f6rgrenas till b\u00e5da st\u00e4derna eller dras till endast en av dem v\u00e5gar man v\u00e4l med fullt sk\u00e4l uttala en f\u00f6rhoppning om att v\u00e5r nya inhemska regering s\u00e5som sin oavvisliga bjudande plikt skall anse ett tillgodoseende av det tydligt uttalade krav, som nu fr\u00e5n v\u00e5r landsdel med allt st\u00f6rre n\u00f6dv\u00e4ndighet g\u00f6r sig g\u00e4llande. Ett motsatt f\u00f6rfarande skulle inneb\u00e4ra ett \u00e5sidos\u00e4ttande av folkets genom dess st\u00e4nder klart formulerade beslut.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 20.1.1906:<\/span><\/strong><\/p>\n

I hela Syd\u00f6sterbotten p\u00e5g\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande en stark r\u00f6relse som g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00f6rm\u00e5 v\u00e5r inhemska regering till proposition om den Syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen. Enligt f\u00f6rljudanden kommer en deputation fr\u00e5n denna landsdel att avs\u00e4ndas till Helsingfors f\u00f6r att inf\u00f6r senaten framb\u00e4ra befolkningens \u00f6nskem\u00e5l.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 23.1.1906<\/strong>:<\/span><\/p>\n

S\u00e5som i senaste nummer omn\u00e4mndes har fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten valts medlemmar i en deputation, vilken \u00e4ger uppvakta senaten f\u00f6r att framb\u00e4ra de \u00f6nskem\u00e5l som h\u00e4r g\u00f6ra sig g\u00e4llande vis \u00e1 vis j\u00e4rnv\u00e4gspropositionerna. Till denna deputation har fr\u00e5n Kristinestad valts borgm\u00e4stare Elis Granfelt. Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Sideby och Kristinestads landsf\u00f6rsamling i Tj\u00f6ck valdes befallningsman Arthur Lew\u00e1n.<\/p>\n

Stadsfullm\u00e4ktige besl\u00f6t ocks\u00e5 att utse en kommitt\u00e9, som fick i uppdrag att med anlitande av fackman uppr\u00e4tta f\u00f6rslag till kajanl\u00e4ggningar och m\u00f6jligen erforderliga hamnf\u00f6rb\u00e4ttringar, som staden eventuellt kunde f\u00f6rbinda sig att utf\u00f6ra, d\u00e4rest j\u00e4rnv\u00e4g till orten erh\u00e5lles och uts\u00e5gs till ledam\u00f6ter i denna kommitt\u00e9 herrar Elis Granfelt, Emil Axelin och G. W. Snellman.<\/p>\n

Ledare i Syd-\u00d6sterbotten 30.1.1906, ursprungligen skriven av en \u201dSyd\u00f6sterbottning\u201d och publicerad i Hufvudstadsbladet:<\/span><\/strong><\/p>\n

Den syd\u00f6sterbottniska banan.\u00a0<\/strong><\/h4>\n

Varje billigt sinnad m\u00e5ste uppr\u00f6ras av en or\u00e4ttvisa, som upprepas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, och or\u00e4ttvisan k\u00e4nnas inte mindre uppr\u00f6rande d\u00e4rf\u00f6r att den tr\u00e4ffar en hel landsdel. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng hade Syd\u00f6sterbotten svikits i sina f\u00f6rhoppningar, tills omsider vid 1900 \u00e5rs lantdag dess r\u00e4ttm\u00e4tige anspr\u00e5k blev erk\u00e4nda av st\u00e4nderna, i enlighet med det utl\u00e5tande den stora j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n avgett. Hur livligt man \u00e4n tvistade om detaljerna, besl\u00f6t man i alla st\u00e5nd att fr\u00e5gan inte skulle f\u00e5 f\u00f6rfalla. Slutligen f\u00f6renade man sig om att ansl\u00e5 4 miljoner till omedelbar anv\u00e4ndning f\u00f6r syd\u00f6sterbottniska banan, som d\u00e4rmed st\u00e4lldes i fr\u00e4msta rummet.\u00a0I Syd\u00f6sterbotten hade man s\u00e5ledes allt sk\u00e4l att anse den tid \u00e4ntligen vara kommen, d\u00e5 fruktbarheten i, dess b\u00f6rdiga f\u00e4lt, verksamheten i dess mejerier, alstren av dess konstflit och vattenkraften i dess \u00e5ar skulle f\u00e5 ett v\u00e4rde, som de nu inte hade.<\/p>\n

Desto bittrare k\u00e4ndes or\u00e4ttvisan, d\u00e5 dessa f\u00f6rhoppningar \u00e4n en g\u00e5ng gick i kvav. Till de olyckor v\u00e5ldsregeringen bragte \u00f6ver landet fick Syd\u00f6sterbotten dessutom s\u00e4rskilt b\u00e4ra ocks\u00e5 denna motg\u00e5ng. Bland andra yttringar av denna regerings v\u00e5ldssystem var \u00e4ven den Petersburgska sammanbindningsbanan, f\u00f6r vilken alla resurser skulle reserveras. Endast den mindre summan av 1 miljon, som st\u00e4nderna anslagit f\u00f6r banstumpen Nyslott \u2014 Elisenvaara, fick anv\u00e4ndas f\u00f6r landets eget behov.\u00a0Men andra tider har randats, d\u00e5 r\u00e4tt skall \u00e5ter r\u00e5da p\u00e5 alla omr\u00e5den. Om sammanbindningsbanan och Nevskybron talas icke vidare, och det st\u00e5r nu st\u00e4nderna fritt att uppfylla det \u00e5r 1900 givna l\u00f6ftet.<\/p>\n

Det skulle vara en m\u00e4rklig avvikelse fr\u00e5n det system av r\u00e4ttvisa och billighet, som nyligen inaugurerats, om man skulle \u00e5ter f\u00f6rf\u00f6rdela en av landets b\u00e4st befolkade delar, som i snart femtio \u00e5r burit sin dryga andel i j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader f\u00f6r s\u00e5 gott som alla andra m\u00f6jliga och \u00e4ven om\u00f6jligen landsdelar och som dessutom skulle ge utsikt p\u00e5 en sk\u00e4lig beh\u00e5llning av j\u00e4rnv\u00e4gsr\u00f6relsen. Med \u00e5sidos\u00e4ttande av st\u00e4nderbeslutet \u00e5r 1900 vill man nu, heter det, ge f\u00f6retr\u00e4de \u00e5t en sammanbindningsbana och en \u00f6demarksbana till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r trakter, som redan av naturen \u00e4ger f\u00f6rm\u00e5nen att halva \u00e5ret vara i \u00e5tnjutande av en vattenkommunikation p\u00e5 vars f\u00f6rb\u00e4ttrande landet redan tidigare nedlagt betydande summor. D\u00e5 emellertid till f\u00f6ljd av en s\u00e5dan j\u00e4rnv\u00e4gspolitik j\u00e4rnv\u00e4garnas r\u00e4ntabilitet tillintetgjorts, vore det sk\u00e4l att \u00e4ntligen f\u00f6reta en banbyggnad, som har utsikt att b\u00e4ra sig, som inte endast lovar att gagna enskild spekulation, utan ocks\u00e5 att b\u00e4ra n\u00e5gon frukt f\u00f6r det hela.<\/p>\n

Det \u00e4r inte endast r\u00e4ttvisa och billighet, \u00e4ven klokheten tycks tala f\u00f6r den syd\u00f6sterbottniska banan. Det b\u00f6r likv\u00e4l medges att denna bana, i den form st\u00e4nderna 1900 gav f\u00f6rslaget, \u00e4r beh\u00e4ftad med en ol\u00e4genhet, som tj\u00e4nat och tj\u00e4nar m\u00e5h\u00e4nda \u00e4nnu som f\u00f6rev\u00e4ndning vid dess motarbetande. Efter livliga debatter och tv\u00e5 sammanj\u00e4mkningar enades man om att l\u00e5ta udda vara j\u00e4mnt. Genom en f\u00f6rgrening skulle banan f\u00e5 tv\u00e5 \u00e4ndpunkter vid havskusten i vardera av de t\u00e4vlande grannst\u00e4derna. Kristinestad och Kask\u00f6 skulle s\u00e5ledes omedelbart komma i samma l\u00e4ge som de \u00f6vriga \u00f6sterbottniska sm\u00e5st\u00e4derna, som genom subventioner efter hand kommit sig till sina banor.\u00a0Det ursprungliga banprojektet Sein\u00e4joki\u2014 Kristinestad, varom petitionerats vid varje lantdag sedan 1882, ber\u00e4knades till 9 \u00bd miljon f\u00f6r normalsp\u00e5rig bana. Genom att Kask\u00f6 kom till, f\u00f6rdyrades projektet med vidpass 2 miljoner. Att anse denna merkostnad som en gottg\u00f6relse f\u00f6r att Syd\u00f6sterbotten s\u00e5 l\u00e4nge f\u00e5tt v\u00e4nta p\u00e5 sin j\u00e4rnv\u00e4g l\u00e4r v\u00e4l inte godk\u00e4nnas. D\u00e4remot kunde ju de b\u00e5da hamnst\u00e4derna och kringliggande landsorter genom subventioner ta n\u00e5gon del i kostnaderna fr\u00e5n f\u00f6rgreningspunkten. I alla h\u00e4ndelser kan inte hela landsdelen f\u00e5 lida f\u00f6r denna ol\u00e4gliga tvedr\u00e4kt.<\/p>\n

Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 30.1.1906:<\/span><\/strong><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsdeputationen fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten uppvaktade i torsdags senatorerna Mechelin, Gripenberg och St\u00e5hlberg. Av dessa erh\u00f6ll deputationen p\u00e5 sin framst\u00e4llning i det n\u00e4rmaste samma svar. Vid 1900 \u00e5rs lantdag hade st\u00e4nderna visserligen erk\u00e4nt det ber\u00e4ttigade i Syd\u00f6sterbottens \u00f6nskem\u00e5l om j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad och Kask\u00f6, men h\u00e4rvid l\u00e4mnat tvenne fr\u00e5gor \u00f6ppna, n\u00e4mligen om banans f\u00f6rgreningspunkt och om densamma skulle byggas smal- eller normalsp\u00e5rig. Dessutom hade instrumental unders\u00f6kning av banstr\u00e4ckan inte gjorts. P\u00e5 grund h\u00e4rav anser senaten sig inte kunna f\u00f6resl\u00e5 en proposition i fr\u00e5gan till nu p\u00e5g\u00e5ende st\u00e4nderm\u00f6te.<\/p>\n

Vidare framh\u00f6lls de f\u00f6r n\u00e4rvarande r\u00e5dande ekonomiska sv\u00e5righeterna, orsakade av f\u00f6rh\u00e5llandena i Ryssland. Man hoppades, att den instrumentala unders\u00f6kningen skulle kunna verkst\u00e4llas instundande sommar och proposition i fr\u00e5gan f\u00f6rel\u00e4ggas st\u00e4nderna vid n\u00e4sta lantdag, som antagligen kommer att sammantr\u00e4da \u00e5r 1907. I fredags bes\u00f6kte deputationen senatorerna Antell och Schildt, som uttalade sig p\u00e5 samma s\u00e4tt som de tidigare bes\u00f6kta medlemmarna av regeringen. Senator Antell framh\u00f6ll s\u00e4rskilt sv\u00e5righeten att under nuvarande f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00e5 det 50 miljoners statsl\u00e5n uppf\u00f6rhandlat, som regeringen beslutit och med vilket de nya j\u00e4rnv\u00e4gana i landet skulle byggas. Banan skulle dock vara en av dem, som borde komma till st\u00e5nd och \u00e4n fr\u00e5gan om densamma inte skulle bli avgjord vid detta st\u00e4nderm\u00f6te, kunde man v\u00e4nta att det skulle ske vid den lantdag, som sannolikt sammantr\u00e4der n\u00e4sta \u00e4r.<\/p>\n

Deputationens finska talande medlemmar hade anl\u00e4nt till huvudstaden med de minsta m\u00f6jliga illusioner betr\u00e4ffande v\u00e5ra nuvarande regeringsmedlemmars kunskap i finska. En av de deputerade beskrev emellertid, d\u00e5 uppvaktningarna var undanst\u00f6kade, i superlativa ordalag hur \u00f6verraskad man blev \u00f6ver hur v\u00e4l senatorerna i sj\u00e4lva verket beh\u00e4rskade finskan. Blott en av dem talade spr\u00e5ket inte riktigt ledigt, men han hade visat sig f\u00f6rst\u00e5 allt det, som sades, och kunde ocks\u00e5 sj\u00e4lv g\u00f6ra sig fullkomligt v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5dd. Propositionen om den syd\u00f6sterbottniska banans byggande skulle v\u00e4l inte komma att f\u00f6rel\u00e4ggas vid denna urtima lantdag men deputationen ans\u00e5g f\u00f6r ingen del att dess resa hade varit f\u00f6rg\u00e4ves.<\/p>\n

27.3.1906. Vbl skriver om en uppvaktning i Helsingfors.<\/strong><\/span><\/p>\n

Under den p\u00e5g\u00e5ende lantdagen 1906 hade en deputation med fem man inl\u00e4mnat en skrivelse till j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet. M\u00e4nnen representerade kommunerna Ilmajoki, Kurikka, \u00d6stermark, N\u00e4rpes, \u00d6vermark och Kask\u00f6 och de f\u00f6rordade alla att de kommande banan skulle riktas till Kask\u00f6, med en bibana till Kristinestad. Efter en utf\u00f6rlig motivering anh\u00f6lls i skrivelsen att utskottet, i enlighet med den st\u00e5ndpunkt, som i saken intogs av 1900-\u00e5rs st\u00e4nder, samt 1905-\u00e5rs utskott, ville f\u00f6resl\u00e5:<\/p>\n

-att en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g m\u00e5tte byggas fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kask\u00f6, genom kommunerna Ilmajoki, Kurikka, Kauhajoki, \u00d6stermark och N\u00e4rpes.<\/p>\n

-att fr\u00e5n denna huvudbana ocks\u00e5 skulle byggas en bibana till Kristinestad fr\u00e5n en utg\u00e5ngspunkt, som inte f\u00e5r vara bel\u00e4gen l\u00e4ngre \u00f6sterut \u00e4n kyrkan i \u00d6stermark.<\/p>\n

-att f\u00f6r byggande av j\u00e4rnv\u00e4gen till Kask\u00f6 med bibana till Kristinestad ansl\u00e5s tillr\u00e4ckliga medel redan under denna finansperiod.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vasabladet 12.4.1906, artikel om byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gen i Syd\u00f6sterbotten, renskrivet av Lasse Backlund i februari 2021:<\/strong><\/span><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen.\u00a0<\/strong><\/h5>\n

Till st\u00e4nderna utdelades i m\u00e5ndags j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets bet\u00e4nkande n:o 1 i anledning av Hans Kejserliga Majest\u00e4ts n\u00e5diga proposition ang\u00e5ende vidare j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader. J\u00e4rnv\u00e4gsutskottet yttrar sig ang\u00e5ende j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckningen Sein\u00e4joki – Kristinestad p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

P\u00e5 n\u00e4rmare angivna sk\u00e4l har utskottet ansett att, inom den period, som utskottets f\u00f6rslag avser, j\u00e4mv\u00e4l en bana fr\u00e5n till Kristinestad borde bel\u00e4ggas med arbete. I motsats till vad fallet var vid 1900 \u00e5rs lantdag har full samst\u00e4mmighet r\u00e5tt d\u00e4rom, att tanken p\u00e5 denna banas byggande tv\u00e5grenig \u00e5tminstone tillsvidare b\u00f6r f\u00f6rfalla. Utskottet har n\u00e4mligen inte kunnat anta, att trafiken i denna landsdel skulle bli s\u00e5 stor, att den kunde betinga j\u00e4rnv\u00e4gs ledande till tv\u00e5 skilda hamnplatser. Tv\u00e4rtom anser utskottet, att banans r\u00e4ntabilitet \u00e4ventyras, om den byggs tv\u00e5grenig, eftersom dess anl\u00e4ggningskapital d\u00e4rigenom \u00f6kas med ungef\u00e4r 2 miljoner mk, utan att en i motsvarande grad f\u00f6rstorad trafik kan p\u00e5r\u00e4knas.<\/p>\n

Inte heller ur synpunkten av ett lokalt behov av f\u00f6rb\u00e4ttrade kommunikationer l\u00e5ter en grenbana f\u00f6rsvara sig, eftersom en s\u00e5dan antingen kommer att l\u00f6pa parallell med huvudbanan och inom dess trafikomr\u00e5de, s\u00e5som fallet skulle bli om f\u00f6rgreningspunkten f\u00f6rlades s\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6sterut som till Kauhajoki, eller ocks\u00e5 kommer grenbanan att g\u00e5 n\u00e4ra kusten och d\u00e5 genom omr\u00e5den, f\u00f6r vilka under st\u00f6rre delen av \u00e5ret sj\u00f6kommunikation st\u00e5r till buds.<\/p>\n

