{"id":13091,"date":"2019-07-14T21:49:56","date_gmt":"2019-07-14T18:49:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=13091"},"modified":"2021-07-26T12:59:20","modified_gmt":"2021-07-26T09:59:20","slug":"guvernorsberattelsen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=13091","title":{"rendered":"Guvern\u00f6rsber\u00e4ttelsen \u00e5r 1881."},"content":{"rendered":"

Guvern\u00f6ren i Wasa l\u00e4n skulle \u00e5rligen avge en \u201dunderd\u00e5nig ber\u00e4ttelse om l\u00e4nets tillst\u00e5nd\u201d till kronan och andra myndigheter. Guvern\u00f6rsber\u00e4ttelsen bestod av 6 olika kapitel, varav den f\u00f6rsta handlade om allm\u00e4nna saker, den andra om folkm\u00e4ngderna, nr 3 om de olika n\u00e4ringarna, nr 4 om administrationen, nr 5 om sociala och kommunala f\u00f6rh\u00e5llanden och den sista om s\u00e4rskilda anm\u00e4rkningar och f\u00f6rslag. H\u00e4r nedan n\u00e5gra uppgifter ur ber\u00e4ttelsen f\u00f6r \u00e5r 1881, som publicerades i Vasabladet under \u00e5r 1882. Texten har \u00e4ndrats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa dagens l\u00e4sare och den \u00e4r nedtecknad av Lasse Backlund i juli 2019.<\/span><\/p>\n

Folkm\u00e4ngderna:<\/strong><\/h4>\n

I hela Wasa l\u00e4n bodde det 361\u00a0300 personer och den st\u00f6rsta delen bodde p\u00e5 landsbygden. Nikolaistad var den st\u00f6rsta staden med 6\u00a0000 inv\u00e5nare och Kristinestad den n\u00e4stst\u00f6rsta med 2\u00a0658. I Kask\u00f6 bodde det endast 729 personer.<\/p>\n

Det allm\u00e4nna v\u00e4lst\u00e5ndet har inte g\u00e5tt fram\u00e5t, p\u00e5 grund av den mindre goda sk\u00f6rden. P\u00e5 vissa orter har bonden p\u00e5 grund av d\u00e5lig tillg\u00e5ng p\u00e5 h\u00f6 eller penningar varit tvungna att minska p\u00e5 kreaturens antal. N\u00e5gon st\u00f6rre n\u00f6d har det inte r\u00e5tt i l\u00e4net, d\u00e5 de obesuttna har kunnat f\u00e5 arbete p\u00e5 den p\u00e5g\u00e5ende byggnaden av j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Nikolaistad och Tammerfors. Arbete har ocks\u00e5 kunnat f\u00e5s vid stora stockavverkningar i Kuortane och Laukas och vid flera allm\u00e4nna arbeten i Nikolaistad.<\/p>\n

Av befolkningen s\u00e5 var 232\u00a0000 personer f\u00f6rs\u00f6rjda genom jordbruk, pension och andra publika tj\u00e4nster. 27\u00a0000 personer hade lagstadgad tj\u00e4nst och hela 161\u00a0700 personer var obesuttna eller \u201dwid stadigt arbete icke f\u00e4stade\u201d.<\/p>\n

Av hela l\u00e4nets befolkning var 361\u00a0213 lutheraner, 86 var greker och endast 2 h\u00f6rde till andra trosf\u00f6rvanter.<\/p>\n

H\u00e4lsotillst\u00e5ndet har varit relativt gott, endast smittkoppor har p\u00e5tr\u00e4ffats i l\u00e4net, dock inte i Kristinestadsomr\u00e5det. I l\u00e4net fanns det 2 allm\u00e4nna sjukhus, ett i Gamla Wasa och det andra i Jyv\u00e4skyl\u00e4, som den tiden h\u00f6rde till Wasa l\u00e4n.\u00a0 P\u00e5 dessa tv\u00e5 sjukhus hade intagits 367 patienter p\u00e5 lasarettsavdelning, 638 p\u00e5 syfilistiska avdelning och p\u00e5 d\u00e5ravdelningen 14 personer.<\/p>\n

