{"id":10608,"date":"2018-12-04T20:50:34","date_gmt":"2018-12-04T19:50:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=10608"},"modified":"2019-03-26T21:23:49","modified_gmt":"2019-03-26T19:23:49","slug":"storstrejken-i-finland-1905","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=10608","title":{"rendered":"Storstrejken i Finland 1905."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund, med artiklar ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten som grund.<\/span><\/p>\n

Endast en g\u00e5ng tidigare har Finlands folk varit lika eniga som de var d\u00e5 storstrejken 1905 br\u00f6t ut i november 1905. Det var f\u00f6rst\u00e5s d\u00e5 massadressen till kejsaren gjordes n\u00e5gra \u00e5r tidigare. Visserligen fanns det n\u00e5gra som motsatte sig strejken, till exempel de mest radikala socialisterna i \u00c5bo men lyckligtvis var de helt utan betydelse. I j\u00e4mf\u00f6relse med v\u00e4rldskriget och inb\u00f6rdeskriget 1918 kan den h\u00e4r storstrejken verka obetydlig och ofarlig. Men f\u00f6r d\u00e5tida f\u00f6rh\u00e5llanden utgjorde den \u00e4nd\u00e5 en kraftyttring, som tydligt visade folkets vilja till frihet. S\u00e4kerligen banade storstrejken v\u00e4g f\u00f6r den handling, som f\u00f6rde Finland till sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och oberoende i december 1917.<\/span><\/span><\/p>\n

Det m\u00e5ste betonas att det finska folket under l\u00e5nga tider varit kv\u00e4st av Bobrikoffs v\u00e5ldsregim, som f\u00f6rbj\u00f6d all opposition. Hans poliser och gendarmer ut\u00f6vade en godtycklig makt, censuren f\u00f6rlamade det fria ordet, och yttrandefriheten och f\u00f6rsamlingsfriheten inskr\u00e4nktes i h\u00f6g grad. <\/span><\/span><\/p>\n

Den ryska generalguvern\u00f6ren Bobrikoff hade ocks\u00e5 hj\u00e4lp av finska h\u00f6gt uppsatta m\u00e4n, fr\u00e4mst d\u00e5 prokuratorn E. Johnson och viceordf\u00f6randen i senaten C. Linder. Dessa tvingade flera h\u00f6ga personer i landsflykt, s\u00e5 s\u00e4kerheten f\u00f6r den enskilda medborgaren var problematisk, d\u00e5 Sibirien hotade f\u00f6r minsta lilla f\u00f6rseelse. D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r vi att det kr\u00e4vdes b\u00e5de mod och handlingskraft att kasta sig in i ett v\u00e5gspel, som storstrejken i sj\u00e4lva verket var.<\/span><\/span><\/p>\n

Den politiska atmosf\u00e4ren i v\u00e5rt land var vid tiden f\u00f6r storstrejken fylld med oro, kanske till och med mera \u00e4n under den m\u00f6rdade Bobrikoffs tid. Sp\u00e4nningen steg i landet och det beh\u00f6vdes inte mycket f\u00f6r att det finska folket gick till handling. Det beh\u00f6vdes endast en liten hj\u00e4lp och den hj\u00e4lpen kom indirekt fr\u00e5n Ryssland, d\u00e4r en generalstrejk hade brutit ut omkring den 25 oktober 1905. I slutet p\u00e5 oktober b\u00f6rjade tidningarnas typografer strejka och samma gjorde j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid denna tid fanns det ingen j\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad. Folk var uppr\u00f6rda och rykten cirkulerade i de mest avvikande formerna. Vad skulle man tro, var det sanning eller bara en massa \u00f6verdrifter? All information som kom till staden kom per telefon och hur kunde man d\u00e5 avg\u00f6ra vad som var sant och vad som var l\u00f6gn?<\/span><\/span><\/p>\n