Utskottet h\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5, att anspr\u00e5ken p\u00e5 en grenbanas byggande b\u00f6r tr\u00e4da tillbaka till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r i andra delar av landet framtr\u00e4dande mera ber\u00e4ttigade krav p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. \u00a0Vad betr\u00e4ffar banans \u00e4ndpunkt yttrar utskottet bl. a. f\u00f6ljande: Om huvudsyftet med ifr\u00e5ga varande bana skulle vara att f\u00f6rskaffa landsdelen och omr\u00e5det kring Vasabanan samt s\u00f6dra delen av Ule\u00e5borgsbanan en trafikled till en god hamn vid havet, borde banan uppenbarligen ledas till den av st\u00e4derna, som erbjuder den f\u00f6rdelaktigaste in- och utf\u00f6rselplatsen. Fr\u00e5gan skulle i detta fall huvudsakligen vara en teknisk fr\u00e5ga, d\u00e4r fackm\u00e4nnens uttalande skulle bli best\u00e4mmande.<\/p>\n

Om d\u00e4remot denna bana n\u00e4rmast uppfattas s\u00e5som ett lokalt kommunikationsmedel, med avsikt p\u00e5 ena sidan en bekv\u00e4m f\u00f6rbindelse med landsdelens lokala handelscentrum, p\u00e5 andra sidan \u00e5ter anslutning till landets j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t, m\u00e5ste Kristinestad utan tvivel erh\u00e5lla f\u00f6retr\u00e4de som banans \u00e4ndpunkt. Denna ort har n\u00e4mligen av \u00e5lder varit landsdelens handelsplats och \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen Kask\u00f6. Detta s\u00e5v\u00e4l i avseende p\u00e5 folkm\u00e4ngd och resurser som export- och i synnerhet importr\u00f6relse. \u00a0Utskottet f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki station genom \u00d6stermark till Kristinestad skall utf\u00f6ras och under innevarande finansperiod bel\u00e4ggas med arbete. Kostnaden f\u00f6r denna bana upptas till 9,7 miljoner mark, varav f\u00f6r finansperioden 1906-07 ansl\u00e5s 1 miljon mk.<\/p>\n

24.4.1906. Vbl skriver om Mattssons broschyr.<\/strong><\/span><\/p>\n

Gustaf Mattsson som \u00e4r representant f\u00f6r Kask\u00f6 i lantdagen 1906, har l\u00e5tit trycka upp en resum\u00e9 av det som besl\u00f6ts p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsm\u00f6tet i Kauhajoki den 17 januari 1905. I den lilla broschyren fanns en karta bifogad \u00f6ver de kommuner som hade uttalat sig p\u00e5 m\u00f6tet, d\u00e4rtill en grafisk framst\u00e4llning av befolkningens \u00f6nskem\u00e5l betr\u00e4ffande banans str\u00e4ckning. I broschyren framgick att det fanns en skarp motsats mellan befolkningens \u00e5sikter och j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets mening i fr\u00e5gan.<\/p>\n

Medan utskottet nu fordrar j\u00e4rnv\u00e4g endast till Kristinestad s\u00e5 hade vid m\u00f6tet i Kauhajoki fyra kommuner uttalat sig f\u00f6r en bana endast till Kask\u00f6, sex kommuner hade uttalat sig f\u00f6r en bana fr\u00e4mst till Kask\u00f6 och fyra kommuner hade f\u00f6reslagit j\u00e4rnv\u00e4g till b\u00e5da st\u00e4derna.<\/p>\n

Inte en enda kommun hade f\u00f6reslagit s\u00e5 som utskottet nu f\u00f6resl\u00e5r. Den upplysande lilla broschyren utdelades vid lantdagen plenum, tillsammans med kopior av kartor \u00f6ver hamnarna i Kask\u00f6 och Kristinestad med djuplekssiffrorna utsatta.<\/p>\n

Vasabladet 1.5.1906, artikel om byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gen i Syd\u00f6sterbotten, renskrivet av Lasse Backlund i februari 2021:<\/strong><\/span><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottniska banan enligt Borgarst\u00e5ndet. <\/strong><\/h6>\n

Den s\u00e5 l\u00e4nge sv\u00e4vande fr\u00e5gan om j\u00e4rnv\u00e4g mellan \u00d6stermyra\u2014 Kristinestad \u2014Kask\u00f6 har numera lyckligen blivit l\u00f6st i f\u00f6rsta och tredje st\u00e5ndet, i det att Ridderskapet och Adeln beslutit om en bana mellan \u00d6stermyra\u2014Kristinestad. Borgarst\u00e5ndet \u00e5ter en mellan \u00d6stermyra och b\u00e5da de n\u00e4mnda kustst\u00e4derna. I Pr\u00e4stest\u00e5ndet \u00e5ter f\u00f6rkastades det f\u00f6reslagna j\u00e4rnv\u00e4gsprojektet med 27 r\u00f6ster mot 16. Fr\u00e5gans utg\u00e5ng kommer s\u00e5ledes att v\u00e4sentligen bero p\u00e5 Bondest\u00e5ndet, som \u00e4nnu inte behandlat \u00e4rendet. Ur diskussionen i Borgarest\u00e5ndet ang\u00e5ende den f\u00f6r v\u00e5ra bygder viktiga banstr\u00e4ckningen intar vi nedanst\u00e5ende:<\/p>\n

Herr Bj\u00f6rksten<\/strong> p\u00e5pekade, vilken oenighet och split som har varit r\u00e5dande i j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan, och han hoppades att man nu \u00e4ntligen kommit till den punkt d\u00e5 enighet intr\u00e4der. Eller m\u00e5nne k\u00e4nslov\u00e5gornas toppar f\u00f6rst kommer att l\u00e4gga sig uppe i den h\u00f6ga norden vid Rovaniemi banan. Orsaken till att den syd\u00f6sterbottniska banan \u00e4nnu inte \u00e4r byggd fast lantdagen hade beslutit densamma, s\u00e4gs vara beroende p\u00e5 \u00f6sterbottningarnas modiga och lagtrogna upptr\u00e4dande under olycks\u00e5ren. D\u00e5 regeringens avslag berott p\u00e5 motiv, som i r\u00e4ttsligt och sedligt avseende \u00e4r rent av uppr\u00f6rande, ans\u00e5g talaren det vara naturligt att st\u00e4nderna nu besl\u00f6ts byggande av den bana utskottet f\u00f6resl\u00e5r. Ett s\u00e5dant beslut skulle ge det goda, r\u00e4tta och gudomliga i samh\u00e4llet \u00f6kad n\u00e4ring.<\/p>\n

Herr Schvindt<\/strong> ans\u00e5g solidariteten mot 1900 \u00e5rs lantdag fordra ett omfattande av dess beslut i sin helhet. Detta g\u00e5r ut p\u00e5 byggande av en bana till Kask\u00f6 och Kristinestad, vars sp\u00e5rvidd regeringen skulle f\u00e5 avg\u00f6ra.<\/p>\n

Herr Alfred Carlstr\u00f6m<\/strong> fr\u00e5n Kristinestad meddelade att den syd\u00f6sterbottniska banan var efterl\u00e4ngtad av befolkningen i hela Syd\u00f6sterbotten. B\u00e4ttre skulle det ha varit om man \u00e4ven nu liksom vid 1900 \u00e5rs lantdag kunde omfatta en tv\u00e5grenig bana till Kask\u00f6 och Kristinestad, men av ekonomiska sk\u00e4l hade utskottet inte ansett detta kunna komma ifr\u00e5ga. 2 miljoner \u00e4r nu en s\u00e5 pass betydlig summa. Nu m\u00e5ste man h\u00e5lla p\u00e5 endera banan och d\u00e5 f\u00f6rordade Carlstr\u00f6m den till Kristinestad. I fr\u00e5ga om banans riktning vore det att f\u00f6redra att den dras genom B\u00f6tom. P\u00e5 detta s\u00e4tt skulle st\u00f6rre och folkrikare kommuner b\u00e4ttre tillgodoses. Den broschyr som Kask\u00f6 representanten hade s\u00e4nt ut visade \u00e4ven detta. Talaren \u00f6vergick h\u00e4rp\u00e5 till att n\u00e4rmare granska denna broschyr. Den p\u00e5visar att st\u00f6rre delen av traktens befolkning h\u00e5ller p\u00e5 Kask\u00f6 men i denna f\u00f6rekommer emellertid n\u00e5gra fel. Till exempel en kommun hade beslutit omfatta Kristinestad, men i det m\u00f6te som behandlade fr\u00e5gan r\u00f6stade dess representant emellertid f\u00f6r Kask\u00f6. Det har alltid varit ett axiom att Kask\u00f6 hamn \u00e4r god, men Kristinestads d\u00e5lig. Den senare stadens hamn \u00e4r emellertid s\u00e5dan att den \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r en m\u00e5ngfalt st\u00f6rre varuoms\u00e4ttning \u00e4n den staden nu har. Stadsfullm\u00e4ktige har \u00e4ven just nu beslutit att f\u00f6rs\u00e4tta den i b\u00e4ttre skick. En noggrann unders\u00f6kning har verkst\u00e4llts av en ung ingenj\u00f6r, under ledning av \u00f6veringenj\u00f6r V. Lindberg. F\u00f6r en kostnad av h\u00f6gst 150,000 mk har man nu beslutit att rensa och utr\u00e4ta inloppet till hamnen och skulle denna h\u00e4rigenom kunna belysas och erh\u00e5lla en djuplek av 24 fot. Arbetet skulle p\u00e5b\u00f6rjas i sommar s\u00e5 att det \u00e4r f\u00e4rdigt samtidigt med j\u00e4rnv\u00e4gen, om den beslutes. Hamnen b\u00f6r allts\u00e5 inte vidare utg\u00f6ra n\u00e5got hinder och i alla andra avseenden st\u00e5r Kristinestad framom Kask\u00f6.<\/p>\n

