{"id":13111,"date":"2019-07-15T22:16:19","date_gmt":"2019-07-15T19:16:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=13111"},"modified":"2025-11-09T21:28:23","modified_gmt":"2025-11-09T19:28:23","slug":"jarnvagen-till-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13111","title":{"rendered":"J\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad"},"content":{"rendered":"
\"\"
Bang\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsbron av Heikki Pajunen \u00e5r 1979. Mitt i bild Varuhus Talas v\u00e4lvda lager av pl\u00e5t som revs omkring 2000-2008. Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2019:<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om planeringen av j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! <\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gsbanan, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om trafiken efter 1913, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en artikel i Vasabladet fr\u00e5n 1882, om hur det var att \u00e5ka p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gens historia<\/strong><\/h3>\n

Sedan l\u00e5nga tider tillbaka har de flesta transporterna i Finland skett l\u00e4ngs vattenlederna och h\u00e4r l\u00e5g Kristinestad verkligt bra till. Stadens l\u00e4ge vid Bottenhavets kust var utm\u00e4rkt och trots att stadens hamn och farleden dit inte var den b\u00e4sta, s\u00e5 var staden \u00e4nd\u00e5 Syd\u00f6sterbottens absoluta handelscentrum. Handelsplatsen Kristinestad hade grundats redan 1649 men det var f\u00f6rst efter freden 1721 vid stora ofredens slut, som staden kunde utvecklas till ett centrum f\u00f6r handel och sj\u00f6fart.<\/span><\/span><\/p>\n

Kunniga skeppsbyggare och duktiga redare satte Kristinestad p\u00e5 kartan och staden t\u00e4vlade l\u00e4nge med Vasa om platsen som \u00d6sterbottens handelscentrum. P\u00e5 1800-talet d\u00e5 industrialiseringen slog igenom i Finland och fr\u00e4mst d\u00e5 i Tammerfors, s\u00e5 fick sj\u00f6farten i Kristinestad ett uppsving av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag. De stora bomullsspinnerierna p\u00e5 Tammerkoskis str\u00e4nder beh\u00f6vde stora m\u00e4ngder med bomull som importerades fr\u00e5n Amerika. Eftersom Tammerfors saknade hamn, s\u00e5 blev det Kristinestad som blev den naturliga transitohamnen. <\/span><\/span><\/p>\n

Det var sannerligen inga sm\u00e5 m\u00e4ngder med bomull som fabrikerna, med Finlayson i spetsen importerade via Kristinestad. Bomullen var packad i balar om 200 kg och ett fartyg kunde rymma flera tusen balar. Fartygen anl\u00e4nde till Kristinestad under den isfria tiden fr\u00e5n maj till november och balarna lossades i hamnlagren. Under vintern skulle balarna sedan med h\u00e4st k\u00f6ras till Tammerfors d\u00e5 sl\u00e4df\u00f6ret det till\u00e4t. Det var flera tusen h\u00e4stforor som k\u00f6rde dessa balar till Tammerfors och trafiken gick genom Lappfj\u00e4rd och Dagsmark, via Stor\u00e5 och Honkajoki vidare till Tammerfors. En h\u00e4st f\u00f6rm\u00e5dde dra en sl\u00e4de med 3 balar, allts\u00e5 600 kg men det oklart hur l\u00e5nga str\u00e4ckor en h\u00e4st orkade dra. En otrolig trafik m\u00e5ste det \u00e4nd\u00e5 ha varit under de h\u00e4r \u00e5ren fr\u00e5n \u00e5r 1820 d\u00e5 Finlayson grundade sin bomullsfabrik i Tammerfors.<\/span><\/span><\/p>\n

Den h\u00e4r bomullsimporten passade bra f\u00f6r verksamheten i Kristinestad. H\u00e4rifr\u00e5n exporterades stora m\u00e4ngder tj\u00e4ra, tr\u00e4varor och lantbruksprodukter och handelshusen i staden kunde nu utnyttja fartygen maximalt f\u00f6r b\u00e5de import och export. Stadens handelsflotta v\u00e4xte i mitten av 1800-talet till en av de st\u00f6rsta i landet.<\/span><\/span><\/p>\n

Landets f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4g togs i bruk \u00e5r 1862<\/strong><\/h3>\n

Man kan i dag undra om redarna och aff\u00e4rsm\u00e4nnen i staden hade en aning om vad som var p\u00e5 g\u00e5ng, d\u00e5 landets f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4g togs i bruk \u00e5r 1862. Den gick fr\u00e5n huvudstaden Helsingfors upp till Tavastehus. Redan d\u00e5 fanns det planer p\u00e5 hur j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet skulle se ut i Finland och den f\u00f6rsta banan skulle s\u00e5 fort det var m\u00f6jligt f\u00f6rl\u00e4ngas till Tammerfors.<\/span><\/span><\/p>\n

Vasabladet publicerade den 10 oktober 1862 en l\u00e5ng artikel om sj\u00f6farten i Finland. S\u00e5 gott som alla kustst\u00e4der har ut\u00f6kat sina handelsflottor men Kristinestads hade minskat, b\u00e5de i antal skepp och i l\u00e4stetal. Kristinestad l\u00e5g p\u00e5 sjunde plats med sina 19 fartyg p\u00e5 totalt 3 034 l\u00e4ster. N\u00e5gra nya fartyg hade inte byggts sedan 1859 och det \u00e4r inte undra p\u00e5.<\/p>\n

