{"id":10623,"date":"2018-12-09T17:59:45","date_gmt":"2018-12-09T16:59:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10623"},"modified":"2026-03-06T15:43:35","modified_gmt":"2026-03-06T13:43:35","slug":"ulrika-eleonorakyrkan-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=10623","title":{"rendered":"Ulrika Eleonorakyrkan i Kristinestad"},"content":{"rendered":"

Krs TV gjorde sommaren en filmserie om kyrkorna i Kristinestad och om du vill se filmen som handlar om stadens b\u00e5da kyrkor, s\u00e5 skall du klicka p\u00e5\u00a0Kyrkorna i Kristinestad. Del 2 av 2 | Kristinestads historia ep 2.<\/a><\/p>\n

Kyrkans historia<\/strong><\/h3>\n

Lappfj\u00e4rds socken bildades \u00e5r 1607 d\u00e5 N\u00e4rpes delades och Lappfj\u00e4rd fick d\u00e5 en egen kyrkoherde. \u00c5r 1650 blev den nygrundade staden Kristinestad, tillsammans med Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark byar en kapellf\u00f6rsamling under Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1897 best\u00e4mdes det att Kristinestad och Tj\u00f6ck skall bilda en egen f\u00f6rsamling och beslutet verkst\u00e4lldes \u00e5r 1909 och efter det hade Kristinestad en stadsf\u00f6rsamling och en landsf\u00f6rsamling, med en egen kyrkoherde.<\/p>\n

F\u00f6rsta kyrkan i kapellf\u00f6rsamlingen Kristinestad b\u00f6rjade byggas \u00e5r 1654 och den kunde tas i bruk 1659. P\u00e5 grund av ett blixtnedslag brann den ned s\u00f6ndagen den 16 juni 1697 och efter det byggdes en ny kyrka p\u00e5 samma plats. Den kunde invigas \u00e5r 1700, trots att den inte d\u00e5 \u00e4nnu var f\u00e4rdigt inredd och saknade br\u00e4dfodring p\u00e5 utsidan.<\/p>\n

\"\"
Kyrkan som byggdes \u00e5r 1700 \u00e4r fortfarande i gott skick och sommartid anv\u00e4nds den ofta vid vigslar och andra passliga tillst\u00e4llningar. Fotografiet \u00e4r taget sommaren 2014 fr\u00e5n norr och p\u00e5 fotot syns delar av den nyss anlagda Frans Henriksonparken.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt vissa k\u00e4llor har kyrkan f\u00e5tt sitt namn efter drottningen Ulrika Eleonora den \u00e4ldre (1656-1693), drottning under \u00e5ren 1680-1693 och hon hade varit gift med Karl XI (1655-1697). Andra, s\u00e4krare\u00a0 k\u00e4llor anger att kyrkan har f\u00e5tt sitt namn av Ulrika Eleonora den yngre (1688-1741) som var drottning i Sverige fr\u00e5n 1719 till 1720, d\u00e5 hon abdikerade till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sin man Fredrik I. Ulrika Eleonora d.y. var syster till krigarkungen Karl XII. \u00c5r 1973 var stadens ledning av den \u00e5sikten att kyrkan har f\u00e5tt sitt namn efter den \u00e4ldre, eftersom de d\u00e5 k\u00f6pte ett portr\u00e4tt av henne och det finns sedan dess i styrelserummet p\u00e5 r\u00e5dhuset.<\/p>\n

\u00c5r 1761 eller 1762<\/strong> byggdes ett korskrank fr\u00e5n trappan till predikstolen tv\u00e4rs \u00f6ver kyrkan till den lilla d\u00f6rren och dess uppgift var att starkare betona korets egenskap av heligt rum och utgjorde en motsvarighet till andra kyrkors korskrank. Beslutet att bygga detta korskrank fattades av kyrkor\u00e5det den 18 november 1761 och det var snickaren Petter Bostr\u00f6m som fick i uppdrag att f\u00f6rf\u00e4rdiga det. Detta gjorde han ocks\u00e5 och det m\u00e5lades med gr\u00f6n f\u00e4rg.<\/p>\n