N\u00e4ringarna.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5kerbruk och boskapssk\u00f6tsel \u00e4r l\u00e4nets fr\u00e4msta n\u00e4ringar. R\u00e5g, korn och havre odlas och r\u00e5gen \u00e4r det vanligaste s\u00e4desslaget. Av rotfrukterna \u00e4r potatisen dominerande, medan rovor och k\u00e5lr\u00f6tter odlas i sm\u00e5 m\u00e4ngder. Maskiner har p\u00e5 senare tid b\u00f6rjat anv\u00e4ndas inom jordbruket. Inom l\u00e4net fanns det odlade marker 360\u00a0000 tunnland och 443\u00a0000 naturliga \u00e4ngar som inte odlas. Under de senaste \u00e5ren har en stor del av de naturliga \u00e4ngarna blivit uppodlade.<\/p>\n

Det fanns 20 300 jord\u00e4gare i l\u00e4net och den st\u00f6rsta delen hade under 50 tunnland, allts\u00e5 under 25 hektar. F\u00f6rutom jord\u00e4garna s\u00e5 fanns det 12\u00a0200 torpare. Den normala avkastningen var 5 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n uts\u00e4den, allts\u00e5 mindre \u00e4n vanligt. Avkastningen av potatis var 6 g\u00e5nger uts\u00e4det, vilket ocks\u00e5 var mindre \u00e4n vanligt.<\/p>\n

Sk\u00f6rden som den tiden m\u00e4ttes i tunnor hade gett 383\u00a0000 tunnor r\u00e5g, 252\u00a0000 med korn, 249 med havre och 298\u00a0000 tunnor med potatis. Priserna har p\u00e5 grund av den d\u00e5liga sk\u00f6rden varit b\u00e4ttre \u00e4n \u00e5ret innan.<\/p>\n

Boskapssk\u00f6tseln \u00e4r p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5, skrev guvern\u00f6ren. Under \u00e5ret hade det funnits 40\u00a0400 h\u00e4star, 135\u00a0000 kor, 205\u00a0000 f\u00e5r, 15\u00a0000 svin, 5\u00a0400 getter, och 18\u00a0200 h\u00f6nor och kalkoner i l\u00e4net. N\u00e5gra smittosamma sjukdomar har inte spridits bland djuren men \u00e4nd\u00e5 har ett stort antal djur avlidit. Rovdjur har d\u00f6dat 599 f\u00e5r, 4 getter och 30 fj\u00e4derf\u00e4n.<\/p>\n

Skogssk\u00f6tseln \u00e4r fortfarande mycket svag och ordnad sk\u00f6tsel f\u00f6rekommer endast i kronans skogar. I den v\u00e4stra delen av l\u00e4net \u00e4r skogstillg\u00e5ngen liten medan den \u00e4r lite st\u00f6rre \u00f6sterut fr\u00e5n kusten. I de omr\u00e5dena idkas det fortfarande svedjebruk.<\/p>\n

Tj\u00e4rbr\u00e4nningen \u00e4r viktig och f\u00f6r en tunna betalas mellan 10 och 12 mark. F\u00f6r virke betalas samma priser som tidigare \u00e5r.<\/p>\n

Jakten \u00e4r inte synnerligen viktig i l\u00e4net, skriver guvern\u00f6ren. \u00c4nd\u00e5 har det f\u00e4llts 5 bj\u00f6rnar, 45 lodjur, 735 r\u00e4var, 5 uttrar, 2 m\u00e5rdar, 265 hermeliner och 650 rovf\u00e5glar.<\/p>\n

