1. Gårdarna på södra sidan av Stadstorget fotograferade i början av 1900-talet. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar.2. Det här 1700-tals ankaret bärgades sommaren 1971 av sportdykaren Åke Skeppar och lotsåldermannen Nils Sten. Det låg på 10 meters djup och var i gott skick. Under vintern reparerades det och kunde avtäckas under sommarmarknaden 1972. och det fotograferades samma år av Teuvo Kanerva. Längst till vänster i bakgrunden Calle Sjöbloms gård, sedan nya kyrkan och brandstationen och till höger om ankaret Nelsons gård. Fotot från Museiverket.3. Hamnkvarteret och Stadsfjärden fotograferad från Badhusparken av Lauri Huhtala år 1949. Fotot från Museiverket.4. Innergården vid Kyrkogatan 1 fotograferad av Lauri Huhtala år 1949. Mitt i bild Gustaf Starckes gård med en stor veranda med 2 ingångar och till vänster syns knuten av den gård som skogsvaktaren Juho Kuusinen byggde år 1913 på Västra Långgatan 13.5. Rådhusbrunnen fotograferad av Lauri Huhtala år 1949, då den ännu stod mitt på gatan framför rådhuset, som syns i bakgrunden. Fotot från Museiverket.6. Daghemmet på Norra kvarnberget ritades av Carl-Johan Slotte på Erik Kråkströms arkitektbyrå och det byggdes av Byggnadsbyrå Thure Nygren från Lappfjärd. Det 600 kvm stora daghemmet invigdes i september 1968, det togs ur bruk i mars 2013 och revs sommaren 2023. Fotot ur Museiverkets samlingar är taget av Teuvo Kanerva år 1972.7. Svenska gården vid Salutorget längs med Strandgatan söderut i början av 1900-talet. Den revs i början av 1960-talet då Risto Talas byggde sitt nya varuhus. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar.8. På 1950-talet var det liv och rörelse i stadens hamn. Fartygen stod sida vid sida och ute på redden väntar ett fartyg på sin last. Mitt i bild syns det ståtliga tull- och packhuset, som byggdes år 1915 och som senare kallas hamnkontoret. Bygget av det första av tre hamnmagasin är också på gång. Fotot från SLS:s arkiv.9. Den här fattiggården byggde staden år 1890 och timret till den togs från Ugglas, senare Wendelins gård, som stod mitt emot Glassbarshuset. Den gården revs i slutet av 1880-talet då Rådhusparken förstorades, så att den fick sin nuvarande storlek. Fattiggården ändrades år 1936 till Sydösterbottens sjukhus och byggnaden förstördes i en brand i januari 1962. Till vänster utanför bild byggdes dårhuset, också 1890. Fotograf var Ina Roos och fotot finns i Lars Axéns samlingar i SLS:s arkiv.10. Poutvaaras flygfoto visar att det ännu under 1950- och 1960-talet var det liten bebyggelse väster om Staketgatan. Fotot från museiverkets samlingar.11. Det var bistra miner då folket samlades till protestmöte framför rådhuset under storstrejken år 1905. Tack vare denna strejk och oroligheterna i Ryssland, så avtog den första förryskningsvågen som hade börjat år 1899. Efter några år återupptog de ryska myndigheterna arbetet med att införliva Finland i det ryska kejsardömet och processen fortsatte ända till år 1917 då Finland lösgjorde sig från Ryssland för gott. Fotot taget av Ina Roos, ur museiverkets samlingar.12. Till höger gården nr 36 och till vänster gård nr 33 och lite längre bort nr 31 och 29 på Staketgatan i Söderstan. Fotot av Teuvo Kanerva år 1972, ur SLS:s samlingar.13. Snödrivorna är höga, liksom spirorna på den gamla Ulrika Eleonorakyrkan. Foto av Teuvo Kanerva år 1981, ur Museiverkets samlingar.14. Stadsbron och torget fotograferat av Teuvo Kanerva år 1981. Fotot taget från taket på Hämäläinens affärshus. Nere till vänster syns en del av Hotell Kristina. Fotot ut SLS:s samlingar.15. Borden är dukade utanför Turisthotellet Carlsro och det ser ut att finnas gäster också från Sverige, eftersom flaggorna vajar från balkongen.16. Vy över det färdigt byggda stationsområdet. Fotot från Suomen Rautatiemuseo.17. Predikstolen, orgelläktaren och altaret i Ulrika Eleonorakyrkan fotograferat från den västra läktaren.18. Paviljongen skymtar bakom träden i Badhusparken på Ina Roos foto från början av 1900-talet. På andra sidan Stadsfjärden syns raden av magasin och strandbodar. Den här tiden fanns det inga gårdar eller bostäder på den östra sidan.19. Brädstaplarna i hamnen var i tiderna nästan lika höga som de våningshus, som planeras att byggas där. Fotot ur SLS:s arkiv.20. Till vänster Strandgatan 13 och till höger syns knuten av glasmästare Eklunds gård på Strandgatan 16. Foto av Aalto, ur museiverkets samlingar.21. Tomterna på Strandgatans östra sida gick i tiderna ända ned till stranden medan de numera går ned till Sjögatan. Gården på bilden finns på adressen Strandgatan 26 och ligger invid Kolargränden. Fotot från SLS:s arkiv.22. Före stenkajen togs i bruk år 1913 lastades fartygen ute på Stadsfjärden. Skorstenen i bakgrunden fanns på Ångsågen. Fotot som är taget från Varvet är från SLS:s arkiv.23. Stendahls eller Jyllis gård på Västra Långgatan 10 fotograferad