{"id":12835,"date":"2019-07-02T10:57:21","date_gmt":"2019-07-02T07:57:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12835"},"modified":"2025-09-01T20:05:40","modified_gmt":"2025-09-01T17:05:40","slug":"tullstugorna-i-staden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=12835","title":{"rendered":"Tullstugorna i staden"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den \u00f6stra tullstugan kallas numera norra tullstugan, eftersom den st\u00e5r i Norrstan i \u00e4ndan av Strandgatan. Staden anv\u00e4nde tullstugan efter flyttningen f\u00f6r att inhysa fattiga utan bostad. Enligt f\u00e4rska uppgifter skulle den ha byggts runt 1760. Fotot fr\u00e5n juni 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den v\u00e4stra tullstugan skulle vara byggd \u00e5r 1761 och stod i tiderna i \u00e4ndan av Skolgatan. N\u00e4r dess funktion upph\u00f6rde \u00e5r 1808, s\u00e5 blev den i n\u00e5got skede flyttad till norra \u00e4ndan av Strandgatan. Fattigv\u00e5rdsn\u00e4mnden i Kristinestad anv\u00e4nde den som bostad f\u00f6r fattiga och bostadsl\u00f6sa. \u00c5r 1967 flyttades tullstugan tillbaka till den plats d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. Den stod i halvf\u00e4rdigt skick \u00e4nda till h\u00f6sten 1973 d\u00e5 byggm\u00e4stare Eskil Hanses som byggare och Arne Appelgren som sakkunnig satte tullstugan i originalskick. \u00c5ke Weckstr\u00f6m donerade gamla d\u00f6rrar och l\u00e5s till tullstugan och dessa hade tidigare funnits i den nedrivna Svenska g\u00e5rden vid torget. Fotot fr\u00e5n 2006 \u00e4r taget fr\u00e5n Kyrkotorget.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2019.<\/span><\/strong><\/p>\n

<\/b>Fram till b\u00f6rjan av 1600-talet s\u00e5 var s\u00e5 gott som hela befolkningen i v\u00e5r region sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande och det var sj\u00e4lvhush\u00e5llning som g\u00e4llde. Man odlade det som man sj\u00e4lv anv\u00e4nde och det fanns inte m\u00e5nga m\u00f6jligheter att s\u00e4lja sina varor. En viss handel b\u00f6rjade dock idkas och detta var n\u00e5got som kungen i Stockholm m\u00e4rkte och eftersom denne hela tiden var i krig med ett eller flera grannl\u00e4nder, s\u00e5 var behovet av en krigskassa stor. Ett bra s\u00e4tt att f\u00e5 mera skatt var ju att b\u00f6rja beskatta handeln och f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre kontroll \u00f6ver denna s\u00e5 skulle handeln ske kontrollerat.<\/p>\n

Enda s\u00e4ttet att f\u00e5 fullst\u00e4ndig kontroll p\u00e5 handeln, var att f\u00f6rbjuda all handel p\u00e5 landsbygden. I st\u00e4llet skulle handeln ske p\u00e5 vissa platser runt om i riket och d\u00e4rf\u00f6r skulle st\u00e4der grundas. B\u00f6nderna, fiskarna och hantverkarna skulle f\u00e5 s\u00e4lja sina varor bara i en stad, antingen \u00e5t handelsm\u00e4n och borgare eller s\u00e5 kunde de s\u00e4lja varorna p\u00e5 ett torg. Redan p\u00e5 1300-talet var denna sak aktuell men det var nog f\u00f6rst p\u00e5 Gustav Wasa tid, som detta gjorde till regel.<\/p>\n