Fiske i havet har idkats av 1\u00a0200 familjer med lika m\u00e5nga b\u00e5tar, varje b\u00e5t bemannad med 2-3 man. Str\u00f6mmingen \u00e4r den viktigaste fisken med 14\u00a0000 tunnor, lax 457 tunnor och sik 1\u00a0385 tunnor. S\u00e4lar hade skjutits 1\u00a0600 stycken.<\/p>\n

\u00c5rsl\u00f6nen f\u00f6r en dr\u00e4ng hade varit mellan 100 och 150 mark och f\u00f6r en piga mellan 60 och 80 mark. \u00c5t en arbetskarl har f\u00f6r ett dagverke betalats 1 mark om sommaren och 50 penni om vintern och \u00e5t kvinnorna h\u00e4lften av mannens l\u00f6n.<\/p>\n

Handeln.<\/strong><\/h4>\n

Handeln \u00f6verlag har varit livligare \u00e4n tidigare \u00e5r. Exporten har fr\u00e4mst best\u00e5tt av tr\u00e4varor och lantbruksprodukter. Tullkamrarna i l\u00e4net har meddelat att det har exporterats 4\u00a0170 tunnor med pottaska, 65\u00a0000 tunnor tj\u00e4ra, 282 tunnor tj\u00e4rolja, 2\u00a0800 beck och 209 tunnor med beckolja. Stora m\u00e4ngder med br\u00e4der, plankor, battens, sparrar, spiror, b\u00e4rlingar, handspakar, \u00e5ror och ved.<\/p>\n

I l\u00e4net fanns det m\u00e5nga handlande, till exempel i Nikolaistad 68, i Jyv\u00e4skyl\u00e4 42 och Kristinestad kom trea med 36 handlande. V\u00e4rdshus fanns det 21 i hela l\u00e4net, i Kristinestad 4. Andra n\u00e4ringsst\u00e4llen fanns det 41 stycken och av dessa 9 i Kristinestad.<\/p>\n

I Wasa l\u00e4n fanns det 28 s\u00e5gverk och av dessa drevs 4 med \u00e5nga och rester med vattenkraft. 330 personer fick arbete vid dessa s\u00e5gar, som s\u00e5gade totalt 303\u00a0000 timmerstockar. Mer \u00e4n h\u00e4lften s\u00e5gades till plankor medan resten blev till br\u00e4der, ribbor och sparrar.<\/p>\n

Enligt guvern\u00f6ren s\u00e5 skulle det ha funnits 3\u00a0763 mj\u00f6lkvarnar och antalet l\u00e5ter helt otroligt. Men l\u00e5ngt mer \u00e4n h\u00e4lften av dessa var v\u00e4derkvarnar, 7 mj\u00f6lkvarnar drevs med \u00e5nga och 1\u00a0200 med vattenkraft. Av de h\u00e4r 1\u00a0200 vattenkvarnarna s\u00e5 var 140 s\u00e5dana tullkvarnar, som ocks\u00e5 betj\u00e4nade allm\u00e4nheten. Alla de \u00f6vriga, liksom v\u00e4derkvarnarna malde endast f\u00f6r husbehov.<\/p>\n

I l\u00e4net fanns det \u00e5r 1881 14 sparbanker. I st\u00e4dernas sparbanker hade 1\u00a0925 kunder satt in 570\u00a0000 mark och p\u00e5 landet hade 485 kunder satt in 126\u00a0000 mark.<\/p>\n

Den viktigaste kommunikationsleden i l\u00e4net \u00e4r Bottniska havet och Bottenviken. Normalt \u00e4r den leden \u00f6ppen f\u00f6r sj\u00f6fart fr\u00e5n b\u00f6rjan eller mitten av maj till medlet av november. Regulj\u00e4ra \u00e5ngb\u00e5tsturer finns fr\u00e5n Kristinestad till \u00c5bo, Helsingfors och St. Petersburg. Turerna g\u00e5r ocks\u00e5 till Stockholm, Nikolaistad och till H\u00e4rn\u00f6sand och Sundsvall p\u00e5 svenska sidan. Ibland g\u00e5r turerna \u00e4nda till L\u00fcbeck, K\u00f6penhamn och Hull i England.<\/p>\n

