Andelsbankens hus eller Apoteksgården på Östra Långgatan 49

Sydbottens Andelsbank uppförde det här bankhuset på övre Salutorget under åren 1984 och 1985. I tiderna var adressen Östra Långgatan 49 men i dag används också adressen Rådhusgatan 1. Den gamla apoteksbyggnaden, som hade uppförts år 1844 revs år 1983, för att ge plats för det nya bankhuset. Fotografiet från sommaren 2018 är taget från öster.
Andelsbankens affärshus längs med Rådhusgatan uppfördes under åren 1984-1985. I byggnaden till vänster finns svenska församlingens kansli och i huvudbyggnadens nedre våning finns Sydbottens Andelsbanks Kristinestads kontor och i övre våningen finns flera företags kontor. Fotot från sommaren 2020 är taget från sydväst.

Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar. 

Länkar:

Om du vill läsa mera om byggnaderna och om brandförsäkringarna, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa mera om släkten Brandt, som under en lång tid ägde gården och tomten, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa Sydbottens Andelsbanks historik ändå från starten i Dagsmark, så skall du klicka HÄR!

Gårdens och tomtens historia.

På stadsplanekartan från 1751 så hade tomten nr 11 och den låg i det tredje kvarteret och den ägdes då av Eric Holmström. Rådhuset syns på övre torget, mitt på torget står den Östra tullstugan, alltså den som ca 1810-1820 blev flyttad till Norrstan där den fortfarande står.

År 1750 ägdes den här hörntomten på övre torget, som då hade nummer 11 i det tredje kvarteret av borgaren Eric Holmström och hans hustru Greta.

År 1770 hade borgaren Eric Holmström avlidit och gården på tomt 11 övertogs då av änkan Greta och de andra arvingarna, sönerna Johan och Jakob.

År 1774 hade gården fått nummer 13 i det tredje kvarteret och år 1777 övertogs den av handelsmannen och sjömannen Johan Österlund och hans hustru Anna.

År 1797 ägdes gården av borgaren och sjömannen Johan Österlund, som bodde där med hustrun Anna och dottern Cajsa, som sedan skulle gifta sig med styrmannen Daniel Hackman från Sverige.

År 1799 hade sjömannen Johan Österlund avlidit och gården hade då övertagits av sjömansänkan Anna Österlund. På hyra i hennes gård bodde också skräddarmästaren Backman med sin hustru.

År 1803 ägdes gården av änkan Anna Österlund. Hos henne bodde också dottern Cajsa, som var gift med styrmannen Daniel Hackman (1778-1814). På hyra bodde skräddarmästaren Backman med sin hustru Anna och sjömannen Anders Sallmén bodde där med sin hustru.

År 1805 ägdes tomten nr 13 av sjömansänkan Anna Österlund, som bodde med vuxna barnen Johan, Johanna, Brita Rebecka och minderåriga Gustafva. I gården bodde styrmannen Daniel Hackman med hustrun Cajsa. I gården bodde också  målaren Kårtell och handelsmannen Petter Lönnqvist.

År 1810 ägdes en del av tomten av sjömansänkan Anna Österlund, som bodde med döttrarna Brita Rebecca (f.1784, gift år 1811 med Carl Henric Nordström) och Gustafva, senare gift Asp. På hyra bodde styrmannen Daniel Hackman med hustrun Cajsa och barnen Per, 7 år och Carl, som var 2 år gammal. På en annan del av tomten bodde fiskaren Johan Österlund (1782-1839), som var Annas son.

År 1815 ägdes en del av tomten nr 13 av sjömansänkan Anna Österlund, som bodde med vuxna dottern Gustafva. Styrmannen Daniel Hackman hade omkommit år 1814 och hans änka Cajsa fortsatte att bo i gården med sin mor. På den andra delen bodde Annas son, fiskaren Johan Österlund med sin hustru Maria Margareta (1785-1854).

År 1820 hade tydligen änkan Anna Österlund avlidit och en del av tomten nr 13 ägdes av fiskaren Johan Österlund och hans hustru Maria och den andra delen av styrmannen Johan Henric Asp och hans hustru Gustafva, född Österlund.