Staden hade f\u00f6rlorat en stor del av sin export p\u00e5 grund av nya vattenv\u00e4gar i Satakunda och mot landets s\u00f6dra kust. \u201dSkogsprodukterna fr\u00e5n Virdois s\u00f6ka sig h\u00e4refter v\u00e4g till Finska viken f\u00f6r att utskeppas och Kristinestad bliver ingalunda den enda av v\u00e5ra st\u00e4der vid v\u00e4stkusten, som f\u00e5r en obehaglig k\u00e4nning av Helsingfors-Tavastehus jernv\u00e4gen\u201d.<\/strong><\/em><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet skulle s\u00e4kert ha byggts ut snabbare om det inte skulle ha skett en rej\u00e4l budget\u00f6verskridning vid bygget av den f\u00f6rsta banan. Det blev en het debatt bland beslutsfattarna i Finland om behovet av flera j\u00e4rnv\u00e4gar. Det fanns flera f\u00f6respr\u00e5kare som ville att kanalsystemet mellan insj\u00f6arna och havet skulle byggas ut i st\u00e4llet f\u00f6r flera j\u00e4rnv\u00e4gar.<\/span><\/span><\/p>\n

Det var den ryske tsaren Alexander II som p\u00e5verkade senaten i Finland att med det snaraste bygga en j\u00e4rnv\u00e4g till Rysslands huvudstad St. Petersburg. Den skulle b\u00f6rja vid stationen i Riihim\u00e4ki och g\u00e5 via Lahtis och Kouvola. Den h\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen hade en viktig milit\u00e4r roll f\u00f6r tsaren, men det skulle dr\u00f6ja \u00e4nda till 1870 f\u00f6rr\u00e4n banan till St. Petersburg var klar.<\/span><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Tavastehus till Tammerfors togs i bruk \u00e5r 1876.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1876 byggdes s\u00e5 den f\u00f6ljande viktiga j\u00e4rnv\u00e4gen, den mellan Tavastehus och Tammerfors. Den h\u00e4r f\u00f6rl\u00e4ngningen kom att bli \u00f6desdiger f\u00f6r sj\u00f6farten i Kristinestad. \u201dFinlands Manchester\u201d allts\u00e5 industristaden Tammerfors, som inte hade kontakt med havet och d\u00e4rf\u00f6r saknade hamn, hade ju anv\u00e4nt hamnen i Kristinestad f\u00f6r b\u00e5de export och import. I ett slag upph\u00f6rde den h\u00e4r transitotrafiken \u00f6ver hamnen i staden och b\u00f6nderna l\u00e4ngs med v\u00e4gen tvingades sluta med den l\u00f6nsamma transporten, \u00a0som hade gjorts med h\u00e4star mellan staden och Tammerfors.<\/span><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Tammerfors till Vasa togs i bruk \u00e5r 1883<\/strong><\/h4>\n

Och som om inte detta var nog s\u00e5 byggdes j\u00e4rnv\u00e4gen \u00e5r 1883 ut mellan Tammerfors och Vasa, eller Nikolaistad som den kallades den h\u00e4r tiden. Den gick genom \u00d6stermyra eller Sein\u00e4joki, som staden heter p\u00e5 finska. Det h\u00e4r var igen ett h\u00e5rt bakslag f\u00f6r handelsm\u00e4nnen och redarna i Kristinestad. Exporten av tj\u00e4ra och tr\u00e4varor hade varit stor, och dessa varor h\u00e4mtades ofta med h\u00e4st fr\u00e5n inlandet till staden. Efter att j\u00e4rnv\u00e4gen togs i bruk, s\u00e5 styrdes transporten av dessa varor nu till Sein\u00e4joki, f\u00f6r att sedan f\u00f6ras med t\u00e5g till hamnen i Vasa.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

Trafiken p\u00e5 havet hade p\u00e5 1880-talet mer och mer \u00f6vertagits av snabbg\u00e5ende \u00e5ngb\u00e5tar och Kristinestadsredarnas segelfartyg var hoppl\u00f6st f\u00f6r\u00e5ldrade och omoderna. Alla dessa faktorer ledde till stora problem f\u00f6r redarna och handelshusen i Kristinestad, och flera stora och anrika handelshus gjorde konkurs.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1894 fanns det ett f\u00f6rslag i j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n att Kristinestad skulle f\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. Starka krafter i Kask\u00f6 ville att den i st\u00e4llet skulle dras till Kask\u00f6 och oenigheten ledde till att ingen av st\u00e4derna fick j\u00e4rnv\u00e4g.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rslag p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad \u00e5r 1882<\/strong><\/h4>\n

Den h\u00e4r tiden fanns det flera planer p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gstrafik till och fr\u00e5n Kristinestad. Vid lantdagen 1882 f\u00f6rslog lantdagsmannen, senare kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet att det skulle byggas en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Bj\u00f6rneborg, och den skulle g\u00e5 via Kristinestad eller \u00e5tminstone skulle det finnas ett sticksp\u00e5r dit. Samtliga ledam\u00f6ter i lantdagen var eniga om behovet och n\u00f6dv\u00e4ndigheten av denna bana men alltid fanns det n\u00e5gon annan som ans\u00e5gs vara viktigare. Lantdagen r\u00f6stade med andra ord ned f\u00f6rslaget, f\u00f6rst 1882 och likadant gjorde de 1885 och 1888. En annan orsak till avslagen var den ekonomiska delen men oenigheten bland representanterna fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten var nog den st\u00f6rsta orsaken. Vid behandlingen \u00e5r 1888 gick \u00e5sikterna kraftigt is\u00e4r i lantdagen och det fanns kommuner l\u00e4ngs banan som hellre s\u00e5g att j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras till Kask\u00f6 i st\u00e4llet. Ett enigt Syd\u00f6sterbotten kunde ha f\u00e5tt j\u00e4rnv\u00e4g redan 1883, allts\u00e5 samtidigt som Vasa.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1897 f\u00f6reslog j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n att en ny j\u00e4rnv\u00e4g skulle byggas mellan Sein\u00e4joki och Kask\u00f6. Kask\u00f6 var en betydligt mindre stad \u00e4n Kristinestad men hade i st\u00e4llet en mycket b\u00e4ttre hamn, dit j\u00e4rnv\u00e4gen skulle dras. De Syd\u00f6sterbottniska representanterna vid lantdagen ans\u00e5g nu att det var b\u00e4ttre att inte ha n\u00e5gon j\u00e4rnv\u00e4g alls, ist\u00e4llet f\u00f6r att den skulle g\u00e5 till grannstaden. <\/span><\/span><\/p>\n