S\u00e5 enda orsaken till att grunda st\u00e4der, var att kungen i Stockholm skulle f\u00e5 mera skatter via den tull som han best\u00e4mde att skulle uppb\u00e4ras p\u00e5 de varor som f\u00f6rdes in till staden. I Sverige grundades flera st\u00e4der p\u00e5 1500-talet och redan tidigare men den f\u00f6rsta staden i \u00d6sterbotten grundades \u00e5r 1605. I s\u00f6dra delen av Finland hade ju n\u00e5gra st\u00e4der grundats l\u00e5ngt tidigare.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta staden i \u00d6sterbotten var Ule\u00e5borg, som grundades av kung Karl IX och f\u00f6ljande \u00e5r, allts\u00e5 1606 grundades staden Wasa i Mustasaari socken. F\u00f6ljande st\u00e4der i \u00d6sterbotten var Gamlakarleby och Nykarleby som b\u00e5da grundades \u00e5r 1620 av sj\u00e4lvaste krigarkungen Gustaf II Adolf.<\/p>\n

All handel i \u00d6sterbotten skulle nu koncentreras till dessa st\u00e4der. Landshandeln f\u00f6rbj\u00f6ds helt och det blev dryga b\u00f6ter f\u00f6r de som br\u00f6t mot denna lag. F\u00f6r att f\u00e5 fullst\u00e4ndig kontroll \u00f6ver handeln, s\u00e5 skulle st\u00e4derna omg\u00e4rdas med staket och vid de f\u00e5 infarterna skulle tullhus eller tullstugor byggas. Fr\u00e5n \u00e5r 1622 best\u00e4mdes det att alla varor som inf\u00f6rdes till st\u00e4derna skulle p\u00e5f\u00f6ras en tull p\u00e5 1\/32 del av varans v\u00e4rde. Den h\u00e4r tullen som kallades \u201dlilla tullen\u201d eller landtullen skulle uppb\u00e4ras p\u00e5 \u201dalla \u00e4tliga, slitliga och f\u00f6rn\u00f6tliga varor, som f\u00f6ras till torgs\u201d. Den andra, utrikestullen som borgarna och handelsm\u00e4nnen m\u00e5ste betala f\u00f6r varor som de skeppade till utlandet kallades \u201dstora sj\u00f6tullen\u201d.<\/p>\n

Men det var \u201dlilla tullen\u201d som b\u00f6nderna skulle betala. N\u00e5gra st\u00e4der och tullstugor fanns inte alls i s\u00f6dra \u00d6sterbotten och det \u00e4r klart att b\u00f6nderna knappast f\u00f6rde alla sina varor till den n\u00e4rmaste staden Wasa. Det gjorde inte heller alla handelsm\u00e4n, som med sina fartyg skulle f\u00f6ra sina varor till Stockholm. Det blev ju en l\u00e5ng omv\u00e4g fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd att f\u00f6rst segla upp till Wasa f\u00f6r f\u00f6rtullning och sedan ner till Stockholm.<\/p>\n

En som br\u00f6t mot denna regel var bonden och skepparen Lars M\u00e5nsson Klemets fr\u00e5n Dagsmark. Han skeppade f\u00f6rutom sina egna varor ocks\u00e5 Lappfj\u00e4rds kyrkoherde Anders Kempes varor. Kyrkoherden uppbar ju tiondet i kyrkoskatt och p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste han avyttra de stora m\u00e4ngder spannm\u00e5l. fisk, k\u00f6tt och tj\u00e4ra, som b\u00f6nderna tvingades ge honom. I br\u00e5dskan skeppades Anders Kempes varor direkt till Stockholm och f\u00f6r detta fick han dryga b\u00f6ter. Han r\u00e5kade ocks\u00e5 i tvist med sin kompanjon Lars M\u00e5nsson om hur b\u00f6terna skulle betalas.<\/p>\n

Alla dessa problem med utrikeshandeln ledde till att Lars M\u00e5nsson Klemets s\u00f6kte upp Per Brahe f\u00f6r att f\u00e5 denne att grunda en stad ocks\u00e5 i s\u00f6dra \u00d6sterbotten. Fr\u00e5n den tillt\u00e4nkta staden kunde varorna f\u00f6rtullas p\u00e5 orten och sedan skeppas till Stockholm, utan omv\u00e4g via Vasa.<\/p>\n