Åren 1825 -1827 ägdes den norra halvan av den bebyggda tomten nr 13 i tredje kvarteret av fiskaren Johan Österlund, som bodde med hustrun Maria.  Hos dem bodde också sjömannen Carl Fredrik Hackman. Den andra halvan ägdes av styrmannen Johan Henric Asp med hustrun Gustafva.

På stadsplanekartan från 1825 och som togs i bruk år 1830, så har hörntomten fått nummer 146 och granntomten norrut hade nummer 145, båda i det tredje kvarteret. De här tomterna hade i tiderna skilda ägare men fick sedan gemensam ägare och i dag är båda tomterna sammanslagna. Bokstaven ”I” står för torget som denna tid hette Rådstuvutorget, efter rådhuset på bokstaven ”H” visar var det gamla rådhuset stod. Bokstaven ”K” står för den gamla tullbryggan och ”L” står för stadens våg- och packhus.

År 1830 hade den nya stadsplanen tagits i bruk och tomten hade då fått nummer 146.  Den norra halvan av den bebyggda tomten ägdes av fiskaren Johan Österlund (1782-1839), som bodde med hustrun Maria Margareta (1785-1854). Den andra halvan ägdes av styrmannen Johan Henric Asp, med hustrun Gustafva och där bodde också svägerskan, alltså Gustafvas syster Johanna Österlund.

År 1839 avled fiskaren Johan Österlund och den norra halvan av tomten 146 övertogs av fiskareänkan Maria Österlund, som bodde tillsammans med döttrarna Johanna (f.1821) och Christina Sofia (f.1825). På hyra bodde sonen, styrmannen och skepparen Johan Gustaf Österlund (1814-1845), liksom den andra sonen, sjömannen Josef Österlund med sin hustru. Den andra halvan ägdes av styrmansänkan Gustafva Asp (f.1792) med döttrarna Sofia (f.1816) och Johanna (f.1820). Johanna gifte sig sedan med Carl Johan Häggblom, som var född i Närpes 1818. I gården bodde också  Gustafvas son, sjömannen  Carl Johan Asp (f.1824).

År 1843 och ännu år 1844 ägdes norra halvan av fiskareänkan Maria Österlund och den södra halvan av sonen, skepparen Johan Gustaf Österlund. Skepparen var född i Kristinestad och han var gift med Theresia Hedman, som var född 1814 i Munsala. Trots sin unga ålder fick han befäl på stora fartyg men han dog i 31-års ålder av vattsot i London.

År 1844 uppförde skepparen Johan Gustaf Österlund och hans mor, fiskareänkan Maria Österlund en ny byggnad i hörnet av Rådhusgatan och Östra Långgatan. Den byggdes i en våning och hade 12 rum, varav några användes som salubodar. Byggnaden uppfördes i en vinkel och den mot Rådhusgatan var 28,5 m medan den kortare mot Östra Långgatan var 14,4 meter.

År 1845 ägdes den nya gården och den norra tomthalvan nr 146 av fiskareänkan Maria Österlund, som bodde med sin dotter Johanna. På hyra bodde sonen, sjömannen Josef Österlund (f.1811) med hustrun Alma.

År 1849, den 15 februari sålde fiskareänkan Maria Österlund den norra halvan av tomten 146 åt handlanden Carl Gustaf Nyström för 600 rubel silver. Hos honom bodde skräddaren Johan Holmgren på hyra, liksom skeppareänkan Sundman med en piga. Den andra halvan ägdes av skepparen Johan Gustafs änka Thersia Österlund, som bodde med pigan Maria. Några hyresgäster finns inte omnämnda hos henne.

År 1854, den 17 oktober sålde handlande Nyström halva tomten av nummer 146 åt handlanden Henrik Oskar Fontell. På hyra bodde skräddaren Brännlund, med hustrun Carolina och gesällerna Karl Åberg och Fredrik Stenman. Den andra halvan ägdes av skeppareänkan Theresia Österlund och hos henne bodde pigorna Magdalena och Fina. På hyra bodde handlanden Johan Ferdinand Holmström med hustrun Ulrika Kristina och döttrarna Johanna (f.1829) och Heloise (f.1833. Den tredje dottern Ida (f.1831) hade år 1850 gift sig med änklingen Carl Magnus Ridderstad och hon hade då flyttat till hans gård på Strandgatan 44.