Detta vet man eftersom snickaren Sigfrid Bergvik \u00e5r 1948 r\u00e5kade hitta en del av detta skrank ovanp\u00e5 n\u00e5gra sparrar i klockstapeln. Det fattades d\u00e5 ett beslut att skranket skall rekonstrueras och Arkeologiska kommission gav 10\u00a0000 mark i bidrag f\u00f6r detta.<\/p>\n

Den sista gudstj\u00e4nsten i denna kyrka h\u00f6lls den 7 november 1897, allts\u00e5 197 \u00e5r efter att den blev f\u00e4rdig. Den togs d\u00e5 ur bruk och det fanns planer p\u00e5 att den skulle rivas. Av n\u00e5gon orsak l\u00e4t man den st\u00e5 kvar trots att den inte l\u00e4ngre var i anv\u00e4ndning. Inget underh\u00e5ll gjordes och kyrkan f\u00f6rf\u00f6ll.<\/p>\n

\u00c5r 1920 i april<\/strong> besl\u00f6t kyrkost\u00e4mman att det skall installeras \u00e5skledare i kyrkan, eftersom inget f\u00f6rs\u00e4kringsbolag ville g\u00f6ra brandf\u00f6rs\u00e4kringsavtal. P\u00e5 samma st\u00e4mma besl\u00f6ts det att anskaffa en brandspruta till kyrkan, ocks\u00e5 p\u00e5 grund av krav fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen. P\u00e5 kyrkost\u00e4mman i augusti samma \u00e5r best\u00e4mdes det att f\u00f6rsamlingen skall bekosta nya f\u00f6nster, eftersom ”vanartade barn hade s\u00f6ndrat dessa”. \u00c5tg\u00e4rder mot f\u00f6r\u00f6varna skulle vidtas. Ing\u00e5ngen till kyrkan gick fortfarande genom klockstapeln och nu f\u00f6reslogs det att en port skulle \u00f6ppnas i kyrkomuren nedanf\u00f6r det nya minnesm\u00e4rket. Stadsfullm\u00e4ktige behandlade \u00e4rendet i september 1920 och f\u00f6rslaget f\u00f6rkastades.<\/p>\n

\"\"
Minnesm\u00e4rket \u00f6ver de stupade i frihetskriget 1918 avt\u00e4cktes under en h\u00f6gtidlig ceremoni 21 november 1920. Fotot ur Alvar Utter fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00d6ver 1 000 personer deltog i festligheterna d\u00e5 minnesm\u00e4rket utanf\u00f6r Ulrika Eleonorakyrkan avt\u00e4cktes i november 1920. General Gustaf Mannerheim deltog, liksom skyddsk\u00e5rernas \u00f6verbef\u00e4lhavare, \u00f6verste von Essen, stabschefen vid skyddsk\u00e5rernas huvudstab, major Ekholm, distriktschefen Granlund och \u00f6verste Ekstr\u00f6m. Festligheterna b\u00f6rjade p\u00e5 Salutorget, d\u00e4r skyddsk\u00e5rister och \u00f6vriga stadsbor samlades f\u00f6r att delta i den unika h\u00e4ndelsen.<\/p>\n

Efter paraden p\u00e5 Salutorget t\u00e5gade samtliga upp till den ur bruk tagna kyrkan, d\u00e4r minnesm\u00e4rket avt\u00e4cktes. Flera l\u00e5nga tal h\u00f6lls av general Mannerheim, stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Winqvist och kyrkoherde Tranchant.<\/p>\n

S\u00e5 gott som varje \u00e5r h\u00f6lls minnesh\u00f6gtidligheter vid monumentet f\u00f6r att hedra de stupade vid stadens befrielse den 31 januari 1918.<\/p>\n

Sommaren 1962<\/strong> fick kyrkan ett nytt sp\u00e5ntak p\u00e5 den norra sidan. F\u00f6rsamlingen anlitade fabrik\u00f6r Saarela fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi f\u00f6r uppdraget och det kostade 1,9 miljoner gamla mark. P\u00e5 samma g\u00e5ng f\u00f6rnyades taket i gaveln mot Kyrkotorget, taket p\u00e5 sakristian och vapenhuset och de b\u00e5da spirorna. \u00c5tminstone sommartid utf\u00f6rdes renoveringar inne i kyrkan, d\u00e4r skolelever kunde f\u00e5 ett passligt sommararbete.<\/p>\n