I b\u00e5de Lappfj\u00e4rd och Kristinestad var de styrande eniga att en m\u00f6jlig j\u00e4rnv\u00e4g skulle dras endast till staden. Den skulle i s\u00e5 fall g\u00e5 s\u00f6der om B\u00f6tombergen, fr\u00e5n B\u00f6tom via Dagsmark och Lappfj\u00e4rd till Kristinestad. Stationer skulle finnas b\u00e5de i Dagsmark och i Lappfj\u00e4rd d\u00e4r de stora v\u00e4garna korsas. S\u00e5 skulle det ocks\u00e5 ha blivit om inte Kask\u00f6borna hade satt k\u00e4ppar i hjulet genom att kr\u00e4va j\u00e4rnv\u00e4g ocks\u00e5 dit.<\/span><\/span><\/p>\n

Det fanns ocks\u00e5 f\u00f6rslag p\u00e5 att det kunde byggas en smalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g, som skulle bli betydligt billigare att bygga. Representanterna var dock eniga om en sak, att skall det byggas, s\u00e5 skall det vara en normalsp\u00e5rig, s\u00e5som i resten av landet.<\/span><\/span><\/p>\n

Det gick \u00e4nda till 1906 d\u00e5 lantdagen igen behandlade j\u00e4rnv\u00e4gsfr\u00e5gan till Kristinestad. Staden representerades av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och eftersom Kask\u00f6 inte hade n\u00e5gon representant med i j\u00e4rnv\u00e4gsutskottet, s\u00e5 kunde Carlstr\u00f6m f\u00e5 det att godk\u00e4nna en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad. Den skulle visserligen dras via \u00d6stermark eller Teuva, s\u00e5 att det i framtiden skulle vara enklare att dra en bibana till Kask\u00f6.<\/span><\/span><\/p>\n

Beslut om j\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad och Kask\u00f6 \u00e5r 1906<\/strong><\/h4>\n

Vid sj\u00e4lva lantdagen hade Kask\u00f6 nog en representant med och han hette Guss Mattson (f\u00f6dd 1879 i Tyskland, d\u00f6d 1914 i Helsingfors). Han var allts\u00e5 inte kask\u00f6bo utan en tidningsman fr\u00e5n Helsingfors. Han var k\u00e4nd som en mycket god talare och han fick det f\u00f6rslaget stoppat. Efter l\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och omr\u00f6stningar mellan st\u00e4nderna vid lantdagen, kunde s\u00e5 ett slutligt f\u00f6rslag godk\u00e4nnas, allts\u00e5 att det skulle dras en ordentlig j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki till b\u00e5de Kask\u00f6 och Kristinestad. Den ryska tsaren godk\u00e4nde projektet i december 1906, kostnaden skulle bli 11,5 miljoner mark och banans f\u00f6rgrening skulle byggas i Per\u00e4l\u00e4 by i Teuva. <\/span><\/span>\u201d\u00c4ntligen\u201d, skrev Syd-\u00d6sterbotten den 15.12.1906, \u201defter l\u00e5ng v\u00e4ntan har gl\u00e4djebudskapet kommit att j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad och Kask\u00f6\u00a0 godk\u00e4nts av monarken\u201d.<\/p>\n

\"\"
Efter att lantdagen \u00e5r 1906 hade beslutat att det skall byggas j\u00e4rnv\u00e4g b\u00e5de till Kristinestad och Kask\u00f6, s\u00e5 gjordes det f\u00f6ljande \u00e5r upp denna plan, som med r\u00f6da linjer visar sj\u00e4lva dragningen och var stationer skulle byggas. Mellan Per\u00e4l\u00e4 och Kristinestad skulle det finnas stationer i M\u00f6rtmark och i Tj\u00f6ck. Mellan Per\u00e4l\u00e4 och Kask\u00f6 skulle det finnas stationer i Karl\u00e5 och i N\u00e4rpes. Kartan fr\u00e5n Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

J\u00e4rnv\u00e4gen testades \u00e5r 1912 och togs i bruk p\u00e5 riktigt \u00e5r 1913<\/strong><\/h4>\n

I april 1907 besl\u00f6t tsaren att planeringen skall inledas f\u00f6r den kommande banan. Det var f\u00f6rst i oktober 1909 som arbetet p\u00e5 den nya j\u00e4rnv\u00e4gen kom i g\u00e5ng och b\u00e5de arbetarna och redskapen kom fr\u00e5n bygget av j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret till Rovaniemi. Som mest var det \u00f6ver 2\u00a0000 man i arbete och ett stort antal h\u00e4star anv\u00e4ndes ocks\u00e5. Den nya j\u00e4rnv\u00e4gen kunde tas i bruk p\u00e5 prov i slutet av 1912 och den kunde \u00f6verl\u00e5tas till j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen i augusti 1913. Den totala kostnaden blev 15,2 miljoner mark, betydligt mer \u00e4n de 11,5 miljoner som den ber\u00e4knades kosta n\u00e5gra \u00e5r innan. \u00d6verskridningarna berodde p\u00e5 stegrade kostnader och l\u00f6ner men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av f\u00f6rb\u00e4ttringar under arbetets g\u00e5ng.<\/span><\/span><\/p>\n

Grannfejden mellan Kask\u00f6 och Kristinestad blev en l\u00e5ng och utdragen historia och b\u00e5da st\u00e4derna f\u00f6rlorade stort p\u00e5 den. Under tiden striden p\u00e5gick hade grannst\u00e4derna Vasa och Bj\u00f6rneborg g\u00e5tt f\u00f6rbi Kask\u00f6 och Kristinestad i utvecklingen och man kan nog s\u00e4ga att d\u00e5 t\u00e5gtrafiken \u00e4ntligen kom i g\u00e5ng i Syd\u00f6sterbotten, s\u00e5 hade nog t\u00e5get redan g\u00e5tt f\u00f6r dessa tv\u00e5 st\u00e4der.<\/span><\/span><\/p>\n