Lars M\u00e5nsson var ocks\u00e5 riksdagsman och var s\u00e4kert en s\u00e5dan som vi i dag skulle kalla lobbare. Samma \u00e5r som han bes\u00f6kte Per Brahe, allts\u00e5 1649 s\u00e5 best\u00e4mde denne att en stad skulle grundas i Lappfj\u00e4rd, p\u00e5 den lilla Kopp\u00f6n som l\u00e5g vid en havsvik. Det var en lycka f\u00f6r Lappfj\u00e4rd att riksdagsman Lars M\u00e5nsson hann bes\u00f6ka Per Brahe f\u00f6re P\u00e5vel J\u00f6nsson fr\u00e5n N\u00e4rpes, som ocks\u00e5 var riksdagsman. B\u00f6nderna i N\u00e4rpes skulle ju hellre ha sett att en stad skulle ha grundats p\u00e5 Kask\u00f6n men nu var det allts\u00e5 Kopp\u00f6n som blev den nya staden.<\/p>\n

(Om du vill l\u00e4sa mera om stadens grundande, s\u00e5 kan du l\u00e4sa historikern K. V. \u00c5kerbloms artikel i Syd-\u00d6sterbotten, genom att klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Kopp\u00f6n var vid denna tid ett hemman i Tj\u00f6ck by i Lappfj\u00e4rds socken och d\u00e4r fanns endast en bondg\u00e5rd och den stod p\u00e5 nuvarande Corners parkeringsplats. N\u00e5gon fiskarstuga skulle det ocks\u00e5 ha funnits i Skatan. Men den tiden var den en \u00f6, vilket gjorde att det var l\u00e4tt f\u00f6r kronan att kontrollera handeln. Flera borgare flyttade till staden fr\u00e5n den n\u00e4rliggande landsbygden, en del fr\u00e5n Sverige och n\u00e5gra fr\u00e5n Finland. P\u00e5 1600-talet kallades endast omr\u00e5det s\u00f6der om Sideby f\u00f6r Finland. Fr\u00e5n Sideby och norrut fanns landskapet \u00d6sterbotten.<\/p>\n

Inflyttarna byggde nya g\u00e5rdar i staden men n\u00e5gon riktigt stor inflyttning blev det inte p\u00e5 1600-talet och ingenting torde finnas kvar av de f\u00f6rsta g\u00e5rdarna.<\/p>\n

Det enda som intresserade kungen i Stockholm var ju de skatter han kunde f\u00e5 in via den \u201dlilla tullen\u201d och den skulle betalas p\u00e5 r\u00e5dhuset som stod nere vid stranden p\u00e5 R\u00e5dstufvutorget. \u00c5r 1742 byggdes ett nytt r\u00e5dhus h\u00f6gre upp p\u00e5 torget och p\u00e5 1750-talet revs det gamla r\u00e5dhuset, som blev f\u00e4rdigt \u00e5r 1666. Omkring \u00e5r 1760 byggdes tv\u00e5 tullstugor i staden, d\u00e4r tulln\u00e4rerna kunde ber\u00e4kna hur mycket som skulle betalas. Den \u00f6stra tullstugan byggdes p\u00e5 R\u00e5dstufvutorget nedanf\u00f6r det gamla r\u00e5dhuset och den v\u00e4stra byggdes mellan den gamla kyrkan och den d\u00e5varande pr\u00e4stg\u00e5rden, i \u00e4ndan av nuvarande Skolgatan.<\/p>\n

\"\"
N\u00e4rmast i bild den v\u00e4stra tullstugan, som i tiderna stod vid infarten fr\u00e5n N\u00e4rpesh\u00e5llet. P\u00e5 tullstugans b\u00e5da sidor syns en g\u00e4rdesg\u00e5rd men enligt uppgift skulle tullstaketet ha varit gjort av plankor och br\u00e4der, och det skulle ha varit betydligt h\u00f6gre. Fotot fr\u00e5n Tarmo Suomalainens modell av stadens byggnader p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00d6stra tullstugan stod nedanf\u00f6r Strandgatan och fr\u00e5n den str\u00e4ckte sig tullbryggan l\u00e5ngt ut i Stadsfj\u00e4rden. I bakgrunden Rika Bergens g\u00e5rd. Fotot taget p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et, Tarmo Suomalainens modellstad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tullbryggan och den \u00f6stra tullstugan fotograferad p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et.<\/figcaption><\/figure>\n