\u00c5r 1965 i maj<\/strong> \u00e5terinvigdes den gamla kyrkan av biskop Karl-Erik Forssell som sommarkyrka. Efter det kan det h\u00e5llas b\u00e5de vigslar och sommargudstj\u00e4nster i den gamla, \u00e4rev\u00f6rdiga kyrkan.<\/p>\n

Kyrkan \u00e4r stadens \u00e4ldsta byggnad och den viktigaste sev\u00e4rdheten f\u00f6r turister och andra bes\u00f6kande. I mer \u00e4n 300 \u00e5r har den st\u00e5tt p\u00e5 detta st\u00e4lle och ingenting hindrar att den inte kan st\u00e5 \u00e4nnu i 300 \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1969 reparerades taket p\u00e5 gamla kyrkan och p\u00e5 H\u00e5kan Str\u00f6ms foto ser vi hur en av byggarna som h\u00f6gst upp i spiran reparerar taksp\u00e5nen.<\/figcaption><\/figure>\n

Intressanta l\u00e4nkar:<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa en l\u00e5ng och v\u00e4lskriven historik om Ulrika Eleonora kyrkan, s\u00e5 finns det i boken ”Kristinestads historia” fr\u00e5n \u00e5r 1984 ett helt kapitel, skrivet av Lars Pettersson med b\u00f6rjan p\u00e5 sidan 348.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa vad Wikipedia skriver om Ulrika Eleonora kyrkan, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa en artikel som Walter Sj\u00f6blom skrev och som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1911, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong> <\/span><\/span><\/a>Den handlar om stadens f\u00f6rsta kyrka, allts\u00e5 den som byggdes p\u00e5 1650-talet och som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand 1697.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa om branden i den gamla kyrkan \u00e5r 1697, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong>\u00a0<\/span><\/span><\/a> D\u00e5 kan du l\u00e4sa Edvin Skogbergs (1856-1894) ber\u00e4ttelse, som han skrev 1884.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa om hur kyrkan och skolan verkade p\u00e5 1600-talet i Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Det har r\u00e5tt olika \u00e5sikter om vem som byggde Ulrika Eleonorakyrkan. K. V. \u00c5kerblom<\/a> har rett ut saken och vill du l\u00e4sa vad han kom fram till, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa vad Kristinestads Tidning skrev om den sista gudstj\u00e4nsten som h\u00f6lls i Ulrika Eleonorakyrkan den 7 november 1897, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa vad Hilma Stockhammar skrev om gamla kyrkan efter ett bes\u00f6k d\u00e4r \u00e5r 1945. Klicka H\u00c4R,<\/strong><\/span><\/span><\/a> s\u00e5 f\u00e5r du veta varf\u00f6r hon kallar den ”F\u00e5glarnas kyrka”.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa en l\u00e5ng tidningsartikel om ”Kyrkan i \u00e4ldre tider”<\/strong>, som hade publicerats i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1922 av en ok\u00e4nd skribent, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/span><\/a>om du vill l\u00e4sa vilka personer som har begravts under kyrkans golv.<\/p>\n

Med j\u00e4mna mellanrum gjordes en inventarielista \u00f6ver kyrkans egendomar och om du vill l\u00e4sa en s\u00e5dan fr\u00e5n 1892,s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en bra och utf\u00f6rlig utredning om byggandet av den gamla kyrkan, s\u00e5 skall du l\u00e4sa Anna-Lisa Ringboms artikel fr\u00e5n 1933. Klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