runt förra sekelskiftet. Fotot utlånat av Rafael Olin.24. Längst till höger en del av Fremdelings gård på Strandgatan och lite längre fram fanns Svenska gården. På andra sidan Salutorget syns Föreningsbankens hus, dagen bibliotek. Till vänster syns en del av den byggnad på Strandgatan 49 där A. Talas hade sin beklädnadsaffär före han förvärvade Svenska gården och byggde sitt varuhus där. Foto Lars Axén runt 1960, ur SLS:s arkiv.25. Krepelinska gården på Östra Långgatan hade från början ett mansardtak av bräder, som sedan byttes ut mot enkupigt tegel. Någon gång på 1900-talet fick gården det sadeltak, som den fortfarande har. På fotot från slutet av 1800-talet, så ser det ut att vara vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin själv, som står på trappan till bagarstugan med hustrun Maria och något av barnen. Fotot från Jyllis samlingar.26. Olins gård på Strandgatan fotograferad från havssidan ungefär 1919 och här ser vi att den då var försedd med balkong på södra gaveln. Brunnen på gårdsplanen ser också ovanlig ut. Till vänster Pauline Olin syster Hilda Salin (1844-1935) med Johan Wilhelms barnbarn Håkan (f.1913) och Carl Erik (f.1914). Fotot utlånat av Rafael Olin.27. Till höger svarvaremästare Johan Petter Salins gård på Östra Långgatan. Den här gården och de 2 följande klarade den stora branden år 1859 med nöd och näppe men måste sedan flyttas bort 40 år senare, i slutet av 1800-talet då den nya kyrkan skulle byggas. Fotot ur Lilly Nysténs utredning om gårdarna som skulle flyttas.28. Bild ur boken ”Suomalaisia puukapunkeja” från år 1995, där Wendelins gamla gård pryder sin plats vid torget. För yngre läsare måste förklaras att den lilla byggnaden vid broändan är en telefonkiosk, därifrån man kunde ringa samtal om man först stoppade mynt i apparaten.29. Stadshotellet vid Salutorget. I juni 1972 var den stora renoveringen genomförd och banken tog då hela byggnaden i bruk. Arkitektbyrå K. A. Pinomaa från Helsingfors stod för huvudplaneringen och K. E. Nyman från Vasa stod för huvudentreprenaden. Kaskisten Puutavara levererade allt trämaterial och Auto-Kaross A. Pullola tillverkade alla stålkonstruktioner. Urho Tuominen OY från Björneborg installerade elektriciteten och Huber från Vasa skötte om vatten, värme och saniteten och betongen levererades av Närpes Betong. Fotot av det renoverade huset är från ELKA.30. Rosorna och Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad av Teuvo Kanerva år 1981. Ur Museiverkets samlingar.31. Rådhuset i staden byggdes i början av 1850-talet och kunde tas i bruk år 1856. Det var den kända arkitekten Ernst Lohrmann (1803-1870) som ritade den ståtliga byggnaden, alltså samma man som något år innan hade ritat kyrkan i Lappfjärd. Till vänster står stadens gamla kyrka som togs i bruk år 1700. Fotot taget år 1972 av Teuvo Kanerva, SLS:s arkiv.32. Fotot från Södra Kvarnberget i söderstan med Staketgatan norrut. Längst bort syns klockstapeln vid Ulrika Eleonorakyrkan.33. Vykort av Ines Hyvönens fina foto från Östra sidan mot staden på andra sidan fjärden.34. På Norra bryggeriet tillverkades i tiderna både öl och brännvin. Det var ett av Österbottens största brännvinsbränneri, till och med byggnaderna var imponerande. Fotot från stadens museum Carlsro.35. Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad av Ina Roos från Närpesvägen omkring 1900. Museiverkets foto, från stadens museum Carlsro. Vill du läsa mera om denna gamla kyrka, så skall du klicka HÄR!36. Svenska samskolan togs i bruk år 1925, här fotograferad från vägen ut till Alesundet. Fotot från stadens museum Carlsro. Vill du läsa mera om den svenska samskolan i staden, så skall du klicka HÄR!37. Det var en stor dag i Kristinestad då det första tåget rullade in på stationen år 1912. Till höger syns bygget av den nya godsstationen. Fotot från stadens museum Carlsro. Vill du läsa mera om järnvägen och stationen i staden, så skall du klicka HÄR!38. Det var nog säkert på grund av Krimkriget som det tog hela 5 år att bygga stadens nuvarande rådhus. Det kunde tas i bruk år 1856 och efter det revs det gamla rådhuset som stod på torget. Fotot, som är taget runt 1900 av Ina Roos, finns på stadens museum Carlsro. Klicka HÄRom du vill läsa mera om rådhuset.39. År 1887 gick firman SA Wendelin i konkurs och gården vid torget övertogs då av Konrad Sundman. På baksidan hade gården den tiden en stor glasveranda. Fotografen är okänd, liksom fotoåret men det finns på stadens museum Carlsro. Klicka HÄR om du vill läsa mera om denna gård!40. År 1922 flyttade barberaren Albert Rosenkvist sin rakstuga från Henriksons gård på övre torget till den östra ändan på Svenska gården ”snett öfver torget”. Årtal och fotograf okänd. Fotot finns på stadens museum Carlsro.41. Slottes villa på Stickelgrund ca 1926. Fotot som är taget av J. M. Rosengren finns i Emil Kråkströms fotosamling.