\u00c5r 1878 p\u00e5b\u00f6rjades arbetet med en j\u00e4rnv\u00e4g mellan Nikolaistad och Tammerfors men f\u00f6r n\u00e4rvarande finns det endast landsv\u00e4gar att f\u00e4rdas p\u00e5. V\u00e4gar finns det totalt 6\u00a0400 km, h\u00e4lften av dessa underh\u00e5lls av landskommunerna, en mycket liten del av st\u00e4derna och resten av byarna. I l\u00e4net finns det 395 broar av sten och 1\u00a0700 byggda av tr\u00e4. Nya broar och v\u00e4gar byggs varje \u00e5r. N\u00e5gra kanaler finns inte i l\u00e4net.<\/p>\n

P\u00e5 landsbygden fanns det den h\u00e4r tiden 48\u00a0800 boningshus, vilket var l\u00e5ngt mer \u00e4n i st\u00e4derna. Bland alla st\u00e4der i l\u00e4net s\u00e5 l\u00e5g Kristinestad h\u00f6gst med 428 bost\u00e4der, Nikolaistad hade 389 och Nykarleby l\u00e5g sist med 174 boningsbyggnader. Trots sin l\u00e5ga befolkningsm\u00e4ngd p\u00e5 lite \u00f6ver 700 personer, s\u00e5 fanns det i Kask\u00f6 299 bostadshus.<\/p>\n

Under \u00e5r 1881 hade det intr\u00e4ffat 129 eldsv\u00e5dor i l\u00e4net, 3 i st\u00e4derna och 126 p\u00e5 landet. V\u00e4rdet av den f\u00f6rst\u00f6rda egendomen uppgick till 170\u00a0000 mark och f\u00f6rs\u00e4kringarna t\u00e4ckte 116\u00a0000 mark. Skogseldar har f\u00f6rst\u00f6rt skog p\u00e5 662 tunnland f\u00f6r ett v\u00e4rde av n\u00e4stan 8\u00a0000 mark.<\/p>\n

Handelsflottan.<\/strong><\/h4>\n

Handelsflottan bestod av 47 segelfartyg i st\u00e4derna och av dessa fanns 11 i Kristinestad. P\u00e5 landet fanns det 24 segelfartyg och hela 10 fanns inom Lappfj\u00e4rd och Sideby kommuner.\u00a0 I l\u00e4net fanns det ocks\u00e5 12 st\u00f6rre \u00e5ngfartyg men inget av dessa i Kristinestad, d\u00e4remot fanns det ett mindre \u00e5ngfartyg p\u00e5 5 h\u00e4stkrafter. Endast ett segelfartyg byggdes och det skedde i Nykarleby och i l\u00e4net har 2 segelfartyg f\u00f6rlist.<\/p>\n

Brottsligheten.<\/strong><\/h4>\n

Allm\u00e4nt har myndigheterna och tj\u00e4nstm\u00e4nnen fullgjort sina \u00e5ligganden, n\u00e5gra klagom\u00e5l mot kronobetj\u00e4ningen har inte skett och det allm\u00e4nna sedlighetstillst\u00e5ndet var tillfredsst\u00e4llande. En normal m\u00e4ngd brott hade gjort under \u00e5ret, till exempel 4 mord, 7 r\u00e5n, 49 dr\u00e5p, 1 barnamord, 2 v\u00e5ldt\u00e4kter, 69 slagsm\u00e5l, 9 hemfridsbrott, 7 mordbr\u00e4nder, 123 st\u00f6lder utan inbrott, 6 f\u00f6rfalskningar och 2 svikliga konkurser.<\/p>\n