År 1856, den 16 april sålde Henrik Oskar Fontell den norra halvan av tomt 146 på frivillig auktion. Högsta godkända budet gavs av viktualiehandlaren Isak Helenius, som bjöd 600 rubel 50 kopek silver.

År 1857, i augusti avled handlanden Isak Helenius och den norra halvan övertogs av sterbhuset.

År 1858, den 24 mars sålde Isak Helenius´ arvingar norra tomthalvan på offentlig, frivillig auktion för 485 rubel åt bagaren Gustaf Adolf Rosengren.

År 1860 så ser det ut som om skeppareänkan Theresia Österlund skulle vara ensam ägare till hela tomten och gården På hyra bodde handlanden J. F. Holmström med hustrun Kristina och döttrarna Johanna och Heloise.

År 1861gifte skeppareänkan Theresia om sig med skepparen Johan Jakob Nylund, som var född år 1822 i Jakobstad. Hos dem bodde också  Theresias son handelsbetjänten Emil Österlund (f.1844). I gården bodde också Theresias mor, häradshövdingsänkan Ulrika Hedman (1790-1868), som var född i Munsala och hon flyttade till staden 1851 från Ylihärmä. Skepparen Johan Jakob och Theresia avled båda två år 1868.

År 1863 gjorde gårdsägarna Johan Jakob Nylund och hans styvson Emil Österlund konkurs och gården såldes på offentlig, exekutiv auktion. Auktionen den 26 september var annonserad i Finlands Allmänna Tidning, kungjord i stadens kyrka och utringd i gathörnen. Högsta, godkända budet gavs av bokhandlaren Karl Johan Bergman, som bjöd 8 800 mark silver. Denne hade ju ett par år tidigare tillhandlat sig gården på Västra Långgatan 10. Bergman finansierade köpet med att låna 8 800 av kommerserådet Otto Wendelin.

År 1865 hade stora tomten 146 och den mindre granntomten 145 förvärvats av bokhandlaren Karl Johan Bergman. Han var född 1831 på Eckerö  där hans Närpesbördiga far var präst. Och inte nog med det, han hade också köpt tomten nr 148 vid Västra Långgatan 10 av bokhandlare Stendahl och på den tomten stod en ny gård uppförd år 1853.  På nr 145 bodde förre vaktmästaren G. Åberg med hustrun Kajsa och skomakargesällen P. Österman och hans hustru Lisa. På nr 146 bodde skepparen J. Nylund med hustrun Theresia och drängen Gustaf och pigan Maria. Där bodde också en guldsmed Lilius med hustrun Sofia och med dem bodde ytterligare gesällerna Vilhelm och Malachia. Stadsbetjänten A. Martell bodde också där med hustrun Maria. Bokhandlaren Karl Johan Bergman dog ogift och barnlös i staden år 1866, 35 år gammal.

Då bokhandlare Bergman år 1866 tecknade en brandförsäkring på sina byggnader, så bifogade han denna tomtplan till försäkringsbrevet. Av någon orsak så lämnades byggnaderna 3,4 och 5 utan försäkring. För brandsäkerheten var brunnen en viktig sak och här stod mitt på gården och var lätt att nå från alla håll. Från Östra Långgatan fanns det två inkörsportar (b) och dessa lämnades också utan försäkring. Om du vill läsa mera om försäkringen och om de byggnader som försäkrades, så skall du klicka HÄR!

(Om du vill se vem som mellan åren 1809 till 1865 har ägt granntomten norrut, på nummer 145 och vem har bott i den, så skall du klicka HÄR!)

År 1866 avled bokhandlare Bergman och hans gårdar på de sammanslagna tomterna 145 o 146 såldes på konkursauktion den 7 maj 1867. De var intecknade för 10 800 mark och på auktionen gavs det högsta budet på 11 000 mark av handlanden Karl Erik Åkervall (1839-1868). Han var son till fiskaren Johan Åkervall (1799-1845) och Karolina Persdotter (1802-1876). Karl Erik var ogift och barnlös.

