{"id":10630,"date":"2018-12-10T13:37:26","date_gmt":"2018-12-10T12:37:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10630"},"modified":"2019-07-22T22:34:52","modified_gmt":"2019-07-22T19:34:52","slug":"gamla-kyrkans-historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=10630","title":{"rendered":"Gamla kyrkans historia."},"content":{"rendered":"

Anna-Lisa Ringbom skrev en intressant artikel om hur det gick till n\u00e4r Ulrika Eleonorakyrkan byggdes. Artikeln publicerades f\u00f6rst i Svensk-\u00d6sterbottniska Samfundets publikation \u201dArkiv f\u00f6r Svenska \u00d6sterbotten\u201d och tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade Anna-Lisas artikel den 18 november 1933. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats lite, f\u00f6r att det b\u00e4ttre skall passa dagens l\u00e4sare. Citaten \u00e4r inte \u00e4ndrade och kan d\u00e4rf\u00f6r verka obegripliga. <\/span><\/p>\n

D\u00e5 Kristinestads f\u00f6rsta kyrka \u00e5r 1697 ant\u00e4ndes av blixten och brann ned, stod stadsborna inf\u00f6r uppgifter att under sv\u00e5ra och brydsamma tider bygga ett nytt tempel. Likv\u00e4l grep man raskt verket an och i januari f\u00f6ljande \u00e5r besl\u00f6t stadens borgare \u201dat Kyrckian blifwer satt p\u00e5 thet st\u00e4llet hon f\u00f6rr st\u00e5tt, allenast Kyrckians s\u00f6dra v\u00e4gg kommer at st\u00e5 der norra kyrckobalken nu \u00e4hr\u201d och \u201dh\u00f6llo de samptlige f\u00f6r b\u00e4st at thet skulle byggas en korskyrckia, hvilket dock Herr Biskopens omd\u00f6me skulle framst\u00e4llas\u201d. \u00a0Antingen \u201dHerr Biskopen\u201d avr\u00e5dde detta eller kyrkans byggm\u00e4stare hade andra planer \u2013 kyrkan byggdes \u00f6ver en rektangelformad plan, till vilken ansluter sig sakristia i norr och vapenhus i s\u00f6der. Det vida valv som utg\u00f6r kyrkans innertak, st\u00f6ds av tre ih\u00e5liga str\u00e4vor vid vardera l\u00e5ngv\u00e4ggen. Dessa sammanbindas tv\u00e4rs \u00f6ver kyrkan med bj\u00e4lkar, dekorerade med utsk\u00e4rningar. Det branta vattentaket bildar \u00f6ver koret valvform och tak\u00e5sen kr\u00f6ns av en spira, utskuren ur en enda stock. Dess \u00f6verg\u00e5ng till taket utg\u00f6rs av en l\u00f6kartad ansv\u00e4llning.<\/p>\n

\"\"
Fotot fr\u00e5n 1980-talet, d\u00e4r ocks\u00e5 den gamla v\u00e4stra tullstugan finns med.<\/figcaption><\/figure>\n

Tornet \u00e4r bel\u00e4get vid v\u00e4stra gaveln. Den sp\u00e5nt\u00e4ckta, \u00e5ttkantiga spiran visar en slank och vacker resning, samt \u00f6verg\u00e5r i den kvadratiska undre delen genom ett tak med avsneddade h\u00f6rn. P\u00e5 grund av att tornets b\u00e4rande mittbj\u00e4lkar skarvats f\u00f6rbi varandra, lutar det betydligt mot sydv\u00e4st. Enligt h\u00f6rs\u00e4gen skall denna lutning vara avsiktlig och den anses ge tornet st\u00f6rre motst\u00e5ndskraft mot stormarna.<\/p>\n

\"\"
Kyrkans bottenplan med altaret till h\u00f6ger, allts\u00e5 i den \u00f6stra \u00e4ndan. Ritningen fr\u00e5n Kristinestads historia, sidan 367.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1698 lades grunden till kyrkan och \u00e5r 1700 blev den \u201ds\u00e5hwida f\u00e4rdig till br\u00e4dtak och hwalv, att hon samma \u00c5hr blef inwigder af F\u00f6rsamlingens f\u00f6r tiden warande pastore D:ni Joh. Beekman, Thenna nya Kyrckia heter efter v\u00e5r n\u00e5digaste Drottning Ulrica Eleonora\u201d.<\/p>\n