1\u00a0151 personer hade satts i f\u00e4ngelse i l\u00e4net, till exempel 197 f\u00f6r l\u00f6sdriveri och av dessa l\u00f6sdrivare f\u00f6rpassades 162 tillbaka till hemorten, 20 sattes i straffarbete och resten f\u00f6rpassades till andra l\u00e4n. 634 straff\u00e5ngar hade satts i f\u00e4ngelse, plus en desert\u00f6r fr\u00e5n Sibirien.<\/p>\n

676 personer i l\u00e4net hade blivit \u00e5talade f\u00f6r brott mot br\u00e4nnvinstillverkning och \u2013f\u00f6rbrukning men i \u00f6vrigt har den allm\u00e4nna ordningen ej blivit st\u00f6rd. V\u00e5rden och transporten av f\u00e5ngar p\u00e5 landet handhas av antagna personer bland allmogen, en i varje kronol\u00e4nsmansdistrikt. Kostnaden f\u00f6r f\u00e5ngf\u00f6rarna uppgick till 85\u00a0000 mark och f\u00e5ngf\u00f6rarna f\u00e5r sin avl\u00f6ning av kronan, inte av kommunerna.<\/p>\n

Skatter.<\/strong><\/h4>\n

Kronoutskylderna, som i dag skulle kallas statsskatter, utgjorde 502\u00a0201 mark och av dessa endast 84 (!) i st\u00e4derna.\u00a0 I \u201dbevillning\u201d, allts\u00e5 extra skatt d\u00e5 pengarna inte r\u00e4cker till, uppbars 123\u00a0572 mark, i \u201dkronotionde\u201d uppbars 78 5050 mark och i \u201dknekts- b\u00e5tsmans och rusth\u00e5lls vakansavgift\u201d 124\u00a0910 mark, i olika arrenden 37\u00a0440 och i \u00f6vriga uppb\u00f6rder 94\u00a0428 mark. \u201dUtskylderna till kronan hafwa s\u00e5ledes influtit med anm\u00e4rkningsw\u00e4rd ordentlighet\u201d skrev guvern\u00f6ren i sin ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

I l\u00e4net fanns det vid denna tid 14 br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnerier, varav 2 i Kristinestad och i alla dessa tillverkades det 451\u00a0205 kannor br\u00e4nnvin och f\u00f6r dessa uppgick skatten till 541\u00a0446 mark, allts\u00e5 1,20 mark per kanna. I Kristinestad fanns det Wendelins br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri i norrstan och T\u00f6ttermans br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri p\u00e5 \u00d6stra sidan n\u00e4ra Tj\u00f6ck.<\/p>\n

Utsk\u00e4nkningsskatten p\u00e5 krogarna i l\u00e4net uppgick till 1\u00a0314 mark och fr\u00e5n tullkamrarna fick kronan 1,2 miljoner i olika tullar. Inkomsten fr\u00e5n kronoskogarna uppgick till n\u00e4stan 100\u00a0000 mark.<\/p>\n

I l\u00e4net fanns det 30 inkvarterade ryska kosacker i Koskue by i Jalasj\u00e4rvi och i Nikolajstad 40 kosacker, \u201dwidare inqwartering har ej f\u00f6rekommit\u201d.<\/p>\n

I l\u00e4net fanns det 197 g\u00e4stgiverier och p\u00e5 dessa fanns det 663 h\u00e4star, plus 442 h\u00e4star i reserv. Dessa g\u00e4stgiverier hade gjort 115\u00a0284 skjutsar under \u00e5ret och det st\u00f6rsta antalet inf\u00f6ll under juni och augusti m\u00e5nad.<\/p>\n