De som stupade i v\u00e5ra senaste krig ligger begravda invid den gamla kyrkan och \u00e5r 1957 uppf\u00f6rdes ett h\u00f6gt j\u00e4rnkors och en sten f\u00f6rsedd med text. Om du vill l\u00e4sa mera om vem som har tillverkat korset, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00f6sta Lindqvist skrev och Syd-\u00d6sterbotten publicerade \u00e5r 1949 en ber\u00e4ttelse om den gamla kyrkan, som du kan l\u00e4sa genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Finlands f\u00f6rsta orgelbyggare, Nils Str\u00f6mb\u00e4ck tillverkade i tiderna den orgel, som fortfarande finns kvar. L\u00e4s mera om byggaren och hans orgel H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad fr\u00e5n ovan \u00e5r 2024 av Mats Lind\u00e9n fr\u00e5n Sverige men som har r\u00f6tterna i P\u00e5skmark. Den ljusa bostadsbyggnaden till v\u00e4nster p\u00e5 Kyrkotorget uts\u00e5gs till Finlands vackraste byggnad genast d\u00e5 den uppf\u00f6rdes \u00e5r 2023. Bakom den gamla kyrkan syns r\u00e5dhuset och den nya kyrkan, vackra byggnader de med.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan och klockstapeln fotograferad i augusti 2006 fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fram till \u00e5r 1852 var gravg\u00e5rden omkring Ulrika Eleonorakyrkan stadens enda begravningsplats och den sista som begravdes h\u00e4r var den f\u00f6rm\u00f6gna handelsmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg<\/a>. Vid samma tid togs den nya begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan i bruk och den f\u00f6rsta som begravdes d\u00e4r var hattmakaren Enok Thunberg, som dog 1853.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 personer avled under vintern och marken var frusen, sattes liken i kammare fram till v\u00e5ren f\u00f6r att d\u00e5 gravs\u00e4ttas. En del av de h\u00e4r uppmurade kamrarna torde vara uppmurade av murarm\u00e4staren Thomas Rijf (f.1726 i Lepplax, d. 1803 i Socklot). Denne Rijf murade sedan upp en del av kyrkan i N\u00e4rpes och \u00e5r 1775 klockstapeln i Peders\u00f6re. Kammaren n\u00e4rmast klockstapel tillh\u00f6rde handlanden Casper Lebells arvingar och uppf\u00f6rdes \u00e5r 1780, f\u00f6ljande uppf\u00f6rd samma \u00e5r tillh\u00f6rande r\u00e5dmannen Ekstr\u00f6ms arvingar, f\u00f6ljande uppf\u00f6rd \u00e5r 1779 tillh\u00f6rande vice konsul S. A. Wendelin och den i s\u00f6dra \u00e4ndan uppf\u00f6rdes 1841, tillh\u00f6rande r\u00e5dman Fremdeling. Namnskyltarna har kommit till p\u00e5 initiativ av Kristinestadsnejdens Hembygdsf\u00f6rening i Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stugorna bakom r\u00e5dhuset stod i tiderna p\u00e5 ”ofri grund”, allts\u00e5 p\u00e5 stadens mark men utanf\u00f6r stadslinjen. I bakgrunden syns Ulrika Eleonorakyrkan, som inte var i bruk n\u00e4r fotot togs. Fotot \u00e4r utl\u00e5nat av Johanna Andlin, som har l\u00e5tit Peter From colorera, allts\u00e5 f\u00e4rgl\u00e4gga det.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort av Gamla Kyrkan, som Hanna Laur\u00e9n skickade \u00e5t Elin Ansas i Vasa<\/a>. Elin var dotter till f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg p\u00e5 Strandgatan 22<\/a> och hon gifte sig till Vasa och grundade en tv\u00e5spr\u00e5kig skola d\u00e4r som hette ”Vasa praktiska flickinstitut” som hon drev till \u00e5r 1948 d\u00e5 skolan upph\u00f6rde. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Grinden och grindvaktarens lilla stuga vid N\u00e4rpesv\u00e4gen. I n\u00e4rheten syns den brunn som fortfarande st\u00e5r kvar och det g\u00f6r ju Ulrika Eleonora kyrkan i bakgrunden ocks\u00e5. Fotot l\u00e5nat av Johan Rosenlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Infarten fr\u00e5n N\u00e4rpesh\u00e5llet fotograferat av Ina Roos i b\u00f6rjan av 1900-talet. Mellan den gamla kyrkan och klockstapeln syns spiran p\u00e5 den nya kyrkan, som togs i bruk \u00e5r 1897.