Kyrkoporten och klockstapeln.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rst f\u00f6ljande \u00e5r gjordes inredningen i kyrkan, j\u00e4mte en liten l\u00e4ktare i dess v\u00e4stra \u00e4nda. Kyrkoporten p\u00e5 g\u00e5rden bygges och \u201df\u00f6rordas Matts Larsson Murik til Byggm\u00e4stare d\u00e4r\u00f6fver\u201d. Det synes icke oantagligt att samme Murik var byggm\u00e4stare ocks\u00e5 f\u00f6r sj\u00e4lva kyrkan. Han \u00e5tnj\u00f6t ett stort anseende, vilket framg\u00e5r av att han \u00e5r 1702 kallades till Kristinestad f\u00f6r att uppf\u00f6ra en ny frist\u00e5ende klockstapel.<\/p>\n

Den gamla klockstapeln var byggd \u00e5r 1675 \u201defter thet man\u00e9r, som p\u00e5 Vaxholm byggdt \u00e4hr, men befanns nu vara alldeles oduglig\u201d. Det blev f\u00f6reslaget att den nya klockstapeln skulle byggas \u00f6ver kyrkoporten, om det vore m\u00f6jligt. Murik \u201df\u00f6rs\u00e4krade at kunna stapeln w\u00e4l f\u00e4sta p\u00e5 Kyrckoporten\u201d och d\u00e5 vidtog arbetet. \u00c5r 1703 var klockstapeln f\u00e4rdig och den utgjorde s\u00e5ledes ing\u00e5ng till kyrkog\u00e5rden. Dess undre fyrkantiga del t\u00e4cks av ett buktat tak och uppb\u00e4r en paviljongartad \u00f6verbyggnad med 5 d\u00f6rrf\u00f6rsedda \u00f6ppningar, genom vilka klockornas ljud letts \u00f6ver nejden. \u00d6verbyggnaden kr\u00f6ns av en spira liknande den p\u00e5 kyrktaket.<\/p>\n

D\u00e5 stora ofreden br\u00f6t ut, var kyrkan endast n\u00f6dtorftigt inredd och yttertaket \u00e4nnu inte sp\u00e5nlagt. \u00c5r 1714 blev kyrkan spolierad och sk\u00f6vlad av den grymma ryska fienden, som s\u00f6ndrade inredningen och f\u00f6nstren och bortf\u00f6rde tv\u00e5 kyrkklockor. Efter freden i Nystad 1921 fick stadens inv\u00e5nare bo i fred \u201dunder Herrans fikonatr\u00e4d och wijntr\u00e4d sampt niuta denna, hvilket fridsens Gud i l\u00e5nga och \u00f6nskade tider f\u00f6rl\u00e4ne\u201d. Nu hj\u00e4lpte alla till att reparera kyrkan, taket blev f\u00f6rsett med sp\u00e5nor, v\u00e4ggarna m\u00e5lades r\u00f6da. Man anv\u00e4nde dels egna kollektpengar och Stambooksmedel kring hela landet f\u00f6r att g\u00f6ra dekorationer, reparera f\u00f6nster och tre \u201dwackra kl\u00e5ckor\u201d.<\/p>\n

H\u00f6sten 1737 blev taket sp\u00e5nat och ytterv\u00e4ggarna f\u00e4rdigt slagna med br\u00e4der, och man besl\u00f6t att anlita byggm\u00e4stare Henrik B\u00e4ckman att utf\u00f6ra detta arbete. F\u00f6r kyrkans dekorerande och m\u00e5lning tillkallades m\u00e5larm\u00e4staren Olof Ekelund fr\u00e5n Vasa. Valvet och v\u00e4ggarnas \u00f6vre del vitlimmades och runt kyrkan m\u00e5lades en b\u00e5rd med svarta och vita bladornament p\u00e5 gul botten, begr\u00e4nsad av en ram i svart och gr\u00e5tt. P\u00e5 valvet ovanom altaret fanns m\u00f6jligen n\u00e5got slags stiliserade moln eller dylikt. Fr\u00e5n den i \u00f6vrigt ljust h\u00e5llna kyrkan skilde sig l\u00e4ktarens f\u00e4ltindelade skrank i en m\u00f6rk brungr\u00f6n ton. Speglarnas yta gjordes livligare genom oregelbundet p\u00e5lagda gula och ljusare gr\u00f6na fl\u00e4ckar, deras profillister lyste i r\u00f6tt och gult. B\u00e4nkd\u00f6rrarna h\u00f6lls i brunt med bl\u00e5a fyllningar. Som helhet torde kyrkans inre ha erbjudit en livlig och vacker anblick.<\/p>\n