B\u00f6nderna fr\u00e5n N\u00e4rpesh\u00e5llet begagnade den v\u00e4stra tullstugan medan b\u00f6nderna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd anv\u00e4nde den \u00f6stra, liksom alla de som kom med b\u00e5t till staden. Det finns inga dokument p\u00e5 n\u00e4r de tv\u00e5 tullstugorna byggdes. Stefan Blomqvist fr\u00e5n Malax gjorde \u00e5r 2023 en dendrokronologiunders\u00f6kning p\u00e5 de b\u00e5da tullstugorna och han kunde med stor s\u00e4kerhet uppge de nuvarande tullstugornas byggnadstid. Den \u00f6stra tullstugan p\u00e5 torget skulle ha uppf\u00f6rts \u00e5r 1760, medan den v\u00e4stra tullstugan skulle vara uppf\u00f6rd \u00e5ret efter, allts\u00e5 1761.<\/p>\n

Att f\u00f6ra in varor till staden utan att f\u00f6rtulla dem kunde medf\u00f6ra betydande straff och h\u00f6ga b\u00f6ter. F\u00f6r att kunna kontrollera denna handel, s\u00e5 best\u00e4mdes det att det skall byggas staket runt hela staden. Staketet byggdes ocks\u00e5 och d\u00e4r fanns endast tv\u00e5 \u00f6ppningar, just d\u00e4r tullstugorna fanns. I s\u00f6dra \u00e4ndan fanns det d\u00e4rtill en \u00f6ppning i staketet d\u00e4r g\u00e5rds\u00e4garna i staden kunde sl\u00e4ppa ut sina kor p\u00e5\u00a0 mulbete i skogarna runt Skatan. \u00d6ppningen bevakades av en grindvakt, som fick sin l\u00f6n av staden, som i sin tur uppbar en avgift f\u00f6r varje ko som sl\u00e4pptes ut i skogarna.<\/p>\n

\"\"
Det finns inga bilder eller ritningar p\u00e5 hur tullportarna s\u00e5g ut i Kristinestad men man kan nog anta att s\u00e5dana hade funnits eftersom de fanns i grannstaden Vasa. Den h\u00e4r S\u00f6dra porten i Vasa \u00e4r uppritad av Carl Johan Elfstr\u00f6m \u00e5r 1782.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 gamla kartor fr\u00e5n 1700-talet, s\u00e5 syns det tydligt var staketet gick. Det b\u00f6rjade vid v\u00e4stra tullstugan, sedan f\u00f6rbi Ulrika Eleonorakyrkan, utefter Staketgatan s\u00f6derut ner till nuvarande Badhusparken. \u00c5tminstone vintertid gick staketet sedan ut p\u00e5 isen upp till den \u00f6stra tullstugan vid torget, d\u00e4r en \u00f6ppning fanns. Sedan fortsatte staketet ut p\u00e5 isen i den nuvarande Norrfj\u00e4rden och runt Kvarnberget till den v\u00e4stra tullstugan.<\/p>\n