År 1868, den 20 april avled Karl Erik Åkervall och båda tomterna 146 och 145 övertogs då av arvingarna, alltså handlanden Karl Erik Åkervalls syskon. På hyra bodde skepparen H. Svanström med hustrun Lovisa, och brandvakten Gabriel Nuppeli med hustrun Johanna. Karl Eriks syster Maria hade år 1870 gift sig med bokhandlaren Karl Gustaf Brandt från Åbo och han hade sin affär i huvudbyggnaden på nr 146.

År 1875 hade båda tomterna och gårdarna övertagits av handlanden Karl Erik Åkervalls bror, fiskaren Josef Wilhelm Åkervall (1835-1898) som var ogift och barnlös. I gården bodde hans syster Maria f. Åkervall och hennes man, bokhandlaren Karl Gustaf Brandt.  Bokhandlaren Brandt (1843-1875) var född i Åbo och år1870 flyttade han till staden via Sideby. Med sig hade han också sin brorsdotter Elin Brandt, som då var endast 10 år gammal.  Elin var född i Åbo år 1861 och hon var dotter till styrmannen Erik Johan Brandt och hans hustru Amanda Lovisa Moberg, också från Åbo.

År 1875, den 16 juni avled bokhandlaren Karl Gustaf Brandt men änkan Maria Brandt fortsatte att bo i gården, som hon sedan övertog.

År 1880 ägdes båda tomterna av fiskaren Josef Wilhelm Åkervall som bodde ensam med pigan Sanna Monsin (f.1841). På hyra bodde hans syster, handlandeänkan Maria Brandt (f.1837) med sina två minderåriga döttrar Ellen (f.1872) och Augusta (f.1875).  I någon av gårdarna bodde också handlanden E. A. Bäckman (f.1848) med hustrun Emma (f.1849) med 3 barn.

Ännu år 1895 ägdes båda tomterna och gårdarna av fiskaren Josef Wilhelm Åkervall. Där bodde också systern, änkan Maria Brandt med sina nu vuxna döttrar Ellen och Augusta. Hos dem bodde också pigan Alvina Rosenback (f.1873). På hyra bodde också handlanden Emma Laurell (f.1836) med sonen Johan och dottern Lyyli.

På tomten 145 fanns bara den långa magasinbyggnaden medan det på tomten 146 fanns 2 bostadsbyggnader. Skissen är gjord enligt situationen i slutet av 1800-talet.

År 1898 avled gårdsägaren, fiskaren Josef Wilhelm Åkervall (1835-1898), ogift och barnlös.

År 1900 hade gården övertagits av fiskaren Åkervalls sterbhus och där bodde handlandeänkan Maria Brandt med pigan Karolina (f.1866). Där bodde också Marias dotter Ellen Brandt, som nu var kontorist. Rådmannen Herman West (f.1834) bodde också här med hustrun Adelina (f.1857) och en piga Josefina.

I slutet av mars 1899 öppnade Elin Brandt en ”Manufakturaffär” i Rosina Ekmans gamla affärslokal på Västra Långgatan 12, med dörr mot Rådhusgatan. Om du vill läsa mera om denna Elin och se flera annonser, så skall du klicka HÄR!

År 1905 hade tomterna 145 och 146 övertagits av handlandeänkan Maria Brandt (f.1837). Med henne bodde dottern Augusta (f.1875) och pigan Matilda Lillgäls (1880) och drängen Johannes Österback (1880). I gården bodde också Marias dotter Ellen, som år 1901 hade gift sig med handlanden Axel Palin (f.1871) och hos dem bodde deras piga Emilia Öman (1880). I gården bodde också handlanden Elin Brandt och hos henne bodde biträdet Elsa Malmberg (f.1884) och pigan Hilda Stenback (f.1883) och maskinstickerskan Edla Lovin (f.1879).

År 1918 avled tidigare handlanden Elin Brandt men hennes biträden fortsatte att bo kvar i gården en tid. Elin dog ogift och barnlös.

