{"id":10649,"date":"2018-12-10T21:37:43","date_gmt":"2018-12-10T20:37:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10649"},"modified":"2024-06-20T21:50:14","modified_gmt":"2024-06-20T18:50:14","slug":"kristinestads-gamla-kyrka-och-dess-byggmastare","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=10649","title":{"rendered":"Kristinestads gamla kyrka och dess byggm\u00e4stare"},"content":{"rendered":"

Artikel skriven av historikern K. V. \u00c5kerblom och publicerad i Syd-\u00d6sterbotten 22 februari 1941. Texten har moderniserats men ingenting v\u00e4sentligt har utel\u00e4mnats.<\/strong><\/span><\/p>\n

Kristinestads gamla kyrka omtalades nyligen i en artikel i Hbl. Artikelf\u00f6rfattaren upprepade en tidigare ett par g\u00e5nger uttalad f\u00f6rmodan, att kyrkans byggm\u00e4stare sannolikt varit densamma, som byggt klockstapeln och vars namn man k\u00e4nner. Han tog st\u00f6d av min uppsats fr\u00e5n 1928, s\u00e5 jag f\u00f6ranleds nu att ge ett b\u00e4ttre besked i fr\u00e5gan. Man beh\u00f6ver n\u00e4mligen i detta fall inte r\u00f6ra sig med antaganden. Stadens dombok l\u00e5ter oss veta, vem som har varit kyrkans byggm\u00e4stare. Jag \u00e4r dessutom i tillf\u00e4lle att fr\u00e5n andra k\u00e4llor i riksarkivet i Helsingfors l\u00e4mna n\u00e4rmare upplysningar om honom och om hans sl\u00e4kt.<\/p>\n

F\u00f6rsta kyrkan.<\/strong><\/h2>\n

Den f\u00f6rsta kyrkan i Kristinestad byggdes 1654 \u2013 59, grunden till den lades den 12 juni 1654. Den blev den 16 juni 1697 f\u00f6rst\u00f6rd genom en eldsv\u00e5da f\u00f6rorsakad av ett blixtnedslag. I Kristinestads historia omtalas att borgerskapet och biskopen i \u00c5bo vid riksdagen 1697 f\u00f6rs\u00f6kte erh\u00e5lla en kollekt i hela riket f\u00f6r att kunna bygga en ny kyrka, samt n\u00e5got koppar av kronans lager till en st\u00f6rre kyrkklocka men att b\u00e5da ans\u00f6kningarna avslogs. Det r\u00e5dde stor hungersn\u00f6d i landet vid den tiden, s\u00e5 det gick inte att f\u00e5 hj\u00e4lp av andra f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n

Avslaget nedslog inte modet hos stadens borgare. De f\u00f6rsatte sig att likv\u00e4l s\u00e5 snart som m\u00f6jligt med egna krafter bygga en ny kyrka. Vid en r\u00e5dstugudag den 27 mars 1699 uppl\u00e4stes ett brev fr\u00e5n kyrkoherden Johan Beckman i Lappfj\u00e4rd, j\u00e4mte ett brev fr\u00e5n biskop Johan Gezelius d.y. av den 27 januari 1699 \u201dom denna Stadz Nyia Kyrkias project afrijtning, som \u00e4r funnen till alla dehlar beqv\u00e4mlig\u201d.<\/em><\/strong><\/p>\n

Sedan funderade man p\u00e5 byggst\u00e4llet men man fram till att den nya kyrkan skall byggas p\u00e5 samma st\u00e4lle som den nedbrunna. Till kyrkobyggm\u00e4stare antogs Zachris i Kauhajoki. Man besl\u00f6t ocks\u00e5 vid samma m\u00f6te att det nu strax skall f\u00f6ras stenar till grunden och det avtalades ocks\u00e5 om stockar till syllar.<\/p>\n

Byggandet av den andra kyrkan.<\/strong><\/h2>\n

Stenfoten lades s\u00e5ledes inte 1698 utan f\u00f6rst \u00e5r 1699. I protokollet fr\u00e5n detta m\u00f6te n\u00e4mns att man avtalat om kyrkobygget med Zachris Tomasson fr\u00e5n Kauhajoki. Det verkar som att han f\u00f6rst skulle ha varit arbetsledare, antagligen medan stenfoten lades.<\/p>\n