Herr Gus Mattsson<\/strong>, som var Kask\u00f6s representant, fann att det har varit en ov\u00e4rderlig f\u00f6rdel f\u00f6r Kristinestad att dess representant Carlstr\u00f6m hade suttit i j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet. D\u00e5 man av ekonomiska sk\u00e4l inte kan h\u00e5lla p\u00e5 en tv\u00e5grenig bana, utan endast den ena staden kan ih\u00e5gkommas, \u00e4r Kask\u00f6 att f\u00f6redra. Det har sagts att Kristinestad av \u00e5lder \u00e4r s\u00f6dra \u00d6sterbottens fr\u00e4msta handelsplats. Detta var emellertid fallet endast tills Vasa erh\u00f6ll j\u00e4rnv\u00e4g. Den \u00e4r visst forts\u00e4ttningsvis f\u00f6rn\u00e4mligare \u00e4n Kask\u00f6, men vardera \u00e4r i detta avseende obetydliga. Kristinestad \u00e4r exporthamn f\u00f6r tr\u00e4varor. Tr\u00e4hanteringen \u00e4r emellertid p\u00e5 ned\u00e5tg\u00e5ende i Syd\u00f6sterbotten. Kask\u00f6 har exporten av jordbruksprodukter och lantbefolkningen har allt mer och mer b\u00f6rjat v\u00e4nja sig att h\u00e4mta sina varor till denna stad. \u00a0Av det h\u00e4r ser vi vilken stad som har de st\u00f6rre utsikterna s\u00e5som exportstad. Kristinestad \u00e4r st\u00f6rre, detta har s\u00e4rskilt p\u00e5pekats, men inte heller detta \u00e4r av n\u00e5gon avg\u00f6rande betydelse. B\u00e5da st\u00e4derna \u00e4r sm\u00e5, den ena har 2,400 och den andra 800 innev\u00e5nare. De har n\u00e5tt denna sin storlek p\u00e5 257 respektive 121 \u00e5r. Kristinestad har emellertid under de sista 25 \u00e5ren minskats med 200 personer medan Kask\u00f6 \u00f6kats med 100. \u00a0F\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt \u00e4r att utskottet inte har brytt sig om vad 88,300 av traktens innebyggare uttalat p\u00e5 kommunalst\u00e4mmor, n\u00e4mligen att Kask\u00f6 i inga fall b\u00f6r l\u00e4mnas utan j\u00e4rnv\u00e4g. En stor del av dessa har uttalat sig enbart f\u00f6r Kask\u00f6, men en del f\u00f6r b\u00e5dadera. Deras sunda f\u00f6rnuft och intressen talar f\u00f6r Kask\u00f6. M\u00e4rkv\u00e4rdigt \u00e4r det att utskottet p\u00e5 ett st\u00e4lle i bet\u00e4nkandet p\u00e5pekar tr\u00e4varuprodukternas minskande, d\u00e5 det just \u00e4r p\u00e5 denna Kristinestad lever. Utskottet tror inte p\u00e5 n\u00e5gon genomg\u00e5ende trafik, utan t\u00e4nker endast p\u00e5 lokaltrafiken. Detta \u00e4r emellertid ett misstag, utsikter finnas f\u00f6r en stor export. Man har sagt att Kask\u00f6 trots sin goda hamn f\u00f6rde ett tynande liv redan d\u00e5 n\u00e4r det inte fanns n\u00e5gra j\u00e4rnv\u00e4gar, utan landsv\u00e4garna var de enda trafikleder. Detta var alldeles naturligt, eftersom Kask\u00f6 f\u00f6re 1841 inte genom landsv\u00e4g stod i f\u00f6rbindelse med det inre landet utan endast med N\u00e4rpes. Hang\u00f6 och Kotka var ju alldeles obetydliga orter f\u00f6re de erh\u00f6ll j\u00e4rnv\u00e4gar, s\u00e5 kan det \u00e4ven g\u00e5 med Kask\u00f6. Uppgifterna i fr\u00e5ga om Kristinestads hamn \u00e4r inte s\u00e5 noggranna, som man skulle kunnat fordra. Mattsson p\u00e5pekade ett antal fel. Uppgifterna om bottnens beskaffenhet vid Kaasryggen \u00e4r mots\u00e4gande. Lotsar i trakten p\u00e5st\u00e5r att det \u00e4r sten, men av unders\u00f6kningen s\u00e4gs det framg\u00e5 att det \u00e4r sand. Antagligen \u00e4r det d\u00e5 sandbotten med stora stenar, som det blir nog s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 undanskaffade. \u00a0Unders\u00f6kningarna \u00e4r gjorda av en ung ingenj\u00f6r, vars f\u00f6rsta arbete det h\u00e4r var och m\u00e5ste man d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4kna med m\u00f6jligheten att han misstagit sig. Utr\u00e4kningarna har visserligen gjorts av ingenj\u00f6rerna Lindberg och Willebrand, men dessa har inte kunnat kontrollera unders\u00f6kningarna. Men om man nu ocks\u00e5 antar att de arbeten skulle kunna utf\u00f6ras som ber\u00e4knats och hamnen och inloppet skulle bli s\u00e5dana som sagts, s\u00e5 \u00e4r det d\u00e5 s\u00e4kert att de komma att fylla alla fordringar? Det \u00e4r skillnad mellan att en hamn \u00e4r teoretiskt och praktiskt navigabel. Det \u00e4r inte s\u00e4kert att sj\u00f6farandena g\u00e4rna far dit fast farleden \u00e4r utr\u00e4tad. Ett gammalt valspr\u00e5k s\u00e4ger: \u201dOm man annars inte har Gud i h\u00e5gen, s\u00e5 har man Honom dock d\u00e5 man skall segla in i Kristinestads hamn\u201d. Talaren klandrade h\u00e4rp\u00e5 den karta \u00f6ver inloppet till Kristinestad, som har utdelats. Grund hade bortl\u00e4mnats och den gav ingen upplysning om hur leden f\u00f6rbi H\u00e4rkb\u00e4rget skulle belysas. Det s\u00e4gs om Kristinestad att d\u00e4r kan byggas kajer \u00e4nda till en l\u00e4ngd av 2 km, i Kask\u00f6 kan de utan vidare n\u00e5 4 km. Denna punkt av bet\u00e4nkandet borde \u00e5terremitteras i och f\u00f6r omformulering d\u00e4rh\u00e4n att i st\u00e4llet f\u00f6r Kristinestad upptas Kask\u00f6. Kristinestad har nog r\u00e5d att bygga en av staten subventionerad bibana till Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4g, om dess hamn verkligen kan bli s\u00e5dan att den kan konkurrera med Kask\u00f6.<\/p>\n

Herr Schybergson<\/strong> f\u00f6rnekade att Alfred Carlstr\u00f6ms deltagande i j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets arbeten skulle ha \u00e5stadkommit Kristinestads banan. Andra hade tv\u00e4rtom varit mycket ivrigare f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r denna bana. Utskottet hade ansett att hamnfr\u00e5gan spelar en mindre roll \u00e4n vad herr Carlstr\u00f6m tyckte. Kristinestads hamn \u00e4r \u00e4ven i sitt nuvarande skick tillr\u00e4ckligt god. Att inte exporten kommer att bli betydande hindrar inte att banan \u00e4r beh\u00f6vlig f\u00f6r jordbruket och mejerihanteringen.<\/p>\n

Herr Mattsson<\/strong> kritiserade bet\u00e4nkandet bit f\u00f6r bit, detta f\u00f6rfarande \u00e4r inte r\u00e4tt. Bet\u00e4nkandet \u00e4r inte av s\u00e5 stor betydelse. I andra l\u00e4nder f\u00f6rekommer inga bet\u00e4nkanden och s\u00e5 kommer inte heller att vara fallet hos oss enligt f\u00f6rslaget till den nya lantdagsordningen. Man kan inte vara tveksam om att inte Kristinestad med dess st\u00f6rre resurser \u00e4r den r\u00e4tta \u00e4ndpunkten f\u00f6r banan. Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att nu vidh\u00e5lla 1900-\u00e5rs lantdags beslut fullst\u00e4ndigt utan man b\u00f6r fr\u00e4mst h\u00e5lla sitt l\u00f6fte till befolkningen. Regeringen upptog ju det l\u00e5n som var avsett \u00e4ven f\u00f6r denna bana, men byggde den inte.<\/p>\n