\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan med sitt lutande torn fotograferad i maj 2013.<\/figcaption><\/figure>\n

Altartavlorna.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rsamlingsmedlemmarnas nit\u00e4lskan f\u00f6r sin kyrkas f\u00f6rsk\u00f6nande inskr\u00e4nkte sig inte endast till detta. Redan 1734 inleddes f\u00f6rhandlingar i Stockholm med m\u00e5laren Lorentz Gottman, som \u00e5tog sig att m\u00e5la den stora och v\u00e4lkomponerade altartavla, som numera finns i den nya kyrkan. Mellan Gottman och Kristinestads kyrkas befullm\u00e4ktigade sl\u00f6ts f\u00f6ljande kontrakt:<\/p>\n

\u201dUpp\u00e5 underskrevne dato \u00e4r f\u00f6ljande accord slutet mellan oss undertecknade upp\u00e5 Christina Stads kiyrckas w\u00e4gnar och mig Lorentz Gottman.<\/p>\n

Det p\u00e5tager iagh mig, Lorentz Gottman at f\u00f6r ber\u00f6rda Kiyrckia m\u00e5hla en altartafla best\u00e5ende efter wederb\u00f6randes begi\u00e4ran af 3:ne dehlar eller historier. Principalstycket best\u00e5ende af Christi Korsf\u00e4stelse med de n\u00e4rst\u00e5ende personer, blifwer sju alnar h\u00f6g och fyra alnar bred, den nedre dehlen blifwer om Nattwarden, Christus med sina tolf l\u00e4rjungar till bordz sittande, skall wara fem och half aln bredt och tw\u00e5 alnar h\u00f6gt. Den \u00f6fre dehlen f\u00f6rest\u00e4ller Christi Himmelsf\u00e4rd med den kringst\u00e5ende l\u00e4rjungar och storleken h\u00e4raf blifwer efter proportion som det sig b\u00e4st skickar efter arkitekturen. Detta alt f\u00f6rbinder iagh mig att f\u00f6rswarligen och w\u00e4hl med aldra f\u00f6rsta att f\u00f6rf\u00e4rdiga och om m\u00f6jligt \u00e4r och det vill Gud till Michaelij innevarande \u00e5hr skall vara f\u00e4rdigt, hvarf\u00f6re efter betingat accord hafver att undf\u00e5 f\u00f6r mitt arbete Sex Hundrade Daler Kopp:mt, sampt en anstendig Dischrition, i afstr\u00e4ckning p\u00e5 detta arbete hafwer iagh nu bekommit Tw\u00e5hundrade Siutijo Daler Kopp:mt s\u00e5son handpenning. D\u00e5 f\u00f6ren\u00e4mnda arbete f\u00e4rdigt \u00e4hr, f\u00f6rbinda jag mig undertecknade de \u00e5terst\u00e5ende Trehundrade Trettijo Daler Kopp:mt ricktigt till Herr Lorenz Gottman at betala, som ock den Dichrition honom Herr Gottman det som wij finna arbetet med flit wara f\u00f6rf\u00e4ridigat tillst\u00e4lla.<\/p>\n

Att s\u00e5ledes ware \u00f6fverenskommit och sluligt blifver med w\u00e5ra henders underskrift bekr\u00e4ftat.<\/p>\n

Stockholm den 31 maij 1735.<\/p>\n

Upp\u00e5 Christina stads Kyrckas w\u00e4gnar Ande\u00b4. Berger, Hans Berg, Hans Uddman.<\/p>\n