\u00c5ren 1742 och 1743, under den period som i historien kallas ”Lilla ofreden” s\u00e5 var staden ockuperad av ryska kosacker och dessa anv\u00e4nde den v\u00e4stra tullstugan som h\u00f6gvakt. Kosackerna sj\u00e4lva bodde i n\u00e5gra st\u00f6rre g\u00e5rdar inne i staden. F\u00f6r att f\u00e5 ved till att v\u00e4rma upp tullstugan, s\u00e5 anv\u00e4nde kosackerna de g\u00e4rdesg\u00e5rdar som fanns i n\u00e4rheten som ved och f\u00f6r att f\u00e5 ett slut p\u00e5 detta f\u00f6rst\u00f6rande s\u00e5 \u00e5lades alla de g\u00e5rds\u00e4gare i staden som inte inhyste n\u00e5gra kosacker att f\u00f6ra ved \u00e5t ryssarna i tullstugan.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ser vi att den \u00f6stra tullstugan ”C” stod mitt p\u00e5 R\u00e5dstugutorget nere vid stranden bredvid Tullbryggan. I dag skulle Tullstugan st\u00e5 framf\u00f6r d\u00f6rren till biblioteket. Notera de gr\u00f6na linjerna p\u00e5 Stadsfj\u00e4rden som visar var staketet gick, som ledde in de b\u00e5tfarande till Tullbryggan. ”B” p\u00e5 \u00f6vre torget \u00e4r stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus.<\/figcaption><\/figure>\n

Trots att den lilla tullen var obetydlig, endast 1\/32 del av varuv\u00e4rdet, s\u00e5 gav det betydande inkomster till kronan. Till exempel \u00e5r 1805 s\u00e5 infl\u00f6t 718 riksdaler i lilla tullen, medan utrikestullen inbringade dubbelt upp. F\u00f6rutom tulln\u00e4rerna, s\u00e5 fanns det flera kontrollanter som s\u00e5g till att kronan fick sina inkomster. Under n\u00e5gra dagar runt Mickelsm\u00e4ss och Kyndelsm\u00e4ss kunde b\u00f6nderna f\u00f6ra sina varor till staden f\u00f6r att s\u00e4ljas p\u00e5 torget utan att betala n\u00e5gon tull. Dessa marknadsdagar blev v\u00e4ldigt viktiga och Mickelsm\u00e4ssmarknaden eller h\u00f6stmarknaden ordnas fortfarande i Kristinestad. Kyndelsm\u00e4ssmarknaden avskaffades f\u00f6r ett par \u00e5r sedan och ersattes med en v\u00e5rmarknad runt p\u00e5sken.<\/p>\n

Den h\u00e4r \u201dlilla tullen\u201d uppbars \u00e4nda till \u00e5r 1808, d\u00e5 v\u00e5rt land ockuperades av ryska soldater. Detta skedde ett \u00e5r f\u00f6re Finland blev en del av det ryska riket. Detta kan verka b\u00e5de konstigt och komiskt att en ockupationsmakt avskaffar en skatt som hade uppburits sedan \u00e5r 1622. Ocks\u00e5 i Sverige avskaffades lilla tullen, men f\u00f6rst \u00e5r 1810. L\u00e4s mera om 1808-1809 \u00e5rs krig H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r efter att \u201dlilla tullen\u201d avskaffades flyttades den \u00f6stra tullstugan till den norra \u00e4ndan av Strandgatan, d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. M\u00f6jligtvis stod den tom eller s\u00e5 anv\u00e4ndes den som bostad \u00e4nda till \u00e5r 1899 d\u00e5 staden besl\u00f6t att inreda den f\u00f6re detta \u00f6stra tullstugan till epidemisjukhus f\u00f6r kolerasjuka. Medel f\u00f6r ombyggnaden togs ur feberlasarettsfonden.<\/p>\n