Herr Ansas<\/strong> ans\u00e5g att Kask\u00f6 var endast en hamn, men ingen stad, man m\u00e5ste dock se till var det finns trafik. Det finns ju m\u00e5nga goda hamnar vid v\u00e5ra kuster, men inte f\u00e5r de j\u00e4rnv\u00e4gar f\u00f6r det. Kristinestads hamn \u00e4r nog tillr\u00e4ckligt god f\u00f6r den trafik som kommer att uppst\u00e5. Lantbefolkningen f\u00f6rtj\u00e4nar nu n\u00e5got b\u00e4ttre i Kask\u00f6 och h\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 denna ort, men om tilloppet hit skulle \u00f6kas s\u00e5 skulle prisen nog snart sjunka.<\/p>\n

Herr Carlstr\u00f6m<\/strong> meddelade hur farleden vid H\u00e4rkb\u00e4rget skulle belysas. Ett faktum \u00e4r nu att de flesta fartygen f\u00f6rliser utanf\u00f6r Kask\u00f6. Det \u00e4r m\u00e4rkv\u00e4rdigt att unders\u00f6kningar gjorda under ledning av landets f\u00f6rn\u00e4msta specialist p\u00e5 omr\u00e5det s\u00e4ttas i tvivelsm\u00e5l.<\/p>\n

Herr Mattsson<\/strong> f\u00f6rv\u00e5nade sig \u00f6ver herr Schybergsons p\u00e5st\u00e5ende att man inte i detalj skulle granska utskottets bet\u00e4nkande. Talaren hade vid senaste lantdag varit suppleant i allm\u00e4nna petitionsutskottet och d\u00e5 erfarit med vilken noggrannhet bet\u00e4nkandena \u00e4nda in i minsta detaljer granskades. Man har sagt att b\u00e5da hamnarna \u00e4r goda, men Kristinestads \u00e4r rent av farlig, medan Kask\u00f6s till och med anv\u00e4ndes s\u00e5som n\u00f6dhamn vid storm. Mattsson hade fr\u00e5n lotsstyrelsen skaffat sig uppgifter om m\u00f6jligheten av Kristinestads inlopps belysande och visade p\u00e5 en karta de upplysningar som han hade erh\u00e5llit. Lotsstyrelsen anser sig inte ens efter de nu beslutna reformerna kunna \u00e5ta sig ansvaret f\u00f6r att genom farledens belysande locka in sj\u00f6farande till Kristinestads hamn. Skeppsbrott har inte skett vid Kristinestad emedan dess farled knappast alls anv\u00e4ndes. Talaren hade inte avsett att herr Carlstr\u00f6m genom \u00f6vertalning eller dylikt p\u00e5verkat utskottet, utan endast att det var en lycka f\u00f6r Kristinestad att han var ledamot av utskottet emedan han d\u00e5 var i tillf\u00e4lle att ge alla erforderliga upplysningar.<\/p>\n

Herr \u00c5lenius<\/strong> underst\u00f6dde herr Schwindts f\u00f6rslag med den f\u00f6r\u00e4ndring att banan borde beslutas normalsp\u00e5rig.<\/p>\n

Herr A. Hallberg<\/strong> omfattade detta f\u00f6rslag, men ans\u00e5g att om det inte skulle godk\u00e4nnas, Kask\u00f6 borde st\u00e4llas framom Kristinestad. Borgarest\u00e5ndet omfattade efter 8 s\u00e4rskilda omr\u00f6stningar herr Alenius f\u00f6rslag att en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g m\u00e5tte byggas till Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/p>\n

29.5.1906. Artikel i Vasabladet om den Syd\u00f6sterbottniska banan. Renskrivet av Lasse Backlund i februari 2021:<\/span><\/strong><\/p>\n

Ridderskapet och adeln<\/strong> bordlade i fredags borgarest\u00e5ndets inbjudan, att st\u00e5ndet med fr\u00e5ng\u00e5ende av sitt tidigare beslut m\u00e5tte godk\u00e4nna en tv\u00e5grenig syd\u00f6sterbottnisk bana till Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/p>\n

Pr\u00e4stest\u00e5ndet<\/strong> godk\u00e4nde med f\u00f6rkastande av borgarest\u00e5ndets inbjudan j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets sammanj\u00e4mkningsf\u00f6rslag.<\/p>\n

Borgarest\u00e5ndet<\/strong> uppsk\u00f6t behandlingen av utskottets sammanj\u00e4mkningsf\u00f6rslag tills svar p\u00e5 st\u00e5ndets inbjudan inkommit fr\u00e5n de \u00f6vriga st\u00e5nden.<\/p>\n

Bondest\u00e5ndet<\/strong> antog efter s\u00e4rskilda omr\u00f6stningar borgarest\u00e5ndets inbjudan.<\/p>\n

Ur diskussionen i pr\u00e4stest\u00e5ndet kan vi anf\u00f6ra f\u00f6ljande: <\/strong><\/h6>\n

Herr Sax\u00e9n<\/strong> framh\u00f6ll, att det f\u00f6rslag, som nu framst\u00e4llts av borgarest\u00e5ndet, har f\u00e5tt majoritet endast i detta st\u00e5nd, varf\u00f6r ringa sk\u00e4l hade f\u00f6relegat att tillgripa denna utv\u00e4g. D\u00e5 pr\u00e4stest\u00e5ndet redan en g\u00e5ng f\u00f6r vinnande av enighet fr\u00e5ng\u00e5tt sitt beslut, medan borgarest\u00e5ndet vidh\u00e5llit sitt, ans\u00e5g Sax\u00e9n att det \u00e4r on\u00f6digt, att st\u00e5ndet nu skulle g\u00e5 in p\u00e5 detta kompromissf\u00f6rslag, utan borde utskottets f\u00f6rslag godk\u00e4nnas.<\/p>\n

Herr K. A. Schroderus<\/strong> ville underst\u00f6da Kask\u00f6banans byggande. Det hade sagts, att Kask\u00f6 var endast en fiskarby, men hamnen \u00e4r ju erk\u00e4nt den b\u00e4sta i Syd\u00f6sterbotten, varf\u00f6r talaren ansl\u00f6t sig till borgarest\u00e5ndets framst\u00e4llan.<\/p>\n

Herr Nordlund:<\/strong> J\u00e4rnv\u00e4gsutskottet borde inte ha l\u00e4mnat bort utan avseende det av ryska m\u00e4n p\u00e5 h\u00f6gsta ort refuserade st\u00e4nderbeslutet fr\u00e5n \u00e5r 1900. Till p\u00e5 k\u00f6pet hade befolkningen i dessa trakter livligast och tydligast uttalat \u00f6nskem\u00e5l i fr\u00e5gan och de borde ha varit bekanta f\u00f6r utskottet. Det skulle vara ledsamt, om enskilda personers tycken skulle bli avg\u00f6rande f\u00f6r en j\u00e4rnv\u00e4g mot en hel befolknings vilja. Nordlund hade, n\u00e4r st\u00e5ndets beslut fattades i denna fr\u00e5ga, inte velat reservera sig h\u00e4remot, eftersom han var r\u00e4dd f\u00f6r att hela den syd\u00f6sterbottniska banan m\u00f6jligen skulle f\u00f6rfalla.<\/p>\n

Samma st\u00e5ndpunkt hade ett flertal andra representanter ocks\u00e5 intagit. Nu hade de andra st\u00e5nden fattat sina beslut, och man beh\u00f6vde inte l\u00e4ngre frukta, att hela f\u00f6rslaget skulle f\u00f6rfalla, varf\u00f6r borgarest\u00e5ndets framst\u00e4llning borde antas. Nordlund j\u00e4mf\u00f6rde hamnf\u00f6rh\u00e5llandena i Kask\u00f6 och Kristinestad. Sv\u00e5righeter erbj\u00f6d sig f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrande av hamn i Kristinestad. Klippor och sk\u00e4r fanns det i \u00f6verfl\u00f6d. Om inte n\u00e5gra skeppsbrott och sj\u00f6olyckor har intr\u00e4ffat, s\u00e5 \u00e4r detta ett ytterligare bevis p\u00e5 sanningen i ordspr\u00e5ket \u201datt Gud \u00e4r d\u00e5rarnas f\u00f6rmyndare\u201d.<\/p>\n