Lorentz Gottman\u201d.<\/p>\n

De tre tavlorna blev f\u00e4rdiga inom f\u00f6reskriven tid och Lorentz Gottman erk\u00e4nner den 26 aug, 1736 att \u201dupp\u00e5 Christina Stads Ki\u00f6rkias w\u00e4gnar hafwer herr Bergh till mig ricktigt betalth de \u00e5terst\u00e5ende 60 Daler Kopp:mt tillijka med den Diskrition som w\u00e5rt Contrackt inneh\u00e5ller, f\u00f6r hvilket iagh afl\u00e4gger en \u00f6dmjuk tacksamhet\u201d.<\/p>\n

Altartavlan hade \u201dutan stadens ringaste penning eller omkostnad erh\u00e5llits och likv\u00e4l ensenligt kommit till at kosta\u201d, och det \u00e4r troligt, att kontraktets undertecknare, vilka tidigare genom g\u00e5vor visat sitt intresse f\u00f6r kyrkans prydande, \u00e4ven bekostat anskaffandet av detta v\u00e4rdefulla konstverk.<\/p>\n

F\u00f6rst 10 \u00e5r senare best\u00e4lldes f\u00f6rgyllda ramar till tavlan av Olof Hedman i Stockholm, utskurna i en n\u00e5got pomp\u00f6s stil av barockmotiv.<\/p>\n

Predikstolen.<\/strong><\/p>\n

Kyrkan f\u00f6rsta predikstol var bel\u00e4gen vid s\u00f6dra kyrkv\u00e4ggen, men d\u00e5 \u00e5r 1759 uppf\u00f6randet av en ny diskuterades, s\u00e5 blev det f\u00f6reslaget att den skulle byggas p\u00e5 norra sidan mittemot den gamla. D\u00e5 skulle predikanten ha l\u00e4ttare att direkt fr\u00e5n sakristian n\u00e5 trappan till predikstolen. Kyrkor\u00e5det var av samma \u00e5sikt.<\/p>\n

F\u00f6r att bygga den nya predikstolen anlitades snickaren And. Lundberg och man fr\u00e5gade honom vad han ville ha f\u00f6r att tillverka en likadan som finns i N\u00e4rpes kyrka. Eftersom han sj\u00e4lv skulle bekosta allt material, s\u00e5 ville han efter moget \u00f6verv\u00e4gande ha minst 600 Daler Kopp:mt. Kyrkor\u00e5det tyckte detta var dyrt, s\u00e5 de ville att kyrkoherden skulle beg\u00e4ra godk\u00e4nnande fr\u00e5n domkapitlet. Inom en m\u00e5nad svarade man fr\u00e5n domkapitlet att de godk\u00e4nner att en ny predikstol kan uppf\u00f6ras.<\/p>\n

Arbetet med den nya predikstolen p\u00e5b\u00f6rjades nu genast och den utg\u00f6r ett vackert prov p\u00e5 hantverkarskicklighet och i utf\u00f6rande st\u00e5r den h\u00f6gt \u00f6ver modellen i N\u00e4rpes kyrka. F\u00f6r att m\u00e5la predikstolen tillkallades m\u00e4staren Johan Graan fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. Enligt anvisningar gjorde han marmoreringar och f\u00f6rgyllningar p\u00e5 predikstolen och dess skrank. Dessutom m\u00e5lade han en tavla under predikstolens tak med ljus marmorering och en stor f\u00f6rgylld sol i mitten.<\/p>\n

\"\"
Predikstolen, orgell\u00e4ktaren och altaret fotograferat fr\u00e5n l\u00e4ktaren i juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

L\u00e5ngt tidigare hade det f\u00f6reslagits att en kord\u00f6rr skulle \u00f6ppnas i kyrkv\u00e4ggen men var d\u00e5 r\u00e4dd att v\u00e4ggen skulle kunna ta skada. I samband med den nya predikstolen togs fr\u00e5gan upp p\u00e5 nytt och denna g\u00e5ng med positivt resultat. Snickaren Petter Bostr\u00f6m fick i uppdrag \u201dat f\u00f6rf\u00e4rdiga en liten dubbeld\u00f6rr med dess tilbeh\u00f6r\u201d.<\/p>\n