Stadskommunerna sj\u00e4lva kan best\u00e4mma minimibeloppet p\u00e5 de inkomstskatter som skall betalas till kommunen och i Kristinestad best\u00e4mdes summan till 300 mark, medan det i Nikolaistad var 400 och i Kask\u00f6 endast 100 mark. Inkomstskatten uppgick i Nikolaistad till 2,8 miljoner, i Jakobstad till 756\u00a0000 och Kristinestad kom trea med 685\u00a0500 mark. Kask\u00f6 l\u00e5g sist med endast 126\u00a0300 mark i inkomstskatter.<\/p>\n

Precis som nu s\u00e5 var kommunalskatten v\u00e4ldigt olika i st\u00e4derna. Kristinestad hade h\u00f6gsta procenten, 2,37 mark p\u00e5 varje 100 marks inkomst. Nikolaistad var n\u00e4sth\u00f6gst med 2,25 och l\u00e4gst hade Jyv\u00e4skyl\u00e4 1,33 mark.<\/p>\n

St\u00e4dernas utgifter den tiden var fr\u00e4mst administration, lagskipning, polis och annat dylikt. D\u00e4r l\u00e5g Nikolaistad h\u00f6gst med Kristinestad som god tv\u00e5a. F\u00f6r denna administration betalade Kristinestad 46\u00a0300 mark och f\u00f6r den andra stora posten, skolv\u00e4sendet betalade staden 6\u00a0500 mark. \u00d6vriga kommunala utgifter fanns inte.<\/p>\n

P\u00e5 landsorterna samlades skatter in enligt hemmanens mantal. Det fanns ocks\u00e5 r\u00f6ktalsavgifter och skatter enligt persontal och s\u00e5 fanns det en kommunal skatt enligt pr\u00f6vad inkomst.<\/p>\n

Guvern\u00f6ren skrev ocks\u00e5 att kommerser\u00e5det Carl Emil Carlstr\u00f6m i Kristinestad skulle ha gett en donation p\u00e5 1\u00a0000 mark till en folkskolbyggnad i Kauhajoki. Samma man skulle ocks\u00e5 ha gett 10\u00a0000 mark till fruntimmersskolan i Kristinestad men d\u00e4r skulle endast r\u00e4ntan f\u00e5 anv\u00e4ndas till skolans underh\u00e5ll.<\/p>\n

I hela l\u00e4net fanns det totalt 1,4\u00a0 miljoner mark samlade i allm\u00e4nnyttiga fonder. Dagspeng f\u00f6r en arbetskarl den tiden var 1 mark.<\/p>\n

Skolor.<\/strong><\/h4>\n

Flera skolor har varit verksamma i l\u00e4net under det g\u00e5ngna \u00e5ret. Lyc\u00e9er fanns i Nikolaistad, Gamlakarleby och i Jyv\u00e4skyl\u00e4, realskolor fanns i Nikolaistad och i Kristinestad och en teknisk realskola fanns i Nikolaistad. L\u00e4gre element\u00e4rskolor fanns i Gamlakarleby, Jakobstad, Nykarleby och Jyv\u00e4skyl\u00e4. I Nikolaistad fanns det ocks\u00e5 en navigationsskola och en fruntimmersskola. Det fanns ocks\u00e5 privata fruntimmersskolor, i Gamlakarleby, Nykarleby, Kristinestad och Jyv\u00e4skyl\u00e4. I Peders\u00f6re fanns det en d\u00f6vstumskola, och folkskoll\u00e4rarseminarier fanns b\u00e5de i Nykarleby och i Jyv\u00e4skyl\u00e4. Jordbruksskolor fanns i Mustasaari och i Saarij\u00e4rvi och i Ilmola fanns det en mejeriskola.<\/p>\n

I st\u00e4derna fanns det dessutom folkskolor, s\u00f6ndagsskolor och sm\u00e5barnsskolor. P\u00e5 landsbygden fanns det 58 fasta folkskolor, bland annat i Lappfj\u00e4rd, H\u00e4rkmeri och Dagsmark. Den f\u00f6rsta undervisningen p\u00e5 landsbygden i bokl\u00e4sning och kristendomskunskap sker med hj\u00e4lp av ambulerande l\u00e4rare och av f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n