Planer p\u00e5 en andra j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Kristinestad.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1924<\/strong> presenterades en plan f\u00f6r en ny j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse fr\u00e5n Kristinestad mot sydost. L\u00e4s mera om planerna H\u00c4R!<\/a><\/strong><\/span><\/p>\n

R\u00e4lsbussar tar \u00f6ver persontrafiken 1956<\/strong><\/h3>\n
\"\"
\u00c5r 1956, i september meddelade j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget att de traditionella t\u00e5gen till och fr\u00e5n Kristinestad skall ers\u00e4ttas av r\u00e4lsbussar. Samma \u00e5r upph\u00f6rde persontrafiken fr\u00e5n Kask\u00f6 och den ersattes av Westers buss som k\u00f6rde folk mellan Kask\u00f6 och t\u00e5gstationen i Per\u00e4l\u00e4. Denna trafik inleddes 1 december och ironiskt nog s\u00e5 krockade det sista postt\u00e5get p\u00e5 v\u00e4g till staden med en bil i Teuva den sista november.<\/figcaption><\/figure>\n

Persontrafiken upph\u00f6rde \u00e5r 1968<\/strong><\/h4>\n

Det blev aldrig n\u00e5got stort uppsving i Kristinestad, d\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken startade. Varum\u00e4ngderna var vanligtvis obetydliga och inte heller persontrafiken kunde uppvisa n\u00e5gra stora siffror. Detta ledde till att persontrafiken upph\u00f6rde i maj 1968. I augusti 1969 h\u00f6rdes rykten att j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget SJ kommer att l\u00e4gga ned ocks\u00e5 godstrafiken och detta fick stadsstyrelsen att utse t.f. stadsdirekt\u00f6ren Tauno Miettunen och fullm\u00e4ktiges viceordf\u00f6rande Alvar Utter till att g\u00f6ra en uppvaktning i Helsingfors. Herrarna fick med sig minister Grels Teir och de tr\u00e4ffade d\u00e5 direkt\u00f6r M\u00e4kinen, som nog intygade att det var han som lagt fram f\u00f6rslaget. M\u00e4kinen beklagade att de inte f\u00e5tt mera budgetmedel av staten och att de d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste se \u00f6ver kostnadsl\u00e4get. Han kunde nu t\u00e4nka sig att forts\u00e4tta med godstrafiken men att stycketrafiken skall \u00f6verg\u00e5 till transport med lastbilar. M\u00e4kinen uppgav att det under \u00e5ret 1968 hade anl\u00e4nt 554 vagnslaster till staden medan endast 12 hade skickats d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n

Statens j\u00e4rnv\u00e4gar hade nog ett intresse att utveckla verksamheten. Till exempel i april 1974, allts\u00e5 flera \u00e5r efter att persontrafiken hade upph\u00f6rt s\u00e5 bes\u00f6kte en 20-manna delegation staden f\u00f6r att se hur byggandet av Pohjolan Voima och Mets\u00e4-Botnia i Kask\u00f6 skulle inverka p\u00e5 transporterna och vad som borde f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n

R\u00e4lsen till Kristinestad tas bort \u00e5r 1982<\/strong><\/h4>\n

N\u00e5gra st\u00f6rre investeringar gjordes inte p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen och i februari 1982 plockades skenorna bort fr\u00e5n alla \u00f6verg\u00e5ngar. Detta gjordes f\u00f6r att underl\u00e4tta v\u00e4gunderh\u00e5llet, fr\u00e4mst vintertid. I augusti 1991 plockades resten av skenorna bort p\u00e5 str\u00e4ckan mellan Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4. Skenorna p\u00e5 hamnomr\u00e5det i Kristinestad som staden hade byggt finns fortfarande kvar som ett minne fr\u00e5n den tid d\u00e5 staden hade t\u00e5gf\u00f6rbindelse.<\/p>\n

\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gen hade en total l\u00e4ngd p\u00e5 137 km och den b\u00f6rjade lite norr om stationen i Sein\u00e4joki. Sedan g\u00e5r den p\u00e5 \u00f6stra sidan av Kyro \u00e4lv via Ilmajoki till Koskenkorva, d\u00e4r den korsar \u00e4lven. Sedan g\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4gen genom Kurikka till Kauhajoki, d\u00e4r den f\u00f6re centrum viker av v\u00e4sterut till Teuva. I Per\u00e4l\u00e4 by i Teuva grenar sig j\u00e4rnv\u00e4gen och den ena grenen g\u00e5r genom N\u00e4rpes till Kask\u00f6. Den andra grenen g\u00e5r via M\u00f6rtmark och Tj\u00f6ck till Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Byggnaderna i Kristinestad<\/strong><\/h4>\n

Vid \u00e4ndstationen i Kristinestads byggdes det flera nya byggnader, bland annat dessa:<\/p>\n

-Stationshus<\/strong> av timmer av III klass, inneh\u00e5llande III klass v\u00e4ntsal, II klass v\u00e4ntsal, damrum, damtoalettrum, batterirum, postrum med f\u00f6rstuga, dejourrum f\u00f6r t\u00e5gpersonalen, lamprum, kontorsrum, rum f\u00f6r stationsinspektorn och t\u00e5gexpedit\u00f6r, tambur f\u00f6r de b\u00e4gge sistn\u00e4mnda rummen, bagagerum och bagagef\u00f6rvaringsrum. D\u00e4rtill skall det finnas ett avtr\u00e4de f\u00f6r stationen och ett vedlider stationen.<\/p>\n

-Godsmagasin<\/strong> av resvirke med avdelning av timmer, inneh\u00e5llande v\u00e4ntrum, kontorsrum och varmt magasin, vid ena gaveln \u00f6ppen lastningsplattform. Ett skilt avtr\u00e4de skulle ocks\u00e5 finnas f\u00f6r godsmagasinet.<\/p>\n