Vid samma tid f\u00f6reslog kyrkoherde Jacob Estlander, om det inte f\u00f6r kyrkans dekoration och prydnad skulle kunna byggas ett gallerverk ifr\u00e5n kyrkod\u00f6rren tv\u00e4rs \u00f6ver kyrkan till predikstolen. Alla ledam\u00f6ter i kyrkor\u00e5det samtyckte och samma snickare Bostr\u00f6m fick i uppdrag att g\u00f6ra ett s\u00e5dant. Det m\u00e5lades med \u201dspansk gr\u00f6na\u201d men i \u00f6vrigt vet ingen hur gallerverket s\u00e5g ut eftersom ingenting finns kvar av det. Det betonades starkare korets egenskap av ett heligt rum och utgjorde en motsvarighet till andra kyrkors korskrank.<\/p>\n

Reparationer.<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1769 vidtog \u00e5ter en st\u00f6rre reparation, denna g\u00e5ng p\u00e5 klockstapeln. Redan \u00e5r 1755 hade dennas port\u00f6ppning blivit f\u00f6rsedd med nya dubbeld\u00f6rrar, men nu ans\u00e5gs dessa vara f\u00f6r tr\u00e4nga. Under ledning av byggm\u00e4staren Anders Asplund br\u00f6t man upp v\u00e4ggarna p\u00e5 b\u00e5da sidorna om den gamla porten och i st\u00e4llet insattes fyra nya d\u00f6rrar.<\/p>\n

Sedan kyrkan byggdes \u00e5r 1700 hade nu antalet f\u00f6rsamlingsmedlemmar \u00f6kat betydligt och utrymmet inne i kyrkan blev alltmer knappt. Nya b\u00e4nkar byggdes s\u00e5 l\u00e4nge utrymmet det till\u00e4t men d\u00e5 detta ej var nog m\u00e5ste nya l\u00f6sningar tillgripas.<\/p>\n

L\u00e4ktarbygget.<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1772 erbj\u00f6d sig handlaren Johan Nyman att p\u00e5 egen bekostnad l\u00e5ta bygga en l\u00e4ktare vid norra v\u00e4ggen ovanf\u00f6r d\u00f6rren till sakristian. Erbjudandet antogs och nu l\u00e4t man Anders Lundberg, allts\u00e5 predikstolbyggaren bygga denna l\u00e4ktare.<\/p>\n

Tydligen blev denna l\u00e4ktare s\u00e5 bra, att Johan Nymans initiativ ledde till f\u00f6ljder, som inte fick ett lika lyckligt slut. Detta p\u00e5 grund av att f\u00f6ljande \u00e5r s\u00e5 byggde Kyrkof\u00f6rest\u00e5ndaren, r\u00e5dmannen Casper Lebell och kyrkov\u00e4rden , r\u00e5dmannen Matts Brunck ocks\u00e5 en l\u00e4ktare. Denna lilla l\u00e4ktare byggde de helt utan lov p\u00e5 den s\u00f6dra sidan av kyrkan, mitt emot den p\u00e5 norra sidan.<\/p>\n

Detta tilltag uppr\u00f6rde flera f\u00f6rsamlingsmedlemmar och de skrev d\u00e5 en uppr\u00f6rd inlaga till Kyrkoherden och Kyrkor\u00e4tten. D\u00e4r beklagade de sig att om l\u00e4ktarbygget fick forts\u00e4tta, s\u00e5 skulle l\u00e4ktaren hindra ljuset fr\u00e5n att komma in i kyrkan fr\u00e5n de tv\u00e5 f\u00f6nstren framme i kyrkan. Pr\u00e4sten skulle ocks\u00e5 skymmas av l\u00e4ktartrappan och de tyckte ocks\u00e5 att det var opassande att d\u00e5 biskopen och det v\u00f6rdiga pr\u00e4sterskapet gjorde sina visitationer, skulle de tvingas att sitta p\u00e5 pr\u00e4stb\u00e4nkarna som allts\u00e5 fanns under den nya l\u00e4ktaren. Undertecknarna ville att kyrkoherden och kyrkor\u00e4tten, skulle tvinga l\u00e4ktarbyggarna att avsluta denna f\u00f6r kyrkan vanskapande tillbyggnad och att de p\u00e5 egen bekostnad skulle s\u00e4tta koret i ursprungligt skick och genast bortf\u00f6ra det virke som de hade staplat upp i kyrkan. L\u00e4ktarbyggarna borde ocks\u00e5 f\u00e5 en allvarlig tills\u00e4gelse av kyrkoherden f\u00f6r sitt olovliga tilltag.<\/p>\n