Minst 12 ledfyrar kr\u00e4vs f\u00f6r att fullst\u00e4ndigt belysa hamnen i Kristinestad. \u00c5 andra sidan erbj\u00f6d Kask\u00f6 en erk\u00e4nt god och trygg hamn med klart inlopp. Syd\u00f6sterbottens befolkning hade nog tydligt gett sina \u00e5sikter tillk\u00e4nna. Nordlund uppl\u00e4ste ett protokullsutdrag fr\u00e5n en kommunalst\u00e4mma i \u00d6stermark, d\u00e4r st\u00e4mman uttalade sin protest mot j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets f\u00f6rslag. Han var f\u00e4rdig att godk\u00e4nna borgarest\u00e5nders beslut, d\u00e5 denna segslitna j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5ga endast genom en tv\u00e5grenig bana kunde l\u00f6sas.<\/p>\n

Herr Gummerus<\/strong> framh\u00f6ll, att alla f\u00f6reg\u00e5ende talare erk\u00e4nt j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets andra sammanj\u00e4mkningsf\u00f6rslag vara byggt p\u00e5 riktig grund. D\u00e4rf\u00f6r skulle det vara egendomligt, att man nu inte ville godk\u00e4nna detsamma. Inget sk\u00e4l f\u00f6rel\u00e5g f\u00f6r st\u00e5ndet att \u00e4ndra sitt beslut om byggande av en bana till Kristinestad. Alldeles on\u00f6digt skulle det vara, att numera tala om hamnarna. Man kunde endast beklaga att Kristinestadsborna b\u00f6rjat bygga och bo vid en s\u00e5 urusel hamn.<\/p>\n

Herr Hedberg<\/strong> ans\u00e5g att det \u00e4r on\u00f6digt att numera uppta den sakliga diskussionen om den ena eller andra hamnens f\u00f6rtr\u00e4fflighet. F\u00f6rundrade sig \u00f6ver herr Nordlunds bittra filippik<\/a> gentemot utskottets f\u00f6rslag, d\u00e5 han likv\u00e4l erk\u00e4nde, att det grundats p\u00e5 formellt riktiga sk\u00e4l. Utskottet kommer s\u00e4kerligen att bli fast vid sin \u201dhalsstarrighet\u201d i denna fr\u00e5ga, eftersom utskottet kommer att f\u00f6lja lantdagsordningen. Hedberg trodde, att om man \u00e4nnu en g\u00e5ng skulle mots\u00e4tta sig utskottets f\u00f6rslag, s\u00e5 skulle den syd\u00f6sterbottniska banan ohj\u00e4lpligen f\u00f6rfalla. Betr\u00e4ffande borgarest\u00e5ndets inbjudan, ans\u00e5g Hedberg det oriktigt, att tillgripa en s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd, som inte ens fanns omn\u00e4mnd i lantdagsordningen. St\u00e5ndet borde vidh\u00e5lla sitt f\u00f6reg\u00e5ende beslut i fr\u00e5gan.<\/p>\n

Herr Palm\u00e8n<\/strong> uttalade \u00f6nskem\u00e5let att st\u00e5ndet fattade ett villkorligt beslut, d\u00e4rigenom skulle undvikas, att st\u00e5ndet \u00e4nnu en g\u00e5ng skulle bli tvunget att \u00e4ndra sitt beslut. Man hade ocks\u00e5 kunnat f\u00f6rfara p\u00e5 det s\u00e4ttet att endast den del av banan som alla st\u00e5nd \u00e4r ense om, skulle byggas, och fr\u00e5gan om \u00e4ndpunkten skulle l\u00e4mnas till avg\u00f6rande till f\u00f6ljande lantdag. Palm\u00e9n ville dock inte g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6rslag i denna riktning, utan ville f\u00f6rorda, att utskottets f\u00f6rslag skulle godk\u00e4nnas, men beslutet g\u00f6ras villkorligt.<\/p>\n

Herr P. Snellman<\/strong> underst\u00f6dde antagandet av borgarest\u00e5ndets inbjudan.<\/p>\n

Herr Tallgren<\/strong> f\u00f6renade sig med herr Palm\u00e9n i fr\u00e5ga om fattande av ett villkorligt beslut.<\/p>\n

Herr Hedberg<\/strong> uttalade sig mot antagande av ett villkorligt beslut.<\/p>\n

Herr Walle<\/strong> trodde inte att pr\u00e4stest\u00e5ndet skulle vara s\u00e5 obest\u00e4mt i sina beslut att det nu skulle \u00e4ndra sitt f\u00f6reg\u00e5ende.<\/p>\n

Herr Danielson-Kalmari<\/strong>: Fr\u00e5gan g\u00e4llde endast, hur borgarest\u00e5ndets inbjudan skulle bordl\u00e4ggas tills \u00f6vriga st\u00e5nds beslut hunnit inh\u00e4mtas, eller om det genast skulle f\u00f6rkastas. Det skulle vara om\u00f6jligt f\u00f6r st\u00e5ndet att nu \u00e4ndra sitt beslut, eftersom det var os\u00e4kert, om inte detta beslut kommer att bli hela lantdagens. Sedan diskussionen avslutats f\u00f6retogs omr\u00f6stning, d\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets f\u00f6rslag godk\u00e4ndes med 28 r\u00f6ster mot 14.<\/p>\n

Bondest\u00e5ndets beslut.<\/strong><\/h6>\n

I bondest\u00e5ndet ans\u00e5g herr Oskar Nix fr\u00e5n N\u00e4rpes<\/strong> det i fr\u00e5gans nuvarande skede inte finns n\u00e5gon m\u00f6jlighet att genomdriva st\u00e5ndets tidigare beslut, varf\u00f6r alla st\u00e5nd borde enas om den tv\u00e5greniga banan. Som f\u00f6rgreningspunkt skulle N\u00e4rpes vara att f\u00f6resl\u00e5. Bibanan till Kristinestad skulle d\u00e4rifr\u00e5n bli kort och kommer att ha sin naturliga betydelse som l\u00e4nk i en framtida kustbana mellan Vasa och Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n

Talmannen<\/strong> p\u00e5pekade, att nya f\u00f6rslag inte l\u00e4ngre kan framst\u00e4llas.<\/p>\n

Herr Myllyl\u00e4<\/strong> fann att b\u00e5da de f\u00f6reslagna \u00e4ndpunkterna har sina f\u00f6rdelar. Kask\u00f6 \u00e4r framst\u00e5ende genom sin hamn, Kristinestad genom sin handel. D\u00e4rf\u00f6r borde borgarest\u00e5ndets inbjudan godk\u00e4nnas. G\u00e4rna hade Myllyl\u00e4 ocks\u00e5 underst\u00f6tt herr Nix’ f\u00f6rslag.<\/p>\n

Herr Paloheimo<\/strong> f\u00f6renade sig, med synnerlig motvilja om borgarest\u00e5ndets f\u00f6rslag. Syd\u00f6sterbottens folk ville ha Kask\u00f6. P\u00e5 Kristinestad h\u00f6ll endast n\u00e5gra lantdagsm\u00e4n.<\/p>\n

Herr Varvikko<\/strong> fann att Pr\u00e4stest\u00e5ndet och Borgarest\u00e5ndet hellre borde ha fr\u00e5ng\u00e5tt sina beslut. Eftersom det p\u00e5 senare tid har blivit en regel, att bondest\u00e5ndet underkastade sig de andra st\u00e5ndens beslut, s\u00e5 f\u00f6rordade Varvikko borgarest\u00e5ndets inbjudan.<\/p>\n

Herr Ekberg och Pennanen<\/strong> \u00f6nskade, att st\u00e5ndet skulle h\u00e5lla fast vid sitt f\u00f6rra beslut. Det skulle vara f\u00f6r mycket att bevilja j\u00e4rnv\u00e4g \u00e5t tv\u00e5 s\u00e5 n\u00e4ra varandra bel\u00e4gna st\u00e4der. Andra st\u00e5nd kunde ocks\u00e5 n\u00e5gon g\u00e5ng ge efter.<\/p>\n

Herr Huhtanen<\/strong> underst\u00f6dde f\u00f6rslaget till sammanj\u00e4mkning.<\/p>\n

Herr Eklund<\/strong> underst\u00f6dde borgarest\u00e5ndets inbjudan, som gick ut p\u00e5 att tillgodose alla intressen. Det skulle inte vara n\u00e5gon skam att i detta fall fr\u00e5ng\u00e5 ett tidigare beslut, och n\u00e5gon principfr\u00e5ga skulle det inte vara att h\u00e5lla p\u00e5 enbart Kask\u00f6.<\/p>\n