Men f\u00f6ljande \u00e5r antogs en annan byggm\u00e4stare, f\u00f6r i protokollet fr\u00e5n 17 mars 1700 f\u00e5r vi veta mera om kyrkobygget och den nya byggm\u00e4staren. N\u00e4r borgm\u00e4staren b\u00f6rjade fr\u00e5ga om kyrkodagsverken och timmerm\u00e4n, s\u00e5 visade det sig att borgerskapet i staden redan har kommit \u00f6verens med en byggm\u00e4stare, att denne skulle bygga kyrkan f\u00e4rdigt med korsvirke, yttre och inre tak, samt tornet och predikstolen. F\u00f6r detta arbete skulle byggm\u00e4staren erh\u00e5lla 220 daler kopparmynt.<\/p>\n

En m\u00f6tesdeltagare ifr\u00e5gasatte bytet av byggm\u00e4stare och fr\u00e5gade att varifr\u00e5n skall de pengarna tas och varifr\u00e5n tas de pengar som skulle ges \u00e5t Zachris Tomasson och \u00e5t Tomas Hindersson, som troligen var far och son. Flera tycks ha varit missn\u00f6jda med att man hade valt en ny byggm\u00e4stare och lovat s\u00e5 stor l\u00f6n \u00e5t denne.<\/p>\n

Under dispyten som handlade om bytet av byggm\u00e4stare inkallades den nyvalda byggm\u00e4staren Gabriel M\u00e5rtensson, som var hemma fr\u00e5n Saarenp\u00e4\u00e4 by i Lappo socken, f\u00f6r att besvara vissa fr\u00e5gor. Denna medgav d\u00e5 att det \u00e4r \u00f6verenskommet med honom, att han skall bygga kyrkan f\u00f6r 220 daler kopparmynt. Han skall bygga sj\u00e4lva kyrkan, tornet och predikstolen, och han sade att borgerskapet var n\u00f6jd med detta. Man antog nu ocks\u00e5 40 timmerm\u00e4n f\u00f6r kyrkobygget.<\/p>\n

Det blev s\u00e5ledes Gabriel M\u00e5rtensson Saarenp\u00e4\u00e4 fr\u00e5n Lappo socken, som ledde kyrkobygget. Enligt kyrkans inventariebok blev kyrkan f\u00e4rdig, f\u00f6rsedd med br\u00e4dtak och valv, samma \u00e5r allts\u00e5 1700 och den invigdes av f\u00f6rsamlingens kyrkoherde Johan Beckman. Byggaren tycktes f\u00f6rst till v\u00e5ren ha f\u00e5tt predikstolen f\u00e4rdig. Vid r\u00e5dstugudagen den 2 maj 1701 f\u00f6redrogs en skrivelse, d\u00e4r kyrkoherden Beckman p\u00e5 pr\u00e4sterskapets v\u00e4gnar ville att predikstolen skulle placeras p\u00e5 s\u00f6dersidan i kyrkan. Kyrkv\u00e4rden Jakob Jakobsson Ryttare motsatte sig detta. Det blev ju senare som Ryttare ville, f\u00f6r dagens predikstol befinner sig p\u00e5 den norra v\u00e4ggen.<\/p>\n

I december 1702 r\u00e5dgjordes om byggande av en ny klockstapel, f\u00f6r den gamla visade sig vara i mycket d\u00e5ligt skick. Man besl\u00f6t nu att den nya klockstapeln skall byggas ovanp\u00e5 sj\u00e4lva kyrkporten. Det var byggm\u00e4stare Matts Larsson Murick som hade gjort ber\u00e4kningarna och kommit fram till att klockstapeln mycket v\u00e4l kan byggas ovanp\u00e5 kyrkporten. Byggm\u00e4stare Murick fick i uppdrag att bygga klockstapeln f\u00f6r en ers\u00e4ttning om 70 daler kopparmynt och mot att han sj\u00e4lv h\u00e5ller sig med kost.<\/p>\n

Kristinestadsborna anlitade allts\u00e5 inte mindre \u00e4n tre olika byggm\u00e4stare f\u00f6r detta kyrkbygge mellan \u00e5ren 1699 och 1703. Det s\u00e4gs inte direkt, men vi kan dra den slutsatsen att stadens styresm\u00e4n inte var n\u00f6jda med de f\u00f6rst anlitade, Zachris Tomasson fr\u00e5n Kauhajoki.<\/p>\n