Undertecknarna tyckte nog att en l\u00e4ktare vore p\u00e5 sin plats men att den kunde byggas p\u00e5 ett annat st\u00e4lle, till exempel ovanf\u00f6r den stora melland\u00f6rren. Inlagan avslutas med f\u00f6r den tiden typiska artighetsfraser och \u00e4r undertecknad i Christinaestad den 27 April 1773 av J. M. Westerlund, Hans \u00c5berg, Eric Holmstr\u00f6m, Olof Kj\u00e4llgren, Ermund B\u00fctz, And. Westman, Elias Backman, Andert Achtman, Eric Wahlberg, Petter Frideen, And. Gi\u00e4dde, Petter Bostr\u00f6m m.fl. m.fl.<\/p>\n

D\u00e5 kyrkor\u00e4tten skulle avg\u00f6ra detta m\u00e5l, s\u00e5 framf\u00f6rde kyrkoherden Eric Munselius borgerskapets \u00e5sikter och f\u00f6r egen del tillade han, att l\u00e4ktaren inte kan anses passande. Den var h\u00f6gre byggd \u00e4n den p\u00e5 andra sidan och var i hans \u00f6gon \u201dosmakelig\u201d. L\u00e4ktaren skulle rymma endast 12 personer och om den flyttades till en annan plats, s\u00e5 skulle den rymma betydligt fler, kanske till och med fler \u00e4n 50 personer. Med n\u00e5gra b\u00e4nkar till s\u00e5 kunde kyrkan p\u00e5 hela 96 platser till, vilket skulle r\u00e4cka bra till f\u00f6r en s\u00e5 liten f\u00f6rsamling.<\/p>\n

Kyrkoherdens uttalande utmynnade i att Casper Lebell och Matts Brunck, som p\u00e5 eget bev\u00e5g f\u00f6ranstaltat om denna utbyggnad, m\u00e5tte enligt av stadens \u00e4ldste och borgerskapet inl\u00e4mnade uttalande, str\u00e4ngeligen tilltalas f\u00f6r ett slikt suver\u00e4nt f\u00f6retagande och straffbara tilltagsenhet. De skulle ocks\u00e5 \u00e5l\u00e4ggas att genast bortskaffa byggnadsvirket fr\u00e5n kyrkan och reparera de h\u00e5l de huggit in kyrkans v\u00e4gg och s\u00e4tta kyrkan i ursprungligt skick.<\/p>\n

Det h\u00e4r fallet, som hade uppr\u00f6rt det lilla samh\u00e4llet ledde till att en ny l\u00e4ktare byggdes \u00f6ver s\u00f6dra ing\u00e5ngsd\u00f6rren. Snickaren Andreas Lundberg, bitr\u00e4dd av snickaren Johan Forsman fick i uppdrag att bygga den.<\/p>\n

\"\"
Golvet i Ulrika Eleonorakyrkan sluttar rej\u00e4lt mot altaret. Huvuding\u00e5ngen finns p\u00e5 den s\u00f6dra sidan, till v\u00e4nster i bild.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De stora f\u00f6nstren som vetter \u00e5t s\u00f6der sl\u00e4pper in tillr\u00e4ckligt med ljus f\u00f6r att lysa upp hela kyrksalen.<\/figcaption><\/figure>\n