-Bostad f\u00f6r stationsinspektorn<\/strong>, inneh\u00e5llande 4 rum, tambur, serveringsrum och k\u00f6k, samt varmk\u00e4llare under byggnaden. Ett uthus med vedlider, matbod och ett avtr\u00e4de. En skild bad-, bagar- och tv\u00e4ttstuga av sten, med vattenledning. En brunn f\u00f6r hush\u00e5llsbehov skulle ocks\u00e5 gr\u00e4vas.<\/p>\n

-Kasernhus<\/strong> av sten i 2 v\u00e5ningar, inneh\u00e5llande 2 lokaler om 2 rum, tambur och k\u00f6k, samt 8 lokaler om 1 rum och k\u00f6k. I k\u00e4llarv\u00e5ngen skall det finnas 10 k\u00e4llare och 10 vedlider. Ett avtr\u00e4de f\u00f6r kasernhuset skall byggas med tv\u00e5 slaskbrunnar.<\/p>\n

-Lokomotivstall<\/strong> av sten med 3 spiltor och vattentorn med cistern av j\u00e4rnpl\u00e5t (27 m\u00b3), \u00e4vensom tillh\u00f6rande v\u00e4ndbord av 13,7 meters l\u00e4ngd. Ett vedlider f\u00f6r lokomotivens behov skall byggas och en 25 tons vagnsv\u00e5g. Ett dressinshjul med 2 sp\u00e5r och en avdelning f\u00f6r redskap beh\u00f6vdes ocks\u00e5, och s\u00e5 en plattform av sten och jord.<\/p>\n

-Pumphus<\/strong>, cirka 1 \u00bd kn fr\u00e5n stationen samt ungef\u00e4r \u00bd km fr\u00e5n banan. Pumphuset av timmer med \u00e5ngpump (7\u00bd x 4\u00bd x 10). D\u00e4r skall finnas ett filter av tegel, en enkel vaktstuga f\u00f6r pumpkarlen, med k\u00e4llare under byggnaden. Ett uthus f\u00f6r pumpkarlen beh\u00f6vs ocks\u00e5, liksom ett vedlider f\u00f6r pumpen, plus en bad- och tv\u00e4ttstuga f\u00f6r pumpkarlen. En brunn f\u00f6r husbehov och en semafor<\/a> beh\u00f6vs ocks\u00e5.<\/p>\n