År 1919 avled änkan Maria Brandt och tomterna hade övertagits av döttrarna Ellen Palin och Augusta Brandt. Hos Ellen och hennes man Axel Palin bodde maskinstickerskan Edla Lovin och hushållerskan Edith Boije (f. i Vasa 1886). Edith hade flyttat till staden i början av seklet och arbetade en tid på kommunalhemmet eller fattiggården, som den kallades då.. Efter det blev hon Augusta Brandts hushållerska, ända tills Augusta avled 1949. Edith tillhörde Metodistkyrkan och var mycket aktiv i allt församlings- och hjälparbete för de fattiga i staden. Edith avled i maj 1964 på De gamlas hem, där hon hade bott de sista åren.

Andra hälften av tomterna 146 och 145 ägdes då av fröken Augusta Brandt och hos henne bodde pigan Matilda Lillgäls (1880) och drängen Viljam Ojaniemi (1892).

På kartan från 1940-talet så ser vi vid pilen var den gård fanns som målarmästaren och fabrikatören Carl Gustaf Crantz byggde år 1831. Det var en liten gård med ett större rum i mitten och mindre kamrar i båda ändarna och ingången fanns på gårdssidan. Uthusen finns fortfarande kvar på Andelsbankens gårdsplan. Huset revs troligtvis någon gång på 1950-talet.
I fröken Brandts affär var det ordning och reda. Fyra välklädda damer skötte betjäningen, som den tiden skedde över disk. Fotot från stadens museum Carlsro.

År 1929, den 28 januari avled Ellen Palin. Då hon år 1901 gifte sig med Axel Palin, så gjorde de ett äktenskapsförord, som utvisade att Axel inte hade någon del i Ellens egendom. Med andra ord var det Ellens syster Augusta Brandt som ärvde henne och denna ägde efter dödsfallet båda tomterna och den stora gården.

År 1929, den 29 juni sålde Augusta Brandt båda tomterna och gårdarna åt apotekaren Ernst Sandlund och hans hustru Anita för 350 000 mark. Ernst hade ju år 1926 övertagit faderns apoteksrörelse på Strandgatan 30 och genom detta köp fick hans apotek ett bättre läge. Augusta Brandt flyttade efter försäljningen till Strandgatan 45, till den gård som Kristinestads Sparbank hade förvärvat år 1928. År 1932 förvärvade Augusta Brandt gården nr 59 på Västra Långgatan 39 och hon flyttade dit med sin hushållerska Edith Boije. Augusta bodde i den gården ända till sin död 1949 och via testamente ärvde föreningen ”De Gamla Hem” den gården.

Ernst Sandlund var född år 1893 i Björneborg och han var gift med Gustaf Hydéns dotter Anita (f.1899). De hade åtminstone 3 barn, dottern Gunnel Matilda (f.1924), sönerna John Erik (f.1930) och Gustav Henrik (f.1937).

Efter att Ernst Sandlund förvärvade gårdarna vid torghörnet har troligtvis ingen bott i gårdsbyggnaden längs Östra Långgatan, eftersom apotekaren använde den som tvättstuga.

År 1974, den 3 december sålde apotekaränkan Anita Sandlund tomterna 145 och 146 längs med Östra Långgatan och tomt 147 längs med Västra Långgatan med alla byggnader åt bankdirektör Herbert Evars för ett under bildning varande bolag för 550 000 mark. Herbert var direktör på Sydbottens Andelsbank som då bildade Fastighets Ab Torghörnet, som alltså blev ägare till de inköpta tomterna. Köparen kunde överta äganderätten genast köpeskillingen var betald men Anita tog åt sig rätten att under ett år fritt få använda magsinbyggnaden nära Krepelinska gården. Efter en tid öppnade banken, med huvudkontor i Lappfjärd ett filialkontor i den mindre byggnaden längs Rådhusgatan.

År 1976 i december flyttade apoteket till Helsingforsbankens nybygge vid Strandgatan efter att ha funnits på övre torget sedan 1929.