Orgeln.<\/strong><\/p>\n

Nu gjorde sig ett nytt behov g\u00e4llande, f\u00f6r kyrkan hade hittills saknat orgelverk. \u00c5r 1775 inleddes f\u00f6rhandlingar med orgelbyggaren Nils Str\u00f6mb\u00e4ck, som gjorde ett par f\u00f6rslag. De h\u00e4r f\u00f6rslagen finns i domboken och det ena blev sedan antaget. Platsen best\u00e4mdes bli den norra sidan, d\u00e4r l\u00e4ktaren skulle f\u00f6rl\u00e4ngas genom \u201den rundel med speglar och f\u00f6rh\u00f6jda lister\u201d. P\u00e5 h\u00f6sten f\u00f6ljande \u00e5r var orgeln f\u00e4rdig och den grundm\u00e5lades liksom alla l\u00e4ktare. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1783 som dessa m\u00e5lades p\u00e5 riktigt \u201dp\u00e4rlf\u00e4rgade med gula lister\u201d.<\/p>\n

Nya f\u00f6nster.<\/strong><\/p>\n

Redan i samband med l\u00e4ktarbygget hade det inkommit klagom\u00e5l om att belysningen var d\u00e5lig. Ljuset kom ju endast fr\u00e5n de sm\u00e5 rektangul\u00e4ra f\u00f6nstren. \u00c5r 1783 m\u00e5ste f\u00f6nstren \u201dtill n\u00e5gon del h\u00f6jas och ofwantil rundas\u201d. De h\u00e4r f\u00f6nstren lyste upp kyrkan \u00e4nda till 1827, d\u00e5 kyrkost\u00e4mman sns\u00e5g att det m\u00e5ste anskaffas nya f\u00f6nster. De gamla ans\u00e5gs vara i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att de inte l\u00e4ngre kunde repareras. Nu inkom ett f\u00f6rslag att de gamla f\u00f6nstren skulle s\u00e4ljas p\u00e5 auktion och 6 nya f\u00f6nster skulle skaffas av r\u00e5dm\u00e4nnen Johan Berg, E. B. Sj\u00f6berg och \u00a0Anders Holmstr\u00f6m, samt handlandena Simon Anders Wendelin, och Gottfrid Starcke och d\u00e4rtill coopwardieskepparen Carl Henrik Berg. Dessa skulle bekosta ett f\u00f6nster var i kyrkan och de nya f\u00f6nstren blev betydligt st\u00f6rre \u00e4n de f\u00f6reg\u00e5ende och \u201dofwantill rundade\u201d.<\/p>\n

Utvidgning.<\/strong><\/p>\n

Redan f\u00f6re bytet av f\u00f6nster hade det inkommit f\u00f6rslag att kyrkan borde utvidgas. Fr\u00e5n och med 1786 r\u00e4knades Tj\u00f6ck, P\u00e5skmark och n\u00e5gra hemman i N\u00e4rpes till stadsf\u00f6rsamlingen. Redan tidigare kunde det vara tr\u00e5ngt i kyrkan men efter 1786 r\u00e4ckte utrymmet inte l\u00e4ngre till. Vid prostvisitationen 1792 anh\u00f6ll d\u00e4rf\u00f6r tj\u00f6ckborna om tillst\u00e5nd att f\u00e5 bes\u00f6ka gudstj\u00e4nsten i Lappfj\u00e4rds kyrka. Det h\u00e4r godk\u00e4ndes tillsvidare \u201dtill dess n\u00e5gon anstalt vidtoges att skaffa dem rum\u201d. Detta p\u00e5gick l\u00e4nge, f\u00f6r f\u00f6rst i maj 1806 inkallades kyrkobyggm\u00e4staren Johan Nordberg. Han besiktade kyrkan med tanke p\u00e5 en kommande utvidgning och kom till att den skall f\u00f6rl\u00e4ngas med fem famnar i \u00f6stra \u00e4ndan.<\/p>\n