Herr Torppa<\/strong> p\u00e5minde om, att bondetst\u00e5ndet vid 1900 \u00e5rs lantdag hade omfattat den tv\u00e5greniga banan. Om borgarest\u00e5ndets f\u00f6rslag skulle omfattas, s\u00e5 skulle fr\u00e5gan om den Syd\u00f6sterbottniska banan kunna avf\u00f6ras fr\u00e5n dagordningen f\u00f6r gott. I annat fall s\u00e5 kommer fr\u00e5gan att kvarst\u00e5 tills b\u00e5da st\u00e4derna \u00e4r tillfredsst\u00e4llda.<\/p>\n

Herr Antila<\/strong> ans\u00e5g att Kristinestadsbanan v\u00e4l kunde tillfredsst\u00e4lla lokaltrafiken, men f\u00f6r genomg\u00e5ngstrafiken beh\u00f6vdes ocks\u00e5 en Kask\u00f6-bana. Genom borgarest\u00e5ndets f\u00f6rslag s\u00e5 skulle alla bli tillfredsst\u00e4llda.\u00a0F\u00f6r antagande av borgarest\u00e5ndets inbjudan uttalade sig vidare herrarna Inberg, G\u00e4dda, Kyckling, Snellman, Halonen, Pietil\u00e4inen, Horelli och Koivisto.<\/p>\n

Herr Nissinen<\/strong> \u00f6nskade, vidh\u00e5llande det tidigare beslutet, i vilket fall Syd\u00f6sterbotten \u00e4nd\u00e5 inte skulle bli utan j\u00e4rnv\u00e4g. Om till n\u00e4sta lantdag full utredning anskaffades och f\u00f6rst d\u00e5 definitivt skulle beslutas, s\u00e5 skulle tankens realiserande d\u00e4rav ej f\u00f6rdr\u00f6jd.<\/p>\n

Herr N\u00e4s<\/strong> h\u00f6ll p\u00e5 sammanj\u00e4mkningsf\u00f6rslaget, eftersom hela den Syd\u00f6sterbottniska banan kunde \u00e4ventyras, om inte st\u00e5nden kunde enas om en \u00e4ndpunkt. Kristinestad har under g\u00e5ngna tider spelat en stor roll som stapelstad och \u00e4r fortfarande framst\u00e5ende. Kask\u00f6 \u00e4r d\u00e4remot trots sin hamn obetydande.<\/p>\n

Herr Karhu<\/strong> p\u00e5yrkade vidh\u00e5llande av det tidigare beslutet. Trafiken skulle inte bli s\u00e5 betydlig, att tv\u00e5 hamnar skulle beh\u00f6vas, varf\u00f6r banan inte kan bli l\u00f6nsam. Uppst\u00e4llt mot herr Ekbergs f\u00f6rslag om vidh\u00e5llande av st\u00e5ndets f\u00f6rra beslut med endast Kask\u00f6, s\u00e5 segrade borgarest\u00e5ndets inbjudan med 37 r\u00f6ster mot 18. \u00a0Vid den slutliga omr\u00f6stningen segrade likas\u00e5 borgarest\u00e5ndets f\u00f6rslag med 38 r\u00f6ster mot 10 \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gsutskottets sammanj\u00e4mkningsf\u00f6rslag.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 9.4.1907:<\/strong><\/span><\/p>\n

Senaten har slutbehandlat propositionsf\u00f6rslaget ang\u00e5ende anslag f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader och beslutit att hemst\u00e4lla detsamma till fastst\u00e4llelse \u00e5 h\u00f6gsta ort. Propositionsf\u00f6rslaget inneh\u00e5ller, vad betr\u00e4ffar den syd\u00f6sterbottniska banan, i huvudsak f\u00f6ljande:<\/p>\n

D\u00e5 unders\u00f6kningen av banan Sein\u00e4joki \u2014 Kristinestad\u2014 Kask\u00f6 inte medhanns sommaren 1906 utan m\u00e5ste anst\u00e5 till \u00e5r 1907, och d\u00e5 resultaten av unders\u00f6kningen av banan inte kunna bli slutligt bearbetade och kostnadsf\u00f6rslag uppgjort f\u00f6rr\u00e4n tidigast mot slutet av detta \u00e5r, s\u00e5 finns det inte heller m\u00f6jlighet att ge arbetena p\u00e5 denna bana den omfattning att under \u00e5ret det av st\u00e4nderna f\u00f6r desamma anvisade beloppet av 1,500,000 mark skulle g\u00e5 \u00e5t h\u00e4rtill, \u00a0utan kunde st\u00f6rre delen av denna summa l\u00e4mpligare anv\u00e4ndas vid de andra banorna, varf\u00f6r ocks\u00e5 arbetsf\u00f6rslagen i enlighet h\u00e4rmed uppgjorts. Det f\u00f6resl\u00e5s d\u00e4rf\u00f6r att st\u00e4nderna med godk\u00e4nnande av styrelsens i saken vidtagna \u00e5tg\u00e4rder, m\u00e5tte omfatta en s\u00e5dan modifikation av senaste st\u00e4nders i saken fattade beslut, att f\u00f6r Joensuu \u2014 Nurmes, Kemi \u2014 Rovaniemi samt Sein\u00e4joki \u2014 Kristinestad och Kask\u00f6 banorna ansl\u00e5s f\u00f6r \u00e5ren 1906 och 1907 tillsamman 5,000,000 mark, med den f\u00f6rdelning mellan sagda banor, som av en l\u00e4mplig arbetsdisposition kan p\u00e5kallas.<\/p>\n

Det synes emellertid \u00f6nskligt att j\u00e4mv\u00e4l f\u00f6r framtiden i n\u00e5gon m\u00e5n modifiera det byggnadsprogram, som ett str\u00e4ngt vidh\u00e5llande av senaste st\u00e4nders beslut skulle n\u00f6dv\u00e4ndigg\u00f6ra. Enligt de ber\u00e4kningar, som legat till grund f\u00f6r senaste st\u00e4nderbeslut skulle sammanlagda kostnaderna f\u00f6r de tre banorna utg\u00f6ra 34,452,000 mark. Det numera uppgjorda slutliga kostnadsf\u00f6rslaget utg\u00f6r emellertid f\u00f6r Joensuu \u2014 Nurmes och Kemi \u2014 Rovaniemi banorna tillsamman c. 30,000,000 mark, intas kostnaden f\u00f6r Sein\u00e4joki \u2014 Kristinestad och Kask\u00f6 banan komma att n\u00e5got \u00f6verstiga det av st\u00e4nderna ber\u00e4knade beloppet eller uppg\u00e5 till c. 12,000,000 mark, s\u00e5 blir sammanlagda kostnaden allts\u00e5 i runt tal 42,000,000 mark.<\/p>\n

Vid \u00f6verv\u00e4gandet av fr\u00e5gan, p\u00e5 hur l\u00e5ng tid realiserandet av detta byggnadsprogram b\u00f6r f\u00f6rdelas, m\u00e5ste framh\u00e5llas i senatens propositionsf\u00f6rslag tas i betraktande: \u00c5 ena sidan \u00f6nskligheten av att genom ett fortsatt energiskt arbete p\u00e5 utvecklingen av landets kommunikationer bereda m\u00f6jlighet f\u00f6r ett \u00f6kat tillgodog\u00f6rande av landets produktiva tillg\u00e5ngar. \u00c5 andra sidan att j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaderna bedrivas s\u00e5 att inte en betydligare inskr\u00e4nkning av desamma under n\u00e5gon tid beh\u00f6vde \u00e4ga rum av finansiella eller andra sk\u00e4l.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00e5r inte l\u00e4mnas ur sikte, att j\u00e4mv\u00e4l de redan f\u00e4rdiga banorna \u00e5rligen kr\u00e4ver r\u00e4tt betydande anslag, och synes f\u00f6r utf\u00f6rande av de nu beslutna j\u00e4rnv\u00e4garna ett st\u00f6rre belopp \u00e4n i medeltal 6 – 7 miljoner \u00e5rligen inte kunna anvisas. Under detta antagande kommer de nu ifr\u00e5ga varande nya j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaderna att f\u00f6r sitt fullbordande kr\u00e4va en tid av 6 – 7 \u00e5r, r\u00e4knat fr\u00e5n och med \u00e5r 1907.<\/p>\n