År 1983, i november presenterade Andelsbanken sina byggnadsplaner. Det gamla apotekshuset och den mindre byggnaden längs Rådhusgatan där banken hade sitt kontor skall rivas och i stället skall det byggas ett nytt affärshus på 1 300 m². Banken kommer att få närmare 300 m² i nedre våningen och där kommer att finnas ytterligare 3 affärslokaler. I övre våningen kan det finnas bostäder och någon affärslokal. Skissen, som gjordes av A-konsult godkändes av både Museiverket och stadens byggnadsnämnd, som ansåg att byggnaden kommer att passa bra i torgmiljön.

I början av år 1984 revs den gamla apoteksbyggnaden och den mindre byggnaden längs med Rådhusgatan.  De gamla uthusbyggnaderna, som var i gott skick lämnades kvar som ett minne från Crantzens tid. De hade i tiderna fungerat som saltmagasin och till och med stadens toalett var en tid inrymd i uthuset. Andelsbanken renoverade uthusen år 1988 och de är i dag i gott skick.

Åren 1984-1985 byggdes det nya bankhuset som fortfarande står kvar och banken har verkat där oavbrutet sedan dess. Staden Kristinestad hyrde från början hela övre våningen och en del i den nedre och flyttade sitt kansli från rådhuset. Stadskansliet har sedan flyttat tillbaka till rådhuset och i dag verkar ett flertal företag på Andelsbankens övre våning.

Foton.

Fiskaren Josef Wilhelm Åkervalls gård har en ljus, rappad yta på Rosengrens foto från år 1894. Hos honom bodde också systern, änkan Maria Brandt som sedan övertog gården och idkade handel under en lång tid. Ur Museiverkets samlingar.
På Ina Roos foto från slutet av 1800-talet så ser vi att fiskare Åkervalls affärshus uppe till höger har fått en rappad yta. Efter en tid försågs fasaden igen med vacker träpanel, eftersom en rappad stockvägg lätt spricker sönder. Också affärshuset på andra sidan torget, nuvarande Salutorget 6 har fått en tillfällig rappad yta.
15.10.1907 annonserade Elin Brandt i Syd-Österbotten att det fanns ”I höst inkomna” varor.
Det var trångt på Mikaelimarknaden på 1930-talet. Salutorget kantades av vackra träbyggnader och mitt i bild syns den gård som Ernst Sandlund köpte år 1929 och där han i januari 1930 öppnade sitt nya apotek. Ernst övertog år 1926 faderns apotek på Strandgatan men fick i och med detta köp ett mycket bättre läge på övre torget.
Apotekets bottenplan där A är försäljningsutrymmet, M är ett lager- och förrådsrum, K är apotekarens kontor, L är apotekets laboratorium, AN är analysrummet och D är dejourens rum.
År 1977, den 1 april öppnade Irma Björses ungdoms- och damtextilaffären Asu-Center i före detta apotekets utrymmen. Hon hade tidigare haft en motsvarande affär i Teuva.
År 1974 köpte Sydbottens Andelsbank den så kallade Apoteksfastigheten av Sandlund, och följande år öppnade de ett kontor i den mindre byggnaden längs Rådhusgatan. Byggnaderna revs 1983-84 och på hösten 1984 kunde Byggnadsbyrå Harry Lillkull påbörja bygget av bankens nya hus.
Då Andelsbanken år 1983-1984 rev de gamla byggnaderna på Östra Långgatan 49, så flyttade de tillfälligt sitt kontor till det nuvarande Cornerhuset. Fotografiaffären Aavamo gjorde likadant och när det nya huset stod färdigt 1985 flyttade de båda tillbaka. Fotografen är okänd.
Andelsbankens affärshus. Fotot från Aalto universitetets arkiv.
Då Andelsbanken den 17 augusti 1985 öppnade sitt nya kontor i Torghörnet så blev det en folkfest utan like, där det bjöds på både soppa, sång och fallskärmshoppare.
Andelsbankens affärshus mitt i bild på Hannus Vallas flygfoto. Fotot ur Museiverkets arkiv.
Det var under åren 1984 och 1985 som byggmästare Harry Lillkull från Lappfjärd uppförde Andelsbankens nya affärshus. Hannu Vallas flygfoto ur Museiverkets samlingar.