Foton<\/strong><\/h3>\n
\"\"
I b\u00f6rjan av 1910-talet byggdes detta pumphus av timmer nere vid Tj\u00f6ck \u00e5. D\u00e4r inne fanns en \u00e5ngpump, som pumpade upp det filtrerade vattnen till den vattencistern p\u00e5 27 kubik, som fanns i lokstallets \u00f6vre del. Det h\u00e4r pumphuset togs ur bruk \u00e5r 1963, d\u00e5 en 35 meter djup brunn borrades invid lokstallet. Borrbrunnen gav hela 1 800 liter per timme, s\u00e5 det r\u00e4ckte gott ocks\u00e5 f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och byggnaderna runt den.\u00a0 Fotot fr\u00e5n sommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r att man under byggnadstiden skulle ta sig fr\u00e5n staden till Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 byggdes en tillf\u00e4llig bro \u00f6ver sp\u00e5ren. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget av lokstallet p\u00e5g\u00e5r d\u00e5 det f\u00f6rsta provt\u00e5get k\u00f6r in p\u00e5 bang\u00e5rden. Stadsborna st\u00e5r l\u00e4ngs med banvallen och beundrar det moderna inslaget. Fotot fr\u00e5n 1911-1912 finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
T\u00e5get k\u00f6r in p\u00e5 den nya bang\u00e5rden medan byggandet av godsmagasinet till h\u00f6ger p\u00e5g\u00e5r. Fotot finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggandet av bang\u00e5rden och stationsomr\u00e5det i Kristinestad var ett stort projekt. Till h\u00f6ger p\u00e5g\u00e5r bygget av godsmagasinet och till v\u00e4nster byggs sj\u00e4lva stationen. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Eleverna fr\u00e5n den svenska samskolan har bundit l\u00e5nga revor av enris, som de b\u00e4r i en l\u00e5ng rad \u00f6ver torget och stenbron till den nya j\u00e4rnv\u00e4gsbron. Fotot som \u00e4r taget 14 maj 1912, d\u00e5 det f\u00f6rsta t\u00e5get n\u00e5gonsin anl\u00e4nde till staden. Fotot finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var h\u00f6gtidligt v\u00e4rre d\u00e5 det f\u00f6rsta t\u00e5get n\u00e5gonsin anl\u00e4nde till Kristinestad den 14 maj 1912. Eleverna fr\u00e5n den svenska samskolan har bundet fast de l\u00e5nga revorna av enris vid bror\u00e4cket och virat dem runt sex st\u00e5ende flaggst\u00e4nger. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling. Den 24 september 1924 skrev Kristiinan Sanomat att tr\u00e4r\u00e4cket vid j\u00e4rnv\u00e4gsbron hade ruttnat s\u00e5 pass att det fallit omkull, s\u00e5 att det nu blev br\u00e5ttom att s\u00e4tta upp de stenstolpar, som redan var anskaffade f\u00f6r r\u00e4cket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kv\u00e4llen den 7 december 1912 h\u00f6lls en storslagen fest p\u00e5 r\u00e5dhuset f\u00f6r ingenj\u00f6rerna p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbygget. Stadens h\u00f6gsta ledning deltog, liksom flera ledande aff\u00e4rsm\u00e4n b\u00e5de fr\u00e5n staden och andra orter. Borgm\u00e4stare Elis Granfelt \u00f6nskade alla 120 v\u00e4lkomna, tackade byggarna och h\u00f6jde den f\u00f6rsta sk\u00e5len. Kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9n h\u00f6jde den andra sk\u00e5len och tackade alla inblandade parter f\u00f6r ett v\u00e4l utf\u00f6rt arbete. J\u00e4rnv\u00e4gsbyggandets ingenj\u00f6r Str\u00f6mberg tackade p\u00e5 byggarnas v\u00e4gnar f\u00f6r inbjudan och h\u00f6jde den tredje sk\u00e5len. Hur m\u00e5nga sk\u00e5lar det sist och slutligen blev vet ingen men d\u00e5 man ser den franskspr\u00e5kiga menyn, s\u00e5 kan man tro att det inmundigades en och annan snaps ocks\u00e5. Den h\u00e4r menyn finns bland Alvar Utters foton.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 alla t\u00e5gstationer byggdes olika stora godsmagasin och de st\u00f6rsta byggdes p\u00e5 \u00e4ndstationerna i Kask\u00f6 och i Kristinestad. Fotot \u00e4r fr\u00e5n Kristinestad d\u00e4r loket st\u00e5r bredvid plattformen. Godsmagasinet som var uthyrt till Rosenbacks j\u00e4rnaff\u00e4r i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand den 18 september 1994.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot av j\u00e4rnv\u00e4gsstationen \u00e4r taget mellan \u00e5ren 1913-1917. Bakom skymtar kasernhuset, som fortfarande st\u00e5r kvar. Fotot ur Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mycket folk utanf\u00f6r stationen som v\u00e4ntar p\u00e5 att t\u00e5get skall anl\u00e4nda. Fotot som \u00e4r taget n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1920-talet finns p\u00e5 Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort av j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och t\u00e5get, som finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort av j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 hela str\u00e4ckan fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad finns det endast en bro \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen och den finns helt n\u00e4ra \u00e4ndstationen i Kristinestad. Fotot fr\u00e5n 1930-talet finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Hyv\u00f6nens foto av loket p\u00e5 v\u00e4g mot stationen i Kristinestad n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1940-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bang\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsbron av Heikki Pajunen \u00e5r 1979. Mitt i bild Varuhus Talas v\u00e4lvda lager av pl\u00e5t som revs i b\u00f6rjan av 2000-talet.\u00a0 Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det fanns flera sp\u00e5r och v\u00e4xlar p\u00e5 bang\u00e5rden. Till h\u00f6ger syns godsmagasinet som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand 18 september 1994 och l\u00e4ngre bort syns handelslagets magasin. Mitt i bild syns Varuhus Talas hall av pl\u00e5t som revs n\u00e4r det nya bostadsomr\u00e5det togs i bruk i b\u00f6rjan av 2000-talet. Ur Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lokstallet fotograferat fr\u00e5n idrottsplanen p\u00e5 \u00d6stra sidan av Heikki Pajunen \u00e5r 1979. Fram till vintern 1956 tog staden vatten fr\u00e5n lokstallet f\u00f6r att f\u00e5 en skridskobana i Idrottsparken men efter det pumpades vatten fr\u00e5n Norrfj\u00e4rden med en elpump. Ur Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lokstallet fotograferat \u00e5r 1979 av Heikki Pajunen. Ur Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lokstallet med plats f\u00f6r 3 lok samtidigt fotograferat fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsbron. Suomen Rautatiemuseos arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