F\u00f6r den skull avtalade de i st\u00e4llet med en bonde fr\u00e5n Lappo. Hur v\u00e4l k\u00e4nde de honom d\u00e5? Och varf\u00f6r best\u00e4mde de sig f\u00f6r en byggm\u00e4stare fr\u00e5n en s\u00e5 avl\u00e4gsen socken? Jo, det \u00e4r s\u00e5 att denna bonde var en av de fr\u00e4msta i Lappo socken. Han hade ett stort hemman och han hade varit riksdagsman \u00e5r 1682, vilket betyder att ombudet fr\u00e5n Kristinestad p\u00e5 samma riksdag k\u00e4nde honom v\u00e4l. Gabriel Saarenp\u00e4\u00e4 var ocks\u00e5 f\u00f6r n\u00e5got kyrkbygge p\u00e5 annat st\u00e4lle och han hade ocks\u00e5 byggt v\u00e4derkvarnar. V\u00e5rvintern 1698 nedbrann f\u00f6r honom \u201den ny kostelig v\u00e4derkvarn\u201d<\/strong><\/em>, som var v\u00e4rd 70 daler kopparmynt. Det kunde ocks\u00e5 vara bra taktik av k\u00f6pm\u00e4nnen i Kristinestad att f\u00e5 f\u00f6rbindelse med b\u00f6nder i Lappo, kanske man kunde f\u00e5 n\u00e5gon handel med socknen.<\/p>\n

I fall k\u00f6pm\u00e4nnen i Kristinestad hyste dylika f\u00f6rhoppningar genom att anlita en Lappobonde som kyrkobyggm\u00e4stare, s\u00e5 blev det under den tid han arbetade i staden klart f\u00f6r dem, att de hade missr\u00e4knat sig. Det visade sig att byggarens son Johan Gabrielsson var stor handelsman och r\u00e5dman i Vasa. Johan var gift med en dotter till handelsman Erik Fant i Vasa och det var sj\u00e4lvklart att Johan drog handeln fr\u00e5n Lappo till Vasa. N\u00e4mnas kan ocks\u00e5 att kyrkobyggm\u00e4starens sonson Erik Holmudd var kapellan i Kvevlax. Han hade tydligen f\u00f6rsvenskat namnet Saarenp\u00e4\u00e4 till Holmudd och han dog barnl\u00f6s \u00e5r 1746.<\/p>\n

Sakkunniga stannar med intresse vid Kristinestads gamla kyrka. De konstaterar att den visar ren 1600-tals kyrktyp, trots att den byggdes i b\u00f6rjan av 1700-talet. Den p\u00e5minner med sina byggnadsformer intimt till de \u00f6vriga \u00f6sterbottniska tornkyrkorna fr\u00e5n 1600-talet. H\u00e4r ser vi liksom till exempel hos V\u00f6r\u00e5 kyrka v\u00e4ggarna f\u00f6rstyvnade med stockkistor och d\u00e4r inne finns det bindbj\u00e4lkar mellan v\u00e4ggarna i tv\u00e5 olika riktningar. Kyrkrummet t\u00e4cks inv\u00e4ndigt av ett kantigt tr\u00e4valv och yttertaket \u00e4r t\u00e4ckt med sp\u00e5nor. Det var inte heller byggm\u00e4staren som best\u00e4mde kyrkans form och storlek utan det fanns en fastst\u00e4lld ritning f\u00f6r bottenplan, fasader och konstruktionerna. D\u00e4rtill skulle byggaren ha k\u00e4nnedom om hur motsvarande delar i andra kyrkor var gjorda. Men \u00e4ven om s\u00e5 skedde, s\u00e5 \u00e4r kyrkan i Kristinestad ett verk av byggm\u00e4staren, bonden och riksdagsmannen Gabriel M\u00e5rtensson Saarenp\u00e4\u00e4 fr\u00e5n Lappo.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel skriven av historikern K. V. \u00c5kerblom och publicerad i Syd-\u00d6sterbotten 22 februari 1941. Texten har moderniserats men ingenting v\u00e4sentligt har utel\u00e4mnats. Kristinestads gamla kyrka omtalades nyligen i en artikel i Hbl. Artikelf\u00f6rfattaren upprepade en tidigare ett par g\u00e5nger uttalad Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestads gamla kyrka och dess byggm\u00e4stare<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10623,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10649","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10649","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10649"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10649\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28464,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10649\/revisions\/28464"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}