\u00c5r 1840 flyttades ocks\u00e5 den v\u00e4stra tullstugan till norra \u00e4ndan av Strandgatan, d\u00e4r stugorna sedan stod bredvid varandra. Den ena anv\u00e4ndes f\u00f6r kvinnliga och den andra f\u00f6r manliga patienter. I b\u00f6rjan av \u00e5r 1866 utbr\u00f6t en tyfusfeberepidemi i staden och staden inr\u00e4ttade d\u00e5 ett feberlasarett i tullstugorna. Under \u00e5ret var upp till 80 patienter intagna och verksamheten finansierade med ihop samlade medel. En lotteribal ordnades, som inbringade 1 100 mark. \u00c5r 1879 tecknade staden en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 b\u00e5da tullstugorna och de v\u00e4rderades d\u00e5 till 1 000 mark per styck. I f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet st\u00e5r det att b\u00e5da tullstugorna skulle vara uppf\u00f6rda \u00e5r 1840. \u00c5r 1894 hade b\u00e5de tullstugorna f\u00f6rsetts med asfaltfilt, som ans\u00e5gs vara b\u00e5de brands\u00e4kert och h\u00e5llbart.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1879 tecknade staden en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de b\u00e5da tullstugorna, som hade flyttats till Norrstan, d\u00e4r de stod lite utanf\u00f6r stadslinjen vid Skutskatat\u00e5get. Denna planteckning skulle bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Bakom tullstugan nr 1, som allts\u00e5 \u00e4r den som fortfarande st\u00e5r kvar hade staden byggt en toalett, som kanske ocks\u00e5 kunde anv\u00e4ndas av inv\u00e5narna i den andra tullstugan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1909 d\u00e5 scharlakansfebern spred sig i staden anv\u00e4ndes stugorna ocks\u00e5 som epidemisjukhus. \u00c5r 1910 best\u00e4mdes det att de b\u00e5da stugorna skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r obotliga sjuka patienter, som dittills hade v\u00e5rdats p\u00e5 stadens d\u00e5rsjukhus.<\/p>\n

Senare anv\u00e4ndes tullstugorna som bost\u00e4der f\u00f6r fattiga och bostadsl\u00f6sa. P\u00e5 v\u00e5ren 1942 var det n\u00e4ra att den ena stugan skulle ha f\u00f6rst\u00f6rts i en brand men ett snabbt ingripande av brandk\u00e5ren kunde r\u00e4dda den.<\/p>\n

\u00c5r 1948<\/strong> besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att en av tullstugorna skall flyttas tillbaka till Kyrkotorget inf\u00f6r stadens 300-\u00e5rs jubileum \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. Av n\u00e5gon orsak genomf\u00f6rdes inte flyttningen. \u00c5r 1965, i oktober f\u00f6reslog stadens turistn\u00e4mnd att nu borde nog den ena tullstugan flyttas tillbaka till sin ursprungliga plats. Men det var f\u00f6rst \u00e5r 1967 som den ena tullstugan flyttades tillbaka till sin plats invid Kyrkotorget men flyttningskostnaderna blev h\u00f6gre \u00e4n anslagen och den l\u00e4mnades i halvf\u00e4rdigt skick. \u00c4nnu 1972 var den inte skick, vilket fick Arne Appelgren att reagera med en ins\u00e4ndare i Syd-\u00d6sterbotten. Stugan sattes sedan i skick och d\u00e4r finns sommartid en liten aff\u00e4r. I den s\u00e5 kallade norra tullstugan har det ordnats olika utst\u00e4llningar sommartid men de senaste \u00e5ren har den varit st\u00e4ngd.<\/p>\n

De h\u00e4r b\u00e5da tullstugorna fr\u00e5n 1760-talet \u00e4r unika f\u00f6r de torde vara de enda som finns kvar i v\u00e5rt land. Motsvarande finns inte ens i Sverige och d\u00e4rf\u00f6r kan de gott visas upp f\u00f6r turister och historieintresserade.<\/p>\n

Sammanfattningsvis kan s\u00e4gas att n\u00e5gon \u201dNorrtull\u201d har aldrig funnits, trots att flera kulturpersoner i staden har h\u00e4vdat det.<\/p>\n