M\u00e5ndagen den 30 oktober 1905 tr\u00e4ffades ett antal personer p\u00e5 stadshotellet kl. 13 f\u00f6r att g\u00e5 igenom de meddelanden som hade inkommit till staden. P\u00e5 stadshotellet best\u00e4mdes det att ett allm\u00e4nt medborgarm\u00f6te skall sammankallas f\u00f6r Kristinestad med omnejden f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4gga om vilka \u00e5tg\u00e4rder som skulle vidtas. P\u00e5 eftermiddagen blev det tydligt att situationen kr\u00e4vde omedelbar handling och de h\u00f6ll ett nytt m\u00f6te p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/span><\/span><\/p>\n

Med p\u00e5 m\u00f6tet var kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m, konsul Bruno Wendelin, bankdirekt\u00f6r Hans Estlander, borgm\u00e4stare Elis Granfelt, viceh\u00e4radsh\u00f6vding J. G. R. Lind, rektor Henrik Karsten, kass\u00f6r Einar Hedstr\u00f6m, redakt\u00f6r Pelle Schl\u00fcter, kapten Hasselstr\u00f6m, h\u00e4radsskrivare Arthur Lew\u00e1n och kanske n\u00e5gra till. M\u00f6tet hade knappt b\u00f6rjat kl. 18 d\u00e5 br\u00f6derna Rudolf och Otto Wendelin anl\u00e4nde och meddelade att j\u00e4rnv\u00e4gsstrejk hade brutit ut, \u00e5tminstone i Viborg.<\/span><\/span><\/p>\n

Denna information fick m\u00f6tesdeltagarna att best\u00e4mma att det tillt\u00e4nkta medborgarm\u00f6tet skall h\u00e5llas p\u00e5 r\u00e5dhuset samma kv\u00e4ll, kl. 20. Med blixtens snabbhet spreds underr\u00e4ttelsen om m\u00f6tet \u00f6ver hela staden och p\u00e5 det utsatta klockslaget var festsalen i r\u00e5dhuset proppfull med entusiastiska stadsbor. Till och med tryckarna p\u00e5 tidningen Syd-\u00d6sterbotten tog paus i arbetet f\u00f6r att kunna delta. De lovade att arbeta med tryckandet hela natten, s\u00e5 att tidningen kunde ges ut f\u00f6ljande dag.<\/span><\/span><\/p>\n

Medborgarm\u00f6tet \u00f6ppnades av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m med ett krafttal, d\u00e4r han ber\u00e4ttade om den r\u00e5dande situationen. Sedan f\u00f6ljde en livlig diskussion och det lades fram f\u00f6rslag p\u00e5 kl\u00e4mmar, som det tidigare h\u00e5llna m\u00f6tet p\u00e5 stadshotellet hade f\u00f6rberett. Nu f\u00f6rst m\u00e4rkte deltagarna att ocks\u00e5 den ledande finskhetsivraren Vilho Parmanen var p\u00e5 plats och de visste inte hur han skulle st\u00e4lla sig.<\/span><\/span><\/p>\n

Deltagarna gick nu igenom de kl\u00e4mmar som det tidigare m\u00f6tet hade omfattat. De flesta kl\u00e4mmar godk\u00e4ndes och till och med handlanden Parmanen ans\u00e5g att han kunde omfatta dem. De h\u00e4r kl\u00e4mmarna och den resolution som godk\u00e4ndes i Kristinestad spreds sedan till pressen i Sverige och fick d\u00e4rigenom stor publicitet. Resolutionen lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/span><\/p>\n

\u201dMed anledning av senaste tids viktiga h\u00e4ndelser s\u00e5v\u00e4l i kejsard\u00f6met, som Finland hava medborgare i Kristinestad ansett stunden inne f\u00f6r Finlands folk att framtr\u00e4da och energiskt yrka p\u00e5 att \u00e5terf\u00e5 de r\u00e4ttigheter, som enligt lag tillkommer detsamma.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

1. Vi fordra, att Finlands lagliga ordning \u00e5terst\u00e4lles.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

2. Vi fordra, att senatorerna och alla de \u00e4mbetsm\u00e4n, som medverkat till olags inf\u00f6rande, st\u00e4llas till ansvar.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