Johan Nordberg gjorde ritningar och kostnadsf\u00f6rslag och dessa ins\u00e4ndes till domkapitlet och de besl\u00f6t att arbetet skall p\u00e5b\u00f6rjas s\u00e5 snart kungen godk\u00e4nt utbygganden. Tyv\u00e4rr s\u00e5 avbr\u00f6t 1808-1809 \u00e5rs krig alla byggnadsplaner. Det var f\u00f6rst under den ryska tiden \u00e5r 1826 d\u00e5 planerna \u00e5terupptogs men nu i f\u00f6r\u00e4ndrad form. Nu diskuterades ocks\u00e5 m\u00f6jligheten att bygga en helt ny kyrka men det ans\u00e5gs inte n\u00f6dv\u00e4ndigt, fr\u00e4mst d\u00e5 av landsf\u00f6rsamlingens medlemmar fr\u00e5n Tj\u00f6ck. De tyckte att kyrkan genom en utvidgning och reparation \u00e4nnu f\u00f6r en l\u00e5ng tid kunde best\u00e5. Genom att bygga till kyrkan med tv\u00e5 kors, skulle det r\u00e4cka bra till f\u00f6r hela f\u00f6rsamlingen under en l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Eftersom f\u00f6rsamlingsmedlemmarna inte var s\u00e5 byggnadskunniga och inte k\u00e4nde till alla brister i kyrkan, s\u00e5 anlitades en byggm\u00e4stare f\u00f6r att unders\u00f6ka om en tillbyggnad kunde ske eller om kyrkan redan var s\u00e5 f\u00f6rfallen att den inte kunde repareras. Efter denna unders\u00f6kning skulle f\u00f6rsamlingen ta ny st\u00e4llning i \u00e4rendet.<\/p>\n

De anlitade nu byggm\u00e4staren Johan Kj\u00e4ld som unders\u00f6kte kyrkan. Han kom fram till att, trots att kyrkan med undantag av sm\u00e4rre bristf\u00e4lligheter nog var i s\u00e5 gott skick, att den under en l\u00e4ngre tid kunde anv\u00e4ndas. D\u00e4remot ans\u00e5g han att den f\u00f6reslagna utbyggnaden med ett par kors skulle komma att misspryda kyrkan, eftersom kyrkan var alldeles f\u00f6r kort, endast 15 famnar l\u00e5ng.<\/p>\n

Med anledning av detta, s\u00e5 besl\u00f6t medlemmarna b\u00e5de fr\u00e5n lands- som stadsf\u00f6rsamlingen enh\u00e4lligt att den tillt\u00e4nkta utbyggnaden nog kunde vara missprydande, precis som byggm\u00e4staren Kj\u00e4ld sagt. Kostanden f\u00f6r utbyggnaden skulle ocks\u00e5 motsvara byggandet av en ny kyrka, s\u00e5 f\u00f6rsamlingen fr\u00e5ngick helt f\u00f6rslaget om en utbyggnad.<\/p>\n

P\u00e5 det h\u00e4r viset har den gamla Ulrica Eleonora genom en pietetsfull och f\u00f6rst\u00e5ende mans inverkan r\u00e4ddats fr\u00e5n f\u00f6rvanskning. Tanken p\u00e5 en ny kyrka v\u00e4xte sm\u00e5ningom allt starkare och \u00e5r 1897 \u00f6vergavs det gamla templet, som \u00e4nnu all sin torftighet vittnar h\u00f6gt om k\u00e4rleksfull omv\u00e5rdnad under g\u00e5ngna tider.<\/p>\n

\"\"
Fr\u00e5n b\u00f6rjar hade kyrkan sm\u00e5 rektangul\u00e4ra f\u00f6nster men \u00e5r 1827 bekostade 6 r\u00e5dm\u00e4n och aff\u00e4rsm\u00e4n de nya och st\u00f6rre f\u00f6nstren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad \u00e5r 2010 fr\u00e5n r\u00e5dhustornet. Den gula byggnaden till h\u00f6ger \u00e4r svenska l\u00e5gstadieskolan och bakom den syns Kristinaplanen.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anna-Lisa Ringbom skrev en intressant artikel om hur det gick till n\u00e4r Ulrika Eleonorakyrkan byggdes. Artikeln publicerades f\u00f6rst i Svensk-\u00d6sterbottniska Samfundets publikation \u201dArkiv f\u00f6r Svenska \u00d6sterbotten\u201d och tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade Anna-Lisas artikel den 18 november 1933. Spr\u00e5ket har \u00e4ndrats lite, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Gamla kyrkans historia.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10623,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10630","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10630","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10630"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10630\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13317,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10630\/revisions\/13317"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10630"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}