Vid s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llande vore det of\u00f6rm\u00e5nligt om alla tre banlinjerna p\u00e5 en g\u00e5ng lades under arbete. Vida \u00e4ndam\u00e5lsenligare vore det att koncentrera arbetet p\u00e5 endast tv\u00e5 banor eller bandelar samt i den m\u00e5n dessa n\u00e4rmade sig sin fullbordan \u00f6verflytta arbetet p\u00e5 de \u00f6vriga. Detta skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt att redan efter tv\u00e5 eller tre \u00e5r \u00f6ppna en del av banorna f\u00f6r trafik och vore det l\u00e4mpligt att bel\u00e4gga Kemi\u2014 Rovaniemi banan, som p\u00e5 grund av terr\u00e4ngf\u00f6rh\u00e5llandena b\u00f6r kunna byggas p\u00e5 kortare tid \u00e4n de andra, p\u00e5 en g\u00e4ng i hela sin l\u00e4ngd med arbete samt slutf\u00f6ra densamma inom \u00e5r 1909. Att ta Sein\u00e4joki\u2014 Kristinestad och Kask\u00f6 banan under arbete f\u00f6rst i den m\u00e5n arbetare och arbetsledare skulle bli fria fr\u00e5n Kemi \u2014 Rovaniemi banan och slutf\u00f6ra denna bana inom tre \u00e5r.\u00a0Men avseende h\u00e4rp\u00e5 f\u00f6resl\u00e5s, att till en b\u00f6rjan endast s\u00f6dra delen av Joensuu\u2014 Nurmes banan \u00e4vensom Kemi\u2014 Rovaniemi banan bel\u00e4gges med arbete, den senare med ber\u00e4kning att kunna slutf\u00f6ras inom \u00e5r 1909, samt att Sein\u00e4joki \u2014 Kristinestad och Kask\u00f6 banan tages under arbete i anslutning till Kemi\u2014Rovaniemi banans fullbordande.<\/p>\n

Den 31.5.1906<\/strong><\/span> skrev Vbl att riddarskapet och adeln nyligen hade godk\u00e4nt borgarest\u00e5ndets inbjudan att f\u00f6rena sig om Syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gsbanans byggande b\u00e5de till Kask\u00f6 och till Kristinestad. H\u00e4rmed har lagligt st\u00e4nderbeslut n\u00e5tts om banans byggande fr\u00e5n Sein\u00e4joki, genom \u00d6stermark s\u00e5v\u00e4l till Kask\u00f6 som Kristinestad.<\/p>\n

Den 15.12.1906<\/strong><\/span> skrev Vbl att lantdagens beslut har stadsf\u00e4sts p\u00e5 h\u00f6gsta ort. D\u00e4r ingick bland annat byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki till b\u00e5de Kask\u00f6 och Kristinestad, som \u00e4r ber\u00e4knad att kosta totalt 11,5 miljoner mark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den<\/span> 17.8.1907<\/strong> att ”J\u00e4rnv\u00e4gslinjen uppgicks i g\u00e5r \u00e4nda till staden”.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 8.1.1908: <\/strong><\/span>Ryktesvis har f\u00f6rljudits att Sein\u00e4joki \u2013 Kristinestad \u2013 Kask\u00f6 banan delvis skulle s\u00e4ttas under arbete redan innevarande \u00e5r. Som orsak har uppgivits att en stor del arbetare saknar arbete.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.5.1908:\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n

Sein\u00e4joki-Kristinestad- Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4g.\u00a0<\/strong><\/h5>\n

Arbetena f\u00f6r uppg\u00f6randet av det definitiva f\u00f6rslaget till denna j\u00e4rnv\u00e4g \u00e4r numera, s\u00e5som n\u00e4mnts, avslutade och f\u00f6rslaget av \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna inl\u00e4mnat till senaten. Enligt kostnadsf\u00f6rslaget, stiger kostnaderna f\u00f6r bandelen Sein\u00e4joki \u2014 Per\u00e4l\u00e4\u2014 Kristinestad, vars l\u00e4ngd \u00e4r 112.5 km, till 12,330,000 mk samt f\u00f6r bandelen Per\u00e4l\u00e4-Kask\u00f6 25.3 km. till 2.840.000 mk. H\u00e4rtill kommer 104,000 mark f\u00f6r n\u00f6dig ansedd ombyggnad av Ule\u00e5borgsbanan n\u00e4rmast Sein\u00e4joki station p\u00e5 en str\u00e4cka 1 \u00bd km. Totalkostnaden blir allts\u00e5 15,274,000 mk motsvarande 110,800 mk per kilometer.<\/p>\n

Inom Kauhajoki socken har en alternativ linje unders\u00f6kts som skulle bli 2 \u00bd km l\u00e4ngre och 353,000 mark dyrare \u00e4n linjen via Mattila, som av \u00f6verstyrelsen f\u00f6rordats. Uti ovan n\u00e4mnda kostnader ing\u00e5r endast \u00f6verbygden f\u00f6r hamnsp\u00e5ren i Kristinestad och Kask\u00f6. Kristinestads projekterade nya hamnkaj kommer att ligga i stationens omedelbara n\u00e4rhet. I Kask\u00f6 har man d\u00e4remot f\u00f6r avsikt att anl\u00e4gga en ny hamn- och lastageplats cirka 2 km s\u00f6der om staden, eftersom den nuvarande hamnen ansetts f\u00f6r tr\u00e5ng. \u00a0Avst\u00e5ndet fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 f\u00f6rgreningspunkt till respektive hamnm\u00f6ljor blir f\u00f6r Kristinestad 24,9 km och f\u00f6r Kask\u00f6 27,7 km.<\/p>\n

Oaktat den i allm\u00e4nhet gynnsamma terr\u00e4ngen och fr\u00e5nvaron av n\u00e5gra s\u00e4rskilt kostsamma konstarbeten stiger dock, s\u00e5 som n\u00e4mnts, kostnaden per km till 110,800 mark, vilket beror p\u00e5 de h\u00f6ga expropriationskostnaderna (11,3 % av totalkostnaderna) samt de m\u00e5nga stationsanl\u00e4ggningarna, som betingas av banans f\u00f6rgrening och de t\u00e4tt bebyggda trakter som densamma genoml\u00f6per. F\u00f6ljande stationer och h\u00e5llpunkter \u00e4r f\u00f6reslagna r\u00e4knat fr\u00e5n Sein\u00e4joki: Tuomikyl\u00e4 (haltpunkt), Ilmajoki, Koskenkorva, Kurikka, Lohiluoma, Kauhajoki, Kainasto, \u00c4yst\u00f6 (haltpunkt), Teuva, Per\u00e4l\u00e4. M\u00f6rtmark, Tj\u00f6ck (haltpunkt) och Kristinestad samt vid Kask\u00f6 bandelen Karl\u00e5 (haltpunkt), N\u00e4rpes och Kask\u00f6,<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten p\u00e5 ledarplats 8.8.1908.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nge har Syd\u00f6sterbotten f\u00e5tt v\u00e4nta p\u00e5 sin tidsenliga puls\u00e5der fr\u00e5n inlandet. \u00c4nnu kan det dr\u00f6ja ett par \u00e5r innan arbetena b\u00f6rjar p\u00e5 ortens j\u00e4rnv\u00e4g och sedan kan v\u00e4l efter 4-5 \u00e5r j\u00e4rnh\u00e4sten styra sin v\u00e4g igenom en befolkad trakt mot havet och mot \u00d6sterbottens blivande vinterhamnar. Ovanom Kvarken kan det inte bli fr\u00e5ga om s\u00e5dana och vi har redan den erfarenheten hur v\u00e4l Vasklot hamn utanf\u00f6r Vasa l\u00e4mpar sig f\u00f6r en s\u00e5dan.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.2.1909:<\/span><\/strong><\/p>\n

Arbetena vid Kristinestads och Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader vidtar i slutet av juli eller b\u00f6rjan av juli detta \u00e5r. Vid herrar Carlstr\u00f6ms, Granfelts och T\u00f6ttermans bes\u00f6k hos n\u00e5gra av senatens medlemmar i anledning av de planerade hamnbyggnaderna h\u00e4rst\u00e4des hade ocks\u00e5 fr\u00e5gan om Kristinestads och Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnader antagligen kommer att p\u00e5b\u00f6rjas redan i slutet av juni eller b\u00f6rjan av juli detta \u00e5r. Arbetena skall p\u00e5b\u00f6rjas samtidigt fr\u00e5n alla tre \u00e4ndpunkterna, allts\u00e5 \u00d6stermyra, Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/p>\n

Om du nu vill l\u00e4sa tidningsartiklar om sj\u00e4lva byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gsbanan, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Wasa Tidning 20.1.1885: Brefkort fr\u00e5n Kristinestad. Sedan en l\u00e4ngre tid tillbaka har p\u00e5 v\u00e5r ort mycket talats om n\u00f6dv\u00e4ndigheten f\u00f6r dess framtid att erh\u00e5lla ett tidsenligt kommunikationsmedel med det \u00f6vriga landet, eller r\u00e4ttare sagt med \u00f6vriga v\u00e4rlden. Statistiska f\u00f6rfr\u00e5gningar hos Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsurklipp om j\u00e4rnv\u00e4gens planering.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":13111,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13139","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13139","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13139"}],"version-history":[{"count":79,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13139\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21885,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13139\/revisions\/21885"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13139"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}