Kartor och flera foton<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1844 st\u00e5r den v\u00e4stra tullstugan ”H” fortfarande kvar i \u00e4ndan av Skolgatan p\u00e5 Kyrkotorget. Den flyttade ju sedan till Norrstan, d\u00e4r den anv\u00e4ndes som hem f\u00f6r fattiga och bostadsl\u00f6sa. P\u00e5 kartan s\u00e5 \u00e4r A = Ulrika Eleonorakyrkan, B = Pr\u00e4stg\u00e5rden, E = Stadens Spruthus och C = Skol- och Klockarg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Landtullen eller ”Lilla tullen” avskaffades \u00e5r 1808 under den ryska ockupationen och efter det flyttades det \u00f6stra tullhuset ”I” fr\u00e5n Salutorget till Skutskata T\u00e5get i Strandgatans \u00e4nde i norrstan. I Norrstan fungerade huset inte som tullstuga, utan endast som epidemisjukhus och sedan som bostad \u00e5t fattiga och bostadsl\u00f6sa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En bit in p\u00e5 1900-talet b\u00f6rjade de gamla tullstugorna anv\u00e4ndas som bost\u00e4der f\u00f6r fattiga och bostadsl\u00f6sa. Det h\u00e4r \u00e4r den \u00f6stra tullstugan och fotot \u00e4r fr\u00e5n Museiverket och finns i Alvar Utter fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1840 flyttades den v\u00e4stra tullstugan till Skutskatat\u00e5get, d\u00e4r den sedan fungerade som bostad f\u00f6r fattiga och som epidemisjukhus. Den flyttades sedan till sin nuvarande plats p\u00e5 1960-talet. Fotot taget av J. M. Rosengren och finns p\u00e5 Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De b\u00e5da tullstugorna som st\u00e5r sida vid sida ser riktigt trivsamma ut med blommor i f\u00f6nstren. Rosengrens foto fr\u00e5n 1920-talet finns p\u00e5 Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Barnen uppst\u00e4llda utanf\u00f6r den \u00f6stra tullstugan som \u00e4r flyttad till norra \u00e4ndan av Strandgatan. Fotot fr\u00e5n Aalto-universitetets arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den v\u00e4stra tullstugan skulle vara byggd \u00e5r 1761 och stod i tiderna i \u00e4ndan av Skolgatan. N\u00e4r dess funktion upph\u00f6rde \u00e5r 1808, s\u00e5 blev den i n\u00e5got skede flyttad till norra \u00e4ndan av Strandgatan. Fattigv\u00e5rdsn\u00e4mnden i Kristinestad anv\u00e4nde den som bostad f\u00f6r fattiga och bostadsl\u00f6sa. \u00c5r 1967 flyttades tullstugan tillbaka till den plats d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. Den stod i halvf\u00e4rdigt skick \u00e4nda till h\u00f6sten 1973 d\u00e5 byggm\u00e4stare Eskil Hanses som byggare och Arne Appelgren som sakkunnig satte tullstugan i originalskick. \u00c5ke Weckstr\u00f6m donerade gamla d\u00f6rrar och l\u00e5s till tullstugan och dessa hade tidigare funnits i den nedrivna Svenska g\u00e5rden vid torget. Fotot fr\u00e5n 2006 \u00e4r taget fr\u00e5n Kyrkotorget.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1910 drabbades staden av scharlakansfeber, en epidemi som skakade staden i dess grundvalar. Nu beh\u00f6vdes snabbt ett epidemisjukhus d\u00e4r smittade kunde isoleras och det v\u00e4stra tullhuset, som hade flyttats till norrstan inreddes snabbt s\u00e5 gott det gick till sjukhus. Endast tre barn blev smittade och de vistades i tullhuset i flera veckor tills de kunde \u00e5terv\u00e4nda till hemmen. Den v\u00e4stra tullstugan har nu en v\u00e4rdig plats bredvid den betydligt \u00e4ldre Ulrika Eleonorakyrkan. \u00c5r 1986 flyttades stadens turistinfo fr\u00e5n biblioteket vid torget till den h\u00e4r tullstugan. Enligt uppgift skulle 2 000 bes\u00f6kare ha hittat tullstugan, vilket var en stor \u00f6kning fr\u00e5n tidigare \u00e5r. Turistbyr\u00e5n har d\u00e4refter flyttat ett par g\u00e5nger och den finns numera i egna utrymmen p\u00e5 Sj\u00f6gatan vid strandpromenaden. Fotot fr\u00e5n 2013 \u00e4r taget fr\u00e5n Frans Henriksonparken.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den \u00f6stra tullstugan, som numera kallas norra tullstugan, eftersom den st\u00e5r i Norrstan i \u00e4ndan av Strandgatan. Staden anv\u00e4nde tullstugan efter flyttningen f\u00f6r att inhysa fattiga utan bostad. Fotot fr\u00e5n juni 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 9 april 1963.