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Interi\u00f6r fr\u00e5n Ulrika Eleonorakyrkan f\u00f6re \u00e5r 1897. Takkronorna \u00e4r fortfarande p\u00e5 plats liksom altartavlorna och de h\u00e4r flyttades \u00e5r 1897 \u00f6ver till stadens nya kyrka. Foto Ina Roos, ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 nya kyrkan byggdes 1897 s\u00e5 flyttades altartavlorna fr\u00e5n Ulrika Eleonorakyrkan. Krucifixet som ersatte altartavlorna donerades \u00e5r 1963 av museiintendenten och hotelldirekt\u00f6ren Carl Sj\u00f6blom. Krucifixet \u00e4r tillverkat av bonden Levi Johnsson (1915-2001) fr\u00e5n Terj\u00e4rv, som i sin snickerboa har tillverkat flera krucifix i \u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De stora f\u00f6nstren som vetter \u00e5t s\u00f6der sl\u00e4pper in tillr\u00e4ckligt med ljus f\u00f6r att lysa upp hela kyrksalen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Golvet i Ulrika Eleonorakyrkan sluttar rej\u00e4lt mot altaret. Huvuding\u00e5ngen finns p\u00e5 den s\u00f6dra sidan, till v\u00e4nster i bild.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Framme i kyrkan till h\u00f6ger om altaret finns denna kyrkb\u00e4nk.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan med sitt lutande torn fotograferad i maj 2013. Det finns flera teorier hur det kommer sig att tornet lutar som det g\u00f6r. En allm\u00e4n s\u00e5dan \u00e4r att det byggt p\u00e5 detta vis f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna st\u00e5 sig mot de sydv\u00e4stliga vindar som st\u00e4ndigt bl\u00e5ser i staden. Tyv\u00e4rr \u00e4r det nog inte s\u00e5 och det \u00e4r lite synd eftersom det i s\u00e5 fall vore v\u00e4rldens f\u00f6rsta och enda torn, som medvetet skulle vara byggt i lutande st\u00e4llning. Det \u00e4r dessv\u00e4rre grunden som har gett efter n\u00e5gra cm p\u00e5 den yttre sidan av tornet och det har medf\u00f6rt dess lutning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Orgelbyggare Nils Str\u00f6mb\u00e4cks orgel i Ulrika Eleonorakyrkan \u00e4r placerad framme i kyrkan bredvid altaret p\u00e5 den norra sidan. Texten p\u00e5 korv\u00e4ggen s\u00e4ger att kyrkan \u00e4r byggd \u00e5r 1700, att den blev illa f\u00f6rst\u00f6rd av ryssarna \u00e5r 1714 och att den blev m\u00e5lad och f\u00f6rsedd med altartavla \u00e5r 1736.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Predikstolen och orgell\u00e4ktaren som \u00e4r placerad till v\u00e4nster om altaret i Ulrika Eleonorakyrkan i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Predikstolen, orgell\u00e4ktaren och altaret fotograferat fr\u00e5n l\u00e4ktaren i juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Med enkla redskap kunde l\u00e5ssmederna p\u00e5 1700-talet tillverka l\u00e5s som fortfarande fungerar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ett votivskepp \u00e4r ett m\u00e5ste i en kyrka i en gammal sj\u00f6fartsstad. Det tyckte \u00e5tminstone H\u00f6g\u00e5sens Patientf\u00f6rening som i maj 1965 donerade skeppet, som hade tillverkats av Sven Bj\u00f6rkqvist p\u00e5 H\u00f6g\u00e5sen. Skeppet f\u00f6rest\u00e4ller ”Barken Carolina af Christinestad” och det \u00f6verr\u00e4cktes p\u00e5\u00a0 grund av att tuberkulosverksamheten helt pl\u00f6tsligt avslutades p\u00e5 H\u00f6g\u00e5sen v\u00e5rvintern 1965 och patienterna flyttades till \u00d6stanlid i Jakobstad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Klockstapeln och Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad fr\u00e5n Kyrkogatan i juli 2019. \u00c5r 1959 gav f\u00f6rsamlingen s\u00e5g\u00e4garen Iisakki Saarela i uppdrag att l\u00e4gga ett nytt sp\u00e5ntak p\u00e5 klockstapeln. Denne hade l\u00e5ng erfarenhet fr\u00e5n flera andra kyrkor och han beg\u00e4rde 2 700 mark per kvm. Den v\u00e4stra tullstugan<\/a> skymtar i den h\u00f6gra kanten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Blommorna pryder Kyrkotorget med Ulrika Eleonoras klockstapel och stadens r\u00e5dhus i bakgrunden. Fotot fr\u00e5n juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kyrkan fotograferad fr\u00e5n Kyrkogatan. Fotot ur Jyllis samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Utsikt fr\u00e5n Kyrkoberget mot Norrfj\u00e4rden som f\u00f6r 100 \u00e5r sedan var betydligt bredare \u00e4n i dag. Mitt i bild syns Skutskataviken, som i tiderna str\u00e4ckte sig l\u00e5ngt in mot staden. Mitt i bild p\u00e5 stranden st\u00e5r den gamla tullstugan som i tiderna hade st\u00e5tt mitt p\u00e5 torget men som flyttades till den nuvarande platsen ungef\u00e4r 1810 – 1820. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad fr\u00e5n R\u00e5dhusets<\/a> tak omkring 1920-1930. Fotot finns i Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadens vedlager p\u00e5 den nuvarande Frans Henriksonparken n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1920-talet. En ilsken skribent skrev i Syd-\u00d6sterbotten 1948 en kommentar att t\u00e4nker man i staden br\u00e4nna den gamla kyrkan p\u00e5 b\u00e5l, d\u00e5 en s\u00e5 stor m\u00e4ngd ved placerats runt den. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Taket p\u00e5 Ulrika Eleonorakyrkan reparerades \u00e5r 1969 och p\u00e5 H\u00e5kan Str\u00f6ms foto ser vi hur tv\u00e5 byggare \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot h\u00f6gre h\u00f6jder.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2008 f\u00f6rnyades den s\u00f6dra takhalvan, d\u00e5 den f\u00f6rs\u00e5gs med nya taksp\u00e5n. Fotot taget av H\u00e5kan Str\u00f6m i april.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under f\u00f6rsommaren 2025 byttes sp\u00e5ntaket p\u00e5 den norra sidan och p\u00e5 sakristian. Det gamla taket fr\u00e5n 1960-talet var d\u00e5 i d\u00e5ligt skick och f\u00f6rsamlingen gav Nykarleby Sp\u00e5ntak i uppdrag att f\u00f6rnya 350 kvm p\u00e5 entreprenad f\u00f6r n\u00e4rmare 150 000 \u20ac. F\u00f6retaget hyvlade taksp\u00e5nen f\u00f6r hand av asptr\u00e4d, som togs ur f\u00f6rsamlingens egna skogar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under f\u00f6rsommaren 2025 byttes taksp\u00e5nen p\u00e5 kyrkans norra takhalva. De gamla sp\u00e5nen fr\u00e5n 1960-talet, som ser ut att vara tillverkade av gran var i d\u00e5ligt skick, trots ett regelbundet tj\u00e4rande. Det l\u00e4ngre sp\u00e5net p\u00e5 fotot \u00e4r n\u00e4stan 70 cm l\u00e5ngt och ca 2 cm tjockt i den nedre \u00e4ndan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Svenska folkskolan<\/a>, r\u00e5dhuset,<\/a> kyrkan och den v\u00e4stra tullstugan p\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1972. SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad fr\u00e5n s\u00f6der av Poutvaara p\u00e5 1940-talet. Fotot publicerat i bildverket Idyllen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gravkorsen resta \u00f6ver de kristinestads- och tj\u00f6ckbor som stupade i vinterkriget 1939-1940. Fotot finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under sommaren 2025 fick varje hj\u00e4ltegrav en lampa enligt modell fr\u00e5n gravarna i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r en privatperson fr\u00e5n Dagsmark stod f\u00f6r alla kostnader. Fotot fr\u00e5n juli 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan i \u00e4ndan av Kyrkogatan och till v\u00e4nster syns Remahls g\u00e5rd, som ocks\u00e5 har kallats Hotel de Ruckel. Fotot finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Teuvo Kanervas lyckade foto av Ulrika Eleonorakyrkan, d\u00e4r han ocks\u00e5 fick med den gamla brunnen vid N\u00e4rpesv\u00e4gen. Eller kanske han fotograferade brunnen och kyrkan kom med? Fotot fr\u00e5n 1972 SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