T\u00e5get fr\u00e5n Sein\u00e4joki p\u00e5 v\u00e4g \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gsbron i Tj\u00f6ck n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1920-talet. Bakom bron syns Butts g\u00e5rdarna. Notera den enkla bron p\u00e5 Grannasbackv\u00e4gen.\u00a0 Fotot finns p\u00e5 byag\u00e5rden i Tj\u00f6ck.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I april 1984 var bang\u00e5rden \u00f6de. Till h\u00f6ger godsmagasinet, l\u00e4ngre bort syns Syd\u00f6sterbottens Handelslags lagerbyggnad och mitt i bild Varuhus A. Talas lagerbyggnad av pl\u00e5t. Fotot taget av Olle Haavisto och finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den st\u00e5tliga j\u00e4rnv\u00e4gsstationen st\u00e5r tom med f\u00f6rspikade f\u00f6nster i april 1984. I den h\u00f6gra kanten syns Varuhus A. Talas pl\u00e5thall. Fotot som \u00e4r taget av Olle Haavisto finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lokstallet fotograferat av Olle Haavisto genom den ena \u00f6ppningen av j\u00e4rnv\u00e4gsbron i april 1984. Fotot finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det rykande loket p\u00e5 v\u00e4g mot Sein\u00e4joki. Bakom loket st\u00e5r godsmagasinet. Det stora huset till v\u00e4nster som byggdes av Alexander Slotte p\u00e5 1920-talet st\u00e5r fortfarande kvar medan huset mitt i bild revs f\u00f6r ett kommande nybygge. Huset l\u00e4ngst till h\u00f6ger byggdes av s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund fr\u00e5n Dagsmark och det st\u00e5r fortfarande kvar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fr\u00e5n den nya j\u00e4rnv\u00e4gsbron f\u00e5r man en bra utsikt \u00f6ver stadens centrum p\u00e5 andra sidan fj\u00e4rden. J\u00e4rnv\u00e4gsbron hade en l\u00e4ngd p\u00e5 35 meter.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stationshuset i Kristinestad byggdes under \u00e5ren 1910-1912. Till h\u00f6ger syns den finska gymnasiebyggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Godsmagasinet till v\u00e4nster och stationsbyggnaden till h\u00f6ger. Mitt i bild skymtar den enda bron som byggdes \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Postkort av stationshuset i Kristinestad, som \u00e4r n\u00e4stan f\u00e4rdigt byggt. Byggnaden \u00e4r ritad av den k\u00e4nda arkitekten Thure Hellstr\u00f6m (1880-1946), som ritade m\u00e5nga andra stationer i Finland. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vy \u00f6ver det f\u00e4rdigt byggda stationsomr\u00e5det. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort av ett \u00e5nglok p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n stationen i Kristinestad mot Sein\u00e4joki. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det st\u00e5tliga stationshuset i Kristinestad. Byggnaden \u00e4r ritad av den k\u00e4nda arkitekten Thure Hellstr\u00f6m (1880-1946), som ritade m\u00e5nga andra stationer i Finland. \u00c5r 1963 gjordes en st\u00f6rre renovering d\u00e5 b\u00e5de j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och flera byggnader i n\u00e4rheten fick toaletter inomhus. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Kristinestad. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tj\u00f6ck j\u00e4rnv\u00e4gsstation, som var bel\u00e4gen ett par hundra meter \u00f6sterut fr\u00e5n banvaktarens g\u00e5rd. Fotot ur Helmer Bergviks samlingar, utl\u00e5nat av Kent \u00d6str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den enda bron \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Sein\u00e4joki och Kristinestad byggdes n\u00e4ra stationen i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lokstallet som \u00e4r byggt av tegel hade 3 spiltor. I tornet fanns en stor vattencistern. Fotot taget av Alf Knuts i hans ungdom.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En tom j\u00e4rnv\u00e4gsvagn invid godsstationen. Den h\u00e4r stationen f\u00f6rst\u00f6rdes in en brand i september 1994. Fotot taget av Alf Knuts i hans ungdom.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 25 maj 1968 avreste det sista persont\u00e5get fr\u00e5n stationen i Kristinestad och 400 personer hade samlats utanf\u00f6r stationsbyggnaden. Kristinestads Hornorkester upptr\u00e4dde och spelade bland annat Chopins Sorgmarsch. Bev\u00e4ringar som ryckte in i arm\u00e9n kunde fram till mitten av 70-talet \u00e5ka med r\u00e4lsbuss till Sein\u00e4joki, f\u00f6r att d\u00e4rifr\u00e5n forts\u00e4tta s\u00f6derut, bland annat till Dragsvik. Fotot fr\u00e5n SLS ur Lars Ax\u00e9ns arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 35 meter l\u00e5nga j\u00e4rnv\u00e4gsbron i Kristinestad byggdes under \u00e5ren 1910-1912 p\u00e5 entreprenad av firman Rich. Helander f\u00f6r en summa av 36 300 mark. Den var byggd av armerad betong och revs \u00e5r 2014 d\u00e5 en ny bro byggdes p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ett stort antal mindre stenbroar skulle ocks\u00e5 byggas. Denna gedigna stenbro byggdes \u00e5r 1911 \u00f6ver Moln\u00e5n n\u00e4ra stationen i Tj\u00f6ck. Bron \u00e4r fortfarande i ursprungligt skick \u00e4r den \u00e4r ovanligt bred, s\u00e5 kanske det var t\u00e4nkt att det skulle rymmas mera \u00e4n ett sp\u00e5r p\u00e5 den. Fotot fr\u00e5n juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lars Gr\u00f6nlund fr\u00e5n Tj\u00f6ck har ofta visat upp den fina stenbron \u00f6ver Moln\u00e5n i Tj\u00f6ck. \u00c5rtalet 1911 \u00e4r inhugget och bron \u00e4r fortfarande i oklanderligt skick och det kommer den att vara i eviga tider. Fotot fr\u00e5n 2018.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stationshuset i Kristinestad som togs i bruk \u00e5r 1913 \u00e4r i dag i privat \u00e4go sedan ungef\u00e4r \u00e5r 2002 d\u00e5 staden s\u00e5lde den.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lokstallet i Kristinestad byggdes under \u00e5ren 1910-1912. Det \u00e4r i dag i privat \u00e4go.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gens personalbost\u00e4der i kasernhuset p\u00e5 J\u00e4rnv\u00e4gsgatan byggdes under \u00e5ren 1910-1912. Huset \u00e4r byggt i sten i 2 v\u00e5ningar och det rymmer 2 st\u00f6rre bost\u00e4der och 8 mindre. I maj 2003 s\u00e5lde staden kasernhuset \u00e5t en lokal k\u00f6pare, som skulle renovera byggnaden. Den \u00e4r i dag i privat \u00e4go och \u00e4r inte i anv\u00e4ndning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Persontrafiken fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Kristinestad blev aldrig riktigt livlig. Persontrafiken startade i augusti 1913 och den sista turen k\u00f6rdes i maj 1968. Godstrafiken fortsatte \u00e4nda till februari 1982 och d\u00e5 plockades j\u00e4rnv\u00e4gsskenorna bort vid alla \u00f6verg\u00e5ngsst\u00e4llen. Det h\u00e4r underl\u00e4ttade v\u00e4gunderh\u00e5llet betydligt. Resten av skenorna och syllarna plockades bort i augusti 1991. Om inte f\u00f6rr s\u00e5 d\u00e5 var det definitivt slut med t\u00e5gtrafiken till Kristinestad. Fotot fr\u00e5n juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e4ra Tj\u00f6ck haltpunkt ligger banvaktarens g\u00e5rd, som i dag \u00e4r i privat \u00e4go och anv\u00e4nds som bostad. P\u00e5 omr\u00e5det finns ocks\u00e5 en badstuga och detta ”n\u00f6ts” d\u00e4r banvaktens kreatur kunde h\u00e5llas. Foto i juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under vinterkriget, den 29 januari 1940 f\u00f6rs\u00f6kte 15 ryska bombplan f\u00f6rst\u00f6ra j\u00e4rnv\u00e4gsbron \u00f6ver Tj\u00f6ck \u00e5. Flera bomber f\u00e4lldes och en bomb tr\u00e4ffade bron men som tur var s\u00e5 var det en blindg\u00e5ngare som inte kreverade. N\u00e5gra stora skador f\u00f6rorsakade bomberna inte i Tj\u00f6ck.