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1995 r\u00f6dm\u00e5lades tullstugan i Norrstan och Rune Wikl\u00e9n ber\u00e4ttar hur f\u00e4rgen skall blandas f\u00f6r att bli bra. Urklippet ur Kristinestads Tidning 15.6.1995.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4stra tullstugans bottenplan, ritningen \u00e4r gjord av arkitekt Lari Matero P\u00e1rraga fr\u00e5n Kristinestad. Den \u00f6stra tullstugan torde ha i stort sett samma bottenplan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den \u00f6stra tullstugan skulle ha varit uppf\u00f6rd 1680 enligt gamla uppgifter men ny forskning har daterat den till 1760-talet och den flyttades f\u00f6re 1825 till norra \u00e4ndan av Strandgatan. \u00c5rtalet p\u00e5 skylten har nu \u00e4ndrats till 1761. P\u00e5 sitt nuvarande st\u00e4lle har den aldrig anv\u00e4nts som tullstuga, eftersom sj\u00e4lva tullen avskaffades \u00e5r 1808. H\u00e4r bodde i tiderna flera av stadens fattiga och bostadsl\u00f6sa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tullstugan i Norrstan f\u00f6rs\u00e5gs i tiderna med en ordentlig spis kombinerad med en kakelugn. Fotot fr\u00e5n 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4ggarna \u00e4r byggda av rej\u00e4la stockar, som ser ut att h\u00e5lla \u00e4nnu i flera hundra \u00e5r. Fotot fr\u00e5n tullstugan i Norrstan sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Trappan till \u00f6vre v\u00e5ningen \u00e4r enkel men ser stabil och h\u00e5llbar ut. Fotot fr\u00e5n tullstugan i Norrstan sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I november 2015 fick den \u00f6stra tullstugan, som kallas norra tullstugan ett nytt tak av filt. Stefan Lindell och Kenneth Bergvik uppe p\u00e5 st\u00e4llningarna. I bakgrunden syns Kristinahallen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I boken ”V\u00e5r hembygd” fr\u00e5n \u00e5r 1996, s\u00e5 riktigt betonas det att den norra tullstugan , som kallas ”Norrtull” har st\u00e5tt h\u00e4r sedan den byggdes. Dessv\u00e4rre stod den ju i tiderna p\u00e5 stadens torg \u00e4nda till den ryska tiden, d\u00e5 den ”lilla tullen” avskaffades och tullstugan blev \u00f6verfl\u00f6dig. Den st\u00e5r inte heller p\u00e5 ”Kristinestads fundationsjord” utan p\u00e5 donationsjorden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Svenska folkskolan, r\u00e5dhuset, kyrkan och den v\u00e4stra tullstugan p\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1972. SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Tullkammaren p\u00e5 \u00f6stra sidan.<\/strong><\/h4>\n

Den stora sj\u00f6tullen skulle betalas p\u00e5 tullkammaren, som var bel\u00e4gen p\u00e5 stadens \u00f6stra sida, n\u00e4ra brof\u00e4stet mot det nuvarande hotellet. Till exempel under \u00e5rets 4 f\u00f6rsta m\u00e5nader \u00e5r 1898 uppbars totalt 16\u00a0833 mark i olika avgifter, som bestod av tullmedel, sj\u00f6fartsavgift och inf\u00f6rselavgift f\u00f6r tobak.\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n

<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2019. Fram till b\u00f6rjan av 1600-talet s\u00e5 var s\u00e5 gott som hela befolkningen i v\u00e5r region sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande och det var sj\u00e4lvhush\u00e5llning som g\u00e4llde. Man odlade det som man sj\u00e4lv anv\u00e4nde och det fanns inte Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tullstugorna i staden<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12835","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12835","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12835"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12835\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30215,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12835\/revisions\/30215"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12835"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}