Bibliotek finns det i alla st\u00e4der och n\u00e5gra ocks\u00e5 p\u00e5 landsbygden. D\u00e4r finns religi\u00f6sa b\u00f6cker och andra l\u00e4ttfattliga popul\u00e4ra arbeten.<\/p>\n

I l\u00e4net finns det ocks\u00e5 religi\u00f6sa sekter som baptister, metodister och s\u00e5 kallade hihhuliter. Hihhuliterna \u00e4r en ben\u00e4mning p\u00e5 medlemmar best\u00e5ende av l\u00e6stadianer, som \u00e4r fientliga mot statskyrkan. De h\u00e4r sekterna har inte n\u00e4mnv\u00e4rt st\u00f6rt den borgerliga ordningen.<\/p>\n

Fattigv\u00e5rden var en viktig del i st\u00e4dernas verksamhet. I st\u00e4derna underh\u00f6lls 89 \u00e4ldre personer i hela l\u00e4net, av dessa 17 i Kristinestad. 97 barn under 15 \u00e5r skulle ocks\u00e5 underh\u00e5llas, av dessa 16 i Kristinestad. Kostnaderna f\u00f6r fattigv\u00e5rden uppgick i hela l\u00e4net till 17\u00a0300 mark och Kristinestad hade den n\u00e4st h\u00f6gsta summan p\u00e5 3\u00a0800 mark.<\/p>\n

Antalet fattiga p\u00e5 landsbygden uppgick till 1\u00a0472, som skulle sk\u00f6tas av kommunerna. D\u00e4rtill fanns det s\u00e5 kallade fattigrotar, som bestod av flera b\u00f6nder och dessa underh\u00f6ll d\u00e4rtill upp emot 1\u00a0400 personer, b\u00e5de yngre och \u00e4ldre.<\/p>\n

S\u00e4rskilda anm\u00e4rkningar och f\u00f6rslag<\/strong>.<\/h4>\n

Under \u00e5r 1881 har 963 m\u00e4n och 151 kvinnor tagit ut pass f\u00f6r arbetsresor till Amerika. Passen har st\u00e4llts ut p\u00e5 3 eller 5 \u00e5r.<\/p>\n

Guvern\u00f6ren konstaterar att trots att flera mossar och k\u00e4rr har blivit utdikade till odlingsmark, s\u00e5 finns det \u00e4nnu stora omr\u00e5det att utdika. S\u00e5 l\u00e4nge de h\u00e4r markerna f\u00f6rblir i sitt el\u00e4ndiga skick, s\u00e5 utg\u00f6r de ett menligt inflytande p\u00e5 klimatet. De leder till tidiga nattfroster, som \u00e4r jordbrukets farligaste fiende i mellersta och norra Finland.<\/p>\n

Att befr\u00e4mja torrl\u00e4ggning av k\u00e4rr och mossor, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den viktigaste \u00e5tg\u00e4rden f\u00f6r befr\u00e4mjande av landets odling. Guvern\u00f6ren f\u00f6resl\u00e5r att medel skall ansl\u00e5s f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Guvern\u00f6ren i Wasa l\u00e4n skulle \u00e5rligen avge en \u201dunderd\u00e5nig ber\u00e4ttelse om l\u00e4nets tillst\u00e5nd\u201d till kronan och andra myndigheter. Guvern\u00f6rsber\u00e4ttelsen bestod av 6 olika kapitel, varav den f\u00f6rsta handlade om allm\u00e4nna saker, den andra om folkm\u00e4ngderna, nr 3 om de olika Forts\u00e4tt l\u00e4sa Guvern\u00f6rsber\u00e4ttelsen \u00e5r 1881.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":13,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13091","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13091","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13091"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13091\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13096,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13091\/revisions\/13096"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}