Det var i slutet av 1910-talet eller möjligtvis i början av 1920-talet som affärsmannen Alex. Slotte lät bygga denna villa på Stickelgrund utanför Kristinestad. Den byggdes då på stadens arrendemark. Då Slotte gick i konkurs år 1925 så såldes villan på auktion åt affärsmannen Axel Lillträsk från Lappfjärd. Lillträsk använde inte villan själv utan försökte sälja den vidare. I oktober 1926 förstördes den oanvända villan, byggd av korsvirke och bräder totalt i en häftig brand. År 1930 byggdes en traditionell villa på samma plats som den nedbrunna och den står fortfarande kvar.
42. Sedan långt tillbaka har det funnits en brygga på detta ställe, lite söder om Stadsbron och nedanför dagens Hotell Kristina. Då trafiken ökade byggdes bryggan om och förlängdes år 1894. Tre år senare flyttades tull- och packhuset från Packhustorget och byggdes upp invid Ångbåtsbryggan. Från Ångbåtsbryggan steg emigranterna i tiderna ombord på fartygen, som förde dem ned till Hangö och vidare till Amerika. Hit inkom och härifrån skeppades också mycket styckegods. Fotot som är taget från Stadsbron ingår i Emil Kråkströms fotosamling.43. I Kristinestad är havet alltid nära, så stadsborna har varit sjöfolk i alla tider. Båtar i olika storlekar har det alltid funnits gott om och här är flera fastbundna vid en brygga på Östra sidan. De högsta byggnaden på den andra sidan Stadsfjärden är Nya kyrkan, Samskolbyggnaden, brandstationen, rådhuset och Ulrika Eleonorakyrkan. Foto från Emil Kråkströms fotosamling.44. Badhusparken fotograferad efter 1903. Fotografen Ina Roos tog fotot från badhusets terrass. Mitt i bild syns Nya Kyrkan byggd år 1897 och gården till höger, som kallas ”Kapten Starcks gård”, byggdes i själva verket av hans måg Waldemar Stenberg år 1903. Fotot från SLS:s arkiv.45. Brunströmska gränden, som i dag heter Brunströmsgatan och lite längre fram korsar den Östra Långgatan. Under den svenska tiden gick tullstaketet längs med denna gränd från stranden upp mot Norra Kvarnberget. Notera att alla tomter i tiderna hade minst 3 alnar (ca 1,80 m) höga och täta plank och en port som gick att stänga till natten. Notera också att gården på Östra Långgatan 18 hade ett tak av bräder. I början av 1800-talet hade alla gårdar ett tak av näver men brädtaken började bli vanliga i mitten av seklet. En bit in på 1900-talet ersattes brädtaken ofta av pärttak och lite senare av asfaltfilt. I dag har de flesta gårdarna i staden antingen filttak eller plåttak. Fotot från SLS:s arkiv.46. Alfred och Agnes Carlström i släden med pojkarna Eskil och Folke på torget år 1879. Kusken Carlsson var från Sverige och ser ut att kunna hantera ett fyrspann. Alfred tittar på ”sin bank”, alltså Wasa Aktie Bank, som hade sitt första Kristinestadskontor i Wendelins gård. Gården till vänster är Erik Töttermans gård. Fotot finns på stadens museum Carlsro.47. Staden Kristinestad och på finska Kristiina fotograferad från den gamla begravningsplatsen på Östra sidan. Vykortet från Emil Kråkströms bildsamlingar.48. ”Kärt barn har många namn” heter det och det stämmer också på den bro över Stadsfjärden, som blev färdigt byggd år 1845. Den hette då Stenbron och var Finlands längsta bro. I dag kallas den Stadsbron men på vykortet från Emil Kråkströms bildsamling heter den ”Långa bron”49. Fotografi från Nya kyrkans tak mot Norrfjärden, som då var betydligt större än i dag. Byggnaderna mitt i bild fanns alla runt Salutorget och ett par av dem finns fortfarande kvar. Foto från Emil Kråkströms bildsamling.50. Alfred Carlströms villa ”Carlsro” vid Storträsket 5 km från stadens centrum blev färdig 1896. Efter hans död 1910 fanns här allt från värdshus till Kristligt vilohem och turisthotell. Numera finns stadens museum i denna magnifika byggnad. Foto från Emil Kråkströms bildsamling.
Klicka HÄR, för att komma till följande fotoalbum!