R\u00e5dhuset, kyrkan med klockstapeln och det v\u00e4stra tullstugan ryms p\u00e5 samma foto fr\u00e5n 1981. Bilden som \u00e4r beskuren \u00e4r tagen av Teuvo Kanerva, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vintern 1981 var sn\u00f6rik med h\u00f6ga drivor runt kyrkan och den v\u00e4stra tullstugan. Bilden, som \u00e4r beskuren \u00e4r tagen av Teuvo Kanerva, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Meinanders ritning av bottenplanen fr\u00e5n \u00e5r 1900. Ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sn\u00f6drivorna \u00e4r h\u00f6ga, liksom spirorna p\u00e5 den gamla Ulrika Eleonorakyrkan. Foto av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981, ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fr\u00e5n detta h\u00e5ll s\u00e5 syns det bra att kameran \u00e4r rak och att det \u00e4r kyrktornet som lutar. I juni 1917 skrev Syd-\u00d6sterbotten att taket p\u00e5 den gamla kyrka som b\u00e4st genomg\u00e5r en v\u00e4lbeh\u00f6vlig renovering. Ur museiverkets samlingar, ca 1900.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Rosorna och kyrkan fotograferad av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981. Ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid stadens tre infarter fanns det grindar och vid grindarna fanns det anst\u00e4llda grindvaktare. En grindvakt fanns p\u00e5 stadskogen n\u00e4ra L\u00e5lby, en annan p\u00e5 v\u00e4gen till Tj\u00f6ck och den tredje p\u00e5 landsv\u00e4gen till N\u00e4rpes, n\u00e4ra den gamla brunnen som syns bakom den ena grindstolpen. Grindvaktens uppgift var att se till g\u00e5rds\u00e4garnas kreatur som var ute p\u00e5 mulbete i skogarna runt staden inte skulle smita in.\u00a0 Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ulrika Eleonorakyrkan. Foto Aalto, ur museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot fr\u00e5n Kyrkoberget \u00e4r taget omkring 1926 och det finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort fr\u00e5n Kyrkoberget med Ulrika Eleonorakyrkan och delar av Norrstan. Fotot finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
Kyrkans situationsplan uppgjord i b\u00f6rjan av 1900-talet. Ur museiverkets arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4lgjord skiss av kyrkans s\u00f6dra fasad, uppgjord i b\u00f6rjan av 1900-talet. Ur museiverkets arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kyrkans fasad mot Staketgatan. Ur museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4lgjord skiss av Ulrika Eleonoras klockstapel med de fyra gravkamrarna till h\u00f6ger. Fr\u00e5n museiverkets arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kyrkans genomsk\u00e4rning gjord i b\u00f6rjan av 1900-talet. Ur museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1965 i maj gjorde en del av eleverna vid folkskolan i Perus en utf\u00e4rd till Ulrika Eleonorakyrkan tillsammans med l\u00e4rarinnan Maria Branders. Torsten Mitts bj\u00f6d p\u00e5 skjutsen och han st\u00e5r d\u00e4r l\u00e4ngst bak. Framme till v\u00e4nster st\u00e5r Maj-Lott Bj\u00f6rs, sedan Beatrice Hammarberg, Eva Lindb\u00e4ck, Erik Mitts och Jan-Erik Kronman. Pojken l\u00e4ngst fram kan vara Sven Mitts men l\u00e4ngst till h\u00f6ger st\u00e5r Mikael Lindedahl. Flickan till v\u00e4nster l\u00e4ngre bak \u00e4r ok\u00e4nd men f\u00f6ljande \u00e4r Ann-Christine Granroth och bredvid henne Inger Rosenstedt. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 15 maj 1965.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Krs TV gjorde sommaren en filmserie om kyrkorna i Kristinestad och om du vill se filmen som handlar om stadens b\u00e5da kyrkor, s\u00e5 skall du klicka p\u00e5\u00a0Kyrkorna i Kristinestad. Del 2 av 2 | Kristinestads historia ep 2. Kyrkans historia Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ulrika Eleonorakyrkan i Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":8,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10623","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10623"}],"version-history":[{"count":97,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30677,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623\/revisions\/30677"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10623"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}