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gsbron \u00f6ver Tj\u00f6ck \u00e5 har ett spann p\u00e5 hela 30 meter och 2 som har en l\u00e4ngd om vardera 12 meter. Det bredare spannet har en bro gjord av gjutj\u00e4rn medan de tv\u00e5 mindre har broar byggda av pl\u00e5tar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vatten\u00f6ppningarna p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbron i Tj\u00f6ck \u00e4r dimensionerade f\u00f6r stora m\u00e4ngder vatten. I dag rinner det vatten endast genom den st\u00f6rsta \u00f6ppningen till h\u00f6ger som har en bredd p\u00e5 30 meter.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flera broar, bland annat j\u00e4rnv\u00e4gsbron \u00f6ver Tj\u00f6ck \u00e5 \u00e4r byggd av gjutj\u00e4rn som levererades av Siemens-Martins fabriker i Tyskland. Maskin- och brobyggnadsaktiebolaget i Helsingfors sk\u00f6tte om sj\u00e4lva byggandet och transporten till de olika byggplatserna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nog m\u00e5ste det ha varit en syn f\u00f6r tj\u00f6ckborna d\u00e5 det massiva \u00e5ngloket och vagnarna rullade in p\u00e5 stationen. Bilden ur Tj\u00f6ck historia.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark blev on\u00f6digt stor och efter en tid plockades den ned och flyttades till annat st\u00e4lle och i st\u00e4llet byggdes det en mindre station. Namnskylten \u00e4r p\u00e5 svenska och ryska. Bilden ur Aune Hautaniemis bok ”Myrkyn kyl\u00e4kirja”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
T\u00e5get har stannat p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark. Bilden ur Aune Hautaniemis bok ”Myrkyn kyl\u00e4kirja”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark och magasinet till h\u00f6ger som fortfarande st\u00e5r kvar i buskarna. Bilden ur Aune Hautaniemis bok ”Myrkyn kyl\u00e4kirja”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den andra j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark var mindre \u00e4n den f\u00f6rsta och den f\u00f6rst\u00f6rdes sedan i en brand, s\u00e5 att endast trappan finns kvar av den. I slutet av 1920-talet, efter att M\u00f6rtmark by flyttades fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till B\u00f6tom s\u00e5 \u00e4ndrades stationens namn till ”Karijoki”.\u00a0Bilden ur Aune Hautaniemis bok ”Myrkyn kyl\u00e4kirja”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 l\u00e4nge j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken gick genom M\u00f6rtmark var nog den byn en medelpunkt i B\u00f6tom kommun. Den h\u00e4r stationsbyggnaden brann ned och trappan \u00e4r det enda som \u00e5terst\u00e5r. Bilden ur Aatos Hautaniemis bok ”Myrkyn koulu 100-vuotta 1887-1987”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Trappan till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark \u00e4r det enda som kvar efter att sj\u00e4lva byggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r l\u00e4nge sedan denna ”Vaihdekoppi” var i bruk vid j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e5gra hundra meter \u00f6ster om j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i M\u00f6rtmark finns denna j\u00e4rnv\u00e4gsbro. Fotot fr\u00e5n 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n ”Vanha Eljaksentie” och i bakgrunden den utesimbass\u00e4ng som byaf\u00f6reningen i M\u00f6rtmark har byggt och sk\u00f6ter om.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna fina bro finns i Karl\u00e5 i N\u00e4rpes invid Kallmossv\u00e4gen. Fotot fr\u00e5n sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Per\u00e4l\u00e4 \u00e5r 1919. Fotot taget av G. Carlsson fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Per\u00e4l\u00e4 fotograferad sommaren 2014.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e4rpes station i Finby \u00e4gs i dag av Finby Byf\u00f6rening, som anv\u00e4nder byggnaden som fest- och samlingssal. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
J\u00e4rnv\u00e4gsbron \u00f6ver N\u00e4rpes \u00e5 i Finby byggdes \u00e5r 1912 och den har ett spann p\u00e5 45 meter. Bron blev att kosta 103 000 mark och var en av de dyraste p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbygget mellan Sein\u00e4joki och Kask\u00f6 p\u00e5 grund av att det anv\u00e4ndes hela 121 ton j\u00e4rn. Trafiken p\u00e5 banavsnittet mellan Per\u00e4l\u00e4 och Kask\u00f6 \u00e4r liten och den hotas av nedl\u00e4ggning. Fotot fr\u00e5n juli 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var en stor dag i Kask\u00f6 n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kunde invigas \u00e5r 1913.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En personbil framf\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Kask\u00f6 n\u00e5gon g\u00e5ng efter 1914. Fotot fr\u00e5n SLS Bj\u00f6rkqvist.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1956, den 1 juni upph\u00f6rde persont\u00e5gtrafiken mellan Kask\u00f6 och Per\u00e4l\u00e4 och trafiken sk\u00f6ttes efter det med K. J. Wester buss. J\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Kask\u00f6 1962. Foto Rafael Olin, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 2024, den 3 september<\/strong> meddelade landets regering att de ansl\u00e5r 15 miljoner euro f\u00f6r att anv\u00e4ndas f\u00f6r Kask\u00f6banans f\u00f6rb\u00e4ttring och gl\u00e4djen var stor i Syd\u00f6sterbotten. Gl\u00e4djen blev dock kortvarig eftersom Trafikledsverket den 10 september samma \u00e5r meddelade att de genast avslutar godstrafiken p\u00e5 hela Kask\u00f6banan. Orsaken sades vara de m\u00e5nga broar som inte l\u00e4ngre uppfyller s\u00e4kerhetskraven. S\u00e5 gott som samtliga broar borde f\u00f6rnyas helt och om s\u00e5 sker kan trafiken upptas p\u00e5 nytt, enligt Trafikledsverket.<\/p>\n

\"\"
Syd-\u00d6sterbottens chefredakt\u00f6r Anja Kuusisto passade p\u00e5 att fotografera den historiska h\u00e4ndelsen d\u00e5 det sista t\u00e5get l\u00e4mnade hamnen i Kask\u00f6. Fotot ur tidningen 12 september 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stationen i Kask\u00f6 \u00e4r \u00f6de och oanv\u00e4nd, liksom de fyra sp\u00e5ren p\u00e5 banomr\u00e5det. Fotot fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2019: L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om planeringen av j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gsbanan, s\u00e5 skall du Forts\u00e4tt l\u00e4sa J\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":50,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13111","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13111","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13111"}],"version-history":[{"count":69,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13111\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30338,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13111\/revisions\/30338"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}