3. Vi fordra, att alla i strid mot landets grundlagar tillsatta \u00e4mbetsm\u00e4n omedelbart avskedas.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

4. Vi fordra, att alla olagligt avsatta \u00e4mbetsm\u00e4n \u00e5terins\u00e4ttas i sina r\u00e4ttigheter.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

5. Vi fordra, att det olagliga, v\u00e5rt folk neds\u00e4ttande gendarmeriv\u00e4sendet i Finland avskaffas.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

6. Vi fordra fullst\u00e4ndig f\u00f6rsamlings- och yttrandefrihet.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

7. Vi fordra sammankallande av lantdag f\u00f6r grundlagsenlig behandling av landets angel\u00e4genheter.<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

Vi uppmana alla finska medborgare att \u00e5 sina respektive orter ansluta sig till dessa fordringar och i h\u00e4ndelse de ej leda till \u00f6nskv\u00e4rt resultat vidtaga de m\u00e5tt och steg, som kunde vara av n\u00f6den.\u201d<\/span><\/span><\/em><\/p>\n

Dessutom besl\u00f6ts p\u00e5 m\u00f6tet att till onsdagen sammankalla ett stort konstitutionellt m\u00f6te f\u00f6r Kristinestad, Kask\u00f6 och s\u00f6dra \u00d6sterbottens landskommuner.<\/span><\/span><\/p>\n

Under natten mot tisdagen den 31 oktober kom det en underr\u00e4ttelse fr\u00e5n Helsingfors. Det framkom att studenterna, polyteknikerna, typograferna och andra arbetare strejkade och att trafiken p\u00e5 alla j\u00e4rnv\u00e4gsbanor i Finland skulle inst\u00e4llas.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6ljande morgon drabbades tidningen Syd-\u00d6sterbotten av censurhinder, p\u00e5 grund av att tidningen hade publicerat de godk\u00e4nda kl\u00e4mmarna fr\u00e5n m\u00f6tet dagen innan. Telegrafchefen Tennberg, som var nyutn\u00e4mnd pressombudsman eller censor, var en plikttrogen tj\u00e4nsteman och han f\u00f6ljde noga de f\u00f6rordningar som hade att r\u00e4tta sig efter. Censorn skulle ju godk\u00e4nna eller p\u00e5teckna inneh\u00e5llet i tidningen och tidningens redakt\u00f6r v\u00e4grade att l\u00e5ta censorn g\u00f6ra det.<\/span><\/span><\/p>\n

Nu blev det en brydsam situation. Ingen annan tidning i Finland hade utkommit utan censur och nu kunde det i v\u00e4rsta fall bli s\u00e5 att tidningen kunde dras in. Redakt\u00f6ren s\u00f6kte upp ordf\u00f6randen i tidningens direktrion, kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m redan klockan sex p\u00e5 morgonen. Redakt\u00f6ren hotande med att avg\u00e5, ifall direktionen kr\u00e4vde att tidningen m\u00e5ste censureras f\u00f6re utgivningen<\/span><\/span><\/p>\n

Carlstr\u00f6m sammankallade genast direktionen till ett m\u00f6te kl. 7 p\u00e5 morgonen hos handlanden Emil Axelin. Redan efter en kvart timmes \u00f6verl\u00e4ggning, meddelade direktionen till den v\u00e4ntande redakt\u00f6ren att den f\u00f6ljande tidningen fick ges ut ocensurerad.<\/span><\/span><\/p>\n

Detta ledde till att Kristinestad faktiskt tog steget fullt ut och f\u00f6r sin egen del inlett den politiska kampen, som g\u00e5r under namnet \u201dstorstrejken i Finland\u201d. P\u00e5 morgonen den 31 oktober anh\u00f6lls de gendarmer som var f\u00f6rlagda i staden av kapten A. Hasselstr\u00f6m. \u00c5ngaren Norden, som l\u00e5g vid stadens \u00e5ngb\u00e5tsbrygga, l\u00e4mnade last och passagerare i sticket och \u00e5ngade iv\u00e4g till Kask\u00f6. Den enda och sista f\u00f6rbindelse som Kristinestad hade med omv\u00e4rlden, \u00e5ngaren Ebba Munch, kastade loss samma dag p\u00e5 eftermiddagen och for iv\u00e4g mot Helsingfors, dit den aldrig kom eftersom den stoppades i \u00c5bo.<\/span><\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n och med 31 oktober 1905 var storstrejken en verklighet och fortgick fram till den 6 november, d\u00e5 strejken definitivt avbl\u00e5stes. Segern var vunnen, de konstitutionella r\u00e4ttigheterna \u00e5terst\u00e4lldes. Finlands folk hade i vilja och handling visat sig vara en nation, som kunde ta vara p\u00e5 sina r\u00e4ttigheter och lade d\u00e4rigenom grunden f\u00f6r den kommande frihetskampen.<\/span><\/span><\/p>\n

R\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r alla.<\/strong><\/h4>\n

Som en f\u00f6ljd av storstrejken 1905 s\u00e5 avskaffades den gamla st\u00e5ndsriksdagen och ersattes med en enkammarriksdag, den som vi fortfarande har. Allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt inf\u00f6rdes och som f\u00f6rsta land i Europa fick ocks\u00e5 de finl\u00e4ndska kvinnorna r\u00f6str\u00e4tt.<\/span><\/span><\/p>\n

Inf\u00f6randet av allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor stadf\u00e4stes genom lantdagsordningen av den 20 juli 1906, d\u00e4r det hette att varje medborgare, som f\u00f6re val\u00e5ret fyllt 24 \u00e5r hade r\u00e4tt att r\u00f6sta i riksdagsvalet. F\u00f6rsta g\u00e5ngen den h\u00e4r r\u00e4ttigheten fick anv\u00e4ndas var i riksdagsvalet 15 och 16 mars 1907. Man kan f\u00f6rst\u00e5 att entusiasmen var stor bland v\u00e4ljarna.<\/span><\/span><\/p>\n

Finland var allts\u00e5 ett f\u00f6reg\u00e5ngsland med denna r\u00f6str\u00e4tt men andra l\u00e4nder hade inf\u00f6rt r\u00e4tten tidigare. Nya Zeeland inf\u00f6rde den redan 1893 och Australien 1902. Europas l\u00e4nder kom l\u00e5ngt efter, Tyskland och \u00d6sterrike 1918, Holland 1922 och det konservativa England s\u00e5 sent som 1924. <\/span><\/span><\/p>\n

De andra nordiska l\u00e4nderna kom l\u00e5ngt efter Finland. Norge kom n\u00e4rmaste d\u00e5 kvinnors r\u00f6str\u00e4tt inf\u00f6rdes 1913, Island 1918, Sverige 1921 och i Danmark f\u00f6rst 1925.<\/span><\/span><\/p>\n

Kvinnorna hade i regel l\u00e4gre r\u00f6stningsprocent \u00e4n m\u00e4nnen och antalet invalda kvinnor har alltid varit mindre \u00e4n invalda m\u00e4n. I den f\u00f6rsta enkammarriksdagen med 200 ledam\u00f6ter invaldes 19 kvinnor och \u00e5r 1916 var det 24 men i \u00f6vriga val har det varit f\u00e4rre. Efter det andra v\u00e4rldskriget steg kvinnornas andel <\/span><\/span>i varje val och i dag \u00e4r kvinnornas andel \u00f6ver 40 %.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund, med artiklar ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten som grund. Endast en g\u00e5ng tidigare har Finlands folk varit lika eniga som de var d\u00e5 storstrejken 1905 br\u00f6t ut i november 1905. Det var f\u00f6rst\u00e5s d\u00e5 massadressen till kejsaren gjordes Forts\u00e4tt l\u00e4sa Storstrejken i Finland 1905.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3747,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10608","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10608","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10608"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10608\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11852,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10608\/revisions